Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Norrköping
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om Rytmus Norrköping 3 3. Skolans förutsättningar 3 Personal 3 Elever 5 4. Viktiga händelser under året 5 5. Vårt kvalitetsarbete 7 5.1 Bakgrund 7 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 7 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 7 5.3.1 Intern granskning 9 5.3.2 Klagomål och synpunkter 9 6. Vårt värdegrundsarbete 10 7. Resultat 11 7.1 Funktionell kvalitet 11 A, Kunskapsresultat 11 B, Värdegrundsresultat 13 7.2 Upplevd kvalitet 13 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 14 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero 15 8. Analys 16 8.1 Funktionell kvalitet kunskapsresultat 16 8.2 Funktionell kvalitet - värdegrundsresultat 18 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 18 10. Nya utvecklingsområden 19 10.1 Utvecklingsområde 1 19 10.1.1 Arbetssätt 20 10.2 Utvecklingsområde 2 20 10.2.1 Arbetssätt 20 10.3 Utvecklingsområde 3 20 10.3.1 Arbetssätt 20
1. Information om huvudmannen Rytmus startades i Stockholm 1993 som en av Sveriges första friskolor och finns i dag även i Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro. På Rytmus läser du estetiska programmet och väljer mellan inriktning musik och inriktning media. Rytmus ägs av AcadeMedia. På Rytmus möts eleven av en inbjudande, kreativ och utvecklande miljö där hen enkelt får kontakt med sin omgivning och respekteras för den hen är. Lärarna är kunniga, kompetenta och engagerade och många av dem är aktiva inom musik- och mediebranschen. På Rytmus har elever för vana att stanna kvar efter lektionstid då vi har stort förtroende för våra elever och erbjuder därför både generösa öppettider och tillgång till lokaler och utrustning. Kort sagt: hos oss har varje elev möjlighet att förverkliga sina idéer när de faller på. På Rytmus genomförs ofta så kallade Clinics, vilket är gästspel och föreläsningar med artister, musiker, musikproducenter eller andra verksamma inom branschen. På så sätt får eleven lära sig om branschen, av branschen. Eftersom utbildningen bygger på samverkan av karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen kommer eleven ha utvecklat sina talanger och samtidigt vara högskoleförberedd. Med Rytmus behöver eleven helt enkelt inte välja mellan en gymnasieutbildning och möjligheten att hålla på med musik och media. 2. Information om Rytmus Norrköping Verksamheten omfattar det estetiska programmet med musikinriktning, ESMUS. Inriktningarna är Instrument/Vocals, Singer/Songwriter och Music Production. Skolan utgörs av en förhållandevis liten personal- och elevgrupp. Här råder en fantastiskt god stämning och vi har underbara lokaler. Kännetecknande för verksamheten är elevers delaktighet och inflytande, ett stort engagemang bland alla medarbetare samt en närhet till allt och alla. Ett ställe att trivas på. 3. Skolans förutsättningar Personal
Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 6,6 76,3 8,4 Rytmus totalt 105,0 77,6 10,7 (Siffror från Skolverkets nationella databas SIRIS, hösten 2014.) Personalen på skolan har generellt sett varit behörig, med få undantag. Under året har ett flertal lärare arbetat deltid av olika anledningar. Under året har två lärare studerat på VAL för att komplettera tidigare studier, med sikte på full behörighet. Denna insats fortgår till del även kommande läsår. Inför läsåret 2015-2016 är ambitionen att finna behöriga lärare till samtliga kurser. Förutsättningarna har varit relativt goda för att kunna utföra uppdraget väl. Tecken på det var den mycket positiva attityden till kollegiala samspelet, engagemanget i utvecklingsarbetena samt en spirande anda av att verksamheten generellt blev allt tydligare och bättre. Några lärare uttryckte att det var det bästa läsåret på Rytmus någonsin! Elevhälsan Under läsåret har elevhälsans arbete kännetecknats av en slags nystart. Samtlig personal som ingått i arbetet var nyrekryterad. Organisationen har omfattat rektor, skolsköterska, kurator samt speciallärare. Under läsåret har även skolläkare mött elever här. Arbetet under året har initialt handlat om att skapa strukturer och rutiner. Hälsosamtal har genomförts med elever i år. Under läsåret genomfördes en hälsodag för eleverna, i regi av elevhälsoteamet. Här togs angelägna frågor upp som handlade om sömnvanor, digital stress samt avspänningsövningar. I övrigt har representanter för elevhälsan deltagit i arbetsplatsmöten, detta för att kunna fånga upp händelser i verksamheten som kan ha bäring på elevers behov av stöd. Här har det i samtalen också varit möjligt att nyttja den särskilda kompetens som skolsköterska och kurator besitter för planering av kommande riktade insatser gentemot elev. Förstelärare Möten i Rytmus förstelärargrupp har skett vid ett antal tillfällen under året. Där har respektive skolas utvecklingsarbeten redovisats. En gemensam kompetensutvecklingsplan har tagits fram av gruppen. Förstelärarnas uppdrag generellt har under läsåret varit att lyfta in aktiviteter kring det kollegiala lärandet i verksamhetens utvecklingsarbete. Verktyg har utgjorts av litteraturstudier samt auskultation kollegor emellan.
