Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens områden individoch familj samt funktionshinder. I denna verksamhetsplan redovisas den övergripande inriktningen för FoU Södertörns verksamhet under de kommande tre åren. Stöd till utvecklingsprojekt i kommunerna FoU Södertörn bistår kommunerna med stöd till utvecklingsprojekt. Det kan handla om handledning till enskilda medarbetare eller personalgrupper, föreläsningar eller workshops vid enstaka eller ett flertal tillfällen. Detta är ett viktigt uppdrag som medarbetarna vid FoU ägnar mycket tid åt. FoU har bl a genomfört kommunworkshops i några av ägarkommunerna där FoU:s verksamhet presenterats brett i syfte att öka kännedomen om FoU, att inspirera till lokal uppföljning och att reflektera över sin yrkesroll. Förhoppningsvis kan FoU besöka kommuner som ännu inte haft detta arrangemang under 2015. FoU deltar även vid utvecklingsprojekt genom lärande utvärderingar. Spridning av resultat FoU Södertörn har dokumenterat kunskap i ett flertal rapporter, men kunskapen behöver också lyftas fram på andra sätt. Alla studier ska självklart spridas men under år 2015 kommer särskilda satsningar att ske avseende: Mångbesökarmodellen Boendestöd Ensamkommande flyktingbarn FoU deltar också i konferenser nationellt och internationellt samt medverkar regelbundet i högskoleutbildningar. 1
Projekt med inriktning mot IFO Barn som är aktuella både inom IFO och LSS Detta projekt utgår från att barn kan vara aktuella för insatser både inom IFO och LSS och syftar till kunskapsöverföring mellan de olika organisationerna. Projektet sker genom fokusgrupper som diskuterar vinjetter ute i kommunerna. Francesca Östberg Öppenvårdsinsatser på Södertörn År 2014 gjordes en kartläggning av vilka insatser som gavs under 2013 inom socialtjänstens öppna barn- och ungdomsvård 0-20 år. Kartläggningen söker svar på vilken typ av insatser/service som erbjuds, omfattningen (hur många barn)som fått insatser/service samt vilka huvudmän (kommun, företag, arvoderade konsulter/mindre företag) som står för dem. Kartläggningen ligger till grund för fortsatta uppföljningar av vilka målgrupper socialtjänsten möter kopplat till vilken typ av insatser som ges och om de ges som bistånd eller service. Vilka familjer får vilka insatser? Francesca Östberg Det kan leda till studier av vad som konkret görs inom olika former av insatser, dvs. hur man arbetar med utsatta barn och sårbara familjer kopplade till vad forskningen säger är verksamt. Viktiga frågor att undersöka är om de utredningar och insatser som ges identifierar utsatta barn i ett tidigt skede, om vissa familjer återkommer, vilka faktorer som påverkar socialtjänstens bedömningar och beslut? Och hur man kan förstå varför arbetet får den utformning det får. Här kan det vara särskilt angeläget att undersöka de ärenden med familjer som har mycket komplex problematik med en kombination av fattigdom, missbruk, funktionsnedsättningar och försummelse ibland med inslag av våld. Det som brukar beskrivas som sociala problem typiska för socialtjänstens familjer, men där föräldrar samarbetar och situationen inte bedömts tillräckligt allvarlig för att ingripa med LVU. Dessa familjer kan vara aktuella från och till under lång tid och det är ärenden som ibland avslutas utan insatser eller med insatser som inte verkar hjälpa eller är anpassade till barnens behov. Det är insatser som är kostsamma för såväl barnen, deras familjer och för kommunen. Utvärdering av ensamkommande flyktingbarn i Nacka I Nacka utvärderas mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i deras omsorgskedja. Den övergripande frågan är huruvida omsorgskedjan gynnar ungdomarnas självupplevda integration. Live Stretmo Finansiering Nacka 2014-2016 från 2
