Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att förbättra effektiviteten av kondition, styrka, snabbhet. Träningsfysiologi är ett omfattande begrepp! - Ärftlighet - Korrekt exteriör - Utfodring och uppfödning är grunden för en hållbar häst! - Kalk, fosfor, extra e-vitamin etc. till fölston - Fölen måste få en chans redan från början. SAMMANFATTNING: - Lösdrift för föl är av största vikt! - Kort sprint några gånger i veckan främjar benstommen! - Låt inte fölungen gå med sin mamma hemma i trädgården! - Utfodring och mineralbalans extra viktig de första åren - Extra kalk ger bättre upptag och inlagring, och se till att stoet äter rätt mineralbalans redan under dräktigheten - Boxvila en längre tid är nedbrytande på benstommen - 12 timmars utedrift räcker iförhållande till 24 tim för positiv beninlagring och benstyrka - Spring och lösdrift (rätt utfodring ger energiska föl) 1 / 8
MUSKELFIBERSAMMANSÄTTNING - Typ I långsamma, oxidativa - Typ II A snabba, oxidativa - Typ II B snabba men mindre oxidativa Oxidativ = rikligt med mitokondrier i muskelcellen. Man tränar upp antalet mitokondrier med träning. Hästar föds med över 60% snabba IIB, arbetar anaerobt och bildar snabbt mjölksyra. Andelen snabba men uthålliga (IIA) ökar med ålder och träning medan IIB minskar Andelen långsamma I är konstant All träning bygger på att omvandla muskelfibrer till att bli mer uthålliga men ändå kunna vara snabba (från IIB till IIA). Glykogenuppladdning innan start är värdelöst. En häst kan inte laddas upp i muskulaturen, men i levern vilket leder till stress. Korsförlamningsrisk. Normal utfodring räcker mycket väl till. Vad ger långsamkörning (joggning) i 2 timmar (puls 120-150)? Är bra på unga otränade hästar när man sätter igång dem, men på äldre hästar ger det inte ett dugg (annat än rekreation). Kan lika gärna gå i hagen om man enbart tänker träningseffekt! Hästens maxpuls 220-250 För att relatera arbetet till maxpulsen så bör man känna till hästens maxpuls, men det gör man kanske inte på alla hästar. Observera att pulsen INGET SÄGER om hur jobbigt det är för musklerna om hästen tränas under belastning (backe, tryckvagn etc). Var lyhörd för hur hästen uppträder i spänst och rörelsemönster! Träning kring puls 200, mjölksyratröskeln Tränar hjärta, syreupptagning, ökar antalet kapillärer runt musklerna. 2 / 8
FORTSÄTTNING ANTECKNINGAR Anpassning av träning sker i både aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) energisystem. Maximal syreupptagning är den fysiologiska grunden för elithästen och bestäms av hjärtminutvolymen och kapaciteten att avge syre till muskulaturen och musklernas kapacitet att använda syre i energiproduktionen vilket är beroende av mitokondrietätheten. Mitokondrier är muskelns fabrik och nedärvs endast från mamman vilket verkligen understryker stoets betydelse. Mer kunskaper om uppfödning och träning kan minska skador hos hästarna. Mjölksyretröskel=hastigheten vid hjärtfrekvensen ca 200 slag/minut el. 4 mmol mjölksyra. Typ I och Typ II-fibrer kan du läsa mer om här. Puls 180-200 sätter igång typ II-fibrerna! Med träning fylls muskelfibrerna med mitokondrier. Samma arbetsintensitet i 2 veckor är bra, ändra sedan intensitet alt.längd för utveckling/framsteg. Träna unghästen försiktigt och med mycket mängdträning på en lagom nivå (<180 slag) Kör inte hästen för trött! Ca 80 % av inandat syre omsätts (i mitokondrierna) i muskulaturen. 2-årsstart! 2-åringar med rätt bakgrund och träning KAN STARTA Även om hästen ska starta som treåring måste den tränas tidigt! STARTPROCENT: 5,3% 2-åringar, 39% 3-åringar (2005) Uppfödningen fram till 1,5 år är möjligen den viktigaste perioden i hästens liv. Många stuterier har hög startprocent. 