Byggledning VBEN15 HT-2014 1 Inledning 1.1 Syfte Kursens syfte är att belysa helhetsbilden av byggprocessen och kopplingen mellan dess olika skeden, samt ge kunskaper om det arbete som utförs av en byggledare. Kursen syftar även till att träna studenterna i att leda och arbeta i byggprojekt med målformulering, ledarskap, mötesteknik samt kvalitetssäkring av det egna arbetet. Studenterna ska i kursen utveckla sitt personliga förhållningssätt till byggledning och efter kursen känna trygghet i sin egna kompetens. 1.2 Mål Kunskap och förståelse Kunna hantera det administrativa arbete som krävs i ett byggprojekts tidiga skede. Kunna genomföra nödvändiga analyser i inom kalkylering, planering och upphandling. Färdighet och förmåga Kunna organisera, upphandla, leda och planera ett normalt byggprojekt. Kunna upprätta en produktionskalkyl i ett tidigt skede och bedöma osäkerhetsfaktorer. Kunna utvärdera ett normalt byggprojekts ekonomiska förutsättningar. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kunna genomför en upphandling med entreprenörer och upprätta ett upphandlingsprotokoll. Kunna samla in relevanta fakta och skriftligt och muntligt avrapportera beslutsunderlag. I en given situation kunna bedöma vilka myndighetskontakter som behöver upprättas. 1.3 Genomförande Kursen genomförs med fokus på tre delar: byggprojektledningsprocessen utbildningsprocessen, och utvärderingsprocessen. Byggprojektledningsprocessen behandlas i ett rollspel där studenterna agerar som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Utbildningsprocessen, som pågår parallellt med rollspelet, består av att studenterna utbildas i de olika moment och färdigheter som är relevanta vid genomförandet av ett byggprojekt i dess tidiga skeden. Utbildningsprocessen kan betraktas som byggledarnas vidareutbildning vilken utgör en del i rollspelet. Byggledarna kan här även boka tid hos experter vid avdelningen för konsultation angående olika kursmoment. Utvärderingsprocessen är det moment där det egna arbetet följs upp genom kontinuerliga utvärderingsmoment. Avseende bland annat att följa upp lednings- och utvecklingsfrågor utifrån arbetet i den egna gruppen. 2 Byggprojektledningsprocessen rollspel Kursen kommer till stor del att bedrivas i form av ett rollspel där studenterna delas in i konsultgrupper om ca fem studenter. Gruppernas uppgift är att agera byggprojektledare på uppdrag av en beställare. Varje grupp tilldelas en handledare/beställare från avdelningen. Konsultuppdraget leds och drivs självständigt av grupperna och följs upp i dialog med beställaren under planerade projektmöten. 2.1 Scenario Arbetet startar med att byggledarna har kontaktats av en beställare för att leda ett nybyggnadsprojekt. Projektet är ett flerbostadshus som skall uppföras i Lund. En detaljplan finns och denna tillhandahålls av beställaren. Uppdraget går ut på att ta fram ett beslutsunderlag för beställarens styrelse för beslut om huruvida projektet skall genomföras eller inte. 2.2 Roller Konsulter Studenterna bildar byggledningsföretag, i grupper om ca fem studenter. Varje grupp kommer under kursen att fungera som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Beställare Som beställare agerar personal från avdelningen. Varje konsultgrupp tilldelas en egen beställare som, utanför rollspelet, dessutom fungerar som handledare åt gruppen. Observera att även beställaren spelar en roll. Detta kan innebära att beställaren i rollspelet kan verka okunnig om sådant som denne har goda kunskaper om i funktionen som handledare.
