Årsredovisning 2015
Året i sammandrag Januari Armémuseum (AM) inleder programåret med en temadag om romernas utsatthet. Februari Utställningen Lumpen från mönstring till muck invigs på AM. Utställningen Making Peace invigs på Flygvapenmuseum (FVM). Utställningen Bilder från Moskva, i serien om första världskriget, invigs på AM. Mars AM lanserar sin nya webbplats. April Påsklovsaktiviteter på temat Det fredliga lovet arrangeras på FVM. AM:s vandringsutställning Saker och Ting mellan liv och död öppnar i Tallinn, Estland. FVM:s renovering av flygplanet Pembroke uppmärksammas i en artikel i tidskriften Soldat & teknik. Maj Sveriges militärhistoriska arvs kansli (SMHAkansli) medverkar i aktiviteterna kring Veterandagen. Utställningen Krigsvittnen invigs på AM. AM öppnar sina magasin under ICOM International Museum Day den 18 maj. Juni Sveriges Radio P4 Sommar sänds direkt från FVM under en förmiddag. Juli Andra säsongen av tv-serien Kalla krigets fordon, som producerats med stöd av SMHA-kansli, har premiär i SVT på bästa sändningstid. AM har dagliga visningar under Prideveckan om krig, soldater och normativitet under 1600-talet. Årets bästa besöksdag utan särskilt program lockar 2 027 personer till FVM. FVM medverkar i Försvarsmaktens huvudflygdag på F 7 Såtenäs. Augusti Utställningen Armin T. Wegner ögonvittne till det Armeniska folkmordet invigs på AM. Helikoptrar från FVM medverkar i Helikopterflottiljens 30-årsjubileum på Malmen. September ICOMAM:s årliga konferens, genomförs i Krakow, med AM som delaktig i både planering och genomförande. FVM arrangerar nostalgidagen Back to the 70 s med bland annat dans till Flamingokvintetten. Oktober Den nya basutställningen Makten och ärligheten invigs på AM. SMHA-kansli och AM medverkar på De Svenska Historiedagarna i Tallinn som i år hålls på temat Estland och Sverige En lång historia. Utställningen En svensk atombomb invigs på FVM. November Utställningen Makedonien under första världskriget invigs på AM. SMHA-kansli arrangerar workshop och seminarium i samarbete med Riksförbundet Sveriges Militärhistoriska Föreningar (RSMF) på temat Militärhistoria i praktiken. Den första delen av den nyrestaurerade världsunika flygbåten Macchi M.7 transporteras till FVM. På FVM invigs utställningen med flygplansmodeller i museets foajé och en temakväll om B 4 Hawker Hart genomförs. December Utställningen Knitting Peace invigs på Armémuseum. Den är specialproducerad för Armémuseum tillsammans med Cirkus Cirkör. Hemvärnets julkonsert lockar över 500 besökare till FVM. Sida 1 av 57
Innehåll ÅRET I SAMMANDRAG... 1 INNEHÅLL... 2 1 ÖVERINTENDENTENS FÖRORD... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 VERKSAMHETSUPPDRAGET... 4 2.2 SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSÅRET... 4 2.3 EKONOMISK ÖVERSIKT... 6 3 VERKSAMHETSOMRÅDE BEVARANDE... 10 3.1 ARMÉMUSEUM... 10 3.2 FLYGVAPENMUSEUM... 11 3.3 RESULTATBEDÖMNING... 12 4 VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRMEDLING... 14 4.1 ARMÉMUSEUM... 14 4.2 FLYGVAPENMUSEUM... 15 4.3 RESULTATBEDÖMNING... 17 5 VERKSAMHETSOMRÅDE KUNSKAPSUPPBYGGNAD... 20 5.1 ARMÉMUSEUM... 20 5.2 FLYGVAPENMUSEUM... 20 5.3 SVERIGES MILITÄRHISTORISKA ARV... 21 5.4 RESULTATBEDÖMNING... 21 6 VERKSAMHETSOMRÅDE STÖD... 23 6.1 SVERIGES MILITÄRHISTORISKA ARV... 23 6.2 RESULTATBEDÖMNING... 24 7 VERKSAMHETSOMRÅDE TRADITIONSVÅRD... 26 7.1 RESULTATBEDÖMNING... 26 8 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING... 28 8.1 SAMVERKAN MED ANDRA MYNDIGHETER OCH AKTÖRER... 28 8.2 INTERNATIONELLT UTBYTE OCH SAMVERKAN... 29 8.3 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPERSPEKTIV... 32 8.4 BARN OCH UNGDOMAR... 33 8.5 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 33 8.6 LOKALKOSTNADER... 34 8.7 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET... 35 9 ORGANISATION... 37 9.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 37 9.2 ARBETSMILJÖ... 38 9.3 VERKSAMHETSUTVECKLING... 39 10 FINANSIELL REDOVISNING... 41 10.1 RESULTATRÄKNING... 41 10.2 BALANSRÄKNING... 42 10.3 ANSLAGSREDOVISNING... 44 10.4 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 44 10.5 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 56 INTYGANDE... 57 Sida 2 av 57
1 Överintendentens förord Fri entré och nyttan av museibesök Från och med februari 2016 så gäller fri entré på de statliga museerna och på både Armémuseum och Flygvapenmuseum har besökstalen gått upp märkbart under de första veckorna. Införandet av fri entré har motiverats med att det som finns i museernas samlingar är vår gemensamma egendom och att det därför är naturligt att alla ska ha möjligheten att ta del av dem. Ett annat motiv som lyfts fram är att fri entré kommer att göra det enklare för nya grupper att söka sig till museerna. Det finns dock flera andra goda skäl att stimulera museibesök som inte har uppmärksammats i den politiska debatten. Här är några: 1. Museibesök minskar stress och är stärkande för besökaren. Enligt en undersökning utförd vid California Academy of Sciences, Museums as Restorative Environments, är museibesök minst lika uppiggande som att vistas i naturen. 2. Museibesök förbättrar självkänslan och bidrar till att minska isoleringen för marginaliserade grupper som arbetslösa och äldre. Denna slutsats drar Guy Noble från University College London i boken Museums, Health and Well-being. 3. Museer är bra för den mentala hälsan. En studie som utförts vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet visar att museibesök minskar risken att drabbas av ångest eller depression och det gäller i högre utsträckning män än kvinnor. Enligt studien, som heter "Patterns of receptive and creative cultural activities and their association with perceived health, anxiety, depression and satisfaction with life among adults: the HUNT study, Norway", är ett museibesök också bättre för hälsan än att gå i kyrkan. 4. Museer har samma effekt på ditt välbefinnande som en löneökning om man får tro rapporten Museums and Happines utgiven vid London School of Economics. En annan slutsats i undersökningen var att museibesök har dubbelt så stor inverkan på lycka och självupplevd hälsa än om man utövar någon sport. 5. Museer som besöksmål är bra för samhällsekonomin. Turister som kommer för att besöka historiska platser och kulturella attraktioner som museer stannar 53 procent längre på sitt besöksmål och spenderar 36 procent mer pengar än övriga turister. Statistiken är framtagen av American Alliance of Museums. I föreliggande årsredovisning för 2015 redovisar vi som vanligt SFHM:s resultat och prestationer under verksamhetsområdena Bevarande, Förmedling, Kunskapsuppbyggnad, Stöd och Traditionsvård. Min bedömning är att vi kan vara mycket nöjda med vad vi åstadkommit under året. Men kanske borde vi, med stöd av studierna ovan, även tillgodoräkna oss delaktighet i sådant som förbättrad folkhälsa, minskat utanförskap och ökad BNP-tillväxt. Varför inte? Staffan Bengtsson Överintendent Sida 3 av 57
