Område F - Lindesnäs. Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Område F - Lindesnäs Övergripande områdesbeskrivning Lindesnäs ligger i kommunens sydöstra del och är en före detta bruksort med järnhantering. Herrgården med tillhörande bruksbebyggelse och lämningar utgör värdefull kulturmiljö. Lindesnäs herrgård används för bl.a. olika evenemang m.m. Lindesnäs ligger inom Finnmarken och ingår i ett riksintresse för friluftsliv som benämns Säfsnäs-Grangärde. Möjlig landsbygdsutveckling Utveckling av befintlig campingplats samt skidanläggning kan bidra till bygdens sysselsättning och bibehållande av service. Dessutom pekas några avstyckade, obebyggda tomtplatser ut som ligger inom strandskydd för mindre vattendrag som möjliggör utbyggnad av bostäder för permanent boende eller för fritidsboende. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas området som bebyggelseområde som ingår i riksintresse för friluftslivet. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till Lindesnäs. Föreslagna LIS-områden I Lindesnäs föreslås totalt 8 LIS-områden. Området vid skidbacken F1 samt vid campingen F6 är avsedda för att utveckla friluftsliv och turism, genom t.ex. anläggningar för naturturism samt uppförande av uthyrningsstugor. De ligger helt eller delvis inom strandskyddsområdet för Äskan respektive Bruksdammen. Övriga LIS-områden, F2-F5 samt F7 och F8, är avstyckade, obebyggda tomter i anslutning till befintlig bebyggelse. Område F7 ligger inom strandskyddsområdet för Äskan, övriga (F2-F5 samt F8) inom strandskyddsområde för mindre vattendrag. Samtliga LIS-områden i Lindesnäs ligger inom riksintresseområde för friluftsliv, Säfsnäs- Grangärde samt inom utpekat värdefull kulturmiljö (Lindesnäs, bruksmiljö). Område F7 ligger inom ett stråk längs Äskan och Nåsåsen som utpekats av Länsstyrelsen för sina naturmiljövärden. Befintliga förhållanden 6 Område F1 utgörs av den befintliga skidbacken med omgivande skog, område F6 av den befintliga campingplatsen vid Bruksdammen. Av de obebyggda, avstyckade tomterna utgörs F2 och F4 av jordbruksmark. Områdena F3, F5 och F8 utgörs av skogsgläntor. Område F7 är ett skogsområde nära Äskan. 6 Områdena beskrivs utifrån flygfoton, har ej platsinventerats. 72

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Naturvärdesinventering bör utföras i fortsatt planering för område F7. Detaljplaneläggning krävs för utbyggnad av område F1 och F6. Vid enstaka mindre kompletteringar kan strandskyddsdispens och bygglov övervägas. LIS-områdena F1, F4, F6 och F7 ligger i anslutning till grusås, varför särskild hänsyn ska tas till grundvattenförekomst. 73

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Område G Sågen - Laxtjärn Övergripande områdesbeskrivning Sågen är ett litet samhälle i anslutning till den nedlagda Inlandsbanan. Innan nedläggningen av Inlandsbanan 1969 var Sågen centrum för lastning av skogsprodukter och ett livfullt centrum för omkringliggande byar. Samhället ligger väster om Svartälven. Genom Sågen går en grusås, som är en del av Malungsåsen. Cirka 3 km öster om Sågen ligger Laxtjärn i anslutning till väg 26, som är rekommenderad led farligt gods. Byn ligger vid Laxtjärnens östra strand. Sågen och Laxtjärn ligger i södra delen av Vansbro kommun inom Finnmarken, som är en del av riksintresse för rörligt friluftsliv, Säfsnäs Grangärde. Möjlig landsbygdsutveckling Utbyggnad av bostäder för permanent boende eller för fritidsboende. Kan bidra till bygdens fortlevnad. I Sågen finns några avstyckade, obebyggda tomtplatser, som delvis ligger inom strandskydd i Laxtjärn finns en tomtplats med en nedbrunnen bostadsbyggnad inom strandskyddet runt Laxtjärnen. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas områdena som bebyggelseområde som ingår i riksintresse för friluftslivet. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till Sågen och Laxtjärn. Föreslagna LIS-områden I östra delen av Sågens samhälle finns ett antal avstyckade, obebyggda tomter, i anslutning till befintlig bebyggelse. Några av dessa tomter berörs av strandskydd för Svartälven och föreslås som LIS-område G1. I Laxtjärn finns en fastighet bebyggd med uthusbyggnader samt husgrund från ett nedbrunnet bostadshus. För att möjliggöra uppförandet av ett nytt bostadshus föreslås LIS-området G2. LIS-områdena ligger inom riksintresseområde för friluftsliv, Säfsnäs-Grangärde. Befintliga förhållanden LIS-område G1 Sågen utgörs av grusplan med gräs samt skogsmark med björksly. LIS-område G2 Laxtjärn utgörs av en tomt med grusväg i gräsmark och några träd, främst björkar. Kring det öppna området finns uppväxt skog, mest tall och gran men även en björkdunge. Inget av LIS-områdena omfattar stranden. 74

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. LIS-området G1 ligger i anslutning till grusås, varför särskild hänsyn ska tas till grundvattenförekomst. LIS-område G2 ligger i anslutning till väg 26, varför risker med olyckor med farligt gods samt risk för trafikbuller måste utredas. Tillstånd krävs för eventuell ny väganslutning mot väg 26. 75

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Område H Högåsflån Övergripande områdesbeskrivning Vid Högåsflån ligger några fritidshus på åskullarna som omger skogssjön. Området ligger cirka 2 km sydost om Brudskogen. Möjlig landsbygdsutveckling Utbyggnad av något enstaka fritidsboende. Utbyggnaden bidrar till ortsbefolkningens möjligheter till ett attraktivt fritidsliv och stärker därmed kvarboendet i kommunen. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas områdena som grusås. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden i området. Föreslagna LIS-områden Det föreslagna LIS-området, H1, ligger strax sydost om ett befintligt fritidshus, inom strandskyddsområdet till ett mindre vattendrag som avrinner till Högåsflån. Området är beläget på en hög platå, väl avskild från de båda vattendragen. Befintliga förhållanden LIS-område H1 utgörs av hög tallskog med inslag av gran och enstaka björk. Strandområdet ligger på en betydligt lägre nivå och berörs inte. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 76

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 4 KONSEKVENSER 4.1 Behovsbedömning Behovsbedömningen för en plan är en analys som leder fram till ställningstagandet om huruvida en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver göras för planen. En miljöbedömning ska, enligt 6 kap 11 miljöbalken göras om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kriterier för vad som anses vara betydande miljöpåverkan anges i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, MKB-förordningen. Genomförandet av planen innebär möjligheter till nybyggnation på flera platser, framför allt fritidshus samt en- och tvåbostadshus, men även för turismutveckling. Bostadsbebyggelsen bedöms inte bli så omfattande att den kan orsaka miljöproblem. Vid utpekandet av LISområden har områden med höga natur- och kulturvärden, större orörda områden samt områden som har särskilt värde för friluftslivet undvikits. Tillägget till översiktsplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därför inte utarbetas. Samråd med Länsstyrelsen om behovsbedömningen har skett samtidigt med samrådet om översiktsplanetillägget i sin helhet. Planalternativ skillnader mot gällande LIS-plan I gällande LIS-plan finns ett urval av sjöar som i första hand bör komma ifråga för landsbygdsutveckling. I den gällande LIS-planen finns dessutom två områden längs Västerdalälven. Vid respektive sjö har sedan ett antal utvecklingsområden redovisats, ofta mycket långsträckta områden. Dessutom anges att endast en begränsad del av stränderna får tas i anspråk. En närmare undersökning måste göras i varje enskilt fall för att utvärdera om den föreslagna tomtplatsen är lämplig för tillkommande bebyggelse. Den bedömningen ska göras i handläggningen av det enskilda projektet utifrån lämpligt kompletterande underlag som ska tillhandahålla av sökanden. I den nu aktuella LIS-planen har en översiktlig bedömning gjorts vad gäller lämpligheten att bebygga redovisade områden, som är begränsade till storleken. Det innebär att påverkan av utbyggnad kan bättre bedömas. Merparten av nu aktuella områden ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och därmed krävs inte detaljplaneläggning vid enstaka kompletteringar. Utöver områdenas precisering är skillnaden att några sjöar har utgått. Utgående sjöar är: Djupsjön (1 omr.), Södra Hällsjön (1 omr.), Kvarnsjön (1 omr.), Orsalen (1 omr.), Brindsjön (1 omr.) och Gransjön (1 omr.). Dessa områden var områden som låg avlägset, ofta med dåliga vägförbindelse och sådana områden som skulle kräva detaljplaneläggning eller upprättande av områdesbestämmelser. Följande sjöar har tillkommit: Stora Flögsjön och Van. Dessutom har ett flertal mindre områden i anslutning till kommunens tätorter identifierats som LIS-områden eftersom de ligger i anslutning till framför allt små vattendrag. 77

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 4.2 Upplägg och avgränsning av konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av planförslaget redovisas i detta kapitel, med avseende på: - Miljö - Service och boendemiljö - Näringslivsutveckling - Mellankommunala frågor En översiktsplan är till sin karaktär översiktlig. Den styr inte kommande exploateringar eller andra förändringar i detalj. Det innebär att konsekvensbeskrivningarna är anpassade till planens innehåll och detaljeringsnivå. Konsekvenserna kommer att kunna beskrivas närmare i kommande skeden, t.ex. vid detaljplaneläggning, tillståndsansökan/ dispensärende enligt miljöbalken eller ansökan om bygglov. 4.3 Konsekvenser miljö Strandskydd För utbyggnad av LIS-områden kommer hävande av eller dispens från strandskyddet att behövas. Strandskyddslagstiftningen syften är, enligt 7 kap. 14 miljöbalken, att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska vara av ett sådant slag och ha en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt (enligt 7 kap 18 e miljöbalken). I planen redovisas LIS-områden vid 22 sjöar, i anslutning till Vanån och Västerdalälven samt ett flertal områden i kommunens tätorter i anslutning till framför allt vattendrag. Även om många områden redovisas kommer endast en mindre del av alla områden att bebyggas. De utpekade områdena ska ses som möjliga alternativ. För kommunens utveckling är det av stor betydelse att kommunens invånare har möjlighet att få ett attraktivt fritidsboende och att fortsatt utveckling inom kommunens tätorter är säkerställd. Syftet att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden LIS-områdena vid campingen i Lindesnäs, skidanläggningen norr om Lindesnäs samt ett område vid Närsen och ett vid Lissgranstrand, Äppelbo syftar till att utveckla friluftsliv och turism genom bl.a. uppförande av uthyrningsstugor samt anläggningar för naturturism. Även om marken inom dessa anläggningar är allmänt tillgänglig kan områdena upplevas som privatiserat. Detta behöver beaktas i utbyggnaden av områdena, så att en tillräckligt bred zon längs stränderna verkligen blir allmänt tillgänglig. Samtidigt innebär utbyggnad av turismområden att tillgängligheten till områdena i stort ökar för den allmänhet som vill turista i kommunen. Vissa åtgärder som vidtas för turismutveckling kan förbättra allmänhetens tillgång till stränderna, t.ex. om badplatser, bryggor eller stigar anläggs. I de LIS-områden som avses för bostadsbebyggelse minskar allmänhetens tillgång till strandskyddsområdet. För samtliga LIS-områden ska passagemöjlighet finnas utmed stranden och de flesta områdena har avgränsats så att de inte går ända ner till stranden. Därmed bedöms allmänhetens tillgång till stränderna ha beaktats i planförslaget. Frågan kommer att studeras närmare i kommande planeringsskeden: detaljplaneläggning/områdesbestämmelser eller (för mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse) bygglovhandläggning. Inom en 15-års period bedöms ett 30-tal strandskyddsdispenser uppskattningsvis komma att lämnas i kommunen för nyetablering, se även avsnitt 4.4. Detta skulle innebära att uppskatt- 78

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 ningsvis cirka 1 500 meter längs sjöstränder inom strandskyddet skulle komma att beröras av viss inskränkning. Detta kan jämföras med den sammanlagda strandlängden utmed kommunens sjöar som är 1 119 km. Kommunen bedömer att ianspråktagandet av ett begränsat antal av föreslagna LIS-områden är förenligt med strandskyddets syfte. Förutsättningarna för allmansrättslig tillgång till stränder bedöms vara säkerställda långsiktigt. Syftet att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten Strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten har beaktats i LIS-planeringen genom att inga LIS-områden föreslås inom Natura 2000-områden eller naturreservat och att ett endast ett fåtal utpekat värdefulla naturmiljöer berörs. LISområdena tar dock även naturmark utan utpekade värden i anspråk och motverkar därmed i viss mån strandskyddslagstiftningens syfte. Fältbesök har gjorts som en del av LIS-planeringen och rekommendationer anges för de områden där det bedömts som särskilt påkallat om att naturvärdesinventering bör utföras i samband med fortsatt planering (detaljplaneläggning, bygglovansökan eller ansökan om strandskyddsdispens). Därigenom kan hänsyn tas till de naturvärden som identifieras i den fortsatta handläggningen av detaljplan/områdesbestämmelser eller bygglov. Om arbeten utförs i vatten, t.ex. för att anlägga bryggor, kan anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken komma att krävas, vilket även det innebär att naturförhållandena kommer att studeras närmare. Sammantaget berör de negativa konsekvenser som beskrivs ovan en bråkdel av sträckan strand inom kommunen. De bedöms därför vara av begränsad art och syftet med strandskyddet bedöms sammantaget inte påverkas nämnvärt. Djur- och växtlivet bedöms inte påverkas på ett oacceptabelt sätt varken på kort eller lång sikt. Skäl till dispens från strandskyddet Utgångsförutsättningen för samtliga LIS-områden är att de bedöms bidra till utveckling av landsbygden, vilket är ett skäl till dispens/ hävande av strandskyddet enligt 7 kap. 18 d miljöbalken. Utbyggnad av LIS-områden för bostadsbebyggelse som innebär att nya permanentbostäder tillskapas i attraktiva lägen, bidrar till att hålla befolkningstalet uppe och därmed till att kunna vidmakthålla och utveckla serviceutbudet, t.ex. i form av skolor och handel. Även ett ökat fritidsboende, som sannolikt främst kommer att nyttjas av kommuninvånare kan ger tillskott till lokal handel och viss annan service och framför allt bidra ökat kvarboende i kommunen. Utbyggnad av LIS-områden för turism och friluftsliv, ger möjligheter till utveckling av därmed förknippat näringsliv och ger även ett utökat underlag för t.ex. dagligvaruhandel under turistsäsong. Påverkan på riksintressen Av tabell i avsnitt Övriga natur- och kulturmiljövärden framgår vilka LIS-områden som berör riksintressen för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv. Följande riksintressen berörs: Bysjön, riksintresse naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6, se nedan. Västerdalälven, riksintresse naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6, se nedan. Busjön, riksintresse kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6, se nedan. Nås, riksintresse kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6, se nedan. Van, riksintresse kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6, se nedan. Västerdalälven, riksintresse friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6, se nedan Säfsnäs-Grangärde, riksintresse friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6, se nedan. 79