Genom förstelärarens insatser, med nya ingångsvärden till det kollegiala lärandet, har förståelsen för kollegors olika förutsättningar i mötet med eleverna ökat. Detta gav upphov till spännande möten och reflektioner. Fokus har legat på lektionsstart, där även en del inspelningar av detsamma har genomförts. Här på skolan har försteläraren haft uppdraget att ansvara för planering och genomförande av det kollegiala lärandet. Föreläsning för kollegor om Hattie s och Timperley s teorier har varit uppskattat. En annan uppgift har varit att, tillsammans med rektor, leda arbetet inom projektet Bra blir bättre. Denna insats har generellt varit betydelsefull, både ur förstelärarperspektivet i form att legitimitet och synlighet men också i det stora utvecklingsarbete som projektet initierade. Förutsättningarna för genomförande av försteläraruppdraget har varit ett tillägg på lön men ingen tidsdifferens mot övriga kollegor. Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Estetiska programmet 16 18 22 1 Preparandutbildning 1 Skolan totalt 17 18 22 1 Inriktningarna är Instrument/Vocals, Singer/Songwriter och Music Production. Antalet elever var ungefär 60 stycken. Den avgjort största gruppen hade vi på Instrument/Vocalsinriktningen. Preparandåret, IMPRE, blev en del av vår verksamhet. Vi hade endast en elev. Hen stortrivdes på Rytmus och fick delta i kurser/lektioner utöver de grundskoleämnen som hen saknade. Detta läsår blev ett lyft för eleven och vid läsårets slut hade godkända resultat uppnåtts, vilket möjliggjorde en ansökan till gymnasieskolan! 4. Viktiga händelser under året Inför det nya läsåret hade en ny rektor rekryterats. Verksamheten var i behov av nya tydliga strukturer och ett tydligt ledarskap. Resultaten i NKI/NMI visade att vi var på rätt väg. Utifrån ett elevperspektiv blev det ett händelserikt läsår. Sällan har vi satsat så mycket på Clinics och externa framträdanden. Genom samarbete med Rytmus Stockholm har vi kunnat locka hit olika gäster. Det har varit artister, folkhögskolor, Tech Music School från
London och även Musikhögskolan i Piteå. Detta har varit mycket uppskattade inslag i verksamheten. Dessutom har vi varit ute på turné med eleverna i åk 2 och 3. Sammantaget genomfördes ett tiotal spelningar på olika högstadieskolor i regionen. Detta blev väldigt lärorikt och givetvis en fantastisk upplevelse för oss alla. På skolan har vi också haft många framträdanden av våra duktiga elever, med inbjudna gäster, ofta i form av familj, släkt och vänner. Utöver detta har vi genomfört externa spelningar på olika platser i Norrköping, exempelvis under Kulturnatten. Skolan blev uttagen till att delta i projektet Bra blir bättre. Det skulle visa sig vara en oerhört viktig pusselbit i det förändringsarbete som vi genomfört under läsåret. De utvecklingsområden som vi tog fram genom analysverktyget blev: tydlighet och struktur i uppdrag och ansvar, kollegialt lärande samt musikkursernas samplanering och effektivisering. Ett sällan skådat engagemang och kraft uppvisades i detta gemensamma arbete och en känsla av att allt är möjligt började genomsyra verksamheten över tid. Bra blir bättre -projektet blev en viktig input för att skapa delaktighet i det stundande nödvändiga förändringsarbetet. Genom ett brett deltagande från lärarnas sida blev arbetet inte svårt att sälja in. Många drog ett tungt lass för att vi skulle kunna komma i mål, vilket jag upplever att vi gjorde. Nästa läsår kan vi skörda frukterna av arbetet, även om förutsättningarna för arbetet har förändrats. Försteläraruppdraget blev en viktig ingång i att öka förståelsen för kollegornas olika klassrumssituationer. Det blev ett intressant inslag i vardagsarbetet och gav upphov till gemensamma och individuella reflektioner. Till det ska läggas de nya kunskaper som kollegiet fått genom föreläsning och workshop genom teorier hämtade från Hattie och Timperley, vilket försteläraren varit ansvarig för. En gedigen satsning på marknadsföring från centralt håll blev en positiv nystart på detta viktiga arbete. Det innebar nya möjligheter och aktiviteter och mycket energi till verksamheten. En känsla av att allt var möjligt infann sig över tid. Elevhälsoarbetet styrdes upp med förtydligande rutiner och ny personal var rekryterad för ändamålet. Det skapade en trygghet och en tillförlitlighet i hanteringen av olika elevärenden. Detta skänkte snart en känsla av trygghet och arbetet har fungerat väl under läsåret. Tydliga strukturer i verksamheten saknades. Det blev viktigt att skapa en fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och regelbunden samverkan med de lokalfackliga representanterna prioriterades. Vi genomförde en skyddsrond och påbörjade en utbildning i brandsäkerhet. Vidare skapades nya mötesstrukturer med tydliga dagordningar och fördelade ansvar. Vi införde även arbetsplatsträffar där vi skapade tid och utrymme för mer långtgående planering och arbete.
Sammantaget har året präglats av en mycket tydlig vilja hos oss alla att skapa en bättre skola, en bättre verksamhet. Det blev möjligt för oss att se varandras styrkor och att utifrån det fördela ansvar och befogenheter, något som fick många av medarbetarna att växa i sin självbild och i tron på arbetslagets och ledningens förmåga. Då ett fåtal elever har sökt skolan under våren 2015 fattades beslut om att inte ta in några nya elever till den kommande höstterminen. De elever som idag går på skolan kommer fortsätta som vanligt och ta studenten 2017. Detta påverkar givetvis skolans organisation framöver men fokus att förbättra undervisning och höja måluppfyllelse och trivsel kvarstår. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? v Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? v Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Förutsättningar för läsårets kvalitetsarbete hämtades från det förra läsårets NKI/NMI. samt den interna granskning som genomfördes av verksamhetschef och kvalitetschef under vt-14. Nedan följer exempel på kvalitetshöjande insatser genomförda under läsåret 2014-2015. Rektor initierade att skolkonferenser blev en del i detta utvecklingsarbete. I detta forum samlades ledning, lärarrepresentanter och elevrepresentanter. Denna insats blev en viktig
markör som bidrog till att klassråden blev allt viktigare och elevrådsrepresentanterna allt mer aktiva. En elev i år 3 valde som sitt gymnasiearbete att ägna sig åt just elevinflytande. Det gav en extra skjuts åt arbetet. Ett konkret exempel på det var de kontakter som upprättades med elevkårsordförande på Rytmus Stockholm. Efter våra elevers besök på skolan där beslutade de att ansöka om att få starta en elevkår på Rytmus Norrköping, något som är tänkt att dra igång under kommande läsår. Vidare reviderades skolans ordningsregler genom en process med elevråden involverade. Här uttrycks även regler för trivsel och arbetsro i positiva ordalag. Det handlar om jämställdhet och respekt för varandra ur olika infallsvinklar. Varje vecka har mentorer och elever mötts under den schemalagda mentorstiden. Här ges tillfälle till kommunikation och information. Här lyfts frågor som rör verksamheten och värdegrundsaspekter blir belysta. Dessutom hämtades underlag för utvecklingsarbete i NKI/NMI utifrån medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation. Genom skolans deltagande i projektet Bra blir bättre gavs goda möjligheter att ta oss an arbetet med en förbättrad kvalitet i verksamheten, enligt nedan: De nya utvecklingsområden vi tog fram inom ramen för projektet Bra blir bättre var: - Kollegialt lärande - Strukturer för möten/roller/uppdrag - Musikkursernas samordning och effektivisering Genom den kartläggning som initialt genomfördes i arbetslaget framkom de ovan nämnda utvecklingsområdena. Generellt sett var ett flertal av de områden som kartläggningsverktyget omfattade väldigt lågt skattade, men dessa var prioriterade. Som en utkomst av arbetet skapades nya mötesstrukturer för oss vuxna i verksamheten. Vi tog fram tydliga ramar för bland annat mentorsuppdraget och strukturer för morgonmöten och arbetsplatsmöten samt riktlinjer för skriftliga omdömen och genomförande av utvecklingssamtal och föräldramöten. Även eleverna omfattades av denna förändring, i form av inrättande av skolkonferenser, där rektor, lärarrepresentant samt elevrådsrepresentanterna träffades regelbundet för att avhandla aktuella frågor. Dessutom förstärktes elevinflytandet genom att en elev valde jus detta ämne för sitt gymnasiearbete. Detta gav upphov till ett större engagemang bland eleverna i elevrådet och här togs också kontakter med Rytmus Stockholms elevkår. Det mynnade ut i ett studiebesök i Stockholm och möte med elevkåren där. Till kommande läsår har ska elever på Rytmus Norrköping instifta en elevkår.
Andra effekter av utvecklingsarbetet var den positiva känsla som spreds i verksamheten genom det kollegiala lärandet. Besök hos kollegor i klassrumssituationen gav upphov till intressanta samtal och gemensamma reflektioner. Behovet av att samordna musikkurserna var stort. Genom studier av det centrala innehållet i respektive kurs växte bilden fram av möjliga samordningsvinster. Detta arbete mynnade ut i en dokumentation som skapades av två av musiklärarna, vilken nu kan nyttjas innevarande läsår. Elevhälsoarbetet var i behov av utveckling, vilket framkommit genom den interna granskning som VC och kvalitetschef på AcadeMedia genomfört våren 2014. Dels behövde mötesstrukturer inrättas och dels behövde ny personal rekryteras för att möjliggöra en bestående förändring. Marknadsföringen togs till nya höjder detta läsår. Den massiva centrala satsningen gav frukt här på skolan. Vi satsade för fullt på olika marknadsföringsinsatser såsom gymnasiemässor, öppna hus och en extern turné på kommunens grundskolor. Vi lade ner ett mycket stort arbete tillsammans och det var en mycket positiv känsla som vi bar med oss i aktiviteterna. I slutet av marknadsföringsåret hade vi ett 40-tal elever på färdighetstester här. Vi kände oss väldigt nöjda med vår insats och våra elever som deltagit i de olika insatserna hade gjort en fantastisk insats. 5.3.1 Intern granskning Tillsyn används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. En intern granskning genomfördes under vt-14. Där framgick det tydligt att verksamheten behövde utveckla elevers möjlighet till studiero och elevers delaktighet och inflytande i undervisningen. Utöver detta framgick det av granskningen att utveckling av skolbiblioteket var viktigt samt att skapandet av struktur i elevhälsoarbetet var prioriterat. Vi har förstärkt skolbibliotekets resurser med ytterligare inköp av litteratur. Dessutom har vi tecknat avtal med Urkund. Kontakter har även tagits med en närbelägen biblioteksfilial för möjliga kompletterande biblioteksbesök. 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande
underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Vid ett tillfälle har två vårdnadshavare mejlat rektor och verksamhetschef gällande förändringar i läsårplaneringen. Aktiviteter tidigare läsår såsom besök på SACO-mässa och Rytmusfestivalen hade strukits ur planeringen och detta väckte irritation hos såväl elever i år 3 som hos några vårdnadshavare. Den uppkomna situationen hanterades genom skriftlig återkoppling till vårdnadshavare och genom rektors verbala kommunikation i möte med berörda elever i år 3. Genom att möjliggöra frivilliga besök på mässa samt informera om den nya aktiviteten, slutproduktionen EDGAR, föll argument för kritik och vändes till något mycket positivt. 6. Vårt värdegrundsarbete Den interna granskning som genomfördes under våren 2014 gav vid handen att elevers inflytande och delaktighet var ett prioriterat utvecklingsområde. På olika sätt tog vi oss an denna utmaning. Rektor initierade att skolkonferenser blev en del i detta utvecklingsarbete. I detta forum samlades ledning, lärarrepresentanter och elevrepresentanter. Denna insats blev en viktig markör som bidrog till att klassråden blev allt viktigare och elevrådsrepresentanterna allt mer aktiva. En elev i år 3 valde som sitt gymnasiearbete att ägna sig åt just elevinflytande. Det gav en extra skjuts åt arbetet. Ett konkret exempel på det var de kontakter som upprättades med elevkårsordförande på Rytmus Stockholm. Efter våra elevers besök på skolan där beslutade de att ansöka om att få starta en elevkår på Rytmus Norrköping, något som är tänkt att dra igång under kommande läsår. Vidare reviderades skolans ordningsregler genom en process med elevråden involverade. Här uttrycks även regler för trivsel och arbetsro i positiva ordalag. Det handlar om jämställdhet och respekt för varandra ur olika infallsvinklar. Varje vecka har mentorer och elever mötts under den schemalagda mentorstiden. Här ges tillfälle till kommunikation och information. Här lyfts frågor som rör verksamheten och värdegrundsaspekter blir belysta. NKI-undersökningens resultat var glädjande att ta del av. Rytmus Norrköping överträffade alla förväntningar!