2-åringar skall inte starta längre distanser än 1640 meter! 500 meter extra sliter hårt på tvååringar i hög fart. Inga andra länder har det. Profylaktiska hälsokontroller på unghästarna gör att skador upptäcks i tid. Alla kan drabbas av överträning: - Hög träningsbelastning i kombination med otrillräcklig återhämtning - Försämrade resultat trots bibehållen eller ökad träning, smygande symptom - Hårt arbete kräver minst 2 dagars återhämtning - Hälta är också ett symptom på överträning. 3 / 8
Dålig exteriör ger problem: - Sabelbent - Xig - Knipt under knän - Bockhov - Tåvid, fransysk, bruten benael - Rak stupande kort bog - Krokhasig, harspatt, rakhasig - Små hovar - Lång rygg Träningen börjar som nyfödd fölunge! Lösdrift med daglig kontroll är det viktigaste för att hästen ska utvecklas till en sund och stark Individ. En plätt på gården räknas inte som lösdrift. Hur ska fölungen AKTIVERAS för en bra utveckling inför vidare träning? Skelettet utvecklas i olika takt fram till 5-årsåldern. Under de första 60 dagarna av träning sker en benresorbtion, d v s benet blir svagare. Alltså försiktig anpassning de två första månaderna. Böjsenor anpassas under både år 1 och år 2. Ledbrosket anpassas främst under 1:a året. Extra tillskott av mineraler har positiv effekt på skelettet i början av träningen. Resultat på 16 araber uppväxta på lösdrift delades upp i 2 grp, den uppstallade gruppen uppvisade svagare röntgentätt skenben än gruppen på lösdrift. "Spring" på hård backe, stimulerar skelettet och kalken inlagras bättre i skelettet. Relaterad artikel - Göran Dalin om skelettets minnesfunktion m.m. 12 timmar lösdrift per dygn är tillräckligt för att aktivera skelettet och ta upp kalken. Kontrollerad speedträning? Tränade kalvar fick mindre märghåla och tjockare ben jmf med vilogruppen när de tränades 50 m på asfalt 5 dagar i veckan. Quarterföl 18 st: 82 m/dag i 56 dagar jmf med boxgrupp utan träning. Kort sprint av föl stärker skelettet speciellt i de långa rörbenen. - Boxvila en längre tid är nedbrytande på benstommen. - 12 tim jmf med 24 tim för positiv beninlagring av Calcium och benstyrka. - 12 timmar lösdrift räcker alltså om man föredrar att ha hästen inne på natten! 4 / 8
- Kort Sprint på fast underlag minst 3 ggr/vecka, skapar positiv stress på skelettet - Föl på lösdrift och i grupp sprintar naturligt varje dag (men se utfodring nedan) Det ska vara FLOCK på lösdrift, och gärna aktivera dem, särskilt vintertid! Bara grovfoder ger unghästen energibrist och då rör de sig inte. Blir bukig med smal rygg. De står bara och äter för att få i sig energi. Kraftfoder måste till för initiativ till rörelse! (OBS! Även om det är bra proteinhalt och fina värden i grovfodret) Lösdriftsgruppen hävdade sig lika bra som den körda gruppen. Blev bra hästar ur båda grupperna. När start? Alla hästar kan inte nå samma prestationsnivå. När är hästen född? Ibland skiljer det 4-5 månader på hästar i ålder vilket är mycket. Anpassning av kroppens vävnader tar tid. Hård träning kan ge upphov till små muskelskador som tar 2-3 dagar att läkas. Undvik träning dagen efter. Låt träningseffekten mogna i kroppen! Mängdträningen är viktig även på äldre hästar periodvis (t ex vinterträning). De måste klara av att jobba rätt länge på syre innan tröttheten kommer. Träna aerobt arbete (används till 70-80% även under tävling) tillsammans med annan speedträning. Om intensiteten eller längden av uthållighetsarbetet är för litet uppnås ingen eller liten träningseffekt. - Träningsvariation - Längd - Intensietet - Längd - Frekvens/upprepning - Födelsemånad - Påbörjad träning - Möjligheten att ta emot träning - Grunträning första levnadsåret - Arv och miljö - Träningsmodeller - Unghästtränares skicklighet Om hästen är frisk och tränad, inga problem att starta som tvååring! FRÅN INKÖRNING TILL SNABBJOBB Hästen växer och utvecklas mest fram till 2 ½ års ålder Hästen måste vara välmusklad i rygg och ben (rejäl och aktiv skritt) och kunna bära sig innan. Man börjar köra i trav. Skrittkörning är tråkigt men viktigt! 5 / 8