Beställare Anne Landin Bengt Hansson Lars Sunding Lennart Welin Urban Persson Experter Det finns möjlighet för konsultgrupperna att boka tid för konsultation hos experter. Experterna är: Anne Landin miljö- och kvalitetssystem Stefan Olander entreprenadjuridik Stefan Olander kalkylering & investeringsbedömningar 2.3 Projektmöten Möten mellan beställare och konsulter hålls kontinuerligt under kursen. Det är upp till grupperna själva att kontakta och avtala tidpunkt med beställaren. Inför projektmötena skall grupperna vara väl förberedda och beställaren skall ha fått dagordning, föregående mötesprotokoll och andra aktuella dokument senast 24 h före mötet. Observera att det är konsulterna som kallar till och leder mötena. Funktionen som mötesordförande och sekreterare roterar inom konsultgruppen. En av gruppmedlemmarna (olika vid varje tillfälle) tilldelas rollen som observatör. Som observatör deltar man inte i själva mötet, utan skall iaktta och notera hur mötet genomförs och hur deltagarna agerar i sina roller. Efter själva mötet framför observatören sina synpunkter, vilka sedan diskuteras i gruppen. För att följa upp gruppens utveckling skrivs, vid varje projektmöte, ett speciellt observatörsprotokoll, som skall bifogas slutrapporten. Delredovisning av resultat Gruppernas arbete kommer kontinuerligt att redovisas till beställarna/handledarna under kursen. Detta sker genom att beställaren, vid projektmötena, efterfrågar material och uppgifter som gruppen skall presentera vid nästa möte. I slutet av kursen sammanställs allt material i en slutrapport. Handledning Under projektmötet behandlas inte sakfrågor till handledaren, däremot finns möjlighet för gruppen att ställa frågor till handledaren i direkt anslutning till mötet. 2.4 Anbudsprövning För att genomföra en anbudsprövning skall konsultgrupperna lämna ett förfrågningsunderlag till två potentiella byggentreprenörer (dessa representeras av kursledningen). Detta underlag består av en inbjudan att lämna anbud, administrativa föreskrifter, ritningar (skisser) samt rambeskrivning (här redogörs för tekniska funktions-, miljö- och kvalitetskrav). Entreprenörerna kommer sedan att lämna anbud som noga granskas av konsultgruppen. Efter mottaget anbud skall ett förslag till beställning skrivas för byggnadsentreprenaden. Detta förslag skall även bifogas till projektrapporten. 2.5 Förhandling Under kursen kommer det att genomföras ett förhandlingsspel som ligger utanför projektuppgiften. Detta tar sin form av ett praktikfall där studenterna spelar olika roller. 2.6 Styrelsemöte slutredovisning Vid slutredovisningen ska alla grupper närvara. Varje grupp presenterar sina förslag för sin beställare och dennes styrelse (övriga lärare som är närvarande vid redovisningen). Vid respektive presentation agerar en grupp observatör. Observatörsgruppen ska iaktta redovisningen och reflektera över denna under en gemensam diskussion. Som observatörsgrupp agerar byggledningsföretagen växelvis enligt ett separat redovisningsschema som utdelas i slutet av kursen. Redovisningen skall genomföras på ett professionellt sätt, vilket kräver att alla i gruppen är pålästa och att presentationsmaterialet är tydligt och säljande. Vid bedömningen läggs stor vikt vid trovärdigheten och presentationsteknik. 3 Utbildningsprocessen 3.1 Utbildningsmoment Under kursen kommer ett antal föreläsningar och seminarier att hållas. Föreläsningar, studiebesök och seminarier som är markerade med fet stil är obligatoriska. Eventuella förhinder anmäls till kursledningen innan det aktuella föreläsningstillfället. Föreläsningarna behandlar sådana ämnesområden som är relevanta för grupperna i deras projektarbete. Det finns två typer av föreläsningar. Teoretiska föreläsningar i syfte att stödja projektarbetet samt gästföreläsningar i syfte att inspirera ge lite annorlunda perspektiv. I anknytning till rollspelet kan föreläsningen betraktas som konsulternas vidareutbildning parallellt med projektarbetet.
