Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (5) Datum 2016-02-09 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen SOFN-2015-569 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett stadskontoret i uppdrag att utreda och ta fram förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) samt att revidera riktlinjer för biståndsbedömning i särskilt boende. Stadsområdesförvaltning Norr är positiv till framtagande av riktlinjer för biståndsbedömning. Dock uppfattas de föreslagna riktlinjerna mer som vägledning och behöver därför förtydligas för att kunna utgöra ett stöd vid biståndsbedömning. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna yttrandet och skicka svaret till kommunstyrelsen, samt att justera paragrafen omedelbart. Beslutsunderlag Följebrev Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, STK-2015-640 Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) G-Tjänsteskrivelse vård- och omsorgsberedningen oktober 2015 Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, ändrad 151111 Förlängd remisstid - tjänsteanteckning Protokollsutdrag- 376 Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen G-Tjänsteskrivelse-Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen Förslag till yttrande-förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr 2016-02-24 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 29 april 2015 att ge stadskontoret i uppdrag att utreda och ta fram förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL). Vidare gav kommunstyrelsen stadskontoret i uppdrag att revidera riktlinjer för biståndsbedömning i särskilt boende. Dessa uppdrag har av stadskontoret hanterats gemensamt och resulterat i förslag till Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL). SIGNERAD 2016-02-09

Utgångspunkten för riktlinjerna är SoL och de sex inriktningsmål som fastställts i Plan för vård och omsorgsverksamhet i Malmö stad samt Malmö stads värdighetsgarantier. Syftet med riktlinjerna är att skapa likvärdiga bedömningar inom ramen för SoL och på så sätt säkerställa kvalitén i besluten avseende rättssäkerhet och transparens för brukaren. Utöver de brister i rättssäkerhet som variationerna medför innebär det också en otydlighet och upplevd orättvisa för brukare som flyttar mellan stadsområden och har sociala kontaktnät i andra stadsområden än där hen bor. På så sätt innebär riktlinjer för biståndsbedömning också kvalitet för brukaren. 2 (5) Riktlinjerna anger ett riktmärke för bedömning av skälig levnadsnivå inom områden där hjälp/stöd ofta ges. Det innebär att handläggaren vid biståndsbedömning av ett givet fall har riktmärket att förhålla sig till. Utifrån en individuell bedömning av skälig levnadsnivå kan dock bistånd ges både över och under riktmärket. Den individuella bedömningen innebär att brukarens individuella omständigheter och livssituation är avgörande. Riktlinjerna är avsedd att användas av biståndshandläggaren och är därför utformad utifrån de livsområden som ska användas i utredning och dokumentation enligt BIC-modellen. BIC är ett arbetssätt som innebär en strukturerad dokumentation av äldres behov med användning av internationell klassificering av behovstillstånd, funktionsnedsättning. Målsättningen med BIC är att insatsen ska utformas utifrån brukarens behov och inte utifrån ett antal fastställda insatser. Utifrån utredningen, beslutade insatser och brukarens önskemål ska genomförandet planeras tillsammans av brukaren och utföraren och dokumenteras i en genomförandeplan. Stadsområdesförvaltning Norrs synpunkter Biståndshandläggare är ett förhållandevis nytt yrke medan biståndshandläggning inom äldreomsorgen infördes redan i socialtjänstlagen 1982. Biståndshandläggarnas yrkesroll beskrivs ofta som komplex. Deras arbete innebär att de utsätts för påtryckningar och förväntningar från bland annat brukare, anhöriga, samverkanspartners och myndigheter. Förvaltningen är därför positiv till framtagande av riktlinjer för biståndsbedömning. Detta har efterfrågats av biståndshandläggarna i många år då man ser att bedömning av brukarens behov och att bevilja insatser skiljer sig mellan stadsområdena. Dock uppfattas de föreslagna riktlinjerna mer som vägledning och behöver därför förtydligas för att kunna utgöra ett stöd vid biståndsbedömning. I förslaget finns både rutiner för handläggning och stöd för utförarna hur vissa insatser ska hanteras. När det gäller särskilt boende ska det framgå vilka kriterierna som gäller och ska uppfyllas för att beviljas ett särskilt boende. Här bör det även tydligt framgå den enskildes eget ansvar för planering av sitt boende på ålderns höst. När det gäller förlagets påverkan på stadsområdes ekonomi så är det viktigt att riktlinjerna kan användas som ett stöd utifrån en skälig levnadsnivå. Då får handläggaren ett instrument som blir en hjälp i arbetet. En viktig del av handläggarens arbete är att följa upp beviljade insatser. På så sätt kan man driva en kostnadseffektiv verksamhet. Behovsbedömning och rättssäkerhet i handläggning är grunden för att ha kvalitet i myndighetsutövning. När en brukare får ett biståndsbeslut där det tydligt framgår vilka insatser som beviljats, kan detta vara ett uttryck för god kvalitet vad gäller myndighetsutövning. När det gäller stödet till de som stödjer eller vårdar en närstående är det viktigt med lyhördhet och flexibilitet. Dagens anhöriga är en mångfasetterad grupp som har olika behov. I framtiden

förväntas dessa grupper att ha andra behov än dagens och det är därför viktigt att följa den tekniska och mobila utvecklingen. Att erbjuda stödinsatser i tidigare skede kan spara både mänskliga som ekonomiska resurser. Om riktlinjer för biståndsbedömning införs finns det redan beslutade riktlinjer/vägledning som behöver revideras eller tas bort. En av dessa är de gemensamma riktlinjerna kring måltidsservice från 2010. 3 (5) Förvaltningen anser att riktlinjerna bör utvärderas efter ett år för att kunna se vilken betydelse dessa har på både för ekonomi och för kvalitet. Det kan behöva avsättas medel för att få en framgångsrik implementering av riktlinjerna så att dessa framöver utgör grunden för samtliga biståndshandläggare i Malmö stad när det gäller att bevilja insatser. Nedan beskrivs kommentarer under respektive insats i förslaget: Hjälp/stöd att ändra grundläggande kroppsställning Här föreslås att annat syfte ersätts med annan insats. I denna insats ska även ingå att vända sig i säng, liggande från sittande. Hjälp/stöd att röra sig runt på olika platser Ta bort exempel till brevlådan. Hjälp/stöd att röra sig omkring på olika sätt När det gäller bärhjälp behöver det förtydligas hur lång en övergångsperiod är och vad som är skälig frekvens att bevilja? Det finns behov av en gemensam rutin för bärhjälp och trappklättrare. Här bör det förtydligas att det är Serviceförvaltningen som utför insatsen trappklättring och att respektive stadsområde har betalningsansvaret. Hjälp/stöd att klä sig Förtydliga att stödstrumpor även kan vara en hälso-och sjukvårdsinsats eller egenvård. Hjälp/stöd att sköta sin egen hälsa Insatsen medföljning ska användas övergripande och inte behöva delas in i olika typer av medföljning. När det gäller medföljning vid läkarbesök så ska detta gälla till och från sjukhus, vårdcentral etc. Det är inte rimligt att kommunens personal ska stanna kvar vid undersökningar som kan ta flera timmar. Hjälp/stöd att bereda måltider För brukare på vissa seniorboende intas huvudmålet i den gemensamma restaurangen. Detta ska då likställas med hjälp/stöd att bereda måltider. Innebörden av t.ex. medicinska skäl för god nutrition behöver förtydligas eller tas bort. Hjälp/stöd att bädda Tidsangivelsen på morgonen bör tas bort. Hjälp/stöd att ta hand om djur Denna insats behöver förtydligas med en tidsangivelse om skälig övergångsperiod?