2 Inledning 2.1 Verksamhetsuppdraget Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Myndighetens verksamhet regleras i förordning (2007:1178) med instruktion för Statens försvarshistoriska museer, i förordning (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter och i det årliga regleringsbrevet. I myndigheten ingår avdelningarna Armémuseum i Stockholm, Flygvapenmuseum i Linköping, Sveriges militärhistoriska arvs kansli, Försvarets traditionsnämnd, samt en myndighetsgemensam stabsfunktion för styrning och administrativa frågor med mera. Vägledande för genomförandet av verksamheten är den myndighetsövergripande vision som fastställdes 2011: SFHM ska vara Östersjöregionens ledande aktör för kunskapsgestaltning av försvarets roll i samhällsutvecklingen. 2.2 Sammanfattning av verksamhetsåret Med utgångspunkt i regeringens prioriteringar och visionen har SFHM i allt väsentligt genomfört sin verksamhet i enlighet med uppsatta mål för 2015. De myndighetsövergripande prioriteringar som varit vägledande är barn och unga, jämställdhet och mångfald samt digitalisering. Bemötandefrågor och förnyelse i utbudet av aktiviteter, program och utställningar är alltid en aktuell fråga i museernas publika verksamhet. Regeringens museipolitiska prioritering innebär att frågorna om att nå nya och fler besökare samt ökad delaktighet och inkludering ges en ännu större betydelse i styrningen. För SFHM:s del påbörjades ett arbete med denna inriktning redan under 2015. Flygvapenmuseums projekt Vems museum? har handlat om att utveckla och pröva metoder för att utveckla besökarens möjlighet att påverka hur kulturarvet tillgängliggörs. Armémuseums senaste del i förnyelsen av basutställningen, utställningen Makten och ärligheten har samma tema som utgångspunkt; vad och vem avgör vilket kulturarv som alls bevaras och hur ska det bäst gestaltas? Förberedelser inför införandet av fri entré under 2016 har präglat myndighetens arbete under den senare delen av året. Under en treårsperiod genomförs en satsning för att modernisera myndighetens fyra webbplatser. Armémuseums nya hemsida lanserades i mars 2015 och de övriga tre färdigställs under 2016 (SMHA-nätverket, SFHM och Flygvapenmuseum). Förnyelsen av basutställningarna har under året varit en prioriterat arbete för båda museerna. För Armémuseums del avslutades en treårig satsning som bland annat syftat till att visa ett större antal föremål än tidigare och beskriva deras sammanhang genom berättelser. En större översyn har under 2015 påbörjats även av Flygvapenmuseums basutställningar med fokus på förbättringar av texter, teknik och generella tillgänglighetsaspekter. Utöver basutställningarna har sammanlagt 11 tillfälliga utställningar invigts under året varav flera i samarbete med andra aktörer. I enlighet med regeringens uppdrag har SFHM färdigställt en plan med riktlinjer och mål för de närmaste årens arbete med att bevara och tillgängliggöra kulturarvet genom digitalisering. Arbetet med registervård, inventering och registrering av föremål och fotosamlingar i föremålsdatabasen Primus har därför intensifierats under 2015. Mängden förfrågningar om föremål som publiceras på Digitalt museum ökar successivt, bland annat i forskningssyfte. Under året har även antalet utlån av litteratur och arkivmaterial till Sida 4 av 57
allmänhet och externa forskare ökat. De fyra forskningsprojekt som bedrivits inom SFHM, varav två i samarbete med utländska institutioner, är väl förankrade i den övriga verksamheten och en viktig del av kunskapsuppbyggnaden om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Intresset för att låna föremål ur samlingarna är stort och antalet depositioner har ökat. Vid sidan av vård- och konserveringsinsatser har museerna under året prioriterat att ta fram vårdplaner och att förbättra förutsättningarna för föremålens förvaring i magasinlokalerna. Under 2015 påbörjades en utvärdering av stödet till museerna i SMHA-nätverket som startade 2008. Resultatet färdigställs under 2016. De riktade insatser som under året har erbjudits ett urval av museerna vid sidan av bidragsgivningen har fokuserat på utbildning i föremålshantering och registreringsmetodik för att stärka möjligheterna till digitalisering av nätverkets samlingar. Utbildningar har även genomförts i marknadsföring och en ny gemensam grafisk profil för nätverket har tagits fram. Vidare har stödet till museerna i avvecklings- och säkerhetsrelaterade frågor varit fortsatt viktigt. Samtidigt har en ytterligare minskning av kansliresurserna skett till förmån för bidragsgivningen till nätverksmuseerna. Myndighetsövergripande prioriteringar under 2015 har varit arbetsmiljöfrågor, dokumenthanterings- och arkivfrågor samt genomförandet av en IT-säkerhetsrevision. En genomlysning av museibutikernas ekonomi har inletts med syfte att uppnå en ekonomi i balans senast 2022. Från och med 2015 är SFHM helkund till Statens servicecenter som därmed hanterar den löpande ekonomiadministrationen, den finansiella redovisningen, inklusive underlag till årsredovisningen, och alla IT-systemstöd för personal- och ekonomiadministration. Under en infasningsperiod innebär förändringen kostnadsökningar, vilket dock delvis uppvägs av att sårbarheten minskar. Verksamheten har genomförts med något färre personalresurser än året innan, 71 årsarbetskrafter istället för 73 för 2014 (107 inklusive medarbetare med ersättning per timme). Medelantalet anställda, som ökade från 75 till 84, har en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Följande resultatredovisning är indelad i fem verksamhetsområden: Bevarande, Förmedling, Kunskapsuppbyggnad, Stöd och Traditionsvård. För varje verksamhetsområde redovisas resultat och prestationer i förhållande till uppgifter och återrapporteringskrav i SFHM:s instruktion och regleringsbrev. De tvärsektoriella