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Ett av de föreslagna LIS-områdena vid Bysjön (18c) ligger inom naturmiljö av riksintresse. Fyra områden ligger delvis inom riksintresset (18a, 18b, 18e och 18h) och ytterligare sex områden ligger nära riksintresset (18d, 18f, 18g, 18i, 18j och 18k). I värdebeskrivningen för riksintresse står att Bysjön är av mycket stort värde genom de unika och säregna förhållanden som den oreglerade älven skapar. Sjöarna står i förbindelse med den älven och följer dess vattennivå, vilket medför en naturlig variation i vattenståndet. Området rymmer värdefulla stränder, skogar och myrar, samt en rik flora och fauna. Det är även intressant ur geomorfologisk synpunkt. De föreslagna LIS-områdena omfattar inte området närmast stranden, med varierande vattenstånd. Samtliga ligger i anslutning till befintlig bebyggelse, nära riksintressets gräns. De har därför inte bedömts påverka riksintressets grundläggande värden. Ett av LIS-områdena vid Äppelbo (A1) ligger inom Västerdalälvens riksintresse för naturmiljö och utgörs av bl.a. lövskog. En rekommendation anges om att naturvärdesinventering bör utföras i fortsatt planering. För ett annat LIS-område i Äppelbo (A2) samt några områden i Dala-Järna, vilka alla ligger nära detta riksintresse, anges inga särskilda rekommendationer beträffande naturvärdena, eftersom LIS-områdena inte bedöms beröra de värden som är motiv för riksintressena. För några LIS-områden vid Van och Busjön, som berör kulturmiljöer av riksintresse och ligger nära fornlämningar anges rekommendationer om att behovet av arkeologisk utredning behöver prövas i kommande planeringsskeden. För riksintresset Nås anges inte denna rekommendation, beroende på att LIS-området ligger i utkanten av riksintresset och inte bedöms beröra dess kärnvärden, som utgörs av odlingslandskapet. LIS-områdena vid Flatsjön, Närsen, Lindesnäs och Sågen samt ett av LIS-områdena vid Äppelbo ligger inom riksintresse för friluftsliv. LIS-utbyggnad vid Bysjön och Långsjön berör ett föreslaget riksintresse för friluftsliv. Inget av LIS-områdena bedöms stå i konflikt med riksintressenas friluftslivsvärden. Det rör sig om mycket stora områden och LIS-utbyggnaden medför mycket små förändringar. Väg E16, väg 26 samt järnvägen Västerdalsbanan är av riksintresse för kommunikation. Inga LIS-områden föreslås i nära anslutning till dessa riksintressen utom en avstyckad tomt vid Dala-Järna (Hulån, område C1), som angränsar till E16. LIS-utbyggnaden bedöms inte påverka riksintresset och E16 planeras dessutom dras om på denna sträcka. Inget LIS-område berör den planerade nya sträckningen. Västerdalälven uppströms Hummelforsen samt Nedre Västerdalälven (nedströms Vansbro) är riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 6, som avser förbud mot vattenkraftsutbyggnad. I riksintresseområdet ingår även biflöden inklusive vissa sjöar, bl.a. Busjön. Några LIS-områden, vid Busjön samt i Äppelbo och Dala-Järna, ligger nära riksintresseområdet, men bedöms inte påverka dess värden. Planen bedöms, tillsammans med den kommuntäckande översiktsplanen, tillgodose de redovisade riksintressena. Påverkan på miljökvalitetsnormer - vattenförekomster Sverige har fastställt miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Större delen av Vansbro kommun tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Samtliga föreslagna LISområden ligger inom den delen av kommunen, utom område G Sågen i kommunens sydvästra del, som ligger inom Västerhavets vattendistrikt. En mindre del av kommunen, i sydost, tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. 80

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Frågorna om vattenvård samordnas genom vattenmyndigheterna (en länsstyrelse i varje distrikt), i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter. På sikt kommer miljökvalitetsnormerna att innebära att uppföljning och skydd för vattendragen förstärks. Ett stort antal vattenförekomster inom kommunen omfattas av miljökvalitetsnormer, bland annat samtliga de sjöar och större vattendrag där LIS-områden föreslås utom Stora Flögsjön, Idsjön och Mellansjön. Samtliga dessa sjöar har god ekologisk status och god kemisk status exklusive kvicksilver 7. De större vattendrag där LIS-områden föreslås, samt även de flesta av de större vattendrag som leder mellan sjöar där LIS-områden föreslås, har dock måttlig ekologisk status, i de flesta fall på grund av morfologiska förändringar 8 och flödesförändringar. Kravet är att dessa år 2015, eller i vissa fall år 2021, ska ha uppnått god ekologisk status. De mindre vattendrag där LIS-områden föreslås omfattas i sig inte av miljökvalitetsnormer, men leder vidare till större vattendrag med miljökvalitetsnormer. Några föreslagna LIS-områden ligger på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer: vid norra änden av Busjön (1b, 1e, 1f, 1g och 1h), Bysjön (18a, 18b, 18c, 18d och 18e), Orsalen (18f, 18g), Lindesnäs (F4, F6, F7) samt Sågen (G1) Ytterligare ett LIS-område (F1) ligger i anslutning till grusås, men utanför det område som omfattas av miljökvalitetsnormer. Rekommendationer finns om hänsyn till de berörda grundvattenförekomsterna. Hänsyn krävs till miljökvalitetsnormerna i fortsatt planering, men förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas av LIS-utbyggnaden. (Morfologiska förändringar och flödesförändringar, som är orsaken till att god ekologisk status inte uppnås i vissa av de berörda vattendragen, påverkas inte av LIS-utbyggnaden. De berörda grundvattenförekomsterna är mycket stora områden, där LIS-utbyggnaden inte bedöms kunna medföra några större förändringar.) Övriga natur- och kulturmiljövärden De föreslagna LIS-områdena berör natur- och kulturmiljöer av utpekat värde utöver riksintressena. Se tabell på nästa sida. Några av LIS-områdena vid Stora Säxen och Hulen ligger inom naturskogsområden som tas upp i skriften Vildmarksriket i Länsstyrelsens underlag (men som dock inte finns med i naturvårdsprogrammet). Ett LIS-område vid Mellanvakern ligger nära en sumpskog. Natur- och kulturmiljövärden inom LIS-områdena kommer att beaktas i kommande planeringsskeden: detaljplaneläggning/områdesbestämmelser eller bygglovhandläggning. Fältbesök har gjorts och rekommendationer anges för tre LIS-områden, där så ansetts påkallat, om att naturvärdesinventering bör utföras i kommande planeringsskeden. Inom de föreslagna LIS-områdena finns inga kända fornlämningar eller andra objekt som är listade hos Riksantikvarieämbetet. Tre av LIS-områdena vid Bysjön ligger inom en kulturmiljö av utpekat värde, med rik fornlämningsförekomst. Ett av områdena vid Dala Järna ligger nära fornlämningar etc. av sådant slag att ytterligare lämningar bedöms kunna finnas. Rekommendationer anges för dessa områden att behovet av arkeologisk utredning behöver prövas i kommande planeringsskeden (d.v.s. vid detaljplaneläggning alternativt bygglov och strandskyddsdispens). 7 Beslutade statusklassningar från år 2009. Begreppen måttlig ekologisk status, god ekologisk status etc finns definierade i Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster. Inga vattendrag i Sverige uppnår god kemisk status med avseende på kvicksilver. 8 Morfologiska förändringar betyder fysisk påverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad. 81

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Utpekat värdefulla natur- och kulturmiljöer som berörs Sjö/Fokusomr. för LIS Riksintresse naturmiljö Riksintresse kulturmiljö Riksintresse friluftsliv Föreslaget riksintresse friluftsliv Riksintresse 4 kap 6 Västerdalälven Sumpskog Övriga naturvärden enl. Lst Dalarna Värdefull kulturmiljö Rekommendation om naturvärdesinventering Rekommendation om prövning av behov av arkeologisk utredning 1 Busjön X 1f, 1g, 1h (X) 1e (X) X 1c, 1d X 1a, 1b, 1c, 1e, 1f, 1g, 1h 3 Van X X 3h, 3i X 3g, 3h, 3i 4 Stora Säxen X 4b, 4c 5 Hulen X 5a, 5b 15 Nåsen X 15g 16 Mellanvakern (X) 16b 18 Bysjön- Orsalen X 18a,18b, 18c,18e,18h (X) 18d,18f, 18g,18i,18j, 18k X X 18a, 18b, 18c, 18f, 18g X 18a, 18b, 18c 19 Långsjön X 20 Flatsjön X 21 Närsen X A Äppelbo X A1, A4 (X) A2 X A1, A4 (X) A2 (X) A1, A2, A4 X A1 C Dala-Järna (X) C5, C6, C10 (X) C5, C6, C10 (X) C5 X C7, C8 X C2 F Lindesnäs X X F7 X X F7 G Sågen-Laxtjärn X Förklaringar X = LIS-området ligger helt eller delvis inom objektet, eller objektet ligger helt eller delvis inom LIS-omr. (X) = LIS-området ligger nära objektet. Riksintresse berörs 82

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 Översvämningsrisk Vid utpekandet av möjliga LIS-områden var ett av urvalskriterierna att områden med översvämningsrisk inte ska bebyggas. Vissa av de avstyckade tomter som föreslås som LISområdena berörs dock av översvämningsrisk. Rekommendationer anges om att översvämningsrisken ska utredas särskilt. Därmed har planen lyft fram översvämningsrisker på ett sätt som gör att dessa kommer att kunna beaktas i kommande skeden. Energihushållning Utbyggnad av LIS-områden kan leda till ett ökat transportbehov och därmed ökad energianvändning. Detta beror på en mängd faktorer som inte går att förutse, såsom var personer som bosätter sig permanent i ett LIS-område bodde tidigare och var man har sin arbetsplats. Beträffande fritidsboende beror det bl.a. på om de som skaffar fritidshus i LIS-områdena i stället säljer fritidshus som ligger längre bort eller om de inte haft fritidshus tidigare och därmed ökar sitt resande. LIS-utbyggnad för turismutveckling har som mål att fler personer ska komma resande till kommunen, men i gengäld kanske resmål på längre avstånd får minskad attraktivitet när resmål i Vansbro kommun utvecklas. Under planarbetet har energifrågorna även beaktats genom att närheten till befintligt vägnät och tätorter har ingått som urvalskriterium vid utpekandet av möjliga LIS-områden. 4.4 Samhälls- och näringsutveckling och infrastruktur Bebyggelsetrycket i Vansbro kommun är relativt lågt. Nedan redovisas en sammanställning av givna bygglov och strandskyddsdispenser de senaste 10 åren. ÅRTAL NYBYGGADA FRITIDSHUS BOSTADSHUS STRANDSKYDDS- DISPENSER 1 2005 6 1 3 2006 0 0 1 2007 8 1 1 2008 9 2 7 2009 3 0 0 2010 1 1 0 2011 4 0 0 2012 6 0 2 2013 2 0 2 2014 2 5 0 1 SUMMA 44 5 17 1 Avser nyetablering av bostadshus 2 redovisning av givna tillstånd t.o.m. oktober månad Sammanställningen ovan visar att bebyggelsetrycket i kommunen är relativt begränsat. Under den senaste 10-årsperioden har totalt omkring 49 nya bostads- och fritidshus tillkommit, varav 17 stycken inom strandskyddat område. Även om utbyggnadstakten är låg bedöms varje nytillskott vara av väsentligt betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. För näringsutvecklingen inom kommunen är det av strategisk betydelse att vara attraktiv för inflyttare, men också fortsättningsvis vara attraktiv för befintliga kommuninvånare. För 83

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 kommuninvånarna innebär möjligheten att skaffa fritidshus att attraktivitet för att bo och verka i kommunen ökar och därmed kan befolkningstalet hållas uppe. I planen redovisas några LIS-områden som har som grund att utveckla anläggningar för turism och friluftsliv. Planen bedöms stödja utvecklingen av näringslivet i kommunen. Tillstånd krävs för inrättande av avloppsanordning som ska belastas med toalettavlopp. En avloppsanordning utan WC-anslutning är anmälningspliktig. En ändring som väsentligt påverkar avloppsvattnets mängd eller sammansättning är också anmälningspliktig. Huvuddelen av föreslagna LIS-områden ligger utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten- och avlopp, vilket innebär att enskilt avlopp krävs i dessa fall. Det finns ett stort antal olika lösningar för enskilt avlopp. I samband med bygglovprövning ska även redovisas hur fastigheten avses försörjas med vatten- och avlopp. 4.5 Mellankommunala frågor Vansbro kommun angränsar till kommunerna Malung-Sälen, Mora, Leksand, Gagnef och Ludvika i Dalarnas län samt Filipstad i Värmlands län. De flesta av kommunens vattendrag avrinner till Västerdalälven. Samarbete kring vattenvårdsfrågorna är av central vikt för vattenkvaliteten. LIS-område 2 Stora Flögsjön ligger nära gränsen till Malung-Sälens kommun. Kommungränsen går genom sjön. LIS-områdena vid Stora Flögsjön är avsedda för fritidsbebyggelse. På andra sidan kommungränsen finns idag ingen bebyggelse vid sjön, inte heller är ny bebyggelse föreslagen i Malung-Sälens kommuns LIS-plan. Stränderna på andra sidan kommungränsen utgörs till stor del av våtmarker, så det är inte troligt att LIS-utbyggnaden vid Stora Flögsjön berör Malung-Sälens kommun. LIS-områdena 3a och 3b vid sjön Van ligger nära gränsen till Mora kommun. I Mora kommuns LIS-plan anges också ett LIS-område vid Van, benämnt D26 Finnbodarna, som ligger några kilomerer norrut på västra stranden. Van är en så pass stor sjö att LIS-områdena inte bedöms påverka varandra. Riksintresset för friluftsliv Säfsnäs-Grangärde samt riksintresset för kulturmiljö Van-Vanån sträcker sig över kommungränser. Inget av de föreslagna LIS-områdena som berör dessa riksintressen bedöms bedöms påverka dem negativt. Kommunens bedömning är att de LIS-områden som föreslås inte är till antalet så många eller har en sådan omfattning att den tillkommande bebyggelsen eller andra anordningar kan få en sådan betydelse att de kan anses vara en mellankommunal fråga. 84

Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden juni 2015 REFERENSER Utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun, antagen 2011-10-03 av kommunfullmäktige. Tillägg till översiktsplan områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden, Vansbro kommun. Antagen 2013-06-17 av kommunfullmäktige. Klimatanalys för Dalarna. SMHI, 2010. Länsstyrelsens regionala planeringsunderlag RUM (digitalt material) Fornsök. Riksantikvarieämbetets register över fornlämningar mm. Statistik. SCB. Trafikverkets Nationella vägdatabas www.vattenmyndigheterna se www.viss.lansstyrelsen.se www.alltfiske.se (webbplats för att hitta fiskeplatser) Fiskevattenguide Dalarna 85

Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS) Tillägg till översiktsplan för Vansbro kommun Särskilt utlåtande över inkomna synpunkter under utställning November 2015

INLEDNING Vansbro kommun har tagit fram ett tematiska tillägg till Utvecklings- och översiktsplanen för Vansbro kommun som behandlar landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Tillägget ersätter den gällande LIS-planen antagen av kommunfullmäktige 2013-06-17. Planförslaget har varit på samråd 2015-03-01-2015-04-30 enligt 3 kap. 9 plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Planhandlingarna har därefter revideras och planförslag upprättat juni 2015 har varit på granskning och utställning 2015-07-20 2015-09-30 enligt enligt 3 kap. 12-13 plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Planhandlingen har funnits tillgänglig på de lokala servicepunkterna: Biblioteket i Vansbro, Ja Järnas lokal, Äppelbo Gemenskap, Gamla skolan i Nås och Bystugan i Närsen samt på kommunens hemsida. Information om utställningen har lämnats via annonsering i ortstidningar samt via kommunens hemsida. Under utställningen har 8 yttranden inkommit, varav två yttrande från samma person. Samtliga yttranden finns redovisade i detta utlåtande där de synpunkter som inkommit har kommenterats. Inkomna skrivelser 1. Länsstyrelsen Dalarna... 2 2. Malung-Sälens kommun... 4 3. Hagfors kommun... 4 4. LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun... 4 5. Lars Larsson... 4 6a. Hans Eriksson... 5 6b. Hans Eriksson... 5 7. Bertil Österby... 6 INKOMNA SYNPUNKTER SAMT KOMMENTARER Nedan redovisas en sammanfattning samt kommentarer till samtliga inkomna yttranden. Dessa förvaras i sin helhet i planakten hos kommunen. STATLIGA MYNDIGHETER OCH VERK M.M. 1. Länsstyrelsen Dalarna Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Område 4b, 4c, 5a och 5b ligger inom det utpekade området Vildmarksriket. Kommunen har, efter Länsstyrelsens påpekande i samrådet, minskat utbredningen av område 4b och 4c. Kommunen har även lagt till att en särskild naturvärdesinventering ska ske innan bebyggelse tillåts i dessa områden. Länsstyrelsen samtycker till att dessa områden finns med i LIS-planen under dessa förutsättningar med undantag av den del av område 5b som numera omfattas av naturvårdssavtal. Den del av område 5b som omfattas av naturvårdsavtal ska inte, på grund av att avtal skrivits som innebär att skogen skyddas på en 50-års period, ingå i LIS-område. 2 (7)

Området har dokumenterat höga naturvärden, ett utpekande som LIS-område strider mot strandskyddets syften. Länsstyrelsen påpekade i samrådsskedet att vart och ett av de aktuella områdena bör detaljinventeras när man hanterar den enskilda dispensen/detaljplanen. Kommunen har i sin samrådsredogörelse informerat att en detaljerad inventering redan skett i vart och ett av de aktuella LIS-områdena. Resultatet är att, med undantag av områden 4b, 4c, 5a och 5b, så finns det ingen anledning att kräva närmare inventering. Kommentar: Kommunen har vid förnyat besök på platsen konstaterat att avverkning skett inom område 5b, men för att tydliggöra att närområdet till bäcken inte ska tas i anspråk för bebyggelse/tomtplats så undantas området närmast bäcken och område 5b delas upp i två mindre delområden. Övrigt Kulturmiljö Busjön På sidan 18 beskrivs en fornlämning i närheten av LIS-område 1h, felaktigt. Den benämns som fyndplats men är en boplats. Denna boplats är inte avgränsad och kan beröra område 1 h. Vansjön Under Rekommendationer föreslås följande text: Vid uppförande av ny bebyggelse inom LIS-områdena 3a, 3b, 3c, 3g, 3h och 3i behöver kulturmiljövärden särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas. (Detta berör främst Stövlingsvallen, Olarsvallen och Kilfallet). Kommentar: Planbeskrivningen ändras vad gäller fornlämningen inom område 1h. Rekommendationerna för LIS-områdena 3a, 3b, 3c, 3g, 3h och 3i kompletteras i enlighet med Länsstyrelsens yttrande. Trafik Äppelbo / Sågen Laxtjärn Gällande område A4 ska det byggandsfria avståndet vara 12 m från vägområdet vid uppförande av nya byggnader. Nya anslutningar kräver tillstånd från Trafikverket enligt väglagen, bl.a. för att säkerställa att vägen inte skadas. Boende vid statliga vägar kan bli bullerstörda. Det är viktigt att det säkerställs att boenden inom områdena A4 och G2 inte blir bullerstörda, med anledning till närheten till väg. Kommentar: Rekommendationerna för A4 kompletteras med att det byggandsfria avståndet ska vara 12 m från vägområdet vid uppförande av byggnader samt att tillstånd krävs för ny väganslutning mot allmän väg. Den senare rekommendationen ska även tillföras för område G2 När det gäller risk för trafikbuller så är detta inte aktuellt för område A4 utmed väg 500. Denna väg trafikeras enbart av 59 fordon/ådt varav 7 tunga fordon/ådt. För 3 (7)

område G2 finns angivet i rekommendationerna att risker med olyckor med farligt gods samt risk för trafikbuller måste utredas. ANGRÄNSANDE KOMMUNER 2. Malung-Sälens kommun Malung-Sälens kommun har inga synpunkter på Tematiskt tillägg till översiktplan för Vansbro kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). 3. Hagfors kommun De flesta av områdena som Vansbro kommun pekar ut som LIS-områden ligger långt från Hagfors kommungräns och bedöms inte påverka Hagfors i någon större omfattning. Hagfors kommun har därför inget att erinra mot planförslaget och önskar Vansbro kommun lycka till i det fortsatta LIS-arbetet. INSTITUTIONER, FÖRENINGAR / ORGANISATIONER 4. LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun Vi i LRF:s kommungrupp i Vansbro tycker som tidigare att man i stället för att utse LISområden, borde göra tvärs om nämligen att utse områden som ej bör bebyggas. Vi vänder oss mot att vattenförande diken, åar och bäckar, omfattas till fullo av strandskyddet. Man bör inte heller ställa för hårda krav på anläggningar för vatten och avlopp utan t.ex. torrtoa och liknande bör räcka. Markägare bör också ha rätt att bygga på egen mark vid sjö som ej omfattas av LIS-plan. Kommentar: Den föreslagna planeringsmetodiken är inte möjlig enligt gällande lagstiftning. Strandskyddets omfattning regleras i miljöbalken. Kommunen instämmer i att tolkningen av strandskyddsomfattning vid mindre vattendrag ofta är väl omfattande, men kommunen har att tillämpa gällande lagstiftning. Kommunens inriktning vid utpekandet av LIS-områdena har varit att dels underlätta kommande bygglovprövning för både sökande och kommunen, dels så långt som möjligt säkerställa att bygglov kan ges inom utpekade områden, dvs ge en korrekt information till berörda fastighetsägare. MARKÄGARE M.FL. 5. Lars Larsson Jag har förslag på ytterligare LIS-område på Näset i Äppelbo. Bifogar karta på LIS-området. Kommentar: Området ligger på norra stranden av Västerdalälven. För utpekande av nytt LISområde krävs förnyad remiss till Länsstyrelsen och kungörelse med information till allmänheten. Kommunen bedömer att utpekande av nya LIS-områden får avvakta till nästa gång det är aktullt med översyn av LIS-planen. 4 (7)

6a. Hans Eriksson Hur styr den politiska ledningen våra tiänstemän i kommunen? Den frågan ställer man sig när man får ta del av statistik från kommunen i samband med den pågående översynen av LIS-planen. På sidan 83 under rubriken 4.4 Samhälls- och näringsutveckling och infrastruktur i Utställningshandling juni 2015 som sammanfattar remissbehandlingen av inkomna synpunkter finns en tabell över givna bygglov och strandskyddsdispenser de senaste 10 åren. Där framgår bl.a. att antalet strandskyddsdispenser för hela kommunen är 17 stycken på 10 år!!i varav 7 st tillkom under år 2008 av någon anledning? Min erfarenhet från de senaste 8 åren är att enbart för Äppelbo och Busjön har avslag på dispensansökningar uppgått till närmare 10 stycken- och detta finns inte med i statistiken som talar för sig själv. Under den nu pågående remissbehandlingen som gav allmänheten möjlighet att äntligen få en chans att konkret påverka LIS-planen så har enbart för Busjöområdet tillkommit flera områden som tidigare avslagits vid den kommunala prövningen. Därför frågar man sig hur seriöst har tjänstemännen tidigare behandlat dispensansökningar, då det nu visar sig att många fler dispenser ges på den kommunala nivån, vilket i och för sig är glädjande. Men samtidigt är det beklämmande att tydligen har många arbetstillfällen gått kommunen förbi och många har givit upp i sina förhoppningar om att förverkliga sin dröm om ett eget ställe vid något av de många vatten som finns i vår kommun. Med detta inlägg vill jag att kommunledningen uppmärksammar hur man kan förbättra handläggningen av hithörande frågor i fortsättningen. Kommentar: Det är riktigt att i den tabell som redovisas under avsnitt 4.4 Samhälls- och näringsutveckling och infrastruktur redovisas endast givnas bygglov och strandskyddsdispenser och inte antal avslagna strandskyddsdispenser/bygglov. Sammanställningen är framtagen för att till staten redovisa att bebyggelsetrycket i kommunen är relativt begränsat. I planbeskrivningen framhålls att för näringsutvecklingen inom kommunen är det av strategisk betydelse att vara attraktiv för inflyttare, men också fortsättningsvis vara attraktiv för befintliga kommuninvånare. För kommuninvånarna innebär möjligheten att skaffa fritidshus att attraktiviteten för att bo och verka i kommunen ökar och därmed kan befolkningstalet hållas uppe. Redovisningen har som syfte att stödja kommunens arbetsmetod i LIS-planen, dvs att peka ut ett stort antal LIS-områden för att så långt som möjligt ge valmöjligheter för kommuninvånarna att kunna nyttja något av dessa LIS-områden för etablering av bostads- eller fritidshus i attraktivt strandnära läge. 6b. Hans Eriksson Undertecknad, som var en av representanterna för Busjöns Samfällighetsförening bakom inlagan dat. 2015-04-29 angående rubricerade ärende, vill avge ett särskilt yttrande avseende ett av de av föreningen föreslagna områden, som borde ges dispens, men som inte godtagits av kommunens arbetsgrupp. 5 (7)

Det aktuella området har markerats på bifogade plankartor bilaga 1 och 2. Min begäran är att kommunen omprövar sitt beslut att inte godkänna vårt dispensföslag för detta tomtläge. Motiveringen till min begäran är följande: - dispensen föreslås gälla en tomtbegränsning av 40x50 m (Se kartan bil.1) med en fri bredd närmast strandlinjen om 25 m för allmänheten. - vidare åberopas enl. 7 kap 18 c MB som särskilt skäl att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften - att ett fritidshus på tomten uppförs i anslutning till befintligt bostadshus inom ett LISområde på mindre än 100 meters avstånd.(ovanheden 3:11) - att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse i en glesbygdskommun som Vansbro att skapa arbetstillfällen och boende där det redan finns en uppbyggd infrastruktur i form av vägar och elanslutning - att den gamla beteckningen på kartor att marken är delvis sankmark och fuktig är felaktig då det redan för 60-70 år sedan utfördes avskärande diken både vid fast. Ovanheden 30:9 nordgräns och vid fast. Ovanheden 9:5 sydgräns som inneburit att grundvattennivån sänkts med tiden inom det aktuella området Även geoteknisk undersökning bekräftar detta förhållande, så att några grundläggningsproblem vid byggande föreligger inte och därför kan detta skäl för avslag avfärdas. Det är dessutom varje byggares ensak att utföra en vederhäftig grundkonstruktion vid framtida byggande på ifrågavarande tomt. Dränerande material måste ändock tillföras före grundläggning. Biotopen inom området kan rimligen inte betraktas som skyddsvärd. Med denna min inlaga förutsätter jag att några sakskäl att avslå min ansökan inte längre kan föreligga. Skulle mot förmodan invändningar förefinnas vore jag tacksam att bli underrättad snarast. Kommentar: Kommunen bedömer, som tidigare angetts i samrådsredogörelsen, att området inte är lämpligt att bebygga med hänsyn till att det är låglänt och sankt. Avskärande diken har uppförts i området, men enligt kommunens bedömning är området trots denna åtgärd ej lämpligt för bebyggelse. För avvattning av t.ex. myrmark krävs tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för vattenverksamhet. 7. Bertil Österby Vid samrådsmöte i Bygdegården Äppelbo uppgavs att en förutsättning för dispens enl LIS område skulle kunna komma ifråga var att bl.a. att bebyggelse redan fanns i närområdet liksom även väg. Ytterligare skulle strandområdet för fri passage vara ca 25 meter. I aktuellt område Ovanheden 9:3 uppfylls dessa krav samt ytterligare att el finns framdraget. I kommentarer av Isaksson uppges att området innanför strandvallen är låglänt och sankt vilket är ett antagande med viss modifikatione. Detta eftersom området närmast är låglänt för att sedan övergå till myrmark vilket framgår av inskickad karta. Ytterligare framgår ej att avvattningen av området pluggats igen av obehörig varvid myrens vatten står still upp till halva diket och därmed försurat myren ytterligare under senare år. Eftersom landsbygds kommunerna fått den utökade möjligheten att redovisa strandnära områden är det min förhoppning att Vansbro kommun möjliggör detta genom att vara generös och få en positiv utveckling. 6 (7)

Kommentar: Kommunen bedömer, som tidigare angetts i samrådsredogörelsen, att området inte är lämpligt att bebygga med hänsyn till att det är låglänt och sankt. Avskärande diken har uppförts i området, men enligt kommunens bedömning är området trots denna åtgärd ej lämpligt för bebyggelse. För avvattning av t.ex. myrmark krävs tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för vattenverksamhet. Planhandlingarna kompletteras i enlighet med ovanstående kommentarer. Vansbro kommun Tomas Isaksson Miljö- och byggchef 7 (7)

Kontrollplan för enkla ärenden (Inlämnas i samband med ansökan om bygglov eller vid anmälan av anmälningspliktig åtgärd) (Byggnader utan installationer; komplementbyggnad, garage, carport, förråd. Sopsorteringshus, nätstation, pumpstation. Oisolerad inglasad altan. Större fasadändring typ takkupa som erf avväxling, enkel tillbyggnad av fritidshus, större bullerplank) Fastighet: Ärende: Utförare av kontrollen: Signatur: Kontrollpunkter Byggnadens placering Datum Sign Byggnadens utförande Datum Sign Stomstabilitet Datum Sign Brandskydd Datum Sign Övrigt Datum Sign Kontrollen avser/ samt metod Mätning med måttband/tumstock av byggnadens placering Utförandet stämmer med bygglovet Dimensioner samt förankring av bärande vägg och takstol Utförande av brandskyddsåtgärder - ytskikt, isolering, fönstertyp Kommentarer: Ifylld kontrollplan insändes till Miljö- och byggnadskontoret efter byggnadsarbetenas färdigställande. Begäran av slutbesked (efter byggnadens färdigställande) Ort och datum: Underskrift: Namnförtydligande:

1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten 2015-11-11 L2015-000095 Handläggare Emma Hogander emma.hogander@vansbro.se 0281-752 06 Kommunstyrelsen Vansbro 7:9, Bygglov och strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för tillbyggnad av befintligt fritidshus. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till 7 kap 18 c Miljöbalken: området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 2. Som tomtplats får endast område tas i anspråk markerat inom röd linje på bifogad situationsplan. 3. Att bevilja bygglov av fritidshus med stöd av 9 kap 31 Plan- och bygglagen 4. Att startbesked för att påbörja åtgärden godkännes med stöd av 10 kap. 23 Plan- och bygglagen 5. Att tekniskt samråd inte krävs för detta ärende. 6. Att kontrollansvarig inte krävs för detta ärende. 7. Att fastställa inlämnad kontrollplan. Sammanfattning Fastighet: Vansbro 7:9 Sökande: Thobias Thögersen Skålö 112 780 51 DALA-JÄRNA

2(3) Ärendet avser en ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för tillbyggnad av befintligt fritidshus beläget ca 75 m från sjön Lundbergstjärnen. Tillkommande byggnadsarea (BYA) 24 kvm. Fastigheten omfattas inte av detaljplan men ligger inom sammanhållen bebyggelse och omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Besök på plats har gjorts av handläggare och byggnadsinspektör från miljö- och byggenheten. Växtligheten består av blandskog och markvegetationen är övervägande blåbärs- och lingonris. Växt- och djurlivet bedöms inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. Som särskilt skäl för dispens hänvisar vi till 7 kap 18 c Miljöbalken. Särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet är att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Ansökan inkom 2015-10-20. Fem sakägare (grannar) har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. En sakägare inkom med svar och hade inget att erinra. Avgift för bygglov och strandskyddsdispens 5 830 kr (i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige). Faktura för avgiften skickas separat. Länsstyrelsen i Dalarnas län har rätt att överpröva kommunstyrelsens beslut att meddela dispens från miljöbalken. Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom till Länsstyrelsen besluta om en prövning skall ske eller inte. I det fall Länsstyrelsen begär in ärendet för prövning kan dispensbeslutet komma att upphävas om det inte finns förutsättning för dispens. Sökanden rekommenderas att hos kommunstyrelsen kontrollera om Länsstyrelsen begärt in ärendet för prövning. Delgivning sker till lokala skattemyndigheten och Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Beviljat bygglov och strandskyddsdispens upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslut om strandskyddsdispens. Ansvaret för att byggnationen utförs enligt PBL och att kommunstyrelsens föreskrifter följs ligger på den som för egen räkning (byggherren) utför byggnationen. Beslutsunderlag Ansökan om strandskyddsdispens Fasadritning Situationsplan Tomtplatsavgränsning Foton Information Detta beslut kan överklagas enligt anvisning. Hur man överklagar Kommunstyrelsens beslut Om Ni inte är nöjd med Kommunstyrelsens beslut kan Ni överklaga skriftligt hos länsstyrelsen. Överklagandet skall därvid ges in till den myndighet som har meddelat beslutet d v s till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen överlämnar därefter överklagandet, som inkommer i rätt tid, till länsstyrelsen.