Det finns t ex pensionat som kan användas under tiden som en permanent lösning ordnas för brukarens husdjur. Ta bort följande mening: Hjälp/stöd kan också ges om djuret är av särskilt stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Sista stycket avseende överenskommelse ska ingås bör tas bort då det inte avser biståndsbedömning. Hjälp/stöd att skaffa varor och tjänster Samhällsutvecklingen går idag mot färre fysiska besök i matvarubutik. Det har de senaste åren kommit flera alternativ som erbjuder hemleverans från matvarubutiker. Beställning görs via dator eller läsplatta och inte via fysiska besök i matvarubutik. Inköpen levereras till bostaden vilket är tidsbesparande för hemtjänstpersonalen Dessutom är det positivt ur arbetsmiljösynpunkt att slippa cykla/bära tunga matkassar. Hjälp och stöd när det gäller införskaffande av varor och tjänster bör därför i första hand ske via hemleverans. En skälig nivå bedöms vara en gång per vecka om inga särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl som begränsade förvaringsmöjligheter bör tas bort och medicinska orsaker ersättas med omvårdnadsbehov. 4 (5) Hjälp/stöd med att tvätta och torka textilier och kläder Ändringsförslag: Strykning endast avser enstaka klädesplagg och att mangling tas bort. Hjälp/stöd att städa bostaden Städning har hittills avsett 2 rum och kök varannan vecka. Denna angivelse är inte längre aktuell då brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till. Fönsterputs är en insats som kan utföras av annan än hemtjänstpersonal och föreslås därför tas bort som insats. På särskilt boende anlitas fönsterputsare som bekostas av brukaren. Det ska därför vara samma regler för särskilt som ordinärt boende. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Social samvaro är samlingsbegrepp för många olika aktiviteter där syftet är att bryta isolering. Dessa aktiviteter kan ske både i och utanför hemmet. Att social samvaro ersätts med promenad blir otydligt då promenad beskrivs som del av insatsen Stöd för rekreation och fritid. Dagverksamhet ska erbjudas för brukare med demenssjukdom. Övriga brukare som önskar social samvaro och delta i olika former av aktiviteter hänvisas till att besöka mötesplatserna i Malmö stad. Stöd för rekreation och fritid Ledsagning i Malmö stad beviljas enligt förslaget i normalfallet upp till 16 timmar per månad. Istället bör detta maximeras till 12 timmar. Fler timmar kan beviljas utifrån brukarens individuella och särskilda behov. Stöd för att utöva religion och andlighet Här bör det betonas att stöd beviljas i normalfallet om utövandet är av mycket stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Det är dock inte biståndshandläggarens ansvar att vara länken mellan brukaren och församlingen för att finna möjlighet till gemensamma lösningar för att möjliggöra utövning.

Personligt stöd till person som vårdare eller stödjer den enskilde Tidsintervallen på växelboende bör vara flexibel och inte preciseras i riktlinjerna. Positivt att avlösning kan ske utanför hemmet men bör förtydligas med att det ska ske i närområdet. 5 (5) Särskilt boende I avsnittet om särskilt boende ska beskrivning av de olika livsområdena läggas till. Rutinbeskrivning bör inte vara med i riktlinjerna. Likaså information om prioritering av verkställighet, stycket om brukarens önskemål om specifikt boende samt stycket om avflyttning. Formuleringen att särskilt beakta brukarens behov av trygghet bör tas bort. Det är tillräckligt att beskriva att en helhetsbedömning görs av brukarens tillvaro och att behoven bedöms att inte kunna tillgodoses i ordinärt boende. Vistelse på korttidsenhet I avsnittet om vistelse på korttidsenhet ska beskrivning av de olika livsområdena läggas till. Tydliggöra att i normalfallen beviljas denna insats i 14 dagars intervaller. Formuleringen praktiska, etiska och ekonomiska aspekter bör tas bort. Det ska vara omvårdnadsbehovet som styr behovet av korttidsplats. Ansvariga Charlotte Glimskog Avdelningschef Ann Söllgård Förvaltningschef

Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (5) Datum 2016-02-03 Adress Diarienummer SOFN-2015-569 Yttrande Till Kommunstyrelsen Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen STK-2015-640 Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Norr är positiv till framtagande av riktlinjer för biståndsbedömning. Riktlinjerna anger ett riktmärke för bedömning av skälig levnadsnivå inom områden där hjälp/stöd ofta ges. Det innebär att handläggaren vid biståndsbedömning av ett givet fall har riktmärket att förhålla sig till. Utifrån en individuell bedömning av skälig levnadsnivå kan dock bistånd ges både över och under riktmärket. Den individuella bedömningen innebär att brukarens individuella omständigheter och livssituation är avgörande. Dock uppfattas de föreslagna riktlinjerna mer som vägledning och behöver därför förtydligas för att kunna utgöra ett stöd vid biståndsbedömning. Yttrande Biståndshandläggare är ett förhållandevis nytt yrke medan biståndshandläggning inom äldreomsorgen infördes redan i socialtjänstlagen 1982. Biståndshandläggarnas yrkesroll beskrivs ofta som komplex. Deras arbete innebär att de utsätts för påtryckningar och förväntningar från bland annat brukare, anhöriga, samverkanspartners och myndigheter. Nämnden är därför positiv till framtagande av riktlinjer för biståndsbedömning. Detta har efterfrågats av biståndshandläggarna i många år då man ser att bedömning av brukarens behov och att bevilja insatser skiljer sig mellan stadsområdena. Dock uppfattas de föreslagna riktlinjerna mer som vägledning och behöver därför förtydligas för att kunna utgöra ett stöd vid biståndsbedömning. I förslaget finns både rutiner för handläggning och stöd för utförarna hur vissa insatser ska hanteras. När det gäller särskilt boende ska det framgå vilka kriterierna som gäller och ska uppfyllas för att beviljas ett särskilt boende. Här bör det även tydligt framgå den enskildes eget ansvar för planering av sitt boende på ålderns höst. När det gäller förlagets påverkan på stadsområdes ekonomi så är det viktigt att riktlinjerna kan användas som ett stöd utifrån en skälig levnadsnivå.