aspekterna som SFHM ska integrera i verksamheten återspeglas i redovisningen av de olika verksamhetsområdena och sammanfattas även i särskilda avsnitt. Viss information om jämställdhet, mångfald- och barn samt internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete återfinns därför på flera ställen i resultatredovisningen. I enlighet med uppdraget i regleringsbrevet för 2015 har SFHM under året fortsatt arbetet med att definiera och mäta kvalitet i verksamheten. Redovisningen av de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat görs under respektive verksamhetsområde för att på så sätt tydliggöra att kvalitet är en integrerad aspekt i måluppfyllelsen. För verksamhetsområde Bevarande är den sammanfattande bedömningen att verksamheten håller god kvalitet. Det återstår fortfarande en del arbete vad gäller förteckning och dokumentation av samlingarna. Vid årets utgång hade 43 017 av uppskattningsvis 100 000 föremål i Flygvapenmuseums samling registrerats. Resultatet av SFHM:s egenkontroll genom stickprov av föremål och deras placeringar visar att över 96 procent av föremålen i Armémuseums och Flygvapenmuseums samlingar uppfyller kraven på korrekt information avseende placering. För verksamhetsområde Förmedling är den sammanfattande bedömningen att Armémuseums och Flygvapenmuseums publika verksamhet håller god kvalitet. Även om det totala antalet besökare har minskat jämfört med året innan visar besökssiffrorna en uppåtgående trend för både museerna. Enligt de brukarundersökningar som genomförts har besökarna varit nöjda. Att Sida 5 av 57
kvaliteten på verksamheten håller hög kvalitet visas även av de omdömen som ges av besökare på webbplatsen Tripadvisor. Flygvapenmuseum får för tredje året i rad högsta betyg av alla museer och SFHM rankas högst om en jämförelse görs med övriga centralmuseer. För verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad är den sammanfattande bedömningen att verksamheten varit framgångsrik. SFHM driver i samverkan med externa parter flera olika forskningsprojekt med internationell prägel och ett av projekten har finansierats externt. Sammanlagt har 13 artiklar och två publikationer av SFHM:s personal publicerats. För verksamhetsområde Stöd är den sammanfattande bedömningen att resultatet av myndighetens stödjande verksamhet är mycket gott. Under 2015 har SMHA-kansli fortsatt att prioritera det riktade stödet vilket gjort det möjligt sätta de museirelaterade frågorna i fokus. Kansliet ser en tydlig koppling mellan det riktade stödet och de projektbidragsansökningar som inkommer. Totalt har kansliet hanterat 91 bidragsansökningar och betalat ut sammanlagt (brutto) 18 405 863 kronor i statsbidrag. 2.3 Ekonomisk översikt (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens finansiering Anslag 87 921 89 353 91 193 92 306 91 109 Avgifter m.m. 19 701 19 334 20 033 21 133 23 902 Bidrag 3 590 5 104 3 783 3 185 2 202 Finansiella intäkter 78 200 117 61 53 Summa 111 290 113 991 115 126 116 685 117 267 Kostnader per verksamhetsområde 1 Bevarande 25 666 22 758 20 162 26 166 26 819 Förmedling 65 373 67 669 73 121 68 909 67 719 Kunskapsuppbyggnad 9 254 12 686 10 958 13 677 13 215 Stöd 10 587 10 270 9 375 8 843 9 243 Traditionsvård 205 217 167 292 298 Summa 111 085 113 600 113 784 117 887 117 294 Över-/underskott (kapitalförändring) 404 389 1 343-1 202-27 Transfereringar Sveriges militärhistoriska arv 17 857 17 456 17 650 18 215 18 291 1 Visar samtliga kostnader för respektive verksamhetsområde. Sida 6 av 57
De statliga bidrag som beslutas och utbetalas av SFHM till de museer som ingår i nätverket Sveriges militärhistoriska arv uppgår i genomsnitt till totalt 17,9 miljoner kronor per år under perioden 2011-2015. I jämförelse med 2014 ökade bidragsutbetalningarna netto (inkl. återbetalda medel) med cirka 0,1 miljoner kronor till totalt 18,3 miljoner kronor för 2015. SFHM:s verksamhet finansieras huvudsakligen av anslag vilket under de tre senaste åren har utgjort cirka 78 procent av intäkterna. Övriga intäkter (avgifter och bidrag m.m.) bidrar i allt väsentligt till den samlade finansieringen, varför intäkterna inte redovisas uppdelat på verksamhetsområden. Bidragsintäkter, som till största delen är utomstatliga, har fram till och med året 2014, utgjort cirka 3-4 procent av de totala intäkterna. Under 2015 utgör de knappt 1,5 procent av de totala intäkterna. Minskningen beror till största del på att större investeringar, med bidragsfinansiering, blivit fullt avskrivna under 2015. Verksamhetens intäkter med jämförelseår Intäktsslagen Avgifter enligt avgiftsförordningen och Avgifter och andra ersättningar har ökat, vid jämförelse mot de totala intäkterna, från 15 procent 2011 till 19 procent 2015. Entré- och visningsavgifter utgör cirka 31 procent (av intäktsslaget Intäkter av avgifter enligt avgiftsförordningen ) sedan 2012 (37 procent 2011). För 2015 ökade entré-och visningsintäkter med 785 tkr mot jämförelseåret 2014. Diagrammet nedan visar den relativa mängden för hur olika intäktsslag, utöver anslaget, bidragit till finansieringen av myndighetens verksamhet. 2 2 Erhållna bidrag från statliga myndigheter samt övriga avser bidrag till Armémuseums och Flygvapenmuseums verksamhet såsom publicering av årsböcker, forskning, investeringar med mera. Sida 7 av 57
Verksamhetens intäkter de senaste fem åren, exklusive anslag och finansiella intäkter 3 30 000 000 Intäkter i kronor 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 Intäkter av uppdragsverksamhet Övriga avgifter & andra ersättningar Avgiftsintäkter enl avgiftsförordningen, exkl entré- & visningar Entré- & visningsintäkter Erhållna bidrag fr övriga Erhållna bidrag fr statliga myndigheter Museibutikerna, som ingår i den avgiftsbelagda verksamheten, uppvisar en negativ kapitalförändring för 2015 på 144 tkr. Orsaken till att årets mål om en positiv kapitalförändring om 200 tkr inte uppnåtts beror främst på att nyckelpersoner slutat och att ett systematiskt fel uppdagades gällande rapportering av varulagerförändring. Den avgiftsbelagda verksamheten innehåller även ett underskott på 152 tkr som avser en avslutad caféverksamhet vid Flygvapenmuseum. Denna verksamhet lades ned i december 2008. SFHM kommer i budgetunderlaget för 2017-2019 att föreslå hur denna del av underskottet bör hanteras. Verksamhetskostnaderna uppgick 2015 till totalt 117,3 miljoner kronor. Den procentuella fördelningen är oförändrad i jämförelse mot året 2014. Merparten av kostnaderna, 58 procent, avsåg verksamhetsområde Förmedling, det vill säga den publika delen med all utställningsverksamhet, olika pedagogiska arrangemang, konferensverksamhet med mera. I jämförelse med 2014 (58 procent) var utfallet detsamma. Av de totala kostnaderna avsattes 23 procent för verksamhetsområde Bevarande, en ökning jämfört med 2014 med en procentenhet som bland annat återspeglar prioriteringen av föremålsregistrering på Flygvapenmuseum. Resursanvändningen för verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad utgjorde 11 procent av de totala kostnaderna, ett något lägre utfall än tidigare år (13 procent 2014), vilket främst beror på minskad andel bidragsmedel för forskningsprojekt. Kostnaderna för verksamhetsområde Stöd har ökat något i kronor jämfört med 2014 men utgör oförändrat 8 procent av de totala kostnaderna. 