7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan (ej inklippt än) bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/14 * Andel elever med examen inom tre år 2014/15 ** 2013/14* Estetiska programmet 64,5 85,7 13,0 13,7 15,1 14,5 58,3 Skolan totalt 64,5 85,7 13,0 13,7 15,1 14,5 58,3 Rytmus totalt 86,3 92,4 15,1 15,7 15,9 16,2 71,3 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Genomströmning på tre år
Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Sammantaget har fler elever nått sin gymnasieexamen detta läsår jämfört med läsåret innan. I år har 85,7 % eleverna tagit examen mot förra årets 64,5 %. Det är glädjande och något vi är stolta över. Vidare har den genomsnittliga betygspoängen höjts för elever med avgångsbetyg. Vi har arbetat intensivt med att kontinuerligt följa upp elevresultaten på individnivå vilket har haft betydelse för de förbättrade resultaten. Det har skett genom motiverande samtal, uppföljningar och stödinsatser. Vi är övertygade om att vi är på rätt väg i vårt arbete och förhoppningen är att vi under det kommande läsåret även kommer att kunna höja den genomsnittliga betygspoängen för elever med examen. Med detta som bakgrund läggs fokus under kommande läsår på att finna nya verktyg för att nå längre. Överensstämmelse nationella prov-betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG05 8 37,5% 37,5% 25,0% ENGENG06 10 20,0% 80,0% 0% MATMAT01b 15 0% 86,7% 13,3% MATMAT02b 7 0% 42,9% 57,1% MATMAT03b 1 0% 100% 0% SVESVE01 11 36,4% 27,3% 36,4% SVESVE03 18 38,9% 44,4% 16,7% Resultaten på de nationella proven, i relation till kursbetygen, ger vid handen att lärarens sammanlagda bedömning av elevs prestation omfattar betydligt fler källor, såsom prov, inlämningsuppgifter och redovisningar. De nationella proven utgör en viktig del av lärarens bedömningsmaterial men den sammantagna bedömningen av en elevs kursresultat kan avvika från resultat på de nationella proven. Detta kan medföra att kursbetyg kan hamna såväl högre som lägre i jämförelse med resultat på nationella prov.
B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium 93% 86% 71% 91% 89% 80% 96% 96% 90% 74% 64% 61% 87% 80% 71% Vår skolas elever känner sig trygga här. Det råder en fin och avspänd stämning på skolan. Man upplever att man blir respekterad vilket är så som det måste vara. Vi har lyft in behovet av att öka arbetsron i skolarbetet. Konkret har vi bland annat genomfört mobilförbud på lektionerna vilket har mottagits positivt bland elever och lärare. Sammantaget ligger vi högt vid en jämförelse. Däremot är siffrorna för elevernas upplevelse av arbetsro för låg med sina 74 % vilket vi måste fortsätta att jobba med. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar.