Då får handläggaren ett instrument som blir en hjälp i arbetet. En viktig del av handläggarens arbete är att följa upp beviljade insatser. På så sätt kan man driva en kostnadseffektiv verksamhet. Behovsbedömning och rättssäkerhet i handläggning är grunden för att ha kvalitet i myndighetsutövning. När en brukare får ett biståndsbeslut där det tydligt framgår vilka insatser som beviljats, kan detta vara ett uttryck för god kvalitet vad gäller myndighetsutövning. 2 (5) När det gäller stödet till de som stödjer eller vårdar en närstående är det viktigt med lyhördhet och flexibilitet. Dagens anhöriga är en mångfasetterad grupp som har olika behov. I framtiden förväntas dessa grupper att ha andra behov än dagens och det är därför viktigt att följa den tekniska och mobila utvecklingen. Att erbjuda stödinsatser i tidigare skede kan spara både mänskliga som ekonomiska resurser Om riktlinjer för biståndsbedömning införs finns det redan beslutade riktlinjer/vägledning som behöver revideras eller tas bort. En av dessa är de gemensamma riktlinjerna kring måltidsservice från 2010. Nämnden anser att riktlinjerna bör utvärderas efter ett år för att kunna se vilken betydelse dessa har på både för ekonomi och för kvalitet. Det kan behövas att avsättas medel för att få en framgångsrik implementering av riktlinjerna så att dessa framöver utgör grunden för samtliga biståndshandläggare i Malmö stad när det gäller att bevilja insatser. Nedan beskrivs kommentarer under respektive insats i förslaget: Hjälp/stöd att ändra grundläggande kroppsställning Här föreslås att annat syfte ersätts med annan insats. I denna insats ska även ingå att vända sig i säng, liggande från sittande. Hjälp/stöd att röra sig runt på olika platser Ta bort exempel till brevlådan. Hjälp/stöd att röra sig omkring på olika sätt När det gäller bärhjälp behöver det förtydligas hur lång en övergångsperiod är och vad som är skälig frekvens att bevilja. Det finns behov av en gemensam rutin för bärhjälp och trappklättrare. Här bör det förtydligas att det är Serviceförvaltningen som utför insatsen trappklättring och att respektive stadsområde har betalningsansvaret. Hjälp/stöd att klä sig Förtydliga att stödstrumpor även kan vara en hälso-och sjukvårdsinsats eller egenvård.

3 (5) Hjälp/stöd att sköta sin egen hälsa Insatsen medföljning ska användas övergripande och inte behöva delas in i olika typer av medföljning. När det gäller medföljning vid läkarbesök så ska detta gälla till och från sjukhus, vårdcentral etc. Det är inte rimligt att kommunens personal ska stanna kvar vid undersökningar som kan ta flera timmar. Hjälp/stöd att bereda måltider För brukare på vissa seniorboende intas huvudmålet i den gemensamma restaurangen. Detta ska då likställas med hjälp/stöd att bereda måltider. Innebörden av t.ex. medicinska skäl för god nutrition behöver förtydligas eller tas bort. Hjälp/stöd att bädda Tidsangivelsen på morgonen bör tas bort. Hjälp/stöd att ta hand om djur Denna insats behöver förtydligas med en tidsangivelse om skälig övergångsperiod? Det finns t ex pensionat som kan användas under tiden som en permanent lösning ordnas för brukarens husdjur. Ta bort följande mening: Hjälp/stöd kan också ges om djuret är av särskilt stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Sista stycket avseende överenskommelse ska ingås bör tas bort då det inte avser biståndsbedömning. Hjälp/stöd att skaffa varor och tjänster Samhällsutvecklingen går idag mot färre fysiska besök i matvarubutik. Det har de senaste åren kommit flera alternativ som erbjuder hemleverans från matvarubutiker. Beställning görs via dator eller läsplatta och inte via fysiska besök i matvarubutik. Inköpen levereras till bostaden vilket är tidsbesparande för hemtjänstpersonalen Dessutom är det positivt ur arbetsmiljösynpunkt att slippa cykla/bära tunga matkassar. Hjälp och stöd när det gäller införskaffande av varor och tjänster bör därför i första hand ske via hemleverans. En skälig nivå bedöms vara en gång per vecka om inga särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl som begränsade förvaringsmöjligheter bör tas bort och medicinska orsaker ersättas med omvårdnadsbehov. Hjälp/stöd med att tvätta och torka textilier och kläder Ändringsförslag: Strykning endast avser enstaka klädesplagg och att mangling tas bort. Hjälp/stöd att städa bostaden Städning har hittills avsett 2 rum och kök varannan vecka. Denna angivelse är inte längre aktuell då brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till.

Fönsterputs är en insats som kan utföras av annan än hemtjänstpersonal och föreslås därför tas bort som insats. På särskilt boende anlitas fönsterputsare som bekostas av brukaren. Det ska därför vara samma regler för särskilt som ordinärt boende. 4 (5) Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Social samvaro är samlingsbegrepp för många olika aktiviteter där syftet är att bryta isolering. Dessa aktiviteter kan ske både i och utanför hemmet. Att social samvaro ersätts med promenad blir otydligt då promenad beskrivs som del av insatsen Stöd för rekreation och fritid. Dagverksamhet ska erbjudas för brukare med demenssjukdom. Övriga brukare som önskar social samvaro och delta i olika former av aktiviteter hänvisas till att besöka mötesplatserna i Malmö stad. Stöd för rekreation och fritid Ledsagning i Malmö stad beviljas enligt förslaget i normalfallet upp till 16 timmar per månad. Istället bör detta maximeras till 12 timmar. Fler timmar kan beviljas utifrån brukarens individuella och särskilda behov. Stöd för att utöva religion och andlighet Här bör det betonas att stöd beviljas i normalfallet om utövandet är av mycket stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Det är dock inte biståndshandläggarens ansvar att vara länken mellan brukaren och församlingen för att finna möjlighet till gemensamma lösningar för att möjliggöra utövning. Personligt stöd till person som vårdare eller stödjer den enskilde Tidsintervallen på växelboende bör vara flexibel och inte preciseras i riktlinjerna. Positivt att avlösning kan ske utanför hemmet men bör förtydligas med att det ska ske i närområdet. Särskilt boende I avsnittet om särskilt boende ska beskrivning av de olika livsområdena läggas till. Rutinbeskrivning bör inte vara med i riktlinjerna. Likaså information om prioritering av verkställighet, stycket om brukarens önskemål om specifikt boende samt stycket om avflyttning. Formuleringen att särskilt beakta brukarens behov av trygghet bör tas bort. Det är tillräckligt att beskriva att en helhetsbedömning görs av brukarens tillvaro och att behoven bedöms att inte kunna tillgodoses i ordinärt boende. Vistelse på korttidsenhet I avsnittet om vistelse på korttidsenhet ska beskrivning av de olika livsområdena läggas till. Tydliggöra att i normalfallen beviljas denna insats i 14 dagars intervaller. Formuleringen praktiska, etiska och ekonomiska aspekter bör tas bort. Det ska vara omvårdnadsbehovet som styr behovet av korttidsplats.