4 3 Ackumulerade sponsringsintäkter användes 2014 för investeringar avseende Flygvapenmuseums publika del. Av bokföringstekniska skäl ger diagrammet därför inte en fullständig bild för år 2014 av andelen Övriga intäkter, se Finansiell redovisning, Noter (not 8). 4 Fördelningen av kostnader per verksamhetsområde och prestation har sedan 2014 baserats på en mer precis fördelning av tid, för respektive medarbetare istället för per avdelning, vilket kan påverka jämförelsen med tidigare års utfall. Sida 8 av 57
SFHM:s verksamhetskostnader består till största delen av fasta kostnader. Lokalkostnaderna (34 procent) innefattar hyror med mera för Armémuseums och Flygvapenmuseums museibyggnader, kontorslokaler och magasin för förvaring av museiföremål. Personalkostnaderna (37 procent) har minskat med en procentenhet jämfört med 2014 och motsvarar 71 årsarbetskrafter 2014 (73 årsarbetskrafter 2014). Övriga driftskostnader, som i viss utsträckning kan ses som mer rörliga och därmed mer påverkbara, avser IT och telefoni, ekonomi- och personaladministration inklusive tjänster från Statens servicecenter samt kostnader direkt kopplade till genomförandet av olika aktiviteter och projekt inom de tre verksamhetsområdena Bevarande, Förmedling och Kunskapsförmedling. I jämförelse med 2014 har dessa minskat med 2 procentenheter till totalt 21 procent av verksamhetskostnaderna. Kostnaderna för avskrivningar minskar med en procentenhet till 5 procent (6 procent 2014) av de totala verksamhetskostnaderna 2015. De finansiella kostnaderna är förhållandevis små (0 procent i diagram) och har minskat ytterligare under 2015 till följd lägre räntekostnader. Upptagna lån i Riksgälden uppgick till 18,8 miljoner kronor per den 31 december 2015. Verksamhetens kostnader 2015 Sida 9 av 57
3 Verksamhetsområde Bevarande Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Bevarande SFHM ska vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten. 3.1 Armémuseum Vård och förvaring Den systematiska tillsynen av samlingarna i magasinen har pågått som planerat hela året. Konservering och vård har skett i samband med att föremål ska ställas ut i egna utställningar och lånas ut till andra museer. Det har inneburit att 360 föremål har fått vård under året i samband med arbetet i den nya basutställningen Makten och ärligheten och i samband med utlån till andra museer. De i Tyghuset magasinerade föremålen (cirka 1 500 föremål) har katalogiserats och fotograferats. Under året har ytterligare ett antal eldrör på Artillerigården konserverats. Arbetet med att färdigställa den nya förvaringen av vapen i magasinet i Frihamnen har fortgått enligt planerna. Förutom huvudmagasinet har Armémuseum distansmagasin för stora föremål. De sköts av tre rustmästare placerade i Strängnäs, Halmstad och Kristianstad. Under året har arbete med att inventera samlingarna i distansmagasinen påbörjats. Regelbundna skadedjurskontroller har genomförts i Armémuseums magasin och utställningslokaler. Armémuseums samlingar tilldrar sig ett stort intresse från museer och institutioner både i Sverige och utomlands. Under 2015 har 1 221 föremål deponerats och lånats ut, bl.a. till det nyöppnade museet Hamn i Nacka och till Nationalmuseet i Köpenhamn. Registerhantering Armémuseum har fortsatt sin registervård genom att komplettera föremålsposter med information och bilder i samlingsdatabasen Primus. Genom Digitalt museum är Armémuseums samlingar tillgängliga för allmänheten och underlättar för forskare och specialintresserade att använda museets samlingar som källmaterial. Kollegor och forskare använder Digitalt museum som ett hjälpmedel vid studier och kommande låneförfrågningar. Under året har ett stort antal frågor och kommentarer kommit till museet via Digitalt museum. Samlingarnas tillgänglighet på Digitalt museum har hög prioritet inom Armémuseum. Tillgängligheten till föremålen ökar i takt med att uppgifter läggs in i registret samtidigt som museet får en god överblick över samlingarna vilket också underlättar det kontinuerliga arbetet med att dokumentera och vetenskapligt studera föremålen. Under 2015 har cirka 200 bilder från projektet Lumpen från mönstring till muck publicerats på Digitalt museum. För att förbättra tillgängligheten har Armémuseum fortsatt arbetet med att upprätta en struktur för myndighetsgemensamt användande av ämnesord i Kulturnav. Kulturnav är en webbaserad plattform för att skapa, förvalta och distribuera gemensam öppen terminologi och auktoriteter med fokus på behovet hos museer och andra kulturarvsinstitutioner. Detta arbete kommer att underlätta sökandet i Primus såväl internt som för besökare på Digitalt museum. Under 2015 har Armémuseum implementerat nya och tydligare rutiner för låne- och depositionshantering. Armémuseums samlingar har kompletterats med 275 nyförvärv, bl.a. en regnrock som användes av dr Miklos Magasdi under hans arbete tillsammans med Raoul Sida 10 av 57