Vi har fina siffror! Elever uttrycker att det trivs väldigt bra på sin skola, att studiemiljön är positiv och att undervisningen oftast är bra. Vi kan dock se att den allmänna synen på undervisning bara når siffran 75 vilket visar på vikten av att vi som skola fortsätter utveckla och förbättrar vår undervisning tillsammans med eleverna. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 91 88 80 80 85 90 77 80 75 Skola Rytmus totalt 80 66 70 75 68 67 AcadeMedia Gymnasium NKI 80 77 66 Rek. grad 80 88 70 Trivsel 91 90 80 Studiemiljö 85 80 75 Undervisning 75 68 67
Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Skulle du rekommendera din gamla skola till någon som ska börja gymnasiet? Kamraterna och stämningen på skolan? Lärarnas engagemang? Relationen/kontakten med lärarna? Undervisningen - totalt sett? Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 20% 30% 34% 57% 78% 56% 91% 80% 54% 87% 68% 91% 77% 77% 91% 82% 75% 91% 91% 80% 100% 78% 63% 82% 81% 63% 91% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium På nästan samtliga frågor har vi väldigt fina siffror! Det vittnar om att eleverna på många plan är nöjda med sin utbildning, att de blir positivt bemötta och att de utvecklas väldigt mycket under sin tid på Rytmus Norrköping. Kopplingen till arbetslivet är en svårare nöt att knäcka. Men här förstärker vi på SYV-sidan inför kommande läsår vilket kan bidra till en förändring på detta område. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Vi har på olika sätt arbetat för att förändra och förbättra dessa områden. När det gäller information om studieresultat har vi tacklat detta på följande sätt. Rent organisatoriskt har vi infört och schemalagt en öppen verksamhet, Open Councelling, där alla lärare lagt parallellt i schemat så att alla elever getts möjlighet att söka upp just den lärare som känts mest angeläget att träffa utifrån studiesituationen. För att medvetandegöra elev om läget i de olika kurserna har mentorerna kommunicerat status i elevens kurser vilket inneburit att eleven oftast har haft en uppdaterad information om nuläge och därmed kommande insatser på OC-tiden.
Till detta ska läggas de uppföljningar av elevers resultat som gjorts regelbundet, dels genom AcadeMedias input och dels genom rektors egna förstärkta uppföljningar som komplement. När det gäller arbetsro har vi infört en ny rutin, där elevers mobiltelefoner inte får användas på lektionerna, om inte läraren särskilt medger detta. Denna förändring har skapat ett större lugn i klassrumssituationen vilket gagnat elever och lärares arbetsmiljö. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet kunskapsresultat På flera områden uppvisar vi bättre siffror detta läsår. Det gäller antal elever med gymnasieexamen och resultaten i årets NKI/NMI som visar på att verksamheten på många sätt utvecklas åt rätt håll. För att få fler elever att nå sin examen gjorde vi några justeringar mot föregående år som vi nu tycker vi kan se resultatet av. Dels har medarbetarna fått tydlig vägledning gällande arbetet med skriftliga omdömen och utvecklingssamtal. Dels har vi genomfört ett antal egna uppföljningar av elevers resultat, utöver de av AcadeMedia stipulerade prognostillfällena. Detta blev en nödvändig internkontroll vars resultat vi snabbt kunde omsätta i det fortsatta arbetet med att stödja elever i sitt arbete. Vi införde exempelvis en påsklovsskola där elever fick möjlighet till ett extra stöd i arbetet med svenska och engelska. Dessutom har vi haft två lektionspass schemalagda varje vecka med något vi kallat OC, det vill säga Open Councelling. Där har elever fått möjlighet att träffa den lärare de önskat utifrån behov av förtydliganden och förklaringar i de olika kurserna. Alla lärare har då varit parallell-lagda schematiskt. Avslutningsvis bör också vikten av den veckovisa mentorstiden nämnas, med individuell uppföljning för eleverna ihop med sin mentor, med en stunds planering och resonemang av hur arbetet fortskrider. Dock lyckades vi inte med målet att alla elever skulle klara sin gymnasieexamen, trots ihärdigt arbete med många olika insatser under året. En enkel förklaring för detta tillkortakommande kan inte anges utan står att finna ur flera aspekter. Några skäl kan vara att elevgruppen har rymt en mycket stor spridning i ambitionsnivåer vilket kan ha betydelse, en del elever har lagt ett större fokus på de estetiska kurserna och mindre kraft på de teoretiska och självklart handlar det om hur väl vi lyckas med att göra undervisningen intressant och angelägen för eleverna ge dem energi och lust till de krävande studierna. Här har vi som skola ett stort ansvar för att möjliggöra framgång för våra elever. Vi har kommit en bit på väg men mer måste göras.
Skolan måste här bli bättre på att coacha och stötta elever för att fler ska nå sin fulla kapacitet. Detta måste göras både på individnivå som gruppnivå för att också få till en skolkultur där alla känner att man vill jobba för att höja sin kapacitet. Elevgruppers ambitionsnivå kan skilja sig mellan årgångarna. Detta är något skolan måste bli bättre att screena av inför varje läsår så undervisningen läggs upp på rätt nivå, både utifrån elev och gruppnivå. Även samsyn mellan ämnena är viktigt för att hjälpa eleven att se ett helhetsperspektiv på sin utbildning. Exempel på förbättringsinsatser på detta område kan vara ett större fokus på individuella uppföljningar med eleverna gällande studieresultat och ambitionsnivå. En annan aktivitet kan vara en mer kraftfull SYV-insats som kontinuerligt möter upp elever och matar in vikten av goda kunskaper och resultat från gymnasietiden, att ta med ut i livet. Inför läsåret 15/16 har vi därför förstärkt resursen på SYV-fronten. De skillnader som uppvisas i relationen mellan resultat på nationella prov och betyg har flera förklaringar. Generellt sett så utgör de nationella proven endast del av lärarens bedömningsunderlag. Den sammanlagda bedömningen av elevs prestation i en kurs kan därför avvika från resultat på de nationella proven. Vissa av våra elever har också svårt att prestera maximalt på de omfattande nationella proven. De känner sig väldigt pressade och stressade. I matematik undervisas eleverna här i relativt små undervisningsgrupper. Det innebär väldigt goda förutsättningar för läraren att på djupet lära känna varje elevs förmåga i relation till kursmål. Detta kan då medföra en diskrepans mellan resultaten i olika mätningar. Det kan även medföra ett stort genomslag procentuellt vi provtillfällen som vid de nationella proven. I svenska och engelska ser förutsättningarna annorlunda ut. Eleverna undervisas i helklass. Resultaten från de nationella proven och kursbetygen fördelar sig med en större spridning än för matematiken. Dessa kurser omfattar alla elever, flera av matematikkurserna omfattar ett urval av elever då de högre matematikkurserna väljs till av eleven. Detta kan vara en bidragande orsak, med en motivationsfaktor som vägs in i sammanhanget. För att säkerställa eventuella tvivel på en korrekt bedömning kommer rektor att kommande läsår initiera att just denna fråga belyses särskilt. Berörda lärare kommer att använda särskilda skriftliga bedömningsunderlag för just korrelation mellan nationella prov och övriga resultat. I samtal där dessa underlag gås igenom tillsammans med rektor kommer just korrelationen nationella prov och betyg att stå i fokus. Detta kommer att kunna medföra ett stöd för läraren i sin bedömning samtidigt som rektor får en möjlighet att reflektera över lärarens resonemang. Dessutom kommer lärare att delta i Mattelyftet och kollegialt utbyte med lärare på andra skolenheter inom Rytmus/SIR kommer att möjliggöras och premieras.
8.2 Funktionell kvalitet - värdegrundsresultat De förbättrade resultaten i NKI/NMI-undersökningarna kom som ett kvitto på att det arbete vi satt igång med att utveckla och förbättra verksamheten varit rätt och riktigt. Det var siffror och analyser som värmde gott och de togs emot positivt på många håll. Skolan kommer nu fortsätta och fördjupa arbetet med elevinflytande mentorskap och olika gemensamma aktiviteter som främjar sammanhållning och gemenskap utifrån ett tydligt värdegrundsperspektiv. Målsättningen är att då dessa aktiviteter ännu tydligare blir en del av skolans kultur få våra värdegrundsresultat att nå ännu högre. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse I den preliminära organisationen inför kommande läsår har resurs tilldelats olika uppdrag som särskilt behöver uppmärksammas. Exempel på det är en förstärkning mot kurserna i svenska, engelska och matematik, samt avsatt tid för elever som genomför prövningar och behöver individuellt stöd för att klara detta. Vidare kommer rektor att komplettera huvudmannens insatser gällande betygsprognoser med interna uppföljningar, där samtliga elevers resultat och förutsättningar gås igenom regelbundet. Detta för att kontinuerligt kunna följa det som sker i verksamheten och dess utfall. Detta utgör sedan underlag för rektor att besluta om anpassningar och stödinsatser under pågående arbete. Ytterligare en insats som planeras är det fortsatta arbetet med rektors lektionsbesök. Under läsåret har samtliga lärare fått besök av rektor och ett kortare uppföljande om lektionspasset har följt i anslutning till lektionen. Nästa steg blir en mer grundlig uppföljning av lärarens kompetens och utvecklingsbehov. Särskilt kommer resultat i undervisningsutvärderingen att följas upp i lektionsbesöken, som efter medarbetarsamtalet i augusti blir känt och något för den enskilde läraren att förhålla sig till. Gällande korrelationen mellan elevers resultat på de nationella proven i svenska och engelska så kan några olika skäl för de ofta lägre kursbetygen anges: Kunskapskraven i de olika kurserna är betydligt fler än vad som omfattas av de nationella proven. Det är mycket annat som ingår i kurserna. Detta gäller såväl kurser i svenska som engelska. Kursen Svenska3 är den nivåmässigt högsta kursen som är obligatorisk för alla elever. Många elever upplever att den är väldigt tufft att klara av kursen. Elevernas insikt i hur mycket arbete som krävs för att nå godkänt betyg i de högre kurserna har ibland varit bristande vilket är något att ta fasta på inför kommande läsårsstart med nya elever.
