Sagor och berättelser

Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1

Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som en tillgång. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt innebär för oss Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. Pedagogisk dokumentation En dokumentation blir pedagogisk när pedagoger tillsammans med varandra och tillsammans med barn reflekterar kring barns undran och upptäckter samt försöker förstå vad barnen förstår i olika lärprocesser. Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT-2012 2

Trollbergets förskolas mål inför läsåret 13/14 1. Ett gemensamt projekt på hela förskolan som tar olika vägar beroende på barnens intressen och nyfikenhet som vi håller i och tillsammans dokumenterar i ett bildspel som växer under året. 2. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Detta synliggör vi i dokumentationer. 3. Öka samarbetet mellan förskolans avdelningar. 4. Vårt Reggio- Emilia inspirerade arbetssätt genomsyrar vår verksamhet utifrån de sju hörnstenar vi tagit ställning till. Vi synliggör detta i våra dokumentationer. 3

Vi har i projektet valt att fokusera på följande strävansmål och riktlinjer ur förskolans läroplan Lpfö 98/10 samt följande vision ur vår plan mot diskriminering och kränkande behandling: Normer och värden 2:1 Utveckling och lärande 2:2 Barns inflytande 2:3 Förskola och hem 2:4 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, teckenskapande, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i vår verksamhet samt i utvärdering av vårt projekt. Vår vision: Jag kan, du kan, tillsammans kan vi mer! 4

Sagor och berättelser Trollbergets förskola, Trollet Varför: Utifrån vår slutanalys av projektet I sagornas värld ser vi att barnen visar fortsatt intresse för sagor och berättelser. Därför väljer vi att kalla vårt fortsatta arbete med sagor för Sagor och berättelser. Syfte/mål: Att genom sagor och berättelser utmana barnen i de 100 språken. Med hjälp av vårt projekt vill vi belysa kamratskap, samspel, språk och lek på ett lustfyllt sätt.(vi vill berika barnens ordförråd och utveckla språkförmågan.) 5

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. (Lpfö 98/10) S LekeLek Språk l Likabehandlingsplan Teknik l Skapande Samarbete l Delaktighet l och inflytande Matematik Mmatik Naturvetenskap l Drama Kropp Motorik 6

Projekt Trollet Detta har barnen varit delaktiga i och dessa vägar har projektet tagit: Örtagården Målning av väggen Overhead Skapande i rödlera Lärplatta Sagan om Greta med skisser Pussel av bilder från Örtagården Skattkartor Farmors hus med rekvisita Drama i Örtagården Närmiljö: Örtagården och Albinsro Ht 2013-Vt 2014 7

Inledning Vi inledde läsåret med ett föräldramöte där vi bjöd in en logoped från Kärnhuset som lyfte läsandets betydelse för barns språkutvecklingen i tidig ålder. Barn och pedagoger har tillsammans utforskat miljön i Örtagården (Hallägraskogen). Nyfikenhet är en stark drivkraft och vi ville veta vad som väcker barnens intresse under våra utflykter. Lärplattan är, för oss, ett nytt verktyg till dokumentation. Barnen har själva fått fotografera bilder som sedan ska bli material till vårt projekt Sagor och berättelser. Med hjälp av bilderna får vi möjlighet att observera barnen och vilka erfarenheter och kunskaper de har. Genom arbetet i grupper (Godisgruppen och Ronjagruppen) erbjuds olika material och aktiviteter. Augusti 2013 8

Föräldrarnas tankekarta Vilket lärande vill du att ditt barn ska få genom vårt projekt? Fantasi, skapande göra egna berättelser. Stimulera inlärning. Lära sig använda ord för att kommunicera. Lära sig lyssna och även uttrycka sig själv och dela med sig över reflektioner. Våga berätta en åsikt. Lära sig lyssna på andras berättelse, och själv våga berätta. Våga berätta och uttrycka sig inför kompisarna. 9

Ronja-gruppen Nu inför denna höst terminen startar vi med att dela in 21 barn i två mindre grupper. Vi pedagoger har tillsammans med barnen kommit med förslag om vad gruppen skulle heta. Barnen fick rösta två gånger var. Vi var tydliga med att var och en måste få ha ett eget val och att man behöver inte rösta som sin kompis. Det blev en demokratisk röstning och vi pratade om vad det innebär. Utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande. (Lpfö98/10) Augusti 2013 10

När vi kom tillbaka till Örtagården så ville vi ge barnen en ny uppgift. Vi la ut alla bilderna i naturen och barnen fick leta upp platserna på nytt. Några platser gick lätt att hitta medan andra gav en större utmaning. Barnen samarbetade och berättade för varandra under tiden som de letade. Syftet med denna aktivitet var att ge tillbaka bilderna till barnen och träna på att lyssna och berätta för varandra. Detta var något som barnens föräldrar tog upp som en viktig punkt på vårt föräldramöte den 27 augusti när vi ställde frågan Vilket lärande vill du att ditt barn ska få genom vårt projekt?. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra Augusti 2013 11