När trav påbörjas, kör 1 km som sedan successivt utökas till en mil. Mycket av skador på tvååringar beror på för dålig muskulatur som inte orkar bära upp hästen. HÄSTEN MÅSTE VARA STARK OCH BRA MUSKLAD INNAN SNABBARBETE PÅBÖRJAS. Bra grundträning minskar skadorna. Backträning är inte fel på unghästar, bara de inte är för långa. Oftast är backarna för branta. 2 graders lutning är alldeles lagom. På veterinärkliniken - Orsaker till hältor: - Tränat för ofta - För många och för långa intervaller för fort - För långa backar, tröttat ut hästen - För kort återhämtningstid - Svag exteriör och dålig hovvård har oftast bidragit - Orsaken till hältan måste redas ut - OCH FÖRÄNDRAS! Ta hänsyn till vad hästen klarar av, växtperioder o.s.v SAMMANFATTNING: - Lösdrift för föl är av största vikt! - Kort sprint några gånger i veckan främjar benstommen! - Låt inte fölungen gå med sin mamma hemma i trädgården! - Utfodring och mineralbalans extra viktig de första åren - Extra kalk ger bättre upptag och inlagring, och se till att stoet äter rätt mineralbalans redan under dräktigheten - Boxvila en längre tid är nedbrytande på benstommen - 12 timmars utedrift räcker iförhållande till 24 tim för positiv beninlagring och benstyrka - Spring och lösdrift (rätt utfodring ger energiska föl) 6 / 8
Exempel på arbetsintenstitet/längd och belastning på hästen: 6 x 400 meter i 1.20-tempo (på 210-215) är ett rätt hårt arbete, 4 intervaller hade möjligen räckt (15 mmol) En intervall på 1000 meter innebär att du måste köra 10 sek saktare för att nå samma värden och det räcker med 3-4 intervaller i 1.25-tempo. Ett påslag på 5 sekunder (1.30) gör att man kan köra fler intervaller. 6 x 700 meter 1.25-tempo = okej kurva på laktatvärden 6 x 700 meter 1.20-tempo = för tufft på laktatvärden Riktigt snabba intervaller bör inte vara längre än 500 meter, särskilt inte för unghästar. Här tydliggörs också den stora skillnaden för tvååringar mellan att trava 1600 meter eller 2100 meter. Det är jättestor skillnad! KONTROLLERAD TRÄNING - Praktisk puls - Laktatmätning - Pulsmätare med data, lätt att montera - Lactate pro med testremsor - Ta pulsen med stetoskop helst inom 10 min efter körning (samma minut alltid) Laktattest på kallblod på rundbana (JOP) Mellan vår och höst händer inte så mycket på kurvan Mellan höst och vår händer mycket (efter vinters styrketräning) Mjölksyratröskeln flyttar sig åldersmässigt Gaffelbandsskadad häst, mätt som 2- och 3-åring. På 1,5 års tävlingfrånvaro blev det i stort sett att börja om. JOP 4 mmol, puls 200: 2-åringar händer mycket 2.07 (4 mmol puls 200) 3-åringar 1.53/1.54 4-åringar 1.46 5-åringar ej förbättrade Äldre 1.40 Mängdträning (hos unghästar) och sedan styrketräning och speedträning förflyttar kurvan. Nedvarvning för att transportera bort de sura produkterna är nödvändigt för att minska stressen i hästens kropp och förbättra återhämtningen. Musklerna får syre och kan lugna ned sig på ett bra sätt. Det är inte bra för hästen att bara köra in i stallet direkt efter ett hårt arbete. Läs äldre artikel om Arne Lindholms träningslära 7 / 8
Stall Bredbyn 8 / 8