5 (5) Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn] [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-12-07 Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Söder Sociala resursnämnden Stadsområdesnämnd Öster Malmö stads centrala pensionärsråd Malmö stad råd för funktionshinderfrågor Vision SACO Kommunal Ledarna Vårdförbundet Remiss angående Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen STK-2015-640 Ärendet lämnas till ovanstående för yttrande. Svaret, ställt till kommunstyrelsen, skickas till registrera.stk@malmo.se senast kl. 12.00 angivet datum. Handläggande tjänsteman på stadskontoret är Johanna Sandberg. Enligt uppdrag Stadskontoret Pia Kanold Sista svarsdatum är 2016-02-29 Stadskontoret Adress: August Palms Plats 1 Tel: 040 34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: malmostad@malmo.se Webbplats: www.malmo.se

Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen Framtagna av Stadskontoret 2015-10-23 1

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Kommunövergripande mål... 3 2.1 Plan för vård- och omsorgsverksamhet... 3 2.2 Värdighetsgarantier... 4 3. Ordinärt boende... 4 3.1 Förflyttning... 4 3.2 Personlig vård... 4 3.3 Hemliv... 5 3.4 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv... 7 3.5 Känsla av trygghet... 8 3.6 Personligt stöd till person som vårdare eller stödjer den enskilde... 8 4 Särskilt boende... 9 4.1 Permanent särskilt boende... 9 4.2 Vistelse på korttidsenhet... 10 2

1. Inledning Syftet med riktlinjerna är att skapa likvärdiga bedömningar inom ramen för socialtjänstlagen (SoL) och på så sätt säkerställa kvalitén i besluten avseende rättsäkerhet och transparens för brukaren. Riktlinjerna är ingen garanti för och inte heller en begränsning av rätten till bistånd. Det finns inte heller begränsningar i vad brukaren kan ansöka om, vare sig i typ av insats eller i insatsens omfattning. Alla insatser som brukaren ansöker om ska utredas och en individuell behovsprövning ska alltid göras. All myndighetsutövning sker utifrån SoL. Lagar, förordningar och vägledande domar är överordnade dessa riktlinjer. Riktlinjerna anger ett riktmärke för bedömning av skälig levnadsnivå inom områden där hjälp/stöd ofta ges. Det innebär att handläggaren vid biståndsbedömning av en ansökan har riktmärket att förhålla sig till. Utifrån en individuell bedömning av skälig levnadsnivå kan dock bistånd ges både över och under riktmärket. Den individuella bedömningen innebär att brukarens individuella omständigheter och livssituation är avgörande. Brukaren kan beviljas mer eller mindre bistånd eller bistånd i en annan form än vad riktlinjerna anger. Riktlinjerna är avsedda att användas av biståndshandläggaren och är därför utformade utifrån de livsområden som ska användas i utredning och dokumentation enligt BIC-modellen (Behov i Centrum). BIC är ett arbetssätt som innebär en strukturerad dokumentation av äldres behov med användning av internationell klassificering av behovstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa (ICF). BIC omfattar nio livsområden enligt ICF och ytterligare två livsområden som Socialstyrelsen har beslutat att komplettera med. Varje livsområde täcker många olika slags behov och den beskrivning av hjälp/stöd som här ges är inte uttömmande utan omfattar den hjälp/stöd som är vanligast förekommande inom livsområdena förflyttning, personlig vård, hemliv, samhällsgemenskap och socialt och medborgerligt liv, känsla av trygghet samt personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde. Hjälp/stöd inom olika livsområden kan innefatta enstaka eller samtliga moment. Målsättningen med BIC är att insatsen ska utformas utifrån brukarens behov och inte utifrån ett antal fastställda insatser. Utifrån utredningen, beslutade insatser och brukarens önskemål ska genomförandet planeras tillsammans av brukaren och utföraren och dokumenteras i en genomförandeplan. Utgångspunkten för riktlinjerna är ett hälsofrämjande och rehabiliterande förhållningssätt och en tilltro till de professionellas kunskap och förmåga att göra bedömningar utifrån intentionerna i lagstiftning, kommunövergripande mål och övriga styrdokument. 2. Kommunövergripande mål 2.1 Plan för vård- och omsorgsverksamhet Utgångspunkten för riktlinjerna är SoL och de sex inriktningsmål som fastställts i Plan för vård-och omsorgsverksamhet i Malmö stad: Du som är brukare ska ha inflytande över hur stöd och hjälp från vård- och omsorgsverksamheten utformas. Du som är brukare ska känna dig trygg med vård- och omsorgsverksamhetens stöd och hjälp/stöd. Du som är brukare ska bemötas med respekt för din unika person. Du som är brukare ska kunna kommunicera utifrån dina förutsättningar. Du som är brukare ska få en säker hälso- och sjukvård av god kvalitet. Du som är brukare ska få stöd och hjälp med ett rehabiliterande förhållningssätt. 3