3.2 Informationssökning Grupperna ansvarar för att själva efterfråga och söka relevant information som inte förmedlas i utbildningsmomenten, men som behövs för att lösa uppgiften. För hantering av myndighetskontakter spelar kursledningen rollen som kommun och frågor ställs hit. Detta innebär inte att alla uppgifter automatiskt kommer att förmedlas till alla grupper, utan det krävs att man själv vänder sig till kursledningen och efterfrågar detta. 5.2 Datorstöd I kursen används datorstöd för bl.a. projektplanering, kalkylering, rapportskrivning, kommunikation och presentation. De programvaror som kan användas är: Kalkylering MS Excel Planering MS Project Ordbehandling MS Word Presentation MS PowerPoint 3.3 Expertkonsultation För att ge möjlighet för grupperna att dels ställa kvalificerade frågor, dels få konstruktiv kritik på sitt utförda arbete finns möjlighet att boka tid för konsultation hos någon av avdelningens experter. Det finns möjlighet att få experthjälp inom områdena: miljö och kvalitet, kalkylering, finansiering och entreprenadjuridik. Det är lämpligt att varje grupp vid minst ett tillfälle genomför en konsultation för varje ämnesområde. Inför dessa konsultationer skall gruppen lämna in underlag i förväg för att ge möjlighet för experten att läsa igenom och analysera materialet.. 4 Utvärderingsprocessen Utvärdering är ett viktigt stöd för den kontinuerliga utvecklingen av gruppens arbete. Utvärderingsprocessen löper därför genom hela kursen och omfattar såväl kursinnehållet som det egna arbetet och grupprocessen. Vid de första föreläsningstillfällena diskuteras förväntningar på kursen, uppföljning av mål och grupprocesser. Vid projektmötena under kursens gång, diskuteras gruppens arbete och utveckling med handledarna i samband med observatörsdiskussionen. Utöver detta ska varje student skriva en personlig projektdagbok om vad denne gjort de dagar som hen arbetat med kursen. 5 Arbetsmaterial/resurser 5.1 Litteratur Kursen bygger huvudsakligen på kunskaper från tidigare kurser inom avdelningen. Kursmaterial från dessa kurser utgör förkunskapskrav och betraktas därför som kurslitteratur: Kurslitteratur specifikt för denna kurs är: Graham Winch, Managing Construction Projects, Wiley-Blackwell.
6 Kursschema Dag Tid Moment Läshänvisning Sal Ansvarig Winch, 2010 4/11 8-10 F: Kursintroduktion, Ledning av byggprojekt Ö:Gruppindelning och social riskanalys s 3-15 6/11 8-10 F: Beställarens krav och förväntningar s 53-92, 193-225. s 227-255 11/11 8-10 F: Definition av projektet, förfrågningsunderlaget F: Tids- och kostnadsstyrning s 256-315 13/11 8-10 F: Administrativa föreskrifter s 346-377 F: Arkitektens roll Gästföreläsning LW 15-17 18/11 8-10 20/11 8-10 F: Hantering av osäkerheter F: Miljöcertifiering F: Projektutveckling F: Kommunikation i byggprojekt 346-377 Gästföreläsning Gästföreläsning KC: V Q2 25/11 8-10 F: Projektledarskap s 405-484 27/11 9-12 STUDIEBESÖK, Wihlborgs HP 2/12 8-10 4/12 8-10 15-17 F: Förhandlingsspel S: Förhandlingsspel S: Förhandlingsspel 4/12 INLÄMNING AV Senast kl 24.00 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 9/12 8-10 Gästföreläsning 13-17 V:Dator 25 11/12 F: Utveckling av Science Village, Lund Gästföreläsning UL 16/12 KC: V Q2 17/12 8-10 18/12 Redovisning Redovisning Eget arbete Eget arbete Observera kursmoment i fetstil är obligatoriska. Föreläsare: Stefan Olander () Lennart Welin (LW) Robert Ågren (RÅ) Ulrika Lindmark (UL), VD Science Village Helena Pålsson (HP), Projektutvecklare, Wihlborgs Anders Mellberg (AM), Informationsdirektör, Malmö Stad Kursledning: Stefan Olander Kursansvarig/examinator Stefan.olander@construction.lth.se Christina Glans Kursadministration christina.glans@cosntruction.lth.se MA5 MA5 AM RÅ RÅ/ RÅ/