Wallenberg i Budapest under andra världskriget och ett antal muckarföremål som har tillverkats av värnpliktiga vid olika förband under perioden 1950-2010. 3.2 Flygvapenmuseum Vård och förvaring Flygvapenmuseum har under året fortsatt arbetet med att uppordna föremålen i museets magasin och separera reservdelssamlingen från föremålssamlingen. Arbetet beräknas vara färdigt på fem års sikt och syftet är dels att skapa fria ytor i Flygvapenmuseums centralmagasin, dels att öka statusen på föremålssamlingen. Flygvapenmuseum har utfört regelbundna vårdinsatser på museets utställda flygplan och sammanlagt 15 vård- och åtgärdsplaner för flygplan i basutställningen har upprättats. Flygvapenmuseum har påbörjat arbetet med att ta fram vård- och förvaringsföreskrifter för föremål som förvaras i museets centralmagasin. Flygvapenmuseums samarbete med olika volontärgrupper för att restaurera flygplan och fordon i museets samling har fortsatt under 2015. Svensk Flyghistorisk Förenings arbetsgrupp på Tullinge har arbetat med restaurering av flygbåten Macchi M.7 vilken kommer att ställas ut i museet 2016. Flygvapenmuseum bedriver en omfattande stödverksamhet, i form av rådgivning och utlån av föremål, till övriga flygmuseer runt om i landet. Genom depositionsverksamheten till lokala museer ute i landet sprids kunskap om föremålen, vilket bidrar till att locka en större publik. Dessutom är det positivt för Flygvapenmuseum då många flygplan av utrymmesskäl inte kan visas i museets lokaler och det råder brist på utrymme i magasinen. Under 2015 har 42 föremål lånats ut, bl.a. en brandbil till Ängelholms Flygmuseum och en Saab 37 Viggen till F 13 Kamratförening i Norrköping. Totalt har Flygvapenmuseum 4 833 föremål utlånade. Registerhantering Flygvapenmuseum har under året fortsatt med att inventera och registrera museets föremålssamling i samlingsdatabasen Primus. Antalet registrerade föremål i Primus utökades under 2015 och vid årets utgång fanns sammanlagt 43 017 objekt registrerade. Arbetet med att inventera, vårda och registrera museets fotosamling i samlingsdatabasen Primus har fortsatt enligt plan. Antalet fotoposter i Primus utökades under 2015 med 672 styckenummer och sammanlagt har 2 182 registrerats. Sedan 2013 är delar av Flygvapenmuseums samlingar tillgängliga för allmänheten på Digitalt museum, vilket underlättar för forskare och specialintresserade att använda museets samlingar som källmaterial. Kollegor och forskare använder Digitalt museum som ett hjälpmedel vid studier och kommande låneförfrågningar. Vid utgången av 2015 hade sammanlagt 10 661 föremål och 2 182 fotoposter i museets samling tillgängliggjorts på Digitalt museum. Målet är att tillgängliggöra hela samlingen. Under 2015 kompletterades Flygvapenmuseums samlingar med 18 nyförvärv bl.a. förvärvades en bil av märket Dodge som användes för raketstolstester på Saab och två helikoptrar HKP 10 som tjänstgjorde med Nordic Battlegroup i Afghanistan. Sida 11 av 57
3.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Bevarande har SFHM formulerat följande sammanfattande mål för verksamheten: Myndighetens samlingsförvaltning ska präglas av tillgänglighet och professionell museietisk hantering av föremål i magasin och i utställningar. Vård- och dokumentationsplaner ska användas som styrdokument för att uppnå hög långsiktig kvalitet gällande bevarande av samtliga samlingar. Alla föremål ska på sikt vara registrerade i föremålsdatabasen Primus. Genom stickprovskontroller ska delar av verksamheten kvalitetsäkras. Under året har SFHM upprättat 15 vårdplaner för flygplan i Flygvapenmuseums utställningsbyggnad och vård- och förvaringsföreskrifter för fem föremålskategorier rörande föremål i Flygvapenmuseums centralmagasin. SFHM har även fastställt nya rutiner för låne- och depositionshantering i enlighet med Spectrum som är en internationell standard för samlingsförvaltning. Vad gäller registrering av föremål i Primus är samtliga föremål i Armémuseums samling registrerade och museet har under året fortsatt arbetet med registervård genom att komplettera föremålsposter med information och bilder. Flygvapenmuseum har fortsatt arbetet med föremålsregistrering under 2015. I nuläget uppskattas det totala antalet föremål i Flygvapenmuseums samling uppgå till runt 100 000 och av dessa har 43 017 registrerats i Primus. SFHM har under 2015 genomfört egenkontroll genom stickprov av föremål och deras placeringar i Armémuseums och Flygvapenmuseums samlingar. För att bedöma kvaliteten på verksamheten använder sig SFHM av en självutvärderingsmodell där bedömningsgrunden för god kvalitet innebär att de samlingar som anförtrotts myndigheten är i ordning och reda, det vill säga att det finns en god organisation och fastställda processer vad gäller föremålssamlingarna och hantering av föremålen. Mått på god kvalitet har bedömts vara att minst 90 procent av föremålen ska vara försedda med korrekt information avseende placering. Resultatet av de stickprovskontroller som genomförts under året visar att drygt 96 procent av föremålen i Armémuseums samlingar (90 procent 2014) och drygt 96 procent av föremålen i Flygvapenmuseums samlingar (jämförelsesiffror saknas eftersom stickprov inte genomfördes i Flygvapenmuseums samlingar 2014) uppfyller kraven på korrekt information avseende placering. SFHM arbetar kontinuerligt med att ta fram och uppdatera styrdokument och processer i samlingsförvaltningen. Under året har riktlinjer och mål tagits fram för myndighetens digitaliseringsarbete enligt den nationella strategin för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation. Mot bakgrund av detta gör SFHM därför bedömningen att kvaliteten av verksamhetens resultat är god. SFHM är dock medveten om att en hel del arbete kvarstår, framför allt vad gäller registrering av föremål i Flygvapenmuseums samlingar. Ett annat undantag är vården och förvaringen av vissa flygplan på Flygvapenmuseum. Den konstanta magasinsbristen och ständiga omflyttningar har medfört att vissa vårdinsatser eftersätts och fortfarande måste några av flygplanen förvaras utomhus. Resursökningarna de senaste två åren återspeglar de verksamhetsprioriteringar som gjorts avseende registrering av samlingsföremål, fotosamlingar med mera för att uppordna samlingarna samt möjliggöra en digitalisering. Verksamhetskostnaderna för registerhantering har i det närmaste fördubblats som andel av de totala kostnaderna för området Bevarande. Sida 12 av 57