2.2 Värdighetsgarantier Utifrån den nationella värdegrund som finns i SoL har Malmö stad beslutat om fem värdighetsgarantier som anger vad brukare i ordinärt boende kan förvänta sig av de tjänster som Malmö stad ger i form av stöd och service: Vi garanterar att du som fått ett biståndsbeslut om hjälp och stöd i det egna hemmet erbjuds ett uppföljningssamtal senast 3 månader efter att hjälpen påbörjats. Vid samtalet får du möjlighet att tillsammans med din biståndshandläggare diskutera vad biståndsbeslutet innebär för dig. Tillsammans med dig skriver vi en genomförandeplan. Den beskriver hur du vill att vi ska hjälp dig, med det som du blivit beviljad. Vi garanterar att planen ska vara klar inom 2 veckor från det att din hjälp har startat. Vi garanterar dig som har hjälp från hemtjänsten, att personal från Malmö stad som besöker dig i ditt hem legitimerar sig. Legitimationen ska bäras synlig för dig. Om vi inte kan komma på avtalad tid garanterar vi att vi tar kontakt med dig. Om någon annan än för dig känd personal kommer, garanterar vi att vi kontaktar dig i förväg. Om den hjälp du har blivit beviljad i form av serviceinsatser, t.ex. städning och tvätt, inte blir utförd vid det tillfälle som är avtalat, garanterar vi att hjälpen kommer att bli utförd snarast. Dock allra senast inom 5 veckodagar (måndag-söndag). Vi tar kontakt med dig för att tillsammans komma överens om när hjälpen kan utföras. 3. Ordinärt boende 3.1 Förflyttning Hjälp/stöd att ändra grundläggande kroppsställning ingår som moment i samband med hjälp/stöd med annat syfte, t.ex. vid personlig vård. Hjälp/stöden kan också beviljas separat som hjälp/stöd med förflyttning för att undvika försämrad hälsa och erbjuda variation i vardagen. Hjälp/stöd att röra sig runt på olika platser kan innefatta att förflytta sig inom och utanför bostaden, t.ex. att ta sig till brevlådan. Hjälp/stöd att röra sig omkring på olika sätt kan innefatta bärhjälp som utförs med trappklättrare. Bärhjälp beviljas i normalfallet endast i egna boendet och endast i en övergångsperiod under tiden som ett anpassat boende ordnas. Innan beslut kan fattas om att bevilja bärhjälp ska en besiktning ske för att säkerställa att trappklättring kan ske utifrån en bedömning av olycksrisker, arbetsmiljörisker samt de givna praktiska begränsningarna med trappklättrare. Vid färdtjänstresa med specialfordon i Malmö stad kan brukaren under vissa förutsättningar få hjälp med trappklättring. 3.2 Personlig vård I personlig vård ingår att i vardagen se till en helhetssyn på brukarens välbefinnande och begränsade självständighet, t.ex. genom kontinuerlig uppsnyggning av bostaden. Hjälp/stöd att tvätta sig kan innebära hjälp/stöd med att tvätta av sig (övre och nedre toalett) och/eller dusch/bada/helavtvättning. Hjälp/stöd med att tvätta av sig (övre och nedre toalett) beviljas i normalfallet två gånger dagligen. Dusch/bad/helavtvättning beviljas i normalfallet en till tre gånger i veckan. Utifrån särskilda skäl kan dusch/bad/helavtvättning beviljas vid fler 4

tillfällen än normalfallet, t.ex. medicinsk orsak. Hjälpen/stödet innefattar också tillhörande moment av städning. Hjälp/stöd att sköta kroppsvård innebär hjälp/stöd att upprätthålla god nivå på den personliga hygienen genom tand- och munvård och enklare hud-, hår- och nagelvård. Rengöring av hörsel- och synhjälpmedel ingår vid behov. Hjälp/stöd att sköta toalettbehov kan innebära hjälp/stöd vid toalettbesök, tömma fristående toalett samt byte av inkontinensskydd, stomipåse, uribag. Hjälpen/stödet innefattar också tillhörande moment av att avlägsna avfall. Hjälp/stöd att klä sig kan innebära daglig hjälp/stöd med påklädning, avklädning och vid behov hjälp att ta på/av stödstrumpor. Hjälp/stöd att äta och dricka kan innefatta stöd genom att få sällskap under måltiden för att öka matlust och/eller hjälp att ge dryck/mata. Hjälp/stöd att sköta sin egen hälsa kan innefatta medföljning till bestämt mål där tid bokats för att sköta kroppsvård och egen hälsa t.ex. besöka läkare, tandläkare, frisör och/eller fotvård. I första hand hänvisas till färdtjänst med extra behjälplighet/sjukresa. Medföljning kan beviljas om brukaren har svårt att tillgodogöra sig information och/eller göra sig förstådd och/eller på annat sätt har svårigheter att genomföra sitt besök. Stark upplevelse av otrygghet kan vara skäl att bevilja medföljning. Hjälp/stöd kan beviljas för förberedelser, t.ex. inför avresa till läkarbesök. Hjälp/stöd att sköta sin egen hälsa kan även innebära hjälp/stöd att utföra egenvård. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv, eller med hjälp av någon annan, kan utföra. En egenvårdsbedömning ska finnas som underlag för beslut. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för Malmö stads rutin för egenvård. 3.3 Hemliv Hjälp/stöd att bereda måltider kan innefatta att en eller flera gånger dagligen få hjälp/stöd med tillagning av enklare måltider, uppvärmning av mat eller att mat hämtas från ett närbeläget ställe som erbjuder färdiglagad mat, t.ex. restaurang eller butik. Formen för hjälp/stöd att bereda måltider bestäms utifrån brukarens önskemål och kan variera mellan olika dagar. Besök på matservering ingår i normalfallet inte i insatsen men besök på närbelägen matservering kan innefattas vid särskilda behov, t.ex. av medicinska skäl för god nutrition och/eller social samvaro. Hjälp/stöd att bereda måltider kan också innefatta servering av maten. Hjälp/stöd att städa köksutrymme och köksredskap kan innefatta disk och övriga tillhörande moment av städning av köket efter måltid. I normalfallet beviljas disk en gång per dag. Hjälp/stöd att bädda innebär i normalfallet att bäddning sker dagligen under morgonen. Hjälp/stöd att avlägsna avfall innebär i normalfall att en till tre gånger i veckan få hjälp/stöd att slänga och, när möjlighet finns, sortera hushållssopor i till bostaden närbeläget sopkärl/soprum/miljörum. Vid beviljad hjälp/stöd med toalettbehov kan hjälp/stöd att 5