Elever kan på de nationella proven visa kunskaper och förmågor som gör det möjligt för dem att uppnå godkända provbetyg. Dock kan ett helt läsår fyllt med olika typer av uppgifter, ofta krävande, vara svårare att hantera trots egentlig förmåga. Elevens uthållighet, planering av studier samt ambitionsnivå blir avgörande faktorer för att kunna uppnå godkända resultat/betyg. Sammantaget kommer ovan beskriven analys ligga som grund till en förtydligad kommunikation till eleverna i nuvarande år 3 om förväntningar och krav inför de kommande studierna och kraven. Allt för att nå en normaliserad relation mellan provresultat och kursbetyg. För att säkerställa eventuella tvivel på en korrekt bedömning kommer rektor att kommande läsår initiera att just denna fråga belyses särskilt. Berörda lärare kommer att använda särskilda skriftliga bedömningsunderlag för just korrelation mellan nationella prov och övriga resultat. I samtal där dessa underlag gås igenom tillsammans med rektor kommer just korrelationen nationella prov och betyg att stå i fokus. Detta kommer att kunna medföra ett stöd för läraren i sin bedömning samtidigt som rektor får en möjlighet att reflektera över lärarens resonemang. 10. Nya utvecklingsområden De utvecklingsområden vi tog oss an i projektet Bra blir bättre kommer vi att fortsätta att utveckla kommande läsår. Det handlar om strukturer för kommunikation, förtydliganden för olika roller och uppdrag samt samordning av musikkursernas planering, genomförande och uppföljning, med fokus på gemensam bedömning av elevers prestationer och resultat. Dessa utvecklingsområden styrks dessutom av den analys av skolans olika resultat som gjorts, se ovan. 10.1 Utvecklingsområde 1 Strukturer i roller och uppdrag Målet är dels att finna fungerande mötesstrukturer i en ny organisation där nästan alla arbetar deltid och därför inte möts under arbetsveckan. Dokumentation och kommunikation på nya sätt ska tas fram. Målet är dels att förstärka genomförandet av mentorsuppdraget. Vi arbetade fram ett underlag för detta inom ramen för Bra blir bättre, vilket vi nu ska omsätta i praktiken. Arbetet ska leda fram till en välfungerande situation gällande information, delaktighet, kommunikation och en känsla av sammanhang.
10.1.1 Arbetssätt Vi tar oss an detta genom tydliga direktiv från rektors sida om hur villkor för kommunikationen måste fungera. En del av detta blir i form av rektors individuella uppföljning av respektive medarbetares upplevelse av informationsflödet och känsla av sammanhang. Vi ska även ta fram ett verktyg för att möjliggöra en göra snabb access till information, för medarbetare och elever, kanske i form av intern-tv. 10.2 Utvecklingsområde 2 Musikkursernas samplanering, genomförande och resultatuppföljning. Målet är att allt tydligare och allt oftare finna beröringspunkter i kursernas centrala innehåll, vilket ska möjliggöra för lärarna att utveckla kursplaneringen, samplaneringen och det gemensamma ansvaret för resultatuppföljning och bedömningar av elever resultat och framsteg. 10.2.1 Arbetssätt Utöver det riktade uppdraget från rektors sida till alla musiklärare, har en lärare fått ett övergripande uppdrag i att säkerställa detta. En tydlig arbetsbeskrivning kommuniceras från rektor sida, i dialog med lärarna. Regelbundna uppföljningar av arbetet initieras av rektor. 10.3 Utvecklingsområde 3 Relationen mellan elevers resultat på NP versus betyg i kurs Målet är att korrelationen mellan provbetyg och kursbetyg ska normaliseras. 10.3.1 Arbetssätt Matematiklärarna kommer att delta i Mattelyftet och kollegialt utbyte med lärare på andra skolenheter inom Rytmus/SIR. Ökad tydlighet i kommunikation gentemot elever om denna komplexitet. Ökad tydlighet i kommunikation gentemot lärare genom användning av särskilda bedömningsunderlag kopplade till relationen NP och kursbedömning.