3(3) Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att t ex ange paragraf i protokollet eller ärendets diarienummer. Om det är ett delegationsbeslut, ange datumet när beslutet fattades. Ange också varför Ni anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring Ni vill ha. Bifoga handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning. För Kommunstyrelsen skall kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha inkommit till kommunen senast inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Om Kommunstyrelsen finner att beslutet är uppenbart oriktigt t ex på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning har Kommunstyrelsen skyldighet att i vissa fall ompröva sitt beslut. Underteckna skrivelsen och uppge namn, personnummer, ev. organisationsnummer, postadress och telefonnummer. Om Ni anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Sänd i så fall med fullmakt. Om något är oklart kan Ni vända er till Kommunkontoret. Adressen är: Kommunstyrelsen Medborgarhuset 780 50 Vansbro Tel. nr. 0281-750 00 miljo-bygg@vansbro.se

POLICY HOT OCH VÅLD Baserad på det Personalpolitiska handlingsprogrammet KS 2013/510 Policy om hot och våld mot förtroendevalda och anställda En grundläggande princip i vårt demokratiska samhälle är att beslut som skall fattas/har fattats i demokratisk ordning i nämnder och styrelser eller av anställda i kommunen utifrån av i demokratisk ordning fastställda delegationsregler, vilket allt yttersta vilar på gällande lagstiftning och myndighetsföreskrifter, respekteras av alla som berörs och oavsett på vilket sätt man berörs. Vansbro Kommun tolererar inte att någon medarbetare eller förtroendevald utsätts för hot och våld i arbetet eller på fritiden, som en direkt följd av arbetet/uppdraget. Som medarbetare eller förtroendevald i Vansbro Kommun ska man känna sig trygg och säker. Vansbro kommun accepterar inte under några förhållanden att personer, som av något skäl kommer i konflikt med förtroendevalda eller anställda i kommunen, försöker att genom hot och våld påverka eller ändra beslut som skall fattas/har fattats i nämnder och styrelser eller av handläggande tjänstemän. Målet är att - all personal/förtroendevalda ska veta var och i vilket sammanhang det finns risk för att hotfulla eller våldsamma situationer kan uppstå. - all personal/förtroendevalda ska känna till rutiner vid en vålds- eller hotsituation, så att den/de drabbade snabbt kan få hjälp och stöd. Dokument i förvaltningen Till denna policy finns övergripande riktlinjer. Rutiner för arbetet på varje arbetsplats ska tas fram av respektive chef. Lagrum AML, Arbetsmiljölagen 1977:1160 AFS 1993:2, Våld och hot i arbetsmiljön AFS 2012:13 Minderårigas arbetsmiljö Beslutat i kommunfullmäktige 2015-11-xx, KS 2015/

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 140 Ärende KS 2015/565 Policy, hot och våld Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige rekommenderas anta Policy hot och våld, KS 2015/566. Ärendet Kommunens anställda och förtroendevalda har en mängd olika kontakter med personer som av olika anledningar vill komma i kontakt med kommunen. Det kan handla om kontakter i ett ärende, att framföra ris eller ros, eller kanske bara ställa en fråga. I kommunens olika verksamheter fattas beslut som påverkar enskilda individer och grupper av individer i samhället. Alla är naturligtvis välkomna att framföra sina synpunkter och ska så få göra men som medarbetare eller förtroendevald ska man inte behöva utsättas för hot eller hot om våld utifrån att man utför sina arbetsuppgifter/uppdrag enligt de lagar och föreskrifter som finns eller utifrån andra orsaker. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att risk för våld eller hot om våld så lång det är möjligt förebyggs. Alla arbetsplatser ska årligen inventera vilka risker som finns i arbetsmiljön. Rutiner ska tas fram och anpassas till varje enhet. De rutinerna ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna (AFS 1993:2, 2,3). Utifrån de krav som finns har dessa förslag på övergripande dokument tagits fram. Förslag Ordförandes förslag: Kommunfullmäktige rekommenderas anta Policy hot och våld, KS 2015/566. Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE policy och riktlinjer hot och våld TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd personal 2015-11-11 2015 / 565, 566 Personalchef Lillemor Tännström lillemor.tannstrom@vansbro.se 75004 KOMMUNFULLMÄKTIGE Policy och Riktlinjer Hot och våld Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen antar, under förutsättning att kommunfullmäktige antar Policy hot och våld, föreliggande förslag på Riktlinjer för hantering av hot och våld, KS 2015/567 Kommunfullmäktige rekommenderas anta Policy hot och våld, KS 2015/566 Sammanfattning Kommunens anställda och förtroendevalda har en mängd olika kontakter med personer som av olika anledningar vill komma i kontakt med kommunen. Det kan handla om kontakter i ett ärende, att framföra ris eller ros, eller kanske bara ställa en fråga. I kommunens olika verksamheter fattas beslut som påverkar enskilda individer och grupper av individer i samhället. Alla är naturligtvis välkomna att framföra sina synpunkter och ska så få göra men som medarbetare eller förtroendevald ska man inte behöva utsättas för hot eller hot om våld utifrån att man utför sina arbetsuppgifter/uppdrag enligt de lagar och föreskrifter som finns eller utifrån andra orsaker. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att risk för våld eller hot om våld så lång det är möjligt förebyggs. Alla arbetsplatser ska årligen inventera vilka risker som finns i arbetsmiljön. Rutiner ska tas fram och anpassas till varje enhet. De rutinerna ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna (AFS 1993:2, 2,3) Utifrån de krav som finns har dessa förslag på övergripande dokument tagits fram. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE policy och riktlinjer hot och våld Bakgrund Ett personalpolitiskt handlingsprogram antogs i kommunfullmäktige 13 oktober 2013, KS 2013/510. Utifrån det programmet utarbetas kontinuerligt policies och riktlinjer fram inom de olika områdena, bland annat arbetsmiljö. Allt arbete ska organiseras så att arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö uppnås. Det är viktigt att det finns rutiner för hot och våld så att de medarbetare eller förtroendevalda som blir utsatta vet vart de ska vända sig och hur det ska agera. För att rutinerna ska kunna arbetas fram på de olika arbetsplatserna behöver policy och riktlinjer finnas. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 143 Ärende KS 2015/278 Samarbetsavtal, särskild kollektivtrafik resp. uppdragsavtal, samordning av särskild kollektivtrafik Förslag till kommunfullmäktige 1. Godkänna förslag till samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik. 2. Godkänna förslag till uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik med tillhörande bilaga. Förslag till kommunstyrelsen Beslut Jäv Reservationer Ärendet Idag gällande samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik härrör från år 2007. De har dessutom fått särskilda tillägg genom bilagor under år 2012, då Lagen om kollektivtrafik (2010:1065) trädde i kraft. De gällande avtalen är nu i behov av vissa förtydliganden, samt sammanföring av de bilagor som tillkom år 2012. Region Dalarna har vid sammanträde 2015-05-06 beslutat godkänna nya avtal. Dessa avtal skall nu godkännas av berörda medlemmar, däribland Vansbro kommun. Förslag Ordförandes förslag: 1. Godkänna förslag till samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik. 2. Godkänna förslag till uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik med tillhörande bilaga. Beslutsgång Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Beslutsunderlag Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende upphandling/inköp 2015-11-11 KS2015/278 Upphandlare Tobias Eriksson tobias.eriksson@vansbro.se 75356 KOMMUNFULLMÄKTIGE Samarbetsavtal, särskild kollektivtrafik resp. uppdragsavtal, samordning av särskild kollektivtrafik Rekommendation till kommunfullmäktiges beslut Godkänna förslag till samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik Godkänna förslag till uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik med tillhörande bilaga Bakgrund Idag gällande samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik härrör från år 2007. De har dessutom fått särskilda tillägg genom bilagor under år 2012, då Lagen om kollektivtrafik (2010:1065) trädde i kraft. De gällande avtalen är nu i behov av vissa förtydliganden, samt sammanföring av de bilagor som tillkom år 2012. Region Dalarna har vid sammanträde 2015-05-06 beslutat godkänna nya avtal. Dessa avtal skall nu godkännas av berörda medlemmar, däribland Vansbro kommun. Tjut Samarbetsavtal och uppdragsavtal, Särskild kollektivtrafik Analys De nu gällande avtalen har i dessa förslag sammanförts till två; Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik samt Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik med tillhörande bilaga. I övrigt har förtydliganden gjorts gällande vad Uppdragsavtalet täcker. Beslutet expedieras till : Magnus Höög (magnus.hoog@regiondalarna.se), Region Dalarna Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna! 2015-10-07 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 1

Förord Turism- & besöksnäringen är viktig för tillväxten i Sverige och inte minst för oss här i Dalarna, visionen för besöksnäringen är Dalarna är Norra Europas ledande och mest spännande besöksregion. Genom en översyn av hur vi bäst skall organisera oss framåt i arbetet med att skapa förutsättningar för besöksnäringens tillväxt har detta beslutsunderlag och förslag till Nya Visit Dalarna växt fram. Många av er har på ett eller annat sätt funnits med och påverkat förslaget, vilket nu är dokumenterat i denna rapport. Ambitionen är att Nya Visit Dalarna skall vara vårt gemensamma verktyg för att tillsammans uppnå de strategiska mål som vi i Dalarna satt för besöksnäringen fram till 2020. Genom detta initiativ vill vi säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas, samt skapa den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna. När vi lyckas med det bedömer vi också att vi kommer att vara den ledande turistorganisationens i Skandinavien! Det är Nya Visit Dalarnas egen vision. Vårt fokus är dock de resultat och effekter vi lyckas bidra till för besöksnäringen som helhet. Processen för att ta fram detta beslutsunderlag och förslag är genomförd av Graffman AB, vår samverkanspartner i arbetet. Vi som gett dem uppdraget är styrelsen i Visit Dalarna. Välkommen att ta del av beslutsunderlaget du har i din hand. Med vänliga hälsingar, Arbetsgruppen för Nya Visit Dalarna Jon Svensson, Ordf. Visit Dalarna Bosse Carlsson, Ordf. Visit Södra Dalarna Peter Helander, Ordf. Siljan Turism Torsten Byström, Näringslivsrepresentant Göran Carlsson, Region Dalarna 2 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning om rapporten... 4 Syfte & mål... 4 Rapportens disposition... 5 Del 1. Förslag Nya Visit Dalarna... 5 Inledning var startar vi ifrån?... 5 Syfte och mål för Nya Visit Dalarna... 6 Nya Visit Dalarna Tre verksamhetsområden, tio uppgifter... 7 Organisations- & ägarform... 13 Nya Visit Dalarna - Ett destinationsbolag som motsvarar Dalarnas turismomsättning och framtida mål... 15 Roll, ansvarsfördelning samt arbetsformer mellan Nya Visit Dalarna och lokala nätverk... 16 Finans, ekonomi och avtal... 18 På vilket sätt har intressenterna möjlighet att vara involverade?... 20 Del 2. Processen framåt... 21 Erbjudande till de olika intressenterna... 22 Slutord... 24 Bifogade bilagor; Bilaga 1: Aktieägaravtal VD AB. Bilaga 2: Bolagsordning VD AB. Bilaga 3: Grundavtal 2016-2021. Bilaga 4: Exempel på avtal Försäljning möten & evenemang. Bilaga 5: Underlag ekonomiska beslut Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 3

Inledning om rapporten Syfte & mål I arbetet med att undersöka hur vi skall organisera oss framåt i Dalarna har vi arbetat med syftet och målet att vi genom en bred dialog med våra intressenter och partners ska få fram ett tydligt förslag/beslutsunderlag för Dalarnas besöksnärings och dess intressenters organisering som innehåller: Vilka frågor/verksamhetsområden som vi vinner på att driva gemensamt Hur en gemensam organisering av detta skulle kunna se ut Hur en organisations-, ägar- och finansieringsform för detta kan se ut Vilka resurser som krävs (finansiella samt personella samt kompetens) Processen för att arbeta fram förslaget har omfattat nedanstående delar: ca 25 djupintervjuer med beslutsfattare i Dalarna (december) Dialogmöten med styrelserna i DMO och ägarföreningar Fokusgruppssamtal med Referensgrupper (januari) Tagit fram ett första utkast till möjlig organisering (februari/mars) Haft en avstämning av första utkastet i Visit Dalarnas styrelse (mars) Genomfört avstämning med Region Dalarna Genomfört en avstämning i Direktionen Genomfört möte i den utökade arbetsgruppen Genomfört tre referensgruppsmöten samt avstämning med kommuncheferna (slutet av april) Genomfört ett avslutande möte i Visit Dalarnas styrelse med fokus på fördjupning av specifikt utvalda frågor (maj) Genomfört ett arbetsgruppsmöte med fokus fördjupning av utvalda frågor i förslaget samt processens vidare gång (maj) Detta arbete sammanfattas också i modellen nedan: 4 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Den form vi valt för arbetet bygger på att olika grupperingar i olika tid har fått information om processen och förslaget löpande, samt getts möjlighet att forma utvalda delar i förslaget löpande. Detta innebär att det förslag som nu beskrivs i detta beslutsunderlag är framtaget av alla involverade aktörer gemensamt, där arbetsgruppen för Visit Dalarna varit både sammankallande till dessa möten, och involverade i det specifika förslaget i sina egna möten. Beslutsunderlagets disposition Beslutsunderlaget är uppdelad i två avsnitt eller delar. Det konkreta förslaget till organisation för Nya Visit Dalarna i första avsnittet. Det andra avsnittet handlar om processens fortskridande. Del 1. Förslag Nya Visit Dalarna Inledning var startar vi ifrån? Dalarna är ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner. Regionen och dagens DMO:er drivs på ett mycket professionellt sätt och framhålls ofta som förebilder i ett nationellt perspektiv. Samtidigt framhåller aktörerna i systemet att det finns förbättringsmöjligheter. Både näringslivets företrädade och offentliga tjänstemän ser möjligheter att hitta synergieffekter, ökad transparens, tydlighet och marknadskapacitet genom att samordna alla de goda krafter som arbetar för Dalarnas besöksnäring idag. Hur får vi ut mesta möjliga effekt av de insatta resursera, såväl finansiellt som kompetensmässigt? Denna fråga har varit vägledande för arbetet med detta förslag. I detta förslag till hur det nya Nya Visit Dalarna skulle kunna organiseras har vi tagit med mycket av hur verksamheterna drivs idag. Vi har dessutom utgått från de faktorer som påverkar Dalarnas organisering och de ingångsvärden vi fått genom Dialogprocessen som lett fram till förslaget. Vi har sedan speglat och adderat dessa ingångsvärden med Graffman ABs egna samlade erfarenheter. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 5

