KURS 1 Varför inte -opettajan materiaali. Hyvä opettaja,

KURS 1 Varför inte -opettajan materiaali Hyvä opettaja, tervetuloa käyttämään opettajien toiveiden mukaisesti uudistamaamme Varför inte! -kirjaa pitkän oppimäärän ruotsin lukijoille. Kirjasarja on laadittu uusien opetussuunnitelmien mukaisesti ja se antaa uuden näkökulman ruotsin kielen opiskeluun. Tarjoamme runsaasti tekstejä, joista opettaja voi valita intensiiviseen lukemiseen ryhmälleen parhaiten sopivat tekstit. Muita tekstejä voi käyttää eriyttävään opetukseen. On hyödyllistä lukea useita tekstejä ekstensiivisesti ja mahdollisimman usein myös ääneen. Lukemalla paljon voi oppia omaksumaan ja sisäistämään kielen luontaisen rytmin. Tällöin ei tarvitse ymmärtää tekstin jokaista sanaa; opiskelijan tulisikin oppia päättelemään tekstin pääkohdat asiayhteyden perusteella. Tekstin ymmärtämisen voi tarkistaa muutamalla sisältökysymyksellä. Muutenkin painotamme oppilaan itsenäistä työskentelyä. Lukiolaisen työvälineisiin tulisikin kuulua kirjan lisäksi vihko ja mahdollisuus sanakirjan käyttöön. Monet kirjan harjoituksista soveltuvat tehtäviksi sekä suullisesti että kirjallisesti, parityönä luokassa tai läksynä. Tarkoitus ei ole, että kaikki oppilaat tekevät kaiken, vaan että luokassa voidaan jakaa pienryhmille eri tehtävät mielenkiinnon tai taitojen perusteella. Ryhmätöistä raportoidaan muille, esim. koko luokalle, jollekin toiselle ryhmälle tai kirjallisesti opettajalle. Pitkän kielen perusopetukseen on jo sisältynyt ruotsin kielioppi pääpiirteissään. Kirjasarjan ensimmäisessä kurssissa kerrataan kieliopin pääkohdat ja näin nivelletään lukio-opiskelu perusopetukseen. Muissa kursseissa syvennetään kieliopin eri aspekteja. Lukion uudet opetussuunnitelmat eivät määrittele mitä kielioppiasioita olisi opetettava ja missä järjestyksessä. Kirjoihin ei sisälly kieliopin teoriaa, vaan kurssikirjan lisäksi oppilaat hankkivat erillisen ruotsin kieliopin, jota käytetään koko lukion ajan. Harjoitusten edellä mainitaan, mitä kielioppiasiaa harjoitellaan. Kielioppia käsitellään koko kirjasarjassa osana kappaleita ja niiden aiheita. Kieltä ei voi olla ilman kielioppia, eikä kielioppia ilman kieltä. Siksi jokainen teksti sinällään vahvistaa jotain kieliopin osa-aluetta. Emme ole suunnitelleet kirjasarjaa niin, että opiskeluun kuuluisi erillinen kielioppitunti, vaan jokainen tunti on myös kielioppitunti. Kielioppitehtävät vahvistavat samalla opiskelijan sanaston oppimista, koska ne pohjautuvat pääosin opiskeltavaan aihepiiriin. Kirjan kielioppitehtäviä voi tehdä, vaikkei kaikkia aihepiirin tekstejä olisikaan käsitelty, silloin opiskelijat voivat käyttää sanakirjaa apunaan. Haluamme totuttaa opiskelijat heti alusta asti aktiivisen oppijan rooliin. Itse etsimällä ja tekemällä oppii enemmän kuin lukemalla valmiita sanalistoja. Vain puhumalla voi oppia puhumaan. Melkein kaikki tehtävät voi suullistaa, vaikka sitä ei aina ehkä olisi ohjeistuksessa mainittukaan. Monissa harjoituksissa oppilaat saavat käyttää omaa luovuuttaan, ja siksi tässä opettajan materiaalissa ei ole kaikkiin tehtäviin vain yhtä ainoaa oikeaa vastausta. Opiskelijat on hyvä totuttaa alusta asti keskustelemaan aihepiiriin liittyvistä asioista vapaasti, ei vain kääntämään annettuja vihjeitä. Suullisen viestinnän oppimista tukee myös se, että luokan työkieli on ruotsi. Lukion alkuvaiheessa kannattaa myös käydä läpi ääntämisen ja prosodian pääseikat puheenymmärtämisen ja puhumisen vahvistamiseksi. Lisämateriaalia ja ajankohtaisaiheita voi hakea eri viestintävälineistä. Samoin voidaan jo alkaa käyttää helppoja ylioppilaskokeen kuunteluja. Kaunokirjallisia tekstejä ei ole tekijänoikeussyistä ollut mahdollista ottaa kirjaan niin paljon kuin olisimme toivoneet, joten sitä puolta opettajat voivat täydentää itse. Olemme iloisia siitä, että olet valinnut Varför inte! -sarjan. Mikään oppikirja ei koskaan ole valmis, joten toivomme, että lähetät meille parannusehdotuksia. Kirjanteon eri vaiheissa syntyy valitettavasti painovirheitä. Olemme iloisia, jos ilmoitatte löytämistänne virheistä. Ennen kaikkea toivomme, että kirjasarjasta on sinulle iloa ja hyötyä arvokkaassa työssäsi! Palautteen voi lähettää Finn Lecturaan Mika Perttolalle mika.perttola@finnlectura.fi tai Opetushallitukseen Anita Viherkentälle anita.viherkentta@oph.fi. Voit tulostaa aineistoa klikkaamalla sivun alareunassa olevaa "Tulosta sivu" -painiketta. Tekstin voi lähettää myös sähköpostitse klikkaamalla "Lähetä sivu" -painiketta. Voit myös muokata aineistoa haluamallasi tavalla. Kopiointi tapahtuu näin: maalaa haluamasi teksti, valitse kopioi, avaa esim. word tai powerpoint ja valitse liitä. Tämän jälkeen tallenna. Työn iloa!

Tekijät ----------------------------------------------------------- linkki 1 Perusopetuksen lähtötaso ja lukion tavoitteet Lukioon tultaessa useimpien kielitaito edustaa pitkänkin kurssin jälkeen vielä peruskielitaidon alkuvaihetta tai kehittyvää peruskielitaitoa. Lukion päättyessä tavoitteena on kussakin osataidossa kolme tasoa korkeampi kielitaito, joka edustaa sujuvaa tai itsenäistä peruskielitaitoa. Kaikki taidot eivät ehkä kehity samaan tahtiin taitotaso vuodessa, mutta jotain suuntaviivoja asteikko voi antaa. Perusopetukse n päättövaihe Lukion päättövaihe A-oppimäärä KUULLUN PUHUMINEN TEKSTIN KIRJOITTAMINEN YMMÄRTÄMINEN YMMÄRTÄMINEN A2.2 A2.1 A2.2 A2.1 B2.1 B1.2 B2.1 B1.2 A2.1: Peruskielitaidon alkuvaihe (esim. laajempi kyky sosiaaliseen kanssakäymiseen ja perusasioista viestintään) A2.2: Kehittyvä peruskielitaito (esim. kyky osallistua aktiivisemmin viestintään, kyky kertoa) B1.1: Toimiva peruskielitaito (esim. kyky ylläpitää vuorovaikutusta melko monenlaisissa tilanteissa; selviytyy kielialueella) B1.2: Sujuva peruskielitaito (esim. kyