Kursprogram. 2 Projekteringsprocessen rollspel. 1 Inledning. Byggledning VBEN15 7,5 poäng Läsperiod 2, HT Syfte. 2.1 Scenario. 1.

Transkript

1 Kursprogram Byggledning VBEN15 7,5 poäng Läsperiod 2, HT Inledning 1.1 Syfte Kursens syfte är att belysa helhetsbilden av byggprocessen och kopplingen mellan dess olika skeden; projektering, produktion och förvaltning, samt ge kunskaper om det arbete som utförs av en byggledare under de tidiga skedena i ett byggprojekt. Kursen syftar även till att träna studenterna i att leda och arbeta i projekt med allt vad det innebär i form av målformulering, ledarskap, mötesteknik, kvalitetssäkring av eget arbete, utvärdering och såväl muntlig som skriftlig presentationsteknik. 1.2 Mål Målet är att studenterna, efter genomgången kurs, skall ha kunskaper om ledning och genomförande av det administrativa arbetet, kalkylering och planering med datorstöd, entreprenadjuridik med tyngdpunkt på upphandling, kvalitetsarbete, ekonomisk styrning och finansiering av byggprojekt. 1.3 Genomförande Kursen genomförs med fokus på tre delar: byggledningsprocessen utbildningsprocessen, och utvärderingsprocessen. Byggledningsprocessen behandlas i ett rollspel där studenterna agerar som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Utbildningsprocessen, som pågår parallellt med rollspelet, består av att studenterna utbildas i projektledning, ledarskap, mötesteknik samt datorstöd. Utbildningsprocessen kan betraktas som byggledarnas vidareutbildning vilken utgör en del i byggledningsprocessens rollspel. Byggledarna kan även boka tid hos experter vid avdelningen för konsultation angående olika kursmoment. Bygglednings- och utbildningsprocessen kompletteras med en utvärderingsprocess där byggledningskonsulterna, genom kontinuerliga utvärderingsmoment, arbetar med att följa upp lednings- och utvecklingsfrågor utifrån arbetet i den egna gruppen. 2 Projekteringsprocessen rollspel Kursen kommer till stor del att bedrivas i form av ett rollspel där studenterna delas in i konsultgrupper om ca fem studenter. Gruppernas uppgift är att agera byggledare på uppdrag av en beställare. Varje grupp tilldelas en handledare/beställare från avdelningen. Konsultuppdraget leds och drivs självständigt av grupperna och följs upp i dialog med beställaren under planerade projektmöten. 2.1 Scenario Arbetet startar med att byggledarna har kontaktats av en beställare för att leda ett nybyggnadsprojekt. Projektet är ett flerbostadshus som skall uppföras i Lund. En pågående detaljplan finns och denna tillhandahålls av beställaren. Uppdraget går ut på att ta fram ett beslutsunderlag för beställarens styrelse för beslut om huruvida projektet skall genomföras eller ej. 2.2 Roller Konsulter Studenterna bildar byggledningsföretag, i grupper om ca fem studenter. Varje grupp kommer under kursen att fungera som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Beställare Som beställare agerar personal från avdelningen. Varje konsultgrupp tilldelas en egen beställare som, utanför rollspelet, dessutom fungerar som handledare åt gruppen. Observera att även beställaren spelar en roll. Detta kan innebära att beställaren i rollspelet kan verka okunnig om sådant som denne har goda kunskaper om i funktionen som handledare. Datum: Sida 1

2 Beställare Anne Landin Urban Persson Robert Ågren Stefan Olander Lennart Welin/Carlos Martinez Experter Det finns möjlighet för konsultgrupperna att boka tid för konsultation hos experter. Experterna är: Anne Landin miljö- och kvalitetssystem Robert Ågren entreprenadjuridik Stefan Olander kalkylering & investeringsbedömningar Radhlinah Aulin projektplanering Lennart Welin Gestaltning 2.3 Projektmöten Möten mellan beställare och konsulter hålls kontinuerligt under kursen. Det är upp till grupperna själva att kontakta och avtala tidpunkt med beställaren. Inför projektmötena skall grupperna vara väl förberedda och beställaren skall ha fått dagordning, föregående mötesprotokoll och andra aktuella dokument senast 24 h före mötet. Observera att det är konsulterna som kallar till och leder mötena. Funktionen som mötesordförande och sekreterare roterar inom konsultgruppen. En av gruppmedlemmarna (olika vid varje tillfälle) tilldelas rollen som observatör. Som observatör deltar man inte i själva mötet, utan skall iaktta och notera hur mötet genomförs och hur deltagarna agerar i sina roller. Efter själva mötet framför observatören sina synpunkter, vilka sedan diskuteras i gruppen. För att följa upp gruppens utveckling skrivs, vid varje projektmöte, ett speciellt observatörsprotokoll, som skall bifogas slutrapporten och dessutom diskuteras vid ett seminarium i slutet av kursen. Delredovisning av resultat Gruppernas arbete kommer kontinuerligt att redovisas till beställarna/handledarna under kursen. Detta sker genom att beställaren, vid projektmötena, efterfrågar material och uppgifter som gruppen skall presentera vid nästa möte. I slutet av kursen sammanställs allt material i en slutrapport. Handledning Under projektmötet behandlas inte sakfrågor till handledaren, däremot finns möjlighet för gruppen att ställa frågor till handledaren i direkt anslutning till mötet. 2.4 Förhandlingar I kursen ingår ett fristående rollspel som simulerar förhandlingar inom ett och samma företag, och mellan en exploatör och samhällsgrupper. Konsultgrupperna lämnar ett förfrågningsunderlag till potentiella byggentreprenörer. Detta underlag består av en inbjudan att lämna anbud, förslagsritningar, funktionskrav samt administrativa föreskrifter för byggprojektet. Konsultgruppen kommer att utvärdera ett anbud, och skall upprätta ett förslag till beställningsskrivelse. Detta förslag skall även bifogas projektrapporten. 2.5 Styrelsemöte slutredovisning Vid slutredovisningen ska alla grupper närvara. Varje grupp presenterar sina förslag för sin beställare och dennes styrelse. Styrelsen utgörs av alla de olika gruppernas beställare. Vid respektive presentation agerar en grupp observatör. Observatörsgruppen ska iakttaga redovisningen och kommentera denna under en gemensam diskussion. Som observatörsgrupp agerar byggledningsföretagen växelvis enligt ett separat redovisningsschema som utdelas i slutet av kursen. Före slutredovisningen skall projektrapporten lämnas in till beställare och dennes styrelse. Redovisningen skall genomföras på ett professionellt sätt, vilket kräver att alla i gruppen är pålästa och att presentationsmaterialet är tydligt och säljande. Vid bedömningen läggs stor vikt vid trovärdigheten och presentationstekniken. Datum: Sida 2

3 3 Utbildningsprocessen 3.1 Utbildningsmoment Under kursen kommer ett antal föreläsningar och seminarier att hållas. Alla föreläsningarna är obligatoriska. Eventuella förhinder anmäls till kursledningen innan det aktuella föreläsningstillfället. Föreläsningarna behandlar sådana ämnesområden som är relevanta för grupperna i deras projektarbete. I anknytning till rollspelet kan föreläsningen betraktas som konsulternas vidareutbildning parallellt med projektarbetet. 3.2 Informationssökning Grupperna ansvarar för att själva efterfråga och söka relevant information som inte förmedlas i utbildningsmomenten, men som behövs för att lösa uppgiften. För att undvika att alla grupper ringer till samma ställe, t.ex. Lunds Kommun, för att erhålla uppgifter, samordnas informationsförmedlingen i viss mån från avdelningen. Om sökt information finns på avdelningen kommer den att förmedlas då den efterfrågas. Detta innebär inte att alla externa uppgifter som samlas in automatiskt kommer att förmedlas till alla grupper, utan det krävs att man själv vänder sig till kursledningen och efterfrågar detta. 4 Utvärderingsprocessen Utvärdering är ett viktigt stöd för den kontinuerliga utvecklingen av gruppens arbete. Utvärderingsprocessen löper därför genom hela kursen och omfattar såväl kursinnehållet som det egna arbetet och grupprocessen. Vid de första föreläsningstillfällena diskuteras förväntningar på kursen, uppföljning av mål och grupprocesser. Detta följs sedan upp vid det avslutande seminariet. Vid projektmötena under kursens gång, diskuteras gruppens arbete och utveckling med handledarna i samband med observatörsdiskussionen. 5 Arbetsmaterial/resurser 5.1 Litteratur Winch G. M. Managing Construction Projects, 2nd Edition. Wiley-Blackwell, 2009, ISBN: Kursen bygger också på kunskaper från tidigare kurser inom avdelningen. Kursmaterial från dessa kurser utgör förkunskapskrav och betraktas därför som kurslitteratur. Till detta kommer den faktainsamling krävs och som projektgrupperna själva identifierar under kursens gång. 3.3 Expertkonsultation För att ge möjlighet för grupperna att dels ställa kvalificerade frågor och dels få konstruktiv kritik på sitt utförda arbete finns möjlighet att boka tid för konsultation hos någon av avdelningens experter. Det finns möjlighet att få experthjälp inom områdena: miljö och kvalitet, kalkylering, finansiering, projektplanering och entreprenadjuridik. Det är lämpligt att varje grupp vid minst ett tillfälle genomför en konsultation för varje ämnesområde. Inför dessa konsultationer skall gruppen lämna in underlag i förväg för att ge möjlighet för experten att läsa igenom och analysera materialet. 3.4 Avstämning Halvvägs genom kursen kommer en avstämning att göras. Till denna avstämning skall grupperna lämna in en kostnadssammanställning och prognos för projektets slutkostnad, samt en kortfattad redogörelse för gruppens arbete med sin interna utvärdering. Datum: Sida 3