Syfte och mål för Nya Visit Dalarna Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Den ansats som våra uppdragsgivare gav uttryck för i upphandlingen har förstärkts genom våra intervjuer och dialogmöten. Det finns en stor samstämmighet om att Dalarna behöver jobba tätare tillsammans för att möta konkurrensen, nå målet om en dubblerad omsättning i besöksnäringen och tillvarata synergieffekter. Det finns också en stor insikt om behovet av att samla sig runt varumärket Dalarna. Det förslag som presenteras i detta avsnitt kommer att ge Dalarna: En utvecklad säljstrategi (Image, Turism, Möten/Evenemang) för att skapa fler och bättre affärer på nationell och internationell marknad Ökat fokus, kompetens och bemanning för produktutveckling i tematiska och geografiska nätverk Ökad lokal närvaro och lokalt stöd för utvecklingen av besöksnäringen genom fler tillgängliga personella resurser för kommunerna. Det Nya Visit Dalarna som beskrivs nedan skapas genom att befintliga DMO:er och Destination Dalarna, hos Region Dalarna, bildar och går upp i den nya organisationen. Älvdalen och Malung-Sälen ansluter genom samverkansavtal. Att både aktörernas engagemang och organisationernas kompetens och personal finns kvar i en ny och kraftfullare organisation. Genom att samordna befintliga DMO:er får vi en betydligt starkare effekt. Dalarna kommer att vara ledande i Sverige och Skandinavien ingen annanstans finns en så konsekvent strategisk samordning av besöksnäringen och dess intressenter. Nya Visit Dalarna blir en organisation med fokus på försäljning och utveckling, inte på mottagande och bevarande. 6 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Nya Visit Dalarna Tre verksamhetsområden, tio uppgifter I Dalarna finns redan en vision och strategier för Dalarnas besöksnäring. Strategierna togs fram på initiativ av Region Dalarna/Destination Dalarna under 2008-2009 i samråd med näringen och politiken. Strategierna diskuterades och slogs fast under ett symposium i (dåvarande) Ejendals Arena den 3 mars 2009 tillsammans med 200 personer från näringen och den offentliga beslutsfattningen. Med bakgrund till denna strategi samt den genomförda processen i Nya Visit Dalarna föreslås det Nya Visit Dalarna omfatta tre verksamhetsområden: Strategisk samordning & Klustermotor Utbud och Utveckling Marknad och Försäljning Visit Dalarna 3.0 - Verksamhetsområden Inom respektive verksamhetsområde sorterar ett antal uppgifter som organisationen ansvarar för antingen i egen regi eller som nav och samordnare. I det följande ges en kort beskrivning av målområden för respektive verksamhetsområde med tillhörande uppgifter. Utbud och Utveckling Målområden UTBUD OCH UTVECKLING ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Skapar fler resurser för produktutveckling 2. Utveckla fler tematiska nätverk som driver utvecklingen av nya reseanledningar, bokningsbara erbjudanden och teman typ Biking Dalarna. 3. Ansvara föra implementeringen av varumärke och strategi samt kontinuerligt konkretisera dessa i marknads- och utvecklingsplaner. 4. Ansvara för att vår strategi för besöksnäringen, ständigt är uppdaterad. 5. Samla in och omvandla statistik, data, trender etc till tydliga beslutsunderlag, för Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 7

näringen att kunna göra fler och bättre affärer. 6. Ta fram tydliga koncept för kvalitetssäkring, produktutveckling etc. 7. Målen behöver visa att om vi dubblar resurserna för tematisk utveckling, ska det resultera i nya reseanledningar och bokningsbara produkter. Uppgifter 1. Omvärlds- och marknadsanalys Nya Visit Dalarna ansvarar för omvärlds- och marknadsanalyser samt hjälpa företagen att bedöma vilka konsekvenser ny eller bekräftad kunskap bör få för företagen. Det handlar om gästattityd-undersökningar men också om att sammanställa data från Visit Sweden, HUI, Tillväxtverket, mfl och omvandla detta till beslutsunderlag. Allför många rapporter tas fram av trendkonsulter och förblir nice-to know material som sällan omvandlas till utvecklingsinitiativ. Genom att hämta hem uppgiften till Nya Visit Dalarna stärks förutsättningarna för att Dalarna blir en destination som är på tårna och som snabbt agerar på omvärldsinformation. 2. Affärs-/ kompetensutveckling företag Nya Visit Dalarna mobiliserar och samordnar regionens insatser för att stärka företagens kapacitet att affärsutveckla den egna verksamheten. Uppgiften är central för att successivt professionalisera branschen och stärka förmågan att göra affärer. Nya Visit Dalarna har i ett inledande skede inget genomförandeansvar. Samordningen innefattar: Att mobilisera och fungera som mötesplats för genomförandeaktörerna såsom exempelvis, Kompetensplattformen (RD och högskolan), Besöksnäringscollege (inkl Kurbits), Scandinavia College of Travel & Tourism i Orsa, andra yrkesförberedande turistutbildningar, lokala näringslivsorganisationer mfl. Att samordna och anpassa utbudet efter mognadsgrad och behov i näringslivet över hela Dalarna. Att säkerställa att det samlade stödutbudet erbjuds i ett sammanhang där målet är - fler professionella företag som utvecklar och tjänar pengar på internationellt konkurrenskraftiga erbjudanden som Nya Visit Dalarna kan marknadsföra och sälja. 3. Verka för utveckling av internationellt konkurrenskraftiga upplevelseprodukter & tjänster Nya Visit Dalarna ansvarar för att utveckla och erbjuda befintliga metoder för produkt- och tjänsteutveckling. Sådana metoder kan ha tematiska utgångspunkter (cykel, vandring etc) eller vara geografiskt fokuserade till specifika kommuner eller platser i Dalarna 1. Uppgiften tar sitt tydliga avstamp i lokala behov och drivkrafter hos näringen medan fortsatt utveckling av koncept, 1 Exempelvis Innovativ Produktutveckling i Dalarnas besöksnäring (IPD-processen), Graffman AB 2014/2015 8 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

prioriteringar, samordning och beslut om implementering sker centralt inom Nya Visit Dalarna. Tillsammans med uppgiften att samordna utbudet kring affärsutveckling av företagandet, blir uppgiften kring produktutveckling avgörande för att få en kritisk massa av ett internationellt konkurrenskraftigt utbud att ställa på hyllan. I denna uppgift ligger även att identifiera behov kvalitets- och hållbarhetsprogram såsom exempelvis Swedish Welcome, Naturens Bästa, Tour Quality och Exportmognad. Marknad och Försäljning Målområden MARKNAD & FÖRSÄLJNING KVANTITATIVA MÅL 1. Utländska gästnätter ska öka med minst +5%/år. Ref. år 2014 13%. 2. Utländska gästnätter ska öka mer än de regioner vi jämför oss mot. ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Vi ska stärka varumärket Dalarna, nationellt och på valda internationella marknader. 2. Vi ska tydligt profilera Dalarna som en av Europas mest attraktiva besöksregioner. 3. Vi ska bidra till att attrahera kompetens, etableringar och investeringar genom en starkare kommunikation av varumärket Dalarna. 4. Vi ska bygga fler partnerskap, teckna fler kontrakt med återförsäljare och researrangörer på våra prioriterade internationella marknader. 5. Vi ska öka antalet pressresor. 6. Vi ska väsentligt öka närvaron i sociala medier. 7. Vi ska stärka vår position för evenemang, möten och konferenser. 8. Vi ska kontinuerligt mäta och utvärdera effekterna av våra marknadssatsningar och relatera dessa till den investering som gjorts. Uppgifter 4. Imagemarknadsföring av Dalarna med varumärket Dalarna som verktyg. Imagemarknadsföring handlar om vilken bild av Dalarna vi vill skapa i omvärlden. Verktyget är varumärket Dalarna som hjälper oss att ta en position gentemot våra konkurrerande regioner och destinationer. Varumärket delas upp i tre delar: Besöka Bo/Leva Verka och etablera Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 9

De tre delarna hänger ihop och måste samspela. Besöksperspektivet säljer in Dalarna, med en enkel logik. Ingen etablerar en verksamhet eller väljer en plats för sitt boende som man inte ens kan tänka sig att spendera en helg eller en semestervecka på. Tillsammans med Region Dalarna ansvarar Nya Visit Dalarna för att besöksperspektivet samspelar med de övriga två perspektiven. Med denna helhetssyn ansvarar Nya Visit Dalarna för internationell och nationell bearbetning och spridning av Dala-bilden som turistdestination. 5. Marknadsföring & försäljning av upplevelseprodukter & tjänster FIT Nya Visit Dalarna ansvarar för att tematiserade och målgruppsanpassade reseanledningar och erbjudanden görs bokningsbara on-line via Citybreak mot privatmarknaden Nya Visit Dalarna blir en one-stop-shop för det samlade och kvalitetssäkrade (bokningsbara och målgruppsanpassade) utbudet i hela Dalarna.Nya Visit Dalarna behöver också arbeta aktivt på de prioriterade marknaderna och målgrupperna. Primärt handlar det om att knyta allianser och samarbeta i s k partnerskap med Visit Sweden, B2B avtal med agenter, återförsäljare och researrangörer, pressresor och deltagande på relevanta mässor, workshops etc. 6. Öka inflödet av möten, konferenser och evenemang - MICE Nya Visit Dalarna ansvarar för identifiera och sälja in Dalarna som en spännande plats för möten, konferenser och evenemang i Dalarna (MICE Meetings, Incentives, Conventions and Events ). Uppgiften kan till stora delar liknas vid en CVB (Convention Bureau) som marknadsförings- och säljfunktion för de mötesägare och mötesarrangörer som finns i Dalarna. Uppgiften består summariskt i att ta fram och samordna genomförandet av en strategi som tar fasta på: De branscher, teman, kompetensområden etc som har ett intresse föroch nytta av en utvecklad internationell mötesverksamhet och som kan attrahera internationella delegater och mötesdeltagare. Mötesägare och arrangörer, det vill säga individer och aktörer som vill och kan stå för värdskap och arrangera mötesverksamhet. Praktiskt stöd från genomförande till uppföljning. I uppgiften ingår också att vidareutveckla dagens PCO-funktion (Professional Congress Organiser) för att ytterligare verka för en vidareutveckling av små och stora evenemang och för att i möjligaste mån behålla affärerna i Dalarna och därmed verka för att delägarna blir leverantörer till möten och evenemang som genomförs i Dalarna. 7. Relationsmarknadsföring Nya Visit Dalarna ansvarar för den samlade kundvården i Dalarnas turistnäring genom att vara värd för och administera ett för regionen gemensamt kundregister och CRM-system (Customer Relationship Management ). Det handlar om att ständigt samla in kunskap, förstå besökarnas upplevelse av Dalarna och beteenden före, under och efter sin vistelse. Det handlar också om att omvandla kunskapen till förbättringsåtgärder i såväl produkter, service och 10 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

värdskap som i de digitala gränssnitten vid bokningstillfället. Det andra perspektivet av relationsmarknadsföringen handlar om att hitta smidiga former och en kultur som stimulerar att vi säljer varandra. Syftet med relationsmarknadsföringen är att få nöjda besökare som spenderar mer pengar, stannar längre, gärna återkommer och blir våra ambassadörer. 8. PR Media, pressresor, lobbying Nya Visit Dalarna ansvarar för att redaktionellt positionera Dalarna som besöksregion genom PR-aktiviteter i media och genom pressresor. Den här uppgiften är nära knuten till ansvaret för varumärket där vi betonar vikten av att kombinera det innehållsmässiga ansvaret med ett kommunikationsansvar. Till denna uppgift knyter vi också lobbying. Dalarna behöver fortsatt en strategisk representation i organisationer som direkt eller indirekt påverkar Dalarnas förutsättningar att utvecklas. Att på olika sätt närvara och påverka i branschfrågor, infrastruktursatsningar etc blir en strategisk uppgift som i långa loppet ger oss gynnsamma förutsättningar. Dalarnas turistnäring är en miljardindustri med tillväxtambitioner. Det gynnar Sverige och det måste beslutsfattarna och regelmakarna förstå. 9. Intern marknadsföring Nya Visit Dalarna ansvarar för den regionalinterna marknadsföringen som syftar till att skapa en förståelse för värdet av att Dalarna agerar tillsammans och skapa ett engagemang från nyckelaktörer på olika nivåer och med olika syften. Det är viktigt att vi skapar kanaler, mötesformer som ger möjligheter för dialog och skapar delaktighet. Det behövs utvecklas former för kontinuerig förankring av mål, strategier, beslut och handlingsplaner mm. Strategisk samordning och klustermotor Målområden STRATEGISK SAMORDNING OCH KLUSTERMOTOR ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Att erhålla en acceptans och tydligt mandat från övriga klusteraktörer för rollen som klustermotor. 2. Att Dalarnas besöksnäringskluster är ett nationellt föredöme. 3. Att tydliggöra roller och ansvarsområden inom klustret och kommunicera detta till besöksnäringen och övriga intressenter. 4. Samordna och stärka besöksnäringsklustret. 5. Företräda Dalarna i alla besöksnäringsrelaterade frågor regionalt, nationellt och internationellt. Uppgifter Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 11

10. Identifiera de tillväxtdrivande frågorna & engagera nyckelaktörerna Nya Visit Dalarna ansvarar för att identifiera de frågor som vi måste driva tillsammans för att Dalarna ska få gynnsamma förutsättningar för en stabil och långsiktig utveckling. Med utgångspunkt från dessa frågor och utmaningar måste de aktörer som äger frågan engageras. En mobilisering av turistnäringen i Nya Visit Dalarna (genom föreningen) måste matchas med ambitioner och investeringar från de aktörer som sammantaget gör Dalarna till en attraktiv och tillgänglig plats. Exempel på strategiska frågor och nyckelaktörer: En väl fungerande infrastruktur (Trafikverket, Region Dalarna mfl) Kompetensförsörjning (Gymnasieutbildningar, yrkesförberedande utbildningar, högskole- utbildningar och forskningen, Besöksnäringscollace) Innovationsfrämjande (Dalarnas innovationsråd, Almi, Nyföretagarcentrum, Inkubatorer mfl) Kapitalförsörjning (CITU/Högskolan Dalarna - Nätverk av riskkapitalster, W Venture Capital Network AB, Region Dalarna, Länsstyrelsen, Leader m.fl.). Erbjuda och driva ett permanent forum för förutsättningsskapande frågor & beslut Besöksnäringsklustret Dalarna Nya Visit Dalarna ansvarar för att upprätta och erbjuda ett forum för urvalet av de nyckelaktörer som identifierats som nödvändiga för att lösa de strategiska frågorna och utmaningarna. Förslaget är att Nya Visit Dalarna tar rollen som klustermotor för Besöksnäringsklustret i Dalarna och att det i första hand kopplas till verksamhetsområdet Utbud och Utveckling. Klustret ska säkerställa att den kommersiella utvecklingen i Dalarnas besöksnäring, genom Nya Visit Dalarna, får bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Att verka för genomförande & uppföljning Nya Visit Dalarna ansvarar för att koordinera alliansen genom en klusterkoordinator med kanslifunktion. Detta innebär att identifiera och prioritera frågor av gemensamt intresse, verka för samsyn och upprätta en handlingsplan på kort och lång sikt. I uppgiften ligger även att tydliggöra roller och ansvarsområden för klusteraktörerna och att sprida den kunskapen till besöksnäringen och övriga intressenter. 12 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Organisations- & ägarform Som underlag till förslag till organisations och ägandeform har vi konsulterat Advokatbyrån Sylwan & Fenger-Krog. Modellen är lika som den modell som används för Siljan Turism AB och Visit Södra Dalarna AB. NYA VISIT DALARNA AB Situationen idag 1. Idag är situationen den att Visit Södra Dalarna AB (VSDAB) ägs av 7 kommuner och en ekonomisk förening. Vardera kommunen äger 6,87 % och den ekonomiska föreningen 51,85 % av aktiekapitalet om 945 tkr fördelat på 945 aktier á 1000 kronor. Detta innebär att varje kommun äger 65 aktier vardera och den ekonomiska föreningen 490 aktier. Siljan Turism AB (STAB) ägs av 4 kommuner med 8 % vardera och av en ekonomisk förening till 68 %. Aktiekapitalet uppgår till 1 051 tkr omfattande 10 051 aktier á 100 kronor. Vardera kommunen är innehavare av 804 aktier och den ekonomiska föreningen av 6 834 aktier. 2. Visit Dalarna AB (VDAB) ägs av VSDAB och STAB med 25 % vardera. Visit Idre AB (VIAB) och Malung Sälen Turism AB (MSTAB) äger vardera 25 % av VDAB. 3. Tanken är nu att VDAB skall bli ett för Dalarna gemensamt turist-och eventbolag ägt av samtliga kommuner förutom VIAB och MSTAB, vika kommer att teckna ett samarbetsavtal med VDAB. Nya delägare i VDAB blir sannolikt Avesta kommun och Hedemora kommun. 4. VDAB aktiekapital uppgår till 250 tkr fördelat på 2 500 aktier á 100 kronor. 5. Enligt önskemål skall aktiekapitalet i VDAB höjas till 2,0 miljoner kronor omfattande 20 000 aktier. Processen 1. Eftersom VIAB och MSTAB inte skall vara delägare i VDAB föreslås att VSDAB och STAB köper aktierna av angivna kommuner för att bli hälftenägare av VDAB. (2 aktieöverlåtelseavtal) 2. VSDAB och STAB genomför en nyemission om 17 500 aktier á 100 kronor eller med beloppet 1 750 tkr. VDAB aktiekapital uppgår härefter till 2,0 miljoner kronor med 20 000 aktier á 100 kronor. (Extra bolagsstämma i VDAB, emmissionshandlingar, ändring av bolagsordning och likvidkonto mm) 3. VSDAB och STAB säljer mot kontantlikvid 600 aktier i VDAB till envar av de deltagande 13 kommunerna, eller sammanlagt 7 800 aktier. Kommunerna äger därmed 39 % av VDAB. Likaledes försäljer VSDAB och STAB 6 100 aktier till vardera av de ekonomiska föreningarna mot revers med betalning när föreningarna erhåller likvida medel. Sammantaget äger de ekonomiska föreningarna 12 200 aktier, eller 61 % av VDAB. VSDAB och STAB har härefter inget ägande i VDAB och inte heller några tillgångar utöver kortfristiga fordringar, reversfordringar mot de ekonomiska föreningarna och likvida medel efter försäljning av anläggningstillgångarna enligt punkten 4 nedan. (13 aktieöverlåtelseavtal. 2 reverser. Pris/aktie. Skattefrågor) 4. VDAB förvärvar samtliga materiella anläggningstillgångar samt övertar hyresavtal och leasingavtal mm jämte personal av VSDAB, STAB och Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 13