Jämfört med 2013 har även de totala kostnaderna som avsätts för Bevarande ökat. Den större förändringen skedde redan mellan 2014 och 2013. Volymer avseende prestationer inom Bevarande Prestationer 2015 2014 2013 Vård och förvaring Antal föremål, totalt 148 075* 107 885 113 781 Antal föremål som har fått vård/översyn under året 553 856 1 494 Antal depositioner och utlån 7 787 7 836 7 507 Antal depositioner och utlån under året 1 263 1 484 1 400 Registerhantering Antal dataregistrerade föremål 148 075** 150 142 150 835 Antal föremål i Digitalt museum 94 041 89 928 85 029 Antal fotografier i Digitalt museum*** 3 033 2 027 - Antal besök på Digitalt museum**** 640 949 680 201 499 004 Antal nyförvärv av föremål under året 293 131 245 *Den redovisade volymen för 2015 inkluderar samtliga föremål i Armémuseums samling och de föremål i Flygvapenmuseums samling som har registrerats i Primus. Volymen inkluderar således inte hela föremålsbeståndet i Flygvapenmuseums samling vilket har uppskattats till totalt cirka 100 000 föremål. Åtskilliga dubblettposter i samlingsdatabasen Primus har rensats bort under året och gallrade föremål redovisas inte. **Minskning av antalet dataregistrerade föremål beror på att gallrade föremål inte längre redovisas. ***Antal fotografier i Digitalt museum har börjat redovisas från och med 2014. Därför saknas jämförelsesiffror för 2013. ****Siffran avser det totala antalet besök på webbplatsen Digitalt museum. Kostnader avseende prestationer inom Bevarande (tkr) Prestationer 2015 2014 2013 Vård och förvaring 17 501 17 269 15 182 Registerhantering 7 570 6 901 2 980 Summa 25 071 24 170 18 162 Sida 13 av 57
4 Verksamhetsområde Förmedling Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Förmedling SFHM ska hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. 4.1 Armémuseum Utställningar Armémuseum visade åtta utställningar under 2015. Utställningsåret började med The Palace of the Grand Dukes of Lithuania and its reconstruction, en utställning om renoveringen av slottet i Vilnius och renoveringens betydelse för byggandet av en ny nations historia. Som nummer två öppnade Lumpen - från mönstring till muck som producerats tillsammans med Flygvapenmuseum redan 2014. Den byggde på det treåriga forskningsprojektet om lumpen som drevs av museet mellan 2012-2014. I den kunde besökare ta del av minnen och berättelser från personer som gjort värnplikt i Sverige under ett drygt sekel. I serien med arkivbilder från första världskriget har Armémuseum haft fyra invigningar under året: Bilder från Moskva, med affischer och fotografier från första världskrigets Ryssland före ryska revolutionen; Krigsvittnen, med fotografier och brev från Vitryssland; Arwin T. Wegner ögonvittne till det armeniska folkmordet 1915, med den tyske fotografen Wegners bilder samt slutligen Makedonien och första världskriget, med arkivbilder från Nationalarkivet i Skopje. Som avslutning på utställningsåret öppnade Knitting Peace i december och den inleder också 2016. Utställningen är en samproduktion med Cirkus Cirkör och bygger på föreställningen med samma namn och de stickalster som skickats in i olika stickupprop. Den nya basutställningen Makten och ärligheten öppnade under hösten och handlar om vem som äger makten att berätta. I utställningen sätts ljuset på demokrati och jämställdhet. Vem har samlat, valt föremål till utställningar och vem har lett museet genom dess historia? Utställningen är ett samarbete med Armé- Marin- och Flygfilm samt produktionsbolaget Expology. Utanför hemmaarenan är Armémuseum verksamt med en vandringsutställning och föremålslån till andras utställningar. Saker och ting mellan liv och död fortsatte sin Europaturné. Den monterades ner i Brest i Vitryssland och öppnade i maj på Eesti Sõjamuuseum, Krigsmuseet i Tallinn, Estland. Genom utställningen har flera ur Armémuseums personal besökt Vitryssland och Estland i syfte att montera, packa eller inviga utställningen. Armémuseum bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete vad gäller metoder vid utställningsproduktion. Tidigare har arbetet med att ta fram utställningsidéer och skapa utställningar skötts internt men nu samverkar Armémuseum med externa partners vid samtliga utställningsbyggen. Nytt för 2015 var att hyra in extern projektledning för delar av basutställningens omdaning. Genom att samverka om innehållet får museet in nya sätt att tänka och under året samarbetade Armémuseum med bland annat Armé- Marin- och Flygfilm och Cirkus Cirkör. Genom att arbeta på det här sättet kan Armémuseum hålla hög och aktuell kvalitet i utställningarna utan att ha en egen utställningsavdelning. Pedagogik Armémuseum genomförde under året sammanlagt 928 visningar varav 344 för skolklasser och förskolegrupper. Utöver visningar ledda av en museipedagog kom 265 skolklasser till museet och såg utställningarna med sin lärare som ciceron. Det summerar till 609 skol- och förskolegrupper under året. Därutöver genomfördes 53 visningar för barn på helger och 28 skollovsvisningar för barn och unga under året. Visningar för både barn och vuxna ingår i det dagliga utbudet på Sida 14 av 57
museet under sommaren, helgerna och skolloven. Under sommaren genomfördes visningar på svenska, engelska och ryska. Armémuseum besöks av skolans samtliga årskurser. Många av ämnena i basutställningarna finns med i läroplanen, exempelvis stormaktstiden, kalla kriget, världskrigen, konflikter och yttrandefrihet, flyktingfrågan, demokrati och makten att tolka historien. Den pedagogiska verksamheten för skolor är en viktig del av Armémuseums verksamhet. För att kvalitetssäkra visningarna har enkäter delats ut till lärare. Där har bl.a. kommunikationen mellan pedagog och grupp, kunskapsbehållning och uppfyllda förväntningar tagits upp. Läroplansrelaterade program i kombination med en god dialog vid bokningstillfället ger höga värden på uppfyllda förväntningar. Kommunikation och kunskapsbehållning ger också bra siffror. Snittvärde är 3,4 på en skala där 4 är högst. Ett större material kommer på sikt att ge bättre kunskap om vad som behöver förbättras i framtiden. Ett populärt och utmärkande inslag i museet är de dramatiserade visningarna som både riktar sig till skolor och andra besökare. Pedagogiska program där historiebruk, flyktingfrågan och synen på nationalstaten tas upp har blivit populära. Under skolloven har pedagogerna dagligen framfört dramatiserade program som tar med både barn och vuxna in i historien. För barn som besöker Armémuseum har museet tagit fram en frågetävling som finns på svenska, engelska och ryska. Museets pedagoger, intendenter och konservatorer har samarbetat för att lära barn och unga mer om historia genom att tillgängliggöra föremål under skolloven. Under december öppnade utställningen Knitting Peace i samarbete med Cirkus Cirkör som bidrog med pedagogik under helger och jullov. En helt ny kategori besökare har hittat till