avlägsna avfall ingå om behov finns. Hjälp/stöd att lämna avfall till återvinningsstation eller återvinningscentral beviljas i normalfallet inte. Hjälp/stöd att ta hand om djur kan innefatta matning, rastning samt rengöring av bur/kattlåda. I normalfallet ges hjälp/stöd i en övergångsperiod under tiden som en permanent lösning ordnas för brukarens husdjur. Hjälp/stöd kan också ges om djuret är av särskilt stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Djuret ska vara i brukarens ägo innan behovet av hjälp uppstått. Överenskommelse ska ingås kring hur djuret ska hanteras, t.ex. behov av munkorg, veterinärbesök eller vid händelse av att brukaren blir inlagd på sjukhus. Vid beslut ska hänsyn tas till hur omfattande hjälp som behövs för att ta hand om djuret. SERVICEINSATSER Serviceinsatser utgörs av hjälp/stöd inom följande områden: Skaffa varor och tjänster Tvätta och torka textilier och kläder Städa bostaden Biståndsbeslut för serviceinsats omvandlas till en totaltid angiven i timmar per månad. Beräkningen utgår ifrån den tidsomfattning som det i normalfallet går åt för att utföra serviceinsatsen, den så kallade schablontiden och en normalfrekvens som anger hur ofta insatsen utförs. Biståndsbeslut om serviceinsats utöver schablontid och normalfrekvens kan ges om det bedöms finnas behov av detta. Stöd och hjälp kan vara antingen stödjande/tränande eller kompenserande. Då fler i hushållet är beviljad samma serviceinsats är schablontiden i normalfallet lägre för utförande av serviceinsatsen. Om en ansökan avser stöd/hjälp med en till två serviceinsatser upp till åtta timmar per månad och brukaren är 65 år eller äldre, ska i normalfallet en förenklad handläggningsprocess tillämpas där momentet inhämtande av fakta är mindre omfattande, t.ex. genom att ringa brukaren för att bedöma om det finns behov av ett hembesök. En serviceinsats innebär att brukaren själv avgör vad som behöver göras inom ramen för den beviljade serviceinsatsen och under den avsatta tiden. Brukaren kan också tillfälligt byta insatsen mot en annan beviljad serviceinsats om hen så önskar. Om det finns fler vuxna i hushållet anses behovet av serviceinsatser i normalfallet kunna tillgodoses på annat sätt. Hänsyn ska inte tas till okunskap och bristande erfarenhet av hemarbete hos övriga vuxna i hushållet. Serviceinsatser kan också beviljas som personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde. Hjälp/stöd att skaffa varor och tjänster beviljas i normalfallet en gång per vecka och brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till. Hjälpen/stödet kan innefatta att handla livsmedel och/eller ärende till t.ex. postombud, apotek, systembolag och/eller bankärenden. Brukaren ska ha möjlighet att följa med för att skaffa varor och tjänster. Som alternativ till inköp i fysisk affär alernativt vid inköp av större volymer livsmedel kan hjälp/stöd att beställa varor med hemleverans ges. Hjälp/stöd kan också innefatta momenten att planera och sammanställa inköpslista, kasta gammal mat samt ordna förvaring av inköpen i hemmet. Kompletterande inköp kan beviljas för inköp och/eller ärende som utförs mer sällan, t.ex. inköp av kläder och husgeråd eller längre bankärenden. Vid särskilda skäl kan även kompletterande inköp beviljas för inköp av livsmedel och/eller ärenden, i normalfallet en 6

gång i veckan. Särskilda skäl kan t.ex. vara medicinska orsaker, begränsade förvaringsmöjligheter och/eller vid hemkomst från sjukhus. Hjälp/stöd med att tvätta och torka textilier och kläder beviljas i normalfallet varannan vecka och brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till. Hjälp/stöd med att tvätta och torka textilier och kläder kan beviljas oftare än varannan vecka, t.ex. av medicinska skäl eller om brukaren ensam ansvar för hemmavarande små barn. Textilier och kläder avser normal hushållstvätt och endast brukarens tvätt (inkl. tvätt vid ensamt ansvar för hemmavarande barn). Vid behov kan hjälp/stöd också ges med strykning av klädesplagg, mangling samt enklare lagning av kläder, t.ex. sy i en knapp. Bädda sängen med rena sängkläder kan ingå i städning. Hjälpen/stödet kan innebära enbart hjälp/stöd att hantera hushållsapparater (t.ex. tvättmaskin) och/eller torka textilier och kläder. En förutsättning för att hjälp/stöd ska kunna ges är tillgång till tvättmaskin samt att brukaren tillhandahåller tvättmedel/sköljmedel. Hjälp/stöd att städa bostaden beviljas i normalfallet varannan vecka och brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till. Hjälp/stöd att städa bostaden kan innefatta dammsugning, våttorkning av golv, damning/avtorkning, städning av toalett/badrum och vattna blommor. Bädda sängen med rena sängkläder kan ingå i städning. Hjälp/stöd med att städning som normalt görs mer sällan kan också innefatta t.ex. fönsterputsning, rengöring av ugn och avfrostning av frys. Fönsterputsning av icke-vändbara eller utgående fönster samt flytt av tunga möbler görs inte av arbetsmiljöskäl. Storstädning och saneringsstädning ingår inte i hjälp/stöd med att städa bostaden. Städutrustning och rengöringsmedel tillhandahålls av brukaren. 3.4 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Stöd för deltagande i samhällsgemenskap - socialt liv kan innefatta kontaktperson, social samvaro och/eller dagverksamhet. Som alternativ kan beviljas ledsagning till t.ex. öppna mötesplatser och/eller möjligheten till hjälp/stöd från ideella sammanslutningar. Kontaktperson kan beviljas om brukaren är isolerad och behöver stöd/hjälp för att ta initiativ och skapa sociala kontakter. I normalfallet beviljas en period upp till sex månader med en tydlig målsättning om vad som förväntas uppnås under perioden. Social samvaro kan beviljas vid avsaknad av kontinuerlig social kontakt och/eller om brukaren har begränsad förmåga att röra sig utanför hemmet. I normalfallet beviljas social samvaro 1-2 gånger per vecka. Om brukaren önskar komma ut kan social samvaro ersättas av promenad. Dagverksamhet kan beviljas när brukaren behöver få kontinuerlig social stimulans. Dagverksamhet kan ha olika inriktningar och kan erbjudas som social stimulans för brukaren och/eller avlastning för anhörig/närstående. Stöd för rekreation och fritid kan innefatta ledsagning där brukaren ges möjlighet till fritidsaktivitet utanför hemmet, t.ex. motion, besök hos vänner, föreningsaktiviteter, kultur/nöjen och shopping. Ledsagning innefattar de moment av hjälp/stöd med personligt omvårdnad som behövs under insatsens genomförande. Ledsagning beviljas i normalfallet upp till 16 timmar per månad. Fler timmar kan beviljas utifrån hänsyn till brukarens tidigare livsstil och vanor. 7