Hedemora och Avesta kommun. (4 inkråmsavtal. Bokförda restvärden? Skattefrågor) 5. VSDAB och STAB likvideras därefter, varvid nuvarande ägande 11 kommuner och 2 ekonomiska föreningarna erhåller allt överskott efter betalning av skulder och likvidationskostnader. Betalning till de ekonomiska föreningarna vid likvidationen torde i första hand ske genom kvittning mot reversfordringarna. Dessa likvider omfattar återbetalning av aktiekapitalet och övrig del av det egna kapitalet. Därför föreslås att de 11 kommunerna och de 2 ekonomiska föreningarna, såsom ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott, tillskjuter ett lika stort belopp (återbetalningslikviden kan skilja sig mellan VSDAB och STAB ägare) till VDAB som erhålles vid likvidationen av VSDAB och STAB, och som överstiger återbetalningen av det nominella aktiekapitalet. Hedemora och Avesta kommun tillskjuter inte något aktieägartillskott; dock bidrar dessa kommuner med ett utökat anslag för sammanslagningen av verksamheten enligt ovan, se Bilaga 1. (Likvidationshandlingar. 15 handlingar avseende aktieägartillskott. Kan vara som så att de ekonomiska föreningarna inte har pengar till aktieägartillskottet. Problem? Tar viss tid) 6. De ekonomiska föreningarna fusioneras med varandra. (Fusionshandlingar. Tar viss tid) 7. Samarbetsavtal tecknas med VIAB och MSTAB. (2 avtal) 13 kommuner och 1 ek förening 39 / 61 % Falun 2015-10-04 Sylwan & Fenger-Krog VDAB Per Råström Advokat 14 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Nya Visit Dalarna - Ett destinationsbolag som motsvarar Dalarnas turismomsättning och framtida mål Besöksnäringen i Dalarna omsatte ca 6,7 miljarder kronor 2014. Lägger vi ihop antalet anställda i de befintliga DMO:erna så blir det ca 70 personer. Här reserverar vi oss för att många av dessa är knutna till projekt och vissa är säsongsanställda i turistbyråer etc. I förslaget nedan så har vi vägt samman alla faktorer och ambitoner för att göra en beskrivning av hur ett möjligt framtida bolag, Nya Visit Dalarna skulle kunna organiseras, givet att organisationen behöver driva och leda samordningen av de tre verksamhetsområdena marknadsföring och försäljning, utbud och utveckling samt besöksnäringsklustret. I skissen ovan är vårt förslag att ledningsgruppen består av VD, klusterkoordinatorn, utvecklings- respektive marknadschef samt ansvarig destinationskoordinator. En av de utmaningar och tillika framgångsfaktorer som lyfts fram genom hela processen är hur vi ska säkra det lokala perspektivet. Då vårt förslag bygger på att det finns lokalt ansvariga för varje kommun, så behöver dessa en tydlig organisatorisk hemvist. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 15

Vi vill betona att organisationsstrukturen ovan inte är att se som en bemanning initialt. Förmodligen kommer flera uppgifter kunna hanteras av samma person i ett inledande skede. De största förändringarna jämfört med dagens organisering är att: - Dalarna får en gemensam organistion med ansvar för helheten - Att vi stärker upp produktutvecklingen genom att mobilera de tematiska nätverken - Att vi stärker upp marknadsnärvaron genom att ha areaansvariga för respektive prioriterad marknad - Att vi säkerställer en stark lokal närvaro (se nedan) Roll, ansvarsfördelning samt arbetsformer mellan Nya Visit Dalarna och lokala nätverk Under hela processen så har central kontra lokalt lyfts fram som en av de absolut viktigaste utmaningarna att hantera. Inom vårt förslag lägger vi därför extra stor vikt vid att tydliggöra roller, ansvarsområden och arbetformer för att säkerställa att det finns en fungerande modell för detta. Dalarnas mottagningsapparat behöver ha samma koncept och gestalta varumärket Dalarna oavsett var i Dalarna man är. Turistbyråernas roll och uppgift kommer sannolikt också att förändras kraftigt de kommande åren. För att hänga med i denna utveckling krävs ett samlat grepp över turistbyråerna. Förslaget kring den lokala förankringen och utvecklingen bygger på att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan Visit Dalarna regionalt och de lokala nätverken och aktörerna. Bilden nedan visar hur denna fördelning kan se ut. 16 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Visit Dalarnas roll som lokal samordnare omfattas av nedanstående punkter: En fysisk och namngiven person, lokal samordnare, kommer att finnas lokalt placerad någon eller några dagar per vecka för att samordna samt stödja besösksnäringen och kommunen med de resurser som Visit Dalarna har. Det krävs att den lokala samordnaren har god kunskap om kommunens och näringens förutsättningar, utbud och behov. Hen bör ha ett stort förtroende kapital och mandat hos det lokala nätverket (platsens intressenter). Den lokala samordnarna skall ha god kunskap om trender, marknad och omvärld samt Dalarnas strategi för besöksnäringen. I rollen ingår att bistå med kunskap och koncept kring exportmognad, affärsutveckling, produktutveckling etc. Personen skall vara väl förtrogen med koncepten och veta var relevant kompetensutveckling finns. Den lokala samordnaren och kommunen ansvarar för att det upprättas en verksamhetsplan för resp kommun där tydliga ansvar är fördelat mellan Visit Dalarna, näringen och kommunen för vilka insatser avs försäljninga och utveckling som skall ske. Den lokala turistbyrån är ett viktigt nav för den lokala samordningen. Visit Dalarna och den lokala samordnaren skall lägga tid och kraft och vara den initierande, samordnande och stöjande parten till de företag och organisationer som själva vill driva en utveckling. Företagen själva är de som måste vilja. De kommunala organisationernas roll och ansvar är att arbeta med nedanstående punkter: Underhålla lokala nätverk (näring, föreningslivet, kommunen) och driva detta tillsammans med den lokala samordnaren från Visit Dalarna Tillse att rätt personer med rätt mandat företräder kommunen i de olika frågorna Att ta fram lokala strategier för besöksnäringen utifrån den övergripande strategins struktur och innehåll (i dialog med de lokala nätverken och stöd av lokala samordnaren) Förutsättningsskapande verksamhet i form av infrastruktur, skyltning, renhållning, företagsutveckling, plan och tillståndsärenden mm Den övergripande strategin för besöksnäringen i Dalarna ska kompletteras med lokala strategier och strategiprocesserna på lokal nivå i Dalarna, där respektive destination tydliggör sin strategi för besöksnäringen inom ramen för den regioanala strategin. Det kräver en gemensam struktur för strategiformulering i Dalarna (regionalt och lokalt). Dalarnas vision och strategi bör vara styrande som ingångsvärde för struktur och innehåll i de lokala strategierna för besöksnäring Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 17

Finans, ekonomi och avtal Utgångspunkten i finansieringen från näringen och kommunerna är att det inte skall vara dyrare än ersättningen för 2015 bortsett från de naturliga uppräkningarna av ersättningen som sker. På sikt måste en ny modell för finaniseringen utvecklas där hänsyn tas till exv innvånarantal, turistekonomisk omsättning, utvärdering av uppdraget mm. Förslaget är att en ny finansieringsmodell skall införas till verksamhetsåret 2018. Bolagets finansiering Kommunerna Kommuner betalar för sin egen turistbyrå. Kostnaden för denna beräknas på den personal och de öppettider som man har i dagsläget samt en shablonkostnad för it/data/telefoni. Till detta kommer också hyreskostnaden för turistbyrån. Vissa kommuner har ett avtal där kostanden för lokaler tas av kommunen. Vidare tillkommer 53% av gemensamma kostnader såsom central personal och gemensamma funktioner. Näringen Näringen bidrar med 47% till finansieringen på olika sätt. Genom ett marknadsbidrag från ägarföreningen och genom näringens egna deltagande i olika marknadskampanjer. Näringens ekonomiska engagemang i bolagets utveckling och marknadsföring beror på behovet av insatser och val av kampanjers omfattning. Vidare genom att näringen lämnar provisioner på den försäljning av logi, biljetter, aktiviteter mm som bolaget genererar samt deltagande i de marknadskampanjer som bolaget och näringen gemensamt utvecklar och genomför. I dagsläget beräknas näringens bidrag och engagemang till ca 15 milj kronor. Region Dalarna Region Dalarnas verskamhet inom utveckling av besöknäringen i Dalarna, Klustret Destinations Dalarna, kommer att övergå till bolagets verksamhet. Inkluderat i det är de utvecklingsprojekt som idag drivs med Region Dalarna som huvudman. Omfattningen av de ekonomiska medel som medföljer är beroende av vilka projekt som drivs. I dagsläget är det förutom den övergripande ledningen ett internationsaliseringsprojekt med två personal samt ett omfattande innovationsprojekt. Den totala finansieringen av bolagets verksamhet ser ut enligt nedan; - kommunerna finansierar driften av den lokala turistbyrån för besökare och innevånare - kommunen finansierar i dagsläget ca 53% av de gemensamma funktionerna såsom ledning samt destinationsutveckling och marknad/sälj 18 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

- näringen finansierar all marknadsföring genom marknadsbidrag från ägarföreningen samt deltagande i de marknadskampanjer som bolaget och näringen gemensamt utvecklar och genomför. - näringen bidrar till finansiering i dagsläget av resterande ca 47% av de gemensamma funktionerna såsom ledning samt destinationsutveckling och marknad/sälj, genom att det lämnar provisioner på den försäljning av logi, biljetter, aktiviteter mm som bolaget genererar. - bolaget genererar egna intäkter genom souvenir-, konferens- och evenemangsförsäljning samt viss uppdragsverksamhet. - all ekonomi som bolaget skapar och som inte åtgår till drift av bolages verksamhet investeras i marknadsföring för Dalarna - huvuddelen av all produkt- och destinationsutveckling finansieras genom insatser från näringen tillsammans med sökta utvecklingsbidrag från exv Region Dalarna, Länsstyrelsen och andra instanser - Region Dalarna finansierar den del av besöksnäringsverksamheten som idag bedrivs inom ramen för Region Dalarna. Detta omfattas i första han av personalkostnader för länsturistchef, samt personal för försäljning mot den internationella marknaden. Dessutom av medfinansering för de gemensamma stora utvecklingsprojekt som är inom klustret Destination Dalarnas verksamhet. - Sammanfattande grundekonomi i 2015 års ekonomi Kommunernas betalning för Turistbyråverksamheten Ca 16 milj SEK. Kommunernas medfinansiering till de gemensamma kostnaderna Ca 17 milj SEK Näringens ersättning och medfinansiering till de gemensamma kostnaderna Ca 15 milj SEK Region Dalarnas ersättning och medfinansiering till utv.proj Ca xx milj SEK Bifogas görs även Aktieägaravtal (bilaga 1), Bolagsordning (bilaga 2), förslag till grundavtal (bilaga 3), exempel på avtal för försäljning av möten och evenemang (bilaga 4) samt underlag för ekonomiska beslut (bilaga5) Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 19

På vilket sätt har intressenterna möjlighet att vara involverade? Näringslivet görs delaktiga genom sitt majoritetsägande av bolaget via den ekonomiska föreningen. Dessutom skall det lokala näringslivet engageras och göras delaktig genom; Representation i styrelsen Medlemskap i ägarförening Engagemang i tematiska nätverk Deltagande i marknads- och utvecklingsprojekt Deltagande i lokala nätverk De kommunala organisationerna görs delaktiga genom sitt delägande i bolaget. Dessutom; Representation i styrelsen Träff med kommunledning 2 ggr per år Deltagande i utvecklingsråd Deltagande i lokala nätverk Deltagande i konkreta utvecklingsprojekt Utveckling av årliga verksamhetsplaner för resp kommun Ideell sektor kan med fördel involveras i olika typer av projekt. Vilket kan innebära både en aktiv och en stödjande roll. 20 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Del 2. Processen framåt Inledning Denna slutrapport och tillika beslutsunderlag presenteras för kommuner, näring och Region Dalarna. Det är vår målsättning att kommuner, delägarföreningar och regionen genomfört sina beslutsprocesser under oktober månad. Avslutning av steg 1 I och med att detta beslutsunderlag överlämnas och presenteras för kommunerna, delägarföreningarna och Region Dalarna avslutas steg 1. Steg 2 I detta steg genomförs presentationer för ägare och näring. Här genomför också ägarna sina ställningstaganden och beslut avseende de presenterade avtalsförslagen. Målsättningen är att detta steg är genomfört under oktober måndad. Steg 3 Efter beslut från kommuner och ägarföreningar bildas en interimsstyrelse efter beslut på extra bolagsstämma för VDAB som genomför en rekrytering av verkställande direktör och ansvarar för slutförandet av den juridiska processen avs sammanslagningen av bolag och föreningar och uppstart av det nya bolaget. Steg 4 De olika juridiska beslutsprocesserna avs sammanslagningen enligt ovan slutförs och styrelser tillsätts för ägarföreningen och bolaget. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 21