Brukarinflytande på verksamhetsnivå inom missbruks- och beroendevården Detta projekt och är ett samarbete med FoU Nordost samt Regionala brukarrådet. Projektet syftar till att undersöka brukarinflytande på verksamhetsnivå. Vilka hinder och möjligheter finns för brukarinflytande? Vilka områden lämpar sig för brukarinflytande? Projektet genomförs genom fokusgruppsintervjuer. Tomas Bons Finansiering från KSL dec 2014 - okt 2015 Kartläggning av arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt våldsutövare Kartläggning av stöd- och skyddsinsatser samt målgrupp. Karin Steive Finansiering från Nacka dec 2014 mars 2015 Familjehemsplacerade barns röster Ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att utveckla ett system som följer upp långtidsplacerade barn i och efter placeringen i familjehem. Det ska bygga på forskning och vad barnen själva uttrycker i fråga om vad som är viktigt i deras upplevelse av stöd och trygghet i och efter placeringen. Projektet bedrivs i tre steg a) ta fram befintlig forskning samt barnens röster b) ta fram kommunernas egna uppföljningar c) ta fram ett kvalitetsuppföljningssystem vars centrala uppgift är att utveckla och organisera rutiner och system i kommunerna. Försörjningsstöd Inventera forskning om försörjningsstöd i syfte att arrangera konferens. Detta sker i två steg: i februari anordnas en konferens som bygger på en fou-rapport, under hösten anordnas en andra konferens som förmedlar aktuell forskning och värdefulla utvecklingsprojekt. Projekt med inriktning mot funktionshinder Boendestöd ett professionsperspektiv Detta projekt studerar den administrativa processen kring boendestöd och involverar både boendestödjare och handläggare. Fokus ligger på handlingsutrymme och profession. Vad är delaktighet? Genom våra tidigare studier i nära samarbete med chefer och praktiker i olika verksamheter har vi sett att begreppet delaktighet kan vara både motsägelsefullt och problematiskt att omsätta i praktiken. Detta projekt vill problematisera begreppet genom dokument- och Gunnel Andersson Gunnel Andersson 3
fallstudier. Fallstudierna skall också bidra med kunskap om hur frågor om delaktighet och inflytande kan te sig i praktiken. Flera kommuner bedriver lokala projekt som kan fungera som fallstudier och som kan fördjupa kunskapen inom området. Inom exempelvis socialpsykiatrin i Botkyrka pågår ett utvecklingsarbete mot brukarmedverkan där FoU fungerar som stöd. På Gotland drivs ett projekt om delaktighet i samband med arbetet med genomförandeplan. Planering av ett utvecklingsprojekt Under 2015 tas en projektplan fram för ett mindre utvecklingsprojekt som kan genomföras i flera olika kommuner i syfte att utveckla verksamheten och dokumentera förändring. Kristina Engwall Hemmaboende vuxna i föräldrahemmet Detta projekt anknyter till boendefrågan för personer inom LSS. Ett projekt om vuxna med utvecklingsstörning som bor kvar i föräldrahemmet och som Projektet undersöker motiv för att bo kvar både från föräldrars och vuxna barns perspektiv, men analyserar också huruvida valet att bo kvar hemmet, på tvärs mot de funktionshinderpolitiska målen, kan tolkas som samhällskritik. Kristina Engwall Finansiering av FORTE 2014-2016 4
Nätverk Utvecklingsledarnätverk FoU Södertörn har en sammankallande roll i kommunernas nätverk för metodstödjare och utvecklingsledare. Kristina Engwall Missbruksnätverket i Södertörn FoU Södertörn samordnar missbruksnätverket i Södertörn med syftet att lyfta och arbeta vidare med gemensamma frågeställningar inom missbruks- och beroendevården. Arbetsgruppen metodutveckling familjerätt - Barn i svåra vårdnadskonflikter Under 2015 fortsätter FoU att samordna metodutvecklingsarbetet och bidrar till den vetenskapliga utvärderingen av de två metoderna Konflikt & Försoning samt Föräldrakoordinator som sker från Lunds universitet. Åsa Bringlöv Eva Nyberg Samfinansierade tjänster BBIC-samordnare Arbetar 75 procent. Samordnaren bistår Södertörns kommuner i arbetet utifrån BBIC samt ansvarar för grundutbildningar i Södertörn. Dessutom närvarar BBIC-samordnaren vid socialstyrelsens träffar för BBIC-samordnare från hela landet. Utvecklingsledare inom familjehemsvården Arbetar 50 procent. Utvecklingsledaren samordnar samt utvecklar kommunernas utbildning riktad till familjehem. Charlotta Lundström Samfinansierad tjänst (ej Gotland) Christina Sandahl Samfinansierad tjänst (ej Gotland) 5