museet genom Knitting Peace. Programverksamhet Under 2015 anordnades 77 program med debatter, föredrag, specialvisningar och familjeaktiviteter. Armémuseum har fortsatt med tematiska programserier med utgångspunkt i museets verksamhet och aktuella frågor som demokrati och mänskliga rättigheter. Propaganda, kvinnor och krig samt andra världskriget lockade både nya och gamla besökare. Visningar och föredrag av museets personal varvades med inbjudna gäster. Psykologer tittar på film återkommer fyra gånger per år då en psykolog med gäster visar spelfilmer som sedan diskuteras med frågor från publiken. Svenskar som stred för nazismen, Tysklands sätt att närma sig sitt bruna arv och en film om Finland i Stalins skugga är olika sätt att närma sig såväl det andra världskriget som frågan om demokrati och yttrandefrihet. Den årliga Raoul Wallenbergdagen ägnades åt en debatt om och med romer om tolerans och drömmen om ett bättre liv. Året avslutades med den årliga nyårssaluten på museets gård och lockade flera hundra besökare. 4.2 Flygvapenmuseum Utställningar Flygvapenmuseum invigde tre nya tillfälliga utställningar. Utställningen Making Peace invigdes den 15 februari och En svensk atombomb den 17 oktober. I fotoutställningen Making Peace skildrades hur den internationella fredsrörelsen, i vid bemärkelse, format och påverkat 1900-talet och i utställningen En svensk atombomb visades nya fotografier på kraftverk som spelade en viktig roll i det svenska kärnvapenprogrammet. Med anledning av evenemanget Back to the 70 s den 12 september skapades utställningen Mitt 70-tal som visade fotografier från 1970-talet, inlämnade av allmänheten, i ett bildspel i ett rum skapat som ett tidstypiskt vardagsrum. Sida 15 av 57
Under året har Flygvapenmuseum fortsatt arbetet med att utveckla basutställningen Om kriget kommer Sverige under kalla kriget. Syftet är att förbättra texterna bl.a. avseende tillgänglighet och att göra de engelska översättningarna lika synliga och tydliga som de svenska. Flygvapenmuseum har även anpassat formgivning och teknik för att tillgängligheten i basutställningen ska förbättras. Flygvapenmuseum har även utarbetat en plan för basutställningarnas utveckling 2015 2018 och producerat en ny audioguide. Pedagogik Flygvapenmuseum genomförde under året sammanlagt 658 visningar varav 209 visningar för skolklasser och förskolegrupper. Verksamheten består av aktiviteter utformade såväl för skola som för fritid, och utarbetas med nära koppling till museets övriga verksamhet i t.ex. tillfälliga utställningar. Skolprogrammen är ofta ämnesövergripande och inkluderar flera olika skolämnen med utgångspunkt i skolans styrdokument. De ämnen som berörs är historia, samhällskunskap, svenska, bild, teknik, fysik och matematik. Särskilda fokusämnen där ämnesövergripande skolprogram erbjuds är historiebruk och teknikutveckling. Skolprogrammen bokas även av ett antal särskolegrupper där möjligheten att skräddarsy upplägg är särskilt relevant. Samtliga skolprogram är formulerade utifrån konkreta mål i skolans kursplaner för att öka verksamhetens trovärdighet som ett förlängt klassrum. I de svar som lärare lämnar som utvärdering av sina besök med elever återkommer positiv respons om den pedagogiska museiverksamhetens professionalitet. Flygvapenmuseum har under året genomfört lärarprogrammet Det stora kriget, där museet har samlat in skolelevers beskrivningar av krig. Målet är att under 2016 ge ut en bok för barn i förskole- och lågstadieåldern. I boken kommer Flygvapenmuseums maskotar Drakel och Viggo att medverka. Maskotarna är en tillgång för barn som kommer till museet på sin fritid, framförallt genom den audioguide och karta som visar vägen till särskilt intressanta föremål och upplevelser i museets utställningar. Maskotarna är också synliga i skolprogram för förskola och i samband med olika programpunkter. Inom ramen för metodutvecklingsprojektet Vems museum? har Flygvapenmuseum analyserat hur museet i ännu högre grad kan arbeta med att integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv i den publika verksamheten. Projektet avslutas med en slutrapport i början av 2016. Programverksamhet Flygvapenmuseum har anordnat 59 programaktiviteter under 2015. Av dessa utgjordes 17 av föredrag och därutöver 42 programpunkter med innehåll som sagostunder, vernissager, lovaktiviteter, konserter, flygplansaftnar och temadagar. Dessutom genomfördes 164 visningar för enskilda besökare som lockade sammanlagt 1 614 personer. Program som arrangeras på Flygvapenmuseum ska vara attraktiva för besökare i olika åldrar och med olika förkunskaper. Visningar med olika teman riktade till enskilda besökare - vuxna eller barn, på svenska eller engelska - liksom föredrag, fördjupning i form av seminarier om olika flygplan och konserter är exempel på aktiviteter som lockar besökare med olika förväntningar och intressen till museet. Årets största arrangemang ägde rum den 12 september då 2 022 besökare kom för att uppleva nostalgidagen Back to the 70 s. Arrangemanget är en fristående fortsättning på förra årets Back to the 60 s och anordnades med anledning av att Flygvapenmuseum beskriver händelser och utveckling i Sverige och i omvärlden under olika årtionden i basutställningen Om kriget kommer Sverige under kalla kriget. Sida 16 av 57
Många programaktiviteter skapas tillsammans med föreningar och institutioner. Exempel på detta är Flygvapenmuseums samarbete med Östergötlands museum i samband med att utställningen Making Peace visades på båda museerna liksom med Folkuniversitetet för program som ges i föreläsningsform. Flygvapenmuseum agerade i samverkan med RSFL som Regnbågshus med ansvar för en programkväll under Linköpings regnbågsvecka. 4.