Promenad avser aktivitet utanför hemmet utan särskilt förutbestämt mål och beviljas i normalfallet 1-2 gånger per vecka. Om brukaren inte orkar eller vill gå ut kan brukaren välja att ersätta insatsen med social samvaro. Stöd för att utöva religion och andlighet kan innefatta insatser i samband med utövning, t.ex. hjälp med tvagning eller iordningställa inför ritual. Stöd beviljas i normalfallet om utövandet är av mycket stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Om brukaren tillhör en församling bör, med brukarens samtycke och delaktighet, dialog ske kring former för utövning och möjlighet till gemensamma lösningar för att möjliggöra utövning. Vid beslut ska hänsyn tas till hur omfattande hjälp som behövs för att utöva religion och andlighet. 3.5 Känsla av trygghet Stöd för känsla av trygghet kan innebära trygghetslarm, tillsyn och/eller telefonservice. Trygghetslarm beviljas i normalfallet om brukaren uttrycker egen upplevelse av oro och/eller otrygghet. Vid ansökan om trygghetslarm från brukare som är 65 år eller äldre kan en förenklad handläggningsprocess tillämpas där momentet inhämtande av fakta är mindre omfattande, t.ex. genom att ringa brukaren för att bedöma om det finns behov av ett hembesök. Telefonservice innebär ett planerat telefonsamtal från omvårdnadspersonal medan tillsyn innebär ett fysiskt besök hos brukaren. Som alternativ eller komplement kan tillsyn ges i form av tillsyn via trygghetskamera eller möjlighet till kontakt via videokommunikation. Tillsyn och/eller telefonservice beviljas i normalfallet om brukaren uttrycker påtaglig upplevelse av oro och/eller otrygghet och/eller vid förhöjd risk för plötslig sjukdom och/eller olycka. Oförmåga att själv kunna kommunicera vid behov av hjälp/stöd ska särskilt beaktas vid bedömning av behov av tillsyn och/eller telefonservice. 3.6 Personligt stöd till person som vårdare eller stödjer den enskilde Omvårdande insatser som utförs av en anhörig/närstående är till skillnad från serviceinsatser ett frivilligt åtagande och ska inte förutsättas vid biståndsbedömning enligt SoL. Den anhörige/närstående ska själv avgöra hur stort ansvar hen vill ta för omsorgen och har rätt att ompröva sitt ställningstagande. Personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde kan omfatta insatser som avlösning, växelboende och serviceinsatser och beviljas när anhöriga är i behov av avlastning och den närstående har stort omvårdnadsbehov. Avlösning för anhörig/närstående beviljas utifrån behov och är avgiftsfritt upp till 12 timmar per månad. Den beviljade tiden kan delas upp vid flera tillfällen. Avlösning kan ske i hemmet eller på annan plats utifrån anhörig/närstående och brukarens önskemål och inkluderar den hjälp med personligt omvårdnad som brukaren behöver under tiden som avlösningen pågår. Växelboende beviljas i normalfallet med 2/3 av tiden hemma och 1/3 av tiden på växelboende. Vid omfattande avlastningsbehov kan 1/2 tiden hemma och 1/2 tiden på växelboende beviljas men brukarens behov av en stabil boendesituation ska särskilt tas hänsyn till. Plats på särskilt boende ska vid dessa fall övervägas. Serviceinsatser kan beviljas som personligt stöd till anhöriga/närstående då den anhöriga/närstående tar stort ansvar för omvårdnad. 8

4 Särskilt boende 4.1 Permanent särskilt boende Permanent särskilt boende finns i form av vårdboende (somatisk vård) och gruppboende (demensvård). Plats på permanent särskilt boende kan i normalfallet beviljas om behoven är av omfattande social och/eller medicinsk omvårdnadskaraktär, omfattar stora delar av dygnet och inte kan tillgodoses i ordinärt boende utifrån praktiska, etiska och/eller ekonomiska aspekter. Bedömningen ska utgå från en helhetssyn på brukarens tillvaro och särskilt beakta brukarens behov av trygghet. Brukare under 65 år ska i första hand erbjudas särskilt boende som är utformat för yngre brukare om inte behovet kan tillgodoses bäst på annat boende. Rätten till att bo kvar hemma, den så kallade kvarboendeprincipen, ska vara vägledande vid beslut för brukare i ordinärt boende såväl som för brukare som har flyttat till ett särskilt boende. Det finns dock fall där det utifrån praktiska, etiska och/eller ekonomiska aspekter inte är försvarbart att erbjuda hemtjänst utan särskilt boende är enda alternativet vid behov av stöd/hjälp. För brukare som bor i särskilt boende kan det i vissa fall, exempelvis vid demenssjukdom eller omstrukturering av verksamheten, också bli nödvändigt med en flytt till annat särskilt boende. När brukaren erhållit ett bifallsbeslut för permanent särskilt boende ska beslutet verkställas. När det finns flera beslut som ska verkställas sker prioritering av verkställighet enligt följande: 1. Domstolsbeslut 2. Icke verkställda beslut enligt SoL (mer än 90 dagar) 3. Personer som befinner sig på korttidsplats i väntan på permanent särskilt boende 4. Önskemål om ett specifikt boende/geografiskt område. Brukaren ska erbjudas ett så passande boende som möjligt och brukarens önskemål om boendets utformning och närhet till brukarens tidigare boende ska beaktas. Vid erbjudande ska särskild hänsyn tas till de brukare som har behov av boende med specialinriktning. Brukare som flyttar från annan kommun och beviljats särskilt boende i Malmö, fördelas mellan stadsområdena enligt turordning. Brukaren kan ha önskemål om ett specifikt boende eller ett visst geografiskt område. De första två månaderna bevakas tillgången på lediga lägenheter i det önskade boendet/området. Därefter bevakas även andra boenden. Om det inte finns en ledig lägenhet att tillgå på det boende/område som brukaren önskat ska brukaren erbjudas ett alternativt boende. Även om brukaren accepterar det alternativa boende som erbjuds kan hen välja att ställa sig i byteskö till önskat boende/område och får då ett nytt beslutsdatum som är detsamma som det datum brukaren ställde sig i byteskön. Om brukaren väljer att tacka nej till det alternativa boendet kvarstår brukaren i kö och behåller sitt beslutsdatum. Om brukaren tackar nej till det boende/geografiskt område som hen önskat förlorar brukaren sin plats i kön till det önskade boendet/geografiska området. Ärendet ska då också följas upp och brukaren återkommer till kön med nytt beslutsdatum. Från det att biståndshandläggaren genom personlig kontakt lämnat ett erbjudande om plats på särskilt boende har brukaren fem kalenderdagar på sig att ta ställning till erbjudandet förutsatt att lägenheten är visningsklar. Uteblivet svar betraktas som om brukaren tackar nej. Om brukaren vistas på sjukhus eller korttidsboende ska erbjudande om plats accepteras 9