7 Examination 7.1 Prestationskrav Resultatet av projektuppgiften ska redovisas i en projektrapport, vilken utgör ett beslutsunderlag för beställaren och dess styrelse. Projektrapporten skall ha följande innehåll: 1. Sammanfattning av rapporten med rekommendation av beslut till styrelsen. 2. Konceptanalys (minst tre stycken) med övergripande alternativkalkyler för investering och årskostnad samt en rekommendation av bästa förslag. 3. Kalkyl på total produktionskostnad, som del av denna ska det ingå en entreprenadkalkyl på byggdelsnivå. Gjorda anatagenden ska tydligt redovisas. 4. Investerings- och årskostnadskalkyl, fastighetsekonomisk investeringskalkyl baserad på en cash-flow analys. Gjorda antaganden ska tydligt redovisas. 5. Tidplan för byggprojektets övergripande genomförande samt betalningsplan med kreditivkostnad. 6. Förfrågningsunderlag för entreprenaden med administrativa föreskrifter, ritningar samt rambeskrivning (här redogörs för tekniska funktions-, miljö- och kvalitetskrav). 7. Beställningsskrivelse (förslag) samt protokoll av anbudsprövning. Rapporten ska även innehålla dessa bilagor: 1. Avtal mellan konsultgrupp och beställare. 2. Projektledningsplan för det egna arbetet. Innehållande beskrivning av omfattning (WBS), budget, tidplan, kommunikationsplan samt en riskanalys. 3. Mötesprotokoll och tidplan för konsultarbetet med gjorda avstämningar och revideringar. 4. Observatörsprotokoll kompletterade med beskrivning av det egna arbetets utveckling under kursen. 5. Social riskanalys Individuell inlämning: 6. Projektdagböcker (via e-post till: stefan.olander@construction.lth.se) 7.2 Betygssättning Gruppens slutbetyg sätts vid ett betygskollegium där kursledningen och handledare deltar. Handledarna har dessförinnan gjort en bedömning av sin egen grupps arbete med utgångspunkt från projektmötenas genomförande och det material som tagits fram till dessa. Individuella avvikelser från gruppbetyget (både uppåt och nedåt) kan förekomma om handledarna och betygskollegiet har uppfattningen att en enskild students prestation uppenbart avviker från de övriga gruppmedlemmarnas. För erhållande av slutbetyg krävs närvaro vid samtliga obligatoriska föreläsningar samt ett aktivt deltagande i gruppens arbete. Bedömning görs efter följande modell: 1. Projektadministration (15 poäng): Föreberedelser inför möten, mötesgenomförande, mötesprotokoll, observationsprotokoll, social riskanalys, projektdagböcker. 2. Konceptanalys (10 poäng): Motivering av rekommenderat förslag, inklusive övergripande investerings- och alternativkalkyl 3. Produktionskostnadskalkyl (15 Poäng): Noggrannhet, kunskap och säkerhet. 4. Investerings- och årskostnadskalkyl (10 poäng): Antaganden, rimlighet och säkerhet. 5. Tidplan (10 poäng): Struktur, aktivitetsindelning, deltider, totaltid och resursfördelning. 6. Förfrågningsunderlag (20 poäng): Innehåll, olämpliga och/eller saknade delar. För bilagorna läggs störst vikt vid: 1. Avtal (5 poäng): Utformning och innehåll. 2. Projektledningsplan (15 Poäng) Förutom ovanstående delar bedöms: 1. Närvaro vid projektmöten och projektdagböcker, individuellt (20 poäng) Totalt sett 120 poäng Den muntliga presentationen bedöms med avseende på presentationsteknik, säkerhet, tydlighet, argumentation och inlevelse. Slutrapporten skall kopieras i ett exemplar till beställaren.