4 Ht Kursschema Observera att alla föreläsningar är obligatoriska. Dag Tid Moment Sal Ansvarig 30/ F: Kursintroduktion Ö: Gruppindelning och riskanalys AL/LW 1/ F: Fastighetsutveckling. F: AF/AMA V:N1 V:B 6/ F: An introduction to BIM: Applications & Current Research Areas MH F: Konsultavtal Hn 8/ Megaprojekt och ESS V:N1 F: Gästföreläsning Kalkyl och Upphandlingsarbete V:C MVB bjuder på lunch! V:Foajé F: Arkitektens roll V:B SO SO KH AJ/MJ MVB LW 15/ F: Hållbart byggande V:N1 SH 20/11 F: Entreprenadavtal Hn 22/ STUDIEBESÖK LKF Oden passivhus 27/11 F: Förhandling RÅ/SO V:Datalab4 29/ S: Förhandlingsspel S: Förhandlingsspel V:N1/Byggpr od:al V:N1/Byggpr od:al RÅ/SO RÅ/SO 4/ F: Bygglov, byggsamråd etc. MS STUDIEBESÖK KRISTALLEN V:Dalab 4 V:Dalab 4 6/ INLÄMNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Lämnas till Robert Ågren: robert.agren@construction.lth.se 12/ Redovisning V:C AL 13/12 17/ SLUTINLÄMNING Lämnas till Robert Ågren: robert.agren@construction.lth.se V:Dalab4 V:Dalab4 Föreläsare: Anne Landin (AL) Andreas Johansson (AJ) Stefan Olander (SO) Robert Ågren (RÅ) Sannam Hjertstrand (SH) Mirza Jelacic (MJ) Malin Sjögren (MS) Martin Hooper (MH) Lennart Welin (LW) Bengt Hansson (Hn) Kent Hedin (KH) Kursledning: Kontaktperson: Anne Landin: anne.landin@construction.lth.se Kursadministration, Christina Glans: christina.glans@cosntruction.lth.se Datum: Sida 4

5 7 Examination 7.1 Prestationskrav Resultatet av projektuppgiften ska redovisas i en projektrapport, vilken utgör ett beslutsunderlag för beställaren och dess styrelse. Projektrapporten skall ha följande innehåll: 1. Sammanfattning av rapporten med rekommendation av beslut till styrelsen. 2. Konceptanalys (av minst tre koncept) med övergipande alternativkalkyler för investering och årskostnad och rekommenderat förslag. 3. Produktionskostnad, i olika detaljnivåer. Kostnadsförändringar beskrivs med kommentarer. 4. Investerings- och årskostnadskalkyl. 5. Tidplan för byggprojektets övergripande genomförande samt betalningsplan med kreditivkostnad. 6. Förfrågningsunderlag för entreprenaden med administrativa föreskrifter, miljökrav, ritningar samt byggnadsbeskrivning. 7. Beställningsskrivelse (förslag) samt anbudsjämförelse Rapporten ska även innehålla dessa bilagor: 1. Avtal mellan konsultgrupp och beställare. 2. Projektledningsplan för det egna arbetet. 3. Mötesprotokoll och tidplan för konsultarbetet med gjorda avstämningar och revideringar. 4. Observatörsprotokoll kompletterade med beskrivning av det egna arbetets utveckling under kursen. 5. Socialriskanalys 6. Projektdagböcker närvaro vid samtliga föreläsningar samt ett aktivt deltagande i gruppens arbete. Bedömning görs efter följande modell: 1. Projektadministration (15 poäng): Föreberedelser inför möten, mötesgenomförande, mötesprotokoll, observationsprotokoll, socialriskanalys, projektdagböcker. 2. Konceptbeskrivning inkl förslagsritningar och funktionskrav (10 poäng): Motivering av rekomenderat förslag, inklusive övergripande investerings- och alternativkalkyl 3. Produktionskostnad (15 Poäng): Noggrannhet, kunskap och säkerhet. 4. Investerings- och årskostnadskalkyl (10 poäng): Antaganden, rimlighet och säkerhet. 5. Tidplan (10 poång): Struktur, aktivitetsindelning, deltider, totaltid och resursfördelning. 6. Förfrågningsunderlag (15 poäng): Innehåll, olämpliga och/eller saknade delar. För bilagorna läggs störst vikt vid: 1. Avtal (5 poäng): Utformning och innehåll. 2. Projektledningsplan (15 Poäng) Förutom ovanstående delar bedöms: 1. Närvaro vid projektmöten, presentation etc. Individuellt (20 poäng) Totalt sett 120 poäng Den muntliga presentationen bedöms med avseende på presentationsteknik, säkerhet, tydlighet, argumentation och inlevelse. Slutrapporten skall kopieras i ett exemplar till beställaren, ett till varje gruppmedlem samt ett till beställarens styrelse. 7.2 Betygssättning Gruppens slutbetyg sätts vid ett betygskollegium där kursledningen och handledare deltar. Handledarna har dessförinnan gjort en bedömning av sin egen grupps arbete med utgångspunkt från projektmötenas genomförande och det material som tagits fram till dessa. Individuella avvikelser från gruppbetyget (både uppåt och nedåt) kan förekomma om handledarna och betygskollegiet har uppfattningen att en enskild students prestation uppenbart avviker från de övriga gruppmedlemmarnas. För erhållande av slutbetyg krävs Datum: Sida 5