Erbjudande till de olika intressenterna Erbjudande till näringen (och övriga intresserade) Ett första utkast på erbjudande till näringen, och eventuellt andra intresserade i form av ideell sektor m fl, omfattar nedanstående punkter: Högre affärsmässighet genom gemensam verksamhet, lönsamhet och effektiviseringsvinster Nationell och Internationell marknadsföring och sälj av privatturism CVB verksamhet (Convention Bureau) för försäljning av möten & konferenser samt evenemang) Imagemarknadsföring av Dalarna, våra teman och totala utbud (exportmoget och kvalitetssäkrat) Nationell och internationell marknadsföring av varumärket Dalarna och teman Lokala resurspersoner på destinationen Tillgång till vårt viktigaste marknadsfönster/kanal Tillgång till begriplig och användbar marknads- och omvärldsdata (fokus på affärsnytta) Tillgång till och kompetens stöd för lokala nätverk för paketering, produktutveckling, erfarenhetsutbyte, kontakter och gemensamma affärer (inkl tematisk utveckling och marknadsföring) Stöttning i att kunna göra fler och bättre affärer (=högre lönsamhet) Möjlighet att vara en del i varumärket Dalarna och ett helhetsutbud (något större och kraftfullare än sin egen verksamhet) Möjlighet till samordningsvinster vid paketering Underlätta för branschen att locka nya kompetenta medarbetare Vara en del i en professionaliserad bransch Möjlighet att finnas med i behovsstyrda insatser inom marknad och utveckling Tillgång till PCO funktion (Professional Congress Organiser) för utveckling av större och mindre evenemang. Erbjudandet är ett baspaket där alla punkter ingår i ett grundutförande och en grundfinansiering. Vid behov av specifik fördjupade utvecklingsinsatser eller specifika kampanjer/insatser inom marknad och försäljning tillkommer detta som en tilläggstjänst för aktörerna, som också betalas separat.detta kan vara deltagande i mässor, kampanjer, kompetensutveckling och riktad marknadsföring. 22 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

Erbjudande till de kommunala organisationerna Ett första utkast på erbjudande till de kommunala organisationerna omfattar nedanstående punkter: Att det arbete som sker inom Visit Dalarna även bidrar till en totalt sett mer attraktiv bild av Dalarna (även för inflyttande och investeringar/etableringar) Marknadsföring av Dalarna, varumärket och totala utbudet Kunskapsinhämtning, analyser och spridning av t e x omvärld, trender, konkurrenssituation etc Lokala resurspersoner som strategiska bollplank till näringslivsutvecklare och andra plan- och tillsynsenheter i den kommunala organisationen Paketering över kommungränserna Lobbying i t ex infrastruktursatsningar Drift och utveckling av lokala nätverk Att det skapas lokala strategier och handlingsplaner för besöksnäringen i dialog med Visit Dalarna Erfarenhetsutbyte, den samlade kunskapen görs tillgänglig för alla Att bolaget är aktivt och tar initiativ och presenterar intressanta utvecklingsaktiviteter och marknadsinsatser med stor potenial Att företagen inom besöksnäringen går bra och växer, vilket skapar sysselsättning och skatteintäkter Professionalisering av branschen Säljfunktion internationellt Produktkoncept och kvalitetssystem Tillgång till Dalarnas viktigaste marknadskanal, www.visitdalarna.se Tillgång till en kompetent och engagerad lokal samordnare som driver nätverken (i samverkan med den kommunala organisationen och övriga intressenter) Ett gemensamt koncept för Turistbyråer och infopoints samt drift av turistbyrå/turisinformation. Stöd i våra lokala utvecklingsinsatser (vid behov) Bättre utväxling i investering Utöver ovanstående punkter kan tilläggstjänster erbjudas mot separat investering Erbjudandet är ett baspaket där alla punkter ingår i ett grundutförande och en grundfinansiering. Vid behov av specifik fördjupade utvecklingsinsatser eller specifika kampanjer/insatser inom marknad och försäljning tillkommer detta som en tilläggstjänst för aktörerna, som också betalas separat. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 23

Slutord Med hjälp av detta beslutsunderlag har Visit Dalarna och övriga intressenter tillsammans med Graffman AB lagt en grund för ett beslutsunderlag på organisering framåt. Vår förhoppning är att detta beslutsunderlag skall bidra till att realisera Nya Visit Dalarna som vårt gemensamma verktyg för att uppnå Dalarnas strategiska målsättningar, där man tar den ledande rollen i att skapa den samverkan som kommer att krävas i den gemensamma ambitionen. Genom detta initiativ vill Visit Dalarna säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas och hur vi skapar den mest framgångsrika formen för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. Arbetsgruppen för Nya Visit Dalarna Jon Svensson, Ordf. Visit Dalarna Bosse Carlsson, Ordf. Visit Södra Dalarna Peter Helander, Ordf. Siljan Turism Torsten Byström, Näringslivsrepresentant Göran Carlsson, Region Dalarna 24 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

AKTIEÄGARAVTAL FÖR VISIT DALARNA AB ORG. NR 556788-2609 1

Innehållsförteckning 1. Parter m.m. 2. Bakgrund till bolagsbildningen 3. Ändamål 4. Bolagets firma 5. Samverkan och omfattning 6. Bolagsordning m.m 7. Styrelse 8. Verkställande direktör 9. Revisorer 10. Beslutsfattande i styrelsen 11. Beslutsfattande vid bolagsstämma 12. Underställningsplikt 13. Firmateckning 14. Finansiering 15. Ändrade förutsättningar 16. Avtalstid 17. Förtida uppsägning 18. Följder av avtalets upphörande 19. Överlåtelse av aktier 20. Pantsättning av aktier 21. Tvister 22. Ändringar i avtalet 23. Villkor 2

1. Parter m.m. Parter i detta avtal ( Parterna ) är: - Orsa kommun, - Mora kommun, - Rättviks kommun, - Leksands kommun, - Falu Kommun, - Borlänge Kommun, - Gagnefs Kommun, - Vansbro kommun - Ludvika Kommun, - Smedjebackens Kommun, - Säters Kommun, - Hedemora kommun, - Avesta kommun, och - Visit Dalarna Ekonomisk Intresse Förening, nedan Föreningen Med Bolaget avses i detta aktieägaravtal Visit Dalarna AB. Bolaget har ett aktiekapital om totalt 2 000 000 kronor fördelade på 20 000 aktier. Samtliga aktier äger lika rätt. Aktieägaravtalet omfattar parternas nuvarande och framtida aktier i bolaget. Parterna äger aktier i Bolaget med en fördelning enligt nedanstående: Orsa kommun Mora kommun Rättviks kommun Leksands kommun Falu Kommun Borlänge Kommun Vansbro kommun Gagnefs Kommun Ludvika Kommun Smedjebackens Kommun Säters Kommun Hedemora kommun Avesta kommun 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st 3 % av aktierna, dvs 600 st Föreningen 61 % av aktierna, dvs 12 200 st Aktierna medför inte rätt till utdelning då bolaget skall drivas i enlighet med självkostnadsprincipen. 3

2. Bakgrund till bolagsbildningen Ovan nämnda kommuner tillsammans med näringen har beslutat att gemensamt utveckla området genom ett gemensamägt Destinationsutvecklingsbolag. Detta görs genom att Visit Dalarna AB övertar kommunernas turistiska verksamhet som regleras i avtal. 3. Ändamål Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Som underlag till samarbetet och uppdrag ligger utvecklingsarbete som bifogas Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07. 4. Bolagets firma Bolagets firma skall vara Visit Dalarna AB. 5. Samverkan och omfattning Parterna skall samverka i öppen anda och utan onödigt dröjsmål informera varandra om förhållanden och förutsättningar för Bolagets verksamhet och som rimligen kan vara av intresse för de andra parterna såsom aktieägare i Bolaget. Parterna förbinder sig att själva genom ombud eller genom av dem utsedda styrelseledamöter vid bolagsstämmor, styrelsesammanträden eller eljest utöva sin rösträtt och samverka på sätt som erfordras för genomförandet av detta aktieägaravtals bestämmelser. Bolaget skall vid minst två tillfällen om året muntligen informera ägarna om verksamheten. 6. Bolagsordning m.m. Bolaget skall ha en bolagsordning med lydelse enligt Bilaga 1. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal, skall aktieägaravtalet äga företräde parterna emellan. 7. Styrelse Styrelsen skall bestå av minst 5 och högst 9 ledamöter. Kommunerna nominerar 3 ledamöter, Föreningen nominerar 3 ledamöter, ytterligare 3 ledamöter nomineras utifrån styrelsens och bolagets behov av extern kompetens. Styrelse och styrelseordförande väljs för ett år. Föreningen utser ordförande. Vid ordförandes förfall utser styrelsen inom sig en mötesordförande. Styrelsen skall på kallelse av ordförande sammanträda minst fem gånger om året samt därutöver senast två veckor efter det att Part framställt begäran därom till styrelsens ordförande. 8. Verkställande direktör Styrelsen utser verkställande direktör. 4

9. Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltnings utser bolagsstämman en auktoriserad revisor med suppleant. 10. Beslutsfattande i styrelsen Styrelsen är beslutför då mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Parterna är överens om att i samtliga frågor alltid söka uppnå samförståndslösningar. Beslut vid styrelsesammanträde fattas med enkel majoritet. I följande frågor måste styrelsen vara enig: - överlåtelse eller nedläggning av rörelse, - investeringar överstigande 200 000 kronor, samt - rekrytering av VD. 11. Beslutsfattande vid bolagsstämma Vid bolagsstämma skall Part rösta för de av denne ägda och företrädda aktierna. Parterna är överens om att i samtliga frågor alltid söka uppnå samförståndslösningar. Beslut på bolagsstämma fattas med enkel majoritet. 12. Underställningsplikt Enligt bolagsordningen 15 skall bolaget bereda ägarna möjlighet att ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. För kommunerna är det kommunfullmäktige som fattar sådana beslut. Exempel på beslut enligt föregående stycke är: - väsentlig förändring i bolagets verksamhet, - beslut om att bereda ny Part inträde som aktieägare i Bolaget och villkoren härför, samt - ändring av Bolagets aktiekapital samt utgivandet av konvertibla skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning och vinstandelsbevis. 13. Firmateckning Bolagets firma tecknas förutom av styrelsen av verkställande direktören och ordföranden alternativt styrelsens ledamöter två i förening. Styrelsen har rätt att själv företräda bolaget inför domstol och annan myndighet eller företrädas genom ett av sig befullmäktigat ombud. Dessutom äger verkställande direktör teckna firman enligt 8 kap 36 aktiebolagslagen för löpande förvaltningsåtgärder. 14. Finansiering Parterna skall aktivt verka för en positiv utveckling av Bolaget. Ambitionen skall vara att genom konsolidering uppnå och bibehålla den resursnivå som vid varje tillfälle av parterna bedöms vara skälig med hänsyn till Bolagets fortbestånd. Parterna är ense om att den vinst Bolaget genererar endast skall användas för erforderlig konsolidering av Bolaget. 5

I den mån Bolaget behöver tillskott av kapital för att täcka ett underskott i verksamheten förutsätts att Parterna bidrager till täckningen i proportion till sina respektive innehav av aktier genom antingen ökning av aktiekapitalet eller genom att lämna ett aktieägartillskott. Vid ökning av aktiekapitalet skall tillses att den i 1 angivna fördelningen av aktiekapitalet iakttages. Om tredje man som säkerhet för någon av Bolagets förpliktelser kräver säkerhet i form av borgen eller dylikt skall Parternas inbördes ansvar motsvara aktiekapitalets fördelning. Borgensbeslut skall för kommunernas räkning fattas av kommunfullmäktige. 15. Ändrade förutsättningar Om förutsättningarna för detta avtal i väsentlig mån skulle ändras eller avtalet till följd av ändring i lag eller annan omständighet utom parternas kontroll ej kan tillämpas i enlighet med parternas intentioner skall på endera Parts begäran förhandlingar inledas i syfte att anpassa avtalet till de ändrade förhållandena. 16. Avtalstid Detta avtal gäller från och med denna dag till och med den 31 december 2021. Om Part inte säger upp detta avtal senast ett (1) år före avtalstidens utgång, skall detsamma anses vara förlängt på oförändrade villkor för tre (3) år i taget med motsvarande tid för uppsägning. Uppsägning skall ske skriftligen och översändas till de andra Parterna genom rekommenderat brev. 17. Förtida uppsägning Utöver vad som anges i punkt 16 ovan äger envar av Parterna rätt att säga upp detta avtal i förtid i följande fall: - om Parterna vid upprepade tillfällen ej lyckas fatta beslut i fråga enligt punkterna 10 och 11 ovan och den bristande förmågan att fatta beslut Parterna emellan uppenbarligen äventyrar bolagets fortsatta verksamhet, - om förutsättningarna för detta avtal väsentligen rubbas och överenskommelse enligt punkt 15 ovan ej kan åstadkommas, samt - om Part bryter mot bestämmelse i detta avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för den andra parten samt den felande Parten inte inom trettio (30) dagar efter skriftlig anmaning därom, vidtagit rättelse. 18. Följder av avtalets upphörande Skulle detta avtal sägas upp av part enligt bestämmelserna i punkt 16 och punkt 17 A- B ovan skall, om annan överenskommelse mellan Parterna inte kan träffas, Bolaget träda i likvidation. Part förbinder sig därvid att på bolagsstämma rösta för beslut likvidation. Skulle detta avtal sägas upp av Part enligt bestämmelserna i punkt 17 C ovan är den avtalsbrytande parten skyldig att till inlösen överlämna sina aktier i Bolaget till den andra parten. Inlösen skall ske genom att den avtalsbrytande parten skall inom en månad från mottagandet av uppsägningen hembjuda samtliga sina aktier i Bolaget till inlösen till nominellt belopp. 19. Överlåtelse av aktier Aktie i Bolaget får inte övergå till annan aktieägare utan att Part först hembjudit samtliga sina aktier i Bolaget till inlösen av övriga Parter. 6

Hembudsskyldigheten skall fullgöras, enligt bolagsordningen 13, genom skriftlig anmälan som skickas i rekommenderat brev till Bolagets styrelse. 20. Pantsättning av aktie Part äger inte rätt att pantsätta aktie i Bolaget. 21. Tvister Tvist rörande detta avtals tillkomst, tolkning eller tillämpning såväl som därur härflytande rättsförhållande skall avgöras av allmän domstol. 22. Ändringar i avtalet Ändringar eller tillägg till detta avtal skall ske skriftligen och godkännas av kommunfullmäktige i respektive kommun och Föreningen. 24. Villkor Detta avtal är villkorat av att kommunfullmäktige i Orsa, Mora, Rättvik, Leksand, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora och Avesta samt Siljan Turism Intressenter Ekonomiska Förening och Samverkan Visit Södra Dalarna Ekonomisk Förening före den 2015-12-31 godkänner detta avtal och bolagsordningen. Vidare är detta avtal villkorat av att ett samarbetsavtal upprättas mellan Visit Dalarna AB och Malung-Sälens kommun och Älvdalens kommun (eller motsvarande DMO) avs samarbete kring digital försäljningsplattform, marknadssamarbete för Dalarna samt i regionala utvecklingsprojekt. Detta avtal skall gälla tom 2017-12-31 varefter kommunerna skall beredas delägarskap i Visit Dalarna AB. Detta avtal har upprättats i tretton exemplar, varav parterna tagit var sitt. Orsa 2015- - För Orsa Kommun Borlänge 2015- - För Borlänge Kommun Mora 2015- - För Mora Kommun Vansbro 2015- - För Vansbro Kommun Rättvik 2015- - För Rättviks Kommun Gagnef 2015- - För Gagnef Kommun Leksand 2015- - För Leksands Kommun Ludvika 2015- - För Ludvika Kommun Falun 2015- - För Falu Kommun Smedjebacken 2015- - För Smedjebacken Kommun 7

Säter 2015- - För Säter Kommun Hedemora 2015- - För Hedemora Kommun Avesta 2015- - För Avesta Kommun Dalarna 2015- - För Visit Dalarna Ekonomisk Intresse Förening 8

BOLAGSORDNING FÖR VISIT DALARNA AB ORG. NR 556788-2609

BOLAGSORDNING Org.nr 556788-2609 1 Firma Bolagets firma är Visit Dalarna AB. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Rättviks Kommun, Dalarnas län. 3 Verksamhetsföremål och ändamålet med bolagets verksamhet Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: - säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas - utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna - vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen i Dalarna. 4 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst 800.000 kronor och högst 4.000.000 kronor. 5 Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst 800 och högst 4000. 6 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter och högst nio ledamöter. Styrelsen väljs årligen på ordinarie årsstämma. 7 Revisor För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en revisor (eller registrerat revisionsbolag), med en revisionssuppleant. Revisor och revisorssuppleant skall vara auktoriserade eller godkända revisorer. Revisorerna utses på ordinarie Årsstämma. 8 Kallelse till Årsstämma Årsstämma skall hållas senast i april månad efter avslutat räkenskapsår. Kallelse till Årsstämma skall ske genom mail till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 9 Ärenden på ordinarie Årsstämma På ordinarie Årsstämma ska följande ärenden förekomma. 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande vid stämman. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av en eller flera protokollsjusterare. 5. Godkännande av dagordning. 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad.