Här har pedagoger och barnen valt ut bilder, från Örtagården. Det här fotografierna kommer att ingå i vårat projekt Sagor och berättelser. Vid ett möte med barnen tog vi fram fotografierna. Barnen fick sedan gå runt i en cirkel och studera fotografierna i tysthet. Därefter valde de ut ett foto att berätta om. Pedagog : -Kan du berätta varför valde du just den här bilden och vad föreställer den? Syftet var att alla ska få möjlighet att våga berätta inför en grupp. September-14. 12

Kan du berätta om din bild? Här är bilderna som barnen fotograferade med hjälp av lärplattan i Örtagården och deras första berättelser om dem. -Den är slemmig och går långsamt. Det är en sten. med bokstäver. P, O, R, M, H, D, T, F, I, L, D, J. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. -Min pappa jobbar alltid med såna dörrar. -Det är någon som har bott där. -Det var ritat på väggarna. -Det var lite läskigt att gå in där. -Jag tror det är en tjej som hade gömt sig där inne. -Jag var rädd. -Den är 100 år. Augusti 2013 13

Här har barnen valt ut ett fotografi som de sedan har studerat och avbildat med färgpennor. Vi upplevde att barnen såg bilderna som gemensamt material och de valde fritt utan att fokusera på vem som har fotograferat. Bilderna och teckningarna blev nya redskap under ett möte då vi tillsammans reflekterade över det vi gjort och barnen åter igen fick berätta och lyssna på varandra Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. 14 September 2013

Vi använd våra fotografier som pussel i samarbetslekar. Dessa pussel hade olika svårighetsgrader. I denna aktivitet kunde vi se att barnen samarbetade och använde sig av olika strategier för att lösa uppgiften. Efter en stund fick barnen byta stationer och vi skapade ny konstellationer. Att lägga pussel är bra matematisk träning på att noggrant titta på former för att kunna få alla pusselbitar på rätt plats. Genom att se likheter när det gäller bild, färg, form och läge söker de sedan fler lämpliga bitar och prövar sig fram. (Barn och matematik, Skolverket) September 2013 15

Skapande av Örtagården Här reflekterade och samarbetade barnen utifrån fotografierna från Örtagården. Barnen fick möjlighet att återskapa sina egna minnesbilder från Örtagården. De skissade först upp Örtagården och därefter målade de med olika sorters färg. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. 16 November 2013

Sago-stund Syftet är att barnen ska bli inspirerade och nyfikna att skapa sina egna sagor. Vi valde medvetet ut en folksaga som vi läste tillsammans. Vi skapade en magisk miljö kring sagoberättandet. Några barn blev inspirerade av miljön och andra av sagoberättandet. Detta var en introduktion till att barnen skulle få en upplevelse av hur man använder sin fantasi. Oktober 2013 17

Barnen har med hjälp av fotografierna från Örtagården påbörjat egna sagor i vårt projektarbete. Barnen arbetade i tre olika grupper och skapade tre olika sagor. Sagorna heter: Sniglis, Törnrosa och häxan surtant och Ninjago. Vi samtalade med barnen kring hur vi kan skapa sagorna. På vilket sätt kan vi göra? Vilket material kan vi använda? Vi ville att barnen skulle äga sina sagor och att vi använde oss av de hundra språken. Vi arbetade med en saga i taget. Vi började med sagan om Sniglis. Vi försökte synliggöra för barnen om den röda tråden tillsammans med fotografierna de valt. Vi samtalade kring hur en saga är uppbyggd. Hur börjar en saga? Hur är händelseförloppet? Hur avslutas sagan? November 2013 18

Drama Här tydliggjorde vi händelseförloppet genom att dramatisera sagan om Sniglis. Vi tog med oss ett rött snöre som symboliserade den Röda tråden i sagan. Vi såg att det blev stor aktivitet mellan barnen och oss vuxna. Vi upplevde ett samspel kring det verbala språket samt en kombination mellan kroppsuppfattning och rumsuppfattning. Här diskuterade vi var de skulle gräva ner bokstavsstenen, som fanns i sagan om Sniglis. November 2013 19

Vi gav barnen möjlighet att använda olika uttrycksätt i sitt skapande av sagan om Sniglis. Här utmanade vi barnen med att rita sagan på overheadspapper och sedan delge sagan till de övriga kompisarna. Vi bjöd in barnen från Älvan att delta. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. (Lpfö 98/10) November 2013 20