alternativt återvänder brukaren till ordinärt boende. Under förutsättning att lägenheten är inflyttningsklar sker inflyttning inom sju kalenderdagar från det att brukaren tackat ja till erbjudandet. Brukaren ska ges möjlighet till parboende i de fall hen blivit beviljad permanent särskilt boende och tidigare varit varaktigt sammanboende med någon, t.ex. make/maka, sambo eller partner. Parboende innebär att endast den ena i paret beviljats särskilt boende. Om medflyttande har behov av stöd och hjälp kan insatser beviljas motsvarande hemtjänst i ordinärt boende. Boendeabonnemang erbjuds till ordinarie avgift. Det ska i utredningen säkerställas att det är båda parternas vilja att fortsätta bo tillsammans. Möjligheten finns också för potentiell medflyttare att prova att bo tillsammans i särskilt boende under tre månader. I hyresavtalet ska inskränkning av besittningsrätten för medflyttande framgå och om behov av parboende upphör ska medflyttande flytta till annan lägenhet, t.ex. enrumslägenhet i särskilt boende om bistånd beviljas. Om avflyttning sker på grund av dödsfall och lägenheten töms inom sju dagar, ansvarar boende för flyttstädning. Om lägenheten inte töms inom sju dagar, ansvarar dödsboet för flyttstädning. Om möjligheten finns och avflyttning kan påskyndas, bör boendet erbjuda tillfällig förvaring av möbler och dylikt. Boendet och dödsboendet ska då ha särskild överenskommelse om detta. 4.2 Vistelse på korttidsenhet Vistelse på korttidsenhet kan i normalfallet beviljas när brukaren har omfattande omvårdnadsbehov under stora delar av dygnet och då behoven inte kan tillgodoses i ordinärt boende utifrån praktiska, etiska och/eller ekonomiska aspekter. Bedömningen ska utgå från en helhetssyn på brukarens tillvaro och särskilt beakta brukarens behov av trygghet. Vistelse på korttidsenhet är tillfällig i väntan på att förutsättningar finns för att återvända till ordinärt boende eller flytta till permanent särskilt boende. Korttidsenheterna finns med inriktning rehabilitering, demens och bedömning av vårdnivå. Därutöver finns Kommunens rehabiliteringsavdelning (KRA) som erbjuder sjukgymnastik eller arbetsterapi för framförallt brukare med neurologisk sjukdom eller ortopedisk sjukdom. Vistelse på korttidsenhet kan beviljas akut för brukare där social svikt har uppstått i hemmet, t. ex om en anhörig/närstående som vårdar brukaren insjuknar. Akut korttidsplats kan inte beviljas för medicinsk bedömning eller till KRA. 10

Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2015-10-27 Vår referens Johanna Sandberg Utredningssekreterare johanna.sandberg5@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen STK-2015-640 Sammanfattning Kommunstyrelsen har givit stadskontoret i uppdrag att ta fram riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) i ordinärt boende samt revidera riktlinjerna för särskilt boende. I detta ärende presenteras det förslag till riktlinjer som framarbetats. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att utan eget ställningstagande sända förslag till Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) på remiss till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, Malmö stads centrala pensionärsråd, Malmö stads Råd för funktionshinderfrågor, Vision, SACO, Kommunal, Ledarna och Vårdförbundet, med svarstid 2016-02-01. Nämnderna i stadsområdena ombeds särskilt kommentera förslaget utifrån stadskontorets frågeställningar. Beslutsunderlag - G-Tjänsteskrivelse, vård- och omsorgsberedningen oktober 2015 Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen - Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) Beslutsplanering KS Fördelningsmöte 2015-09-14 Vård- och omsorgsberedningen 2015-11-11 KS Arbetsutskott 2015-11-16 Kommunstyrelsen 2015-11-18 Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 29 april 2015 att ge stadskontoret i uppdrag att utreda och ta fram förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL). Vidare gav kommunstyrelsen stadskontoret i uppdrag att revidera riktlinjer för biståndsbedömning i särskilt boende. Dessa uppdrag har av stadskontoret hanterats gemensamt och resulterat i förslag till Rikt- SIGNERAD 2015-11-02

linjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna har avgränsats till att inte omfatta insatser till personer i behov av insatser på grund av psykisk funktionsnedsättning. För dessa brukare beviljas också insatser enligt SoL men insatserna har andra förutsättningar och annat innehåll. 2 (4) Syftet med riktlinjerna Utgångspunkten för riktlinjerna är SoL och de sex inriktningsmål som fastställts i Plan för vårdoch omsorgsverksamhet i Malmö stad samt Malmö stads värdighetsgarantier. Syftet med riktlinjerna är att skapa likvärdiga bedömningar inom ramen för SoL och på så sätt säkerställa kvalitén i besluten avseende rättsäkerhet och transparens för brukaren. Utöver de brister i rättsäkerhet som variationerna medför innebär det också en otydlighet och upplevd orättvisa för brukare som flyttar mellan stadsområden och har sociala kontaktnät i andra stadsområden än där hen bor. På så sätt innebär riktlinjer för biståndsbedömning också kvalitet för brukaren. Riktlinjerna anger ett riktmärke för bedömning av skälig levnadsnivå inom områden där hjälp/stöd ofta ges. Det innebär att handläggaren vid biståndsbedömning av ett givet fall har riktmärket att förhålla sig till. Utifrån en individuell bedömning av skälig levnadsnivå kan dock bistånd ges både över och under riktmärket. Den individuella bedömningen innebär att brukarens individuella omständigheter och livssituation är avgörande. Det finns inga begränsningar i vad brukaren kan ansöka om, vare sig i typ av insats eller i insatsens omfattning. Brukaren kan beviljas mer eller mindre bistånd eller bistånd i en annan form än vad riktlinjerna anger. All myndighetsutövning sker utifrån SoL. Lagar, förordningar och vägledande domar är överordnade dessa riktlinjer. Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) innebär att följande dokument kan upphöra att gälla: - Riktlinjer för bistånd i form av SÄBO för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad - Tillämpningsanvisningar för biståndsbeslut omvandlat till tid gällande serviceinsatser i hemtjänst - Vägledning vid biståndsbedömning och utförande vid behov av hjälp med mat Utgångspunkten för riktlinjerna är ett hälsofrämjande förhållningssätt och en tilltro till de professionellas kunskap och förmåga att göra bedömningar utifrån intentionerna i lagstiftning, kommunövergripande mål och övriga styrdokument. Riktlinjernas utformning Sedan 2015 arbetar Malmö stads biståndshandläggare enligt den nationella modellen Äldres Behov I Centrum (ÄBIC), i Malmö stad benämnd Behov i Centrum (BIC). BIC är ett strukturerat arbetssätt utifrån en internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa (ICF). Syftet med BIC är att stärka individperspektivet, likvärdigheten och säkerställa rättssäkerheten genom att det från handläggning till utförande fokuseras på individens behov snarare än insatsen. I BIC synliggörs elva livsområden där individer kan behöva stöd och hjälp. Det finns forskning som visat det finns en risk att biståndsbedömning utgår mer från kommunens utbud av insatser än individens behov. Vidare att det finns en tendens att fysiska begränsningar snarare än sociala faktorer har fått en ökad betydelse i biståndsbedömningen. Riktlinjerna utgår från de elva livsområden i BIC och bidrar på så sätt genom sin utformning till att stärka