BOLAGSORDNING Org.nr 556788-2609 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för bolaget. 8. Beslut om: - fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen för bolaget, - dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt - ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktör. 9. Fastställande av arvoden åt styrelse och revisorerna. 10. Val av styrelseledamöter 11. Val av revisor och en suppleant. 12. Annat ärende, som ankommer på Årsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 10 Rösträtt Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda eller företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. 11 Firmateckning Bolagets firma skall tecknas av verkställande direktören och ordföranden alternativt av två ordinarie styrelseledamöter i förening. Dessutom äger verkställande direktören teckna firman enligt 8 kap 36 aktiebolagslagen för löpande förvaltningsåtgärder. 12 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska omfatta kalenderår. 13 Hembud Har aktie övergått till annan, ska aktien genast hembjudas övriga aktieägare genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska då styrkas samt, då aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När anmälan gjorts om aktiens övergång, ska styrelsen genast skriftligen meddela detta för varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller annars är känd för bolaget. Lösningsberättigad ska anmodas att, om denne önskar begagna sig av lösningsrätten, skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt ska dock aktierna först, så långt det är möjligt, i proportion till tidigare innehav fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Har aktien övergått genom köp ska lösenbeloppet utgöras av köpeskillingen. I andra fall än som anges ovan, eller om enlighet om lösenbeloppets storlek inte kan uppnås, ska det bestämmas av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk inom stadgad tid eller lösen inte erläggs inom föreskriven tid, har den som gjort hembudet, rätt att bli registrerad för aktien.

BOLAGSORDNING Org.nr 556788-2609 14 Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingarna hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Fråga om utlämnande av handling avgörs av styrelsens ordförande eller den han i sitt ställe utsett eller, om sådan förordnats, bolagets verkställande direktör. Vägran att utlämna handling skall på sökandens begäran prövas av bolagets styrelse 15 Ägarnas rätt att ta ställning Bolaget ska bereda ägarna, i kommunerna kommunfullmäktige, möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 16 Likvidation Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla ägarna i förhållande till respektive parts aktiekapital. 17 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av ägarna. För kommunerna fattar kommunfullmäktige ett sådant beslut. Dalarna 2015

Avtal Grundavtal Genom Visit Dalarna AB samarbetar Älvdalen, Malung-Sälen, Orsa, Mora, Rättvik, Leksand, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora och Avesta kommuner tillsammans med näringslivet för att främja en ökning av besöksnäringen i Dalarna enligt bifogade beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07. Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Som grund för samarbetet ligger kommunernas tillväxt- och utvecklingsprogram, bolagets strategidokument och långsiktiga målsättning samt årliga verksamhetsplaner. Mellan kommunstyrelsen i XXXXXX Kommun, nedan kommunen och Visit Dalarna AB (556788-2609), nedan bolaget träffas följande avtal. 1 Uppdrag Bolagets uppdrag framgår av rapport och beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07. 2 Bolagets roll Bolaget skall, inom ramen för bolagets uppdrag, sälja kommunen som besöksmål till turister och besökare. Bolaget skall verka för ett ökat samarbete mellan logiföretag, restauranger, transportföretag, lokaluthyrare, aktivitetsbolag, sevärdheter och besöksmål m fl. Bolaget skall utveckla lokala verksamhetsplaner för respektive kommuns utveckling inom besöksnäringen. Därigenom stärks regionens totala utbud och konkurrenskraft som destination för besöksnäringen. Verksamheten skall drivas utifrån ett kundperspektiv till nytta för ägarna samt därefter för övriga företag, myndigheter och organisationer i kommunen. 3 Ersättning Som ersättning för ovanstående uppdrag erhåller bolaget X XXX XXX kr exkl moms för 2016. Ersättningen uppräknas årligen fr o m 2017 i enlighet med AKI tjm privat sektor grupp J, informations- och kommunikationsföretag (preliminära siffror oktober månad föregående år). Ersättningen faktureras kvartalsvis i förskott med en fjärdedel per tillfälle. Betalningstid 30 dagar. Från och med 2018 skall en ny finansieringsmodell gälla för kommunernas finansiering. Denna modell skall presenteras under Q1 2017 och baseras på a) omfattning av lokal turistbyråverksamhet och b) en övrig fördelning av ersättning för gemensamma kostnader som beräknas på en indexfördelning 50/50 mellan kommunens antal innevånare och turistekonomiska omsättning enligt TEM-modellen. Vidare skall utarbetas ett kostnadstak eller en avgiftsmodell för att vissa kommuner med mycket stor besöksnäring inte ska drabbas av orimliga avgifter.

Kommunen erlägger ett engångsbelopp om xxxxxxxxxxx kr exkl moms som grundinvestering för bolagets strukturförändring. Summan är ett engångsbelopp som faktureras och erläggs i januari 2016. 4 Avtalstid Detta avtal gäller from 2016-01-01 tom 2021-12-31. Om avtalet inte sägs upp skriftligt senast 6 månader före avtalstidens utgång är avtalet förlängt med tre år med samma uppsägningstid. 5 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av bolagets verksamhet och åtagande gentemot kommunen görs årligen på bolagsstämman, vid styrelsemöten, vid upprättande och genomförande av den årliga verksamhetsplanen samt vid de föredragningar och möten som sker med kommunstyrelsens företrädare. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Motsvarande och i möjligaste mån likalydande avtal har träffats med övriga kommuner i samarbetet. Dalarna 2015- - XXXX Kommunalråd XXXX Ordförande Visit Dalarna AB XXXX Kommundirektör För kommunstyrelsen i XXXX kommun

Exempel på avtal försäljning av möten & evenemang Genom Visit Dalarna AB samarbetar Orsa, Mora, Rättvik, Leksand, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora och Avesta kommuner tillsammans med näringslivet för att främja en ökning av besöksnäringen i Dalarna enligt bifogade beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07. Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Som grund för samarbetet ligger kommunernas tillväxt- och utvecklingsprogram, bolagets strategidokument och långsiktiga målsättning samt årliga verksamhetsplaner. Mellan kommunstyrelsen i XXXX Kommun, nedan kommunen och Visit Dalarna AB (556788-2609), nedan bolaget träffas följande tilläggsavtal avseende försäljning av möten och evenemang. 1 Säljuppdrag Bolaget skall produktutveckla, marknadsföra och sälja kommunen samt verka för en ökad etablering och långsiktig utveckling av konferenser och evenemang i kommunen. Bolaget skall; - inom Evenemangsutveckling aktivt driva införsäljning av möten och evenemang till XXXXXX i enlighet med kommunens evenemangsstrategi agera samordnare av möten och evenemang i kommunen som är betydelsefulla för kommunens tillväxt och attraktionskraft delta i kommunernas evenemangsråd eller motsvarande 2 Bolagets roll Bolaget skall sälja kommunen som besöksmål till turister och besökare. Bolaget skall verka för ett ökat samarbete mellan logiföretag, restauranger, transportföretag, lokaluthyrare, aktivitetsbolag, sevärdheter och besöksmål m fl. Därigenom stärks regionens totala utbud och konkurrenskraft som destination för besöksnäringen. Verksamheten skall drivas utifrån ett kundperspektiv till nytta för ägarna samt därefter för övriga företag, myndigheter och organisationer i kommunen. 3 Ersättning Som ersättning för ovanstående uppdrag erhåller bolaget XXXXXX kr exkl moms för 2016. Ersättningen uppräknas årligen fr o m 2017 i enlighet med API (oktober månad föregående år). Ersättningen faktureras kvartalsvis i förskott med en fjärdedel per tillfälle. Betalningstid 30 dagar.

4 Avtalstid Detta avtal gäller from 2016-01-01 tom 2021-12-31. Om avtalet inte sägs upp skriftligt senast 6 månader före avtalstidens utgång är avtalet förlängt med ett år med samma uppsägningstid. 5 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av bolagets verksamhet och åtagande gentemot kommunen görs årligen på bolagsstämman, vid styrelsemöten samt vid de föredragningar och möten som sker med kommunstyrelsens företrädare. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Motsvarande och likalydande avtal har träffats med XXXX kommun. Dalarna 2015- - XXX Kommunalråd XXX Ordförande Visit Dalarna AB XXX Kommundirektör För kommunstyrelsen i XXXX kommun

Underlag för ekonomiska belsut för respektive kommun avs delägande i Visit Dalarna AB enligt bifogade bolagsordning, aktieägaravtal och grundavtal. Den totala sammanslagningskostnaden beräknas till 1 500 000 SEK. Då bildandet av Det Nya Visit Dalarna innebär att bl a Siljan Turism AB och Visit Södra Dalarna AB fusioneras med Visit Dalara AB kommer det framtida bolaget att ha ett eget kapital på ca 6 000 000 SEK. Kommunerna Avesta och Hedemora är idag inte delägare i något av bolagen Siljan Turism och Visit Södra Dalarna, men kommer tillika att bli delägare av ett större eget kapital än vad som mostvarar deras del av aktiekapitalet. Därför förslår arbetsgruppen att Avesta och Hedemora kommuner betala en högre del av de sammanslagningskostnader som uppkommer. På samma sätt kommer Malung-Sälen och Älvdalen att behöva finansiera sitt framtida inträde i bolaget. Kommun aktiekapital grundavtal sammanslagning Orsa 60 000 1 726 000 81 818 Mora 60 000 3 406 000 81 818 Rättvik 60 000 2 839 000 81 818 Leksand 60 000 3 110 000 81 818 Vansbro 60 000 1 400 000 81 818 Gagnef 60 000 1 670 157 81 818 Borlänge 60 000 3 513 592 81 818 Falun 60 000 3 513 592 81 818 Ludvika 60 000 3 183 736 81 818 Smedjebacken 60 000 529 440 81 818 Säter 60 000 902 929 81 818 Hedemora 60 000 1 142 500 300 000 Avesta 60 000 1 704 500 300 000

2015-10-07 1 (1) Till kommunstyrelsen i; Älvdalen Malung-Sälen Orsa Mora Rättvik Leksand Vansbro Gagnef Avesta Hedemora Säter Smedjebacken Ludvika Falun Borlänge Till Siljan Turism Intressenter ek. för. Samverkan Visit Södra Dalarna ek. för. Till Region Dalarna --------------------------------------------------------------------- Översänder härmed Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07 inkl bilagor; Bilaga 1 Aktieägaravtal Bilaga 2 Bolagsordning Bilaga 3 Grundavtal Bilaga 4 Exempel på avtal för Möten & Evenemang Bilaga 5 Sammanställning ekonomiska beslut En tjänsteskrivelse för de kommunala besluten kommer att skickas ut senast den 22 oktober. För Visit Dalarna AB Jon Svensson Ordförande 1

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 152 Ärende KS 2015/430 Nya Visit Dalarna Förslag till kommunfullmäktige 1. Vansbro kommun ställer sig bakom förslaget till gemensam organisation för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. 2. Förslag till Aktieägaravtal och Bolagsordning godkänns. 3. Kommun tecknar sig för 60 aktier á 1000 kronor, totalt 60 tkr. Nuvarande aktieinnehav hanteras enligt beskrivning 13 i Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07. 4. Kommunen ställer sig bakom förslag till grundavtal. 5. Nytt grundavtal ersätter avtal träffat 2014-10-21. 6. Finansiering av sammanslagningskostnad på 81 818 kronor sker med medel för strategisk utveckling. Ärendet Vansbro kommun är sedan 2014-01-01i Visit Södra Dalarna. Ett arbete har gjorts 2014/2015 för att nå en samlad organisation för besöksnäringen i länet. Ett förslag föreligger där, förutom Älvdalen och Malung-Sälen, samtliga kommuner ingår. Förslag Ordförandes förslag: 1. Vansbro kommun ställer sig bakom förslaget till gemensam organisation för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. 2. Förslag till Aktieägaravtal och Bolagsordning godkänns. 3. Kommun tecknar sig för 60 aktier á 1000 kronor, totalt 60 tkr. Nuvarande aktieinnehav hanteras enligt beskrivning 13 i Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07. 4. Kommunen ställer sig bakom förslag till grundavtal. 5. Nytt grundavtal ersätter avtal träffat 2014-10-21. 6. Finansiering av sammanslagningskostnad på 81 818 kronor sker med medel för strategisk utveckling. Justerande Utdragsbestyrkande

Rättvik 2015-11-03 Ändringar gällande Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07 Dessa ändringar har gjorts i samråd och efter diskussioner med Kommunerna, Arbetsutskottet för Direktionen och Direktionen i Region Dalarna. Texten i Aktieägaravtal Punkt 7 första stycket ändras till; Styrelsen skall bestå av minst 5 och högst 11 ledamöter. Kommunerna nominerar själv 3 ledamöter, Föreningen nominerar själv 3 ledamöter, Region Dalarna nominerar själv 1 ledamot och ytterligare 4 ledamöter nomineras utifrån styrelsens och bolagets behov av extern kompetens. Grundavtal för kommunerna Paragraf 3 Ersättning. Markerad text kommer att strykas ur avtalet Som ersättning för ovanstående uppdrag erhåller bolaget X XXX XXX kr exkl moms för 2016. Ersättningen uppräknas årligen fr o m 2017 i enlighet med AKI tjm privat sektor grupp J,informations- och kommunikationsföretag (preliminära siffror oktober månad föregående år). Ersättningen faktureras kvartalsvis i förskott med en fjärdedel per tillfälle. Betalningstid 30 dagar.

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 149 Ärende KS 2015/543 Partistöd 2016 Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att partistödet 2016 ska uppgå till 235 tkr. 2. Partistödet fördelas med 10 tkr per parti representerat i kommunfullmäktige samt 5 tkr per ordinarie mandat i kommunfullmäktige. Ärendet Enligt Reglemente för kommunalt partistöd ska partistödets omfattning fastställas årligen och beslutas i samband med att budgeten fastställs. Partistödet föreslås uppgå till samma nivå som under 2015, 235 tkr/år. Förslag Ordförandes förslag: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att partistödet 2016 ska uppgå till 235 tkr 2. Partistödet fördelas med 10 tkr per parti representerat i kommunfullmäktige samt 5 tkr per ordinarie mandat i kommunfullmäktige Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet 2015-10-21 KS2015/543 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se 0281 750 02 KOMMUNFULLMÄKTIGE Partistöd 2016 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att partistödet 2016 ska uppgå till 235 tkr Partistödet fördelas med 10 tkr per parti representerat i kommunfullmäktige samt 5 tkr per ordinarie mandat i kommunfullmäktige Sammanfattning Enligt Reglemente för kommunalt partistöd ska partistödets omfattning fastställas årligen och beslutas i samband med att budgeten fastställs. Partistödet föreslås uppgå till samma nivå som under 2015, 235 tkr/år. Bakgrund Kommunfullmäktige fastställde 2014-05-12, 58, Reglemente för kommunalt partistöd. Enligt detta ska partistödets omfattning fastställas av kommunfullmäktige årligen och beslutas i samband med att budgeten fastställs. Partistödet för 2015 fastställdes 2014-11-17, 118, till 235 tkr. TJÄNSTEUTLÅTANDE PARTISTÖD 2016 Beslutsunderlag Reglemente för kommunalt partistöd Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se