Här fick barnen ytterligare möjlighet att uttrycka sig i sagan om Sniglis. I rödleran skapades snigeln Sniglis och myran Oskar. Här utvecklade barnen sin skapande förmåga och förmedlade sina upplevelser med att utforska med hjälp av rödleran. Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. November 2013 21

Uppstarten av sagan om Ninjago Här berättade författarna om sagan Ninjago. Utifrån dessa fyra fotografier skapades en saga som heter Ninjago. Vi uppmärksammade på att barnen visade stort intresse kring Ninjago efter det att de hade lyssnat på sagan. Detta gjorde att vi tog reda på fakta om Ninjago. Februari 2014 22

Skisser av olika Ninjor. Här skissade barnen efter Ninjago figurer som de hittade på internet. Bland flickorna blev det ett stort intresse när de upptäckte att det fanns en flick Ninja. Barnen tog reda på fakta om Ninjagos ursprung. Ninja kan översättas till en dold person. Det handlade om strider mellan de onda och de goda. Vi pratade om de olika karaktärerna i vår saga. Vi samtalade om vilka roller som finns i deras saga.. Februari 2014. 23

Ninjagovägg Nu har vi pratat med barnen om hur vi ska gestalta sagan om Ninjago. Barnen har kommit fram till att de ville göra en miljö som ser ut som i Ninjago med Japanskt skelett tempel. Under arbetets process samtalades det om att göra en teater av sagan Ninjago. Barnen hade tidigare kommit fram till att det fanns olika karaktärer i sagan. Februari 2014 24

Här tillverkas rekvisita till Ninjago sagan, som kommer att bli en teater Vi har vid några tillfällen spelat teater från sagan om Ninjago. Vi har då spelat utan rekvisita. Barnen har medverkat och filmat teatern och de upptäckte då att det fattades rekvisita. Barnen sa bla: - Kan vi göra dörren? Kan vi göra eldsnurran? osv För att ta reda på hur vi skulle skapa denna rekvisita gjorde barnen skisser. Vi märkte ganska snabbt att rekvisitan var betydelsefull i teatern och flera saker tillverkas för att teatern skulle få en helhet. Alla var intresserade och engagerade. April 2014 25

I flera veckor tillverkade vi olika rekvisita till vår teater. Vi använde oss av olika material och olika tekniker. Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. Här har barnen använt återvunnet material April 2014 26

Här fick barnen möjlighet att använda sig av ny teknik i sitt skapandet av rekvisita. April 2014 27

Bild och ordjakt Här fick barnen i uppgift att samarbeta kring några av våra fotografier från Örtagården. Gemensamt fick de leta upp de gömda fotografierna och fundera ut hur vilket ord som förknippas med fotografiet. Varje fotografi benämndes med ett ord vad det föreställde. Därefter skulle de skiva ner ordet. Vi ville se vilka olika strategier barnen använder sig av. Vissa barn tog kommanot och andra var iakttagande. Här kunde vi pedagoger se och höra hur de samarbetade och ljudade kring skriftspråket. - Jag tänkte. Fick hjälp av Mari och jag kan många bokstäver - Vi turas om: - Jag gjorde S - Jag gjorde V - Jag gjorde A - Jag gjorde M - Jag gjorde P - Jag sa bokstaven A, För jag har det i mitt namn - Jag har sagt bokstäverna - Jag har skrivit April 2014 28

Utflykt till Örtagården Vid nästa besök började vi med att jämföra de olika orden till fotografierna som barnen skrev förra gången. De fick sedan leta upp platserna på Örtagården, där fotografierna är tagna och bilda de ord som de föreställer. Barnen valde sin bokstav som fanns i ordet och organiserade sig sedan för att bilda ordet. Orden är skapade utifrån de nio fotografierna Här upptäckte barnen som var åskådare att de inte kunde ljuda ihop ordet för att det var spegelvänt. Vi pedagoger utmanade då barnen genom att ställa frågan - Hur ska ni placera ER, så att åskådarna kan ljuda ihop ordet? Maj 2014 29

Teater Här dramatiserade vi sagan om Ninjago genom att en pedagog läste upp sagan och barnen agerade som skådespelare. Detta spelades upp för de andra förskolebarnen. Skådespelarnas kommentarer efter dramatisering var bl.a Det var nervöst och konstigt. Responsen på dramatiseringen från publiken, var att de tyckte det var jättebra. April 2014 30

Avslutning på projektet Vi bjöd in barnens föräldrar till vår avslutning på hembygdsgården på Trollberget. Barnen spelade upp teatern sagan om Ninjago. Det var även med på en tipsrunda som handlade om vårt projekt Sagor och berättelse. Barnen tog ansvar för att rekvisitan kom till teaterplatsen. Barn och föräldrar genomförde tipsrundan tillsammans. Maj 2014 31

Föräldrars delaktighet i vår verksamhet Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö 98/10) 2013-2014 32