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Förmedling har SFHM formulerat följande sammanfattande mål för verksamheten: Armémuseum och Flygvapenmuseum ska ha ett publikt utbud av hög kvalitet som väcker intresse och genererar besök av olika målgrupper. Antalet besökare ska öka på museerna jämfört med år 2014 (AM ska ha minst 110 000 och FVM minst 120 000 nöjda besökare). Genom enkäter och analyser ska verksamheten kvalitetsäkras. Flygvapenmuseum har under året haft 120 268 besökare och har därför nått målet för 2015. För Armémuseums del har målet inte nåtts men samtidigt ligger den uppåtgående trenden med en stadig ökning av besökare över tid fortfarande kvar. För att bedöma kvaliteten på verksamheten använder sig SFHM av en kvalitetsmodell som utgår från ett brukarperspektiv. SFHM gör regelbundna kvalitativa publikundersökningar. För att få en så rättvis bild som möjligt av besökarnas upplevda kvalitet ska publikundersökningar göras kontinuerligt under året. Målet med undersökningarna är att dels få uppgifter om besökardemografi, dels undersöka den upplevda kvaliteten utifrån besökarnas perspektiv. Som definition på god kvalitet inom Förmedling har SFHM bedömt att minst 80 procent av besökarna ska vara nöjda eller mycket nöjda. Flygvapenmuseum har under 2015 genomfört publikundersökning som visar att 91 procent (93 procent år 2014) av besökarna är nöjda eller mycket nöjda med sina besök. Armémuseum har inte genomfört någon övergripande publikundersökning under året. Däremot har brukarundersökningar av museets program- och skolvisningsverksamheter genomförts. Resultaten visar att programverksamheten motsvarar förväntningarna hos drygt 80 procent av besökarna och att snittbetyget för skolvisningarna låg på 3,4 på en fyrgradig skala. Mot bakgrund av resultaten av de under året genomförda brukarundersökningarna gör SFHM bedömningen att den övergripande kvaliteten av verksamhetens resultat är god i den del den avser Flygvapenmuseum och att kvaliteten är god i Armémuseums program- och skolvisningsverksamheter. Även de omdömen som ges av besökare på webbplatsen Tripadvisor (www.tripadvisor.se) visar att Armémuseums och Flygvapenmuseums publika verksamhet håller god kvalitet. För tredje året i rad får Flygvapenmuseum högsta betyg (4,72) av samtliga museer som finns med på webbplatsen. Motsvarande siffra för Armémuseum är 4,28 vilket sammantaget gör att SFHM rankas högst i en jämförelse med övriga centralmuseer. Utvecklingen av verksamhetskostnader de senaste två åren visar ett ökat fokus på barn- och unga, dvs. visningar och program riktade till skolor. Avsatta resurser utgör drygt 10 procent av kostnaderna för Förmedling jämfört med 8,5 procent 2013. Kostnaderna för programverksamhet utgjorde drygt 9 procent 2015 att jämföra med 4,5 procent 2013. En större förändring skedde redan 2014 genom att en prioritering av programaktiviteter och evenemang då inleddes. Sida 17 av 57
Utställningsverksamheten svarade för mer än 70 procent av kostnaderna inom området Förmedling varav merparten avser basutställningarna och arbetet med att förnya dessa. Kostnaderna för tillfälliga utställningar uppgick till cirka 19 procent både 2015 och 2014. Armémuseum Under 2015 hade Armémuseum 86 557 besökare varav 23 835 var under 19 år. Det är en minskning med drygt 19 000 besökare jämfört med året innan. Bland barn och unga tappade museet drygt 11 000 besökare jämfört med 2014. Angående Armémuseums besökssiffror bör noteras att 2014 var ett exceptionellt år med extra punktinsatser på programverksamhet, kommunikation, fri entré hela december samt en extraanställd pedagog. Med 2015 års siffror hamnar museet ändå i den uppåtgående trenden med en stadig över tid. Armémuseums publikundersökning har under året inriktat sig på programverksamhets- och skolvisningsbesökare. Läraren fick en digital enkät efter sitt besök med frågor om bl.a. hur intresseväckande besöket var, hur kunskapslyftande besöker blev och hur interaktiv pedagogen var. Snittvärdet blev 3,4 där 4 var högsta värdet. För programverksamheten motsvarar besöket förväntningarna för drygt 80 procent av besökarna och det kom 53 personer i snitt per aktivitet. Flygvapenmuseum Under 2015 besöktes Flygvapenmuseum av 120 268 personer, varav 41 621 var under 19 år. Detta är en ökning med 1 502 respektive 5 037 besökare jämfört med året innan. Den dag då det största besökarantalet räknades in var den 29 juli då 2 027 personer valde att besöka museet. Den 12 september, då evenemanget Back to the 70 s genomfördes, besöktes museet av 2 022 personer. Besökare på Flygvapenmuseum har möjlighet att framföra sina synpunkter på bl.a. utställningar, bemötande, service, restaurang och café samt pedagogisk verksamhet via ett digitalt enkätsystem. I sina svar ger de flesta besökare museet mycket höga betyg. Särskilt lovordas bemötande, service och utställningar men det sammanlagda utbudet bidrar på olika sätt till att besökarna är nöjda. Såväl kvalitet som kvantitet i museets verksamhet har ökat jämfört med före om- och utbyggnaden 2010. Faktorer bakom detta är bättre lokaler och utrustning liksom större personalstyrka och ett vidgat kulturhistoriskt perspektiv för verksamheten. Av de 415 personer som under 2015 svarade på enkäten, på svenska eller engelska, gav 58 procent av de svensktalande respondenterna och 59 procent av de engelskatalande betyg 5 av 5 på frågan om kvaliteten på museet i allmänhet. När det gäller betyg 4 så erhölls det av 33 respektive 38 procent av respondenterna. På frågan om kvaliteten på museets utställningar gav 55 respektive 46 procent betyget 5, och 35 respektive 42 procent gav betyget 4. Specialenkäter skickas via e-post till lärare som har bokat en visning på Flygvapenmuseum och genomfört den tillsammans sin skolklass. Respondenternas bedömningar och kommentarer används för utveckling av pedagogiskt arbete riktat till skolan. Av kvalitetssäkringsorganet Swedish Welcome erhöll Flygvapenmuseum det totala betyget utmärkt, vilket är samma betyg som 2014. Liksom under de tre föregående åren rankades Flygvapenmuseum på webbplatsen Tripadvisor som Sveriges bästa museum. Sida 18 av 57
Volymer avseende prestationer inom Förmedling Prestationer 2015 2014 2013 Utställningar Pedagogik Antal basutställningar 12 11 11 Antal tillfälliga utställningar 11 10 7 Antal besökare 206 825 224 337 194 214 Barn och ungdom Skolvisningar, antal 553 584 428 Skolvisningar, antal deltagare 15 020 13 965 9 676 Antal besökande under 19 år 65 456 67 139 57 311 Övrig pedagogisk verksamhet Visningar, antal 1 033 1 068 1 091 Visningar, antal deltagare 29 208 20 335 19 339 Programverksamhet Övrig programverksamhet, antal* 136 99 111 *Antal arrangerade programaktiviteter, ej antalet deltagare. Kostnader avseende prestationer inom Förmedling (tkr) Prestationer 2015 2014 2013 Utställningar Pedagogik Basutställningar 31 694 31 093 39 749 Tillfälliga utställningar 11 053 11 422 6 914 Barn och ungdom 5 928 5 400 4 835 Övrig pedagogisk verksamhet 4 348 5 239 2 465 Programverksamhet 5 527 5 408 2 511 Summa 58 550 58 563 56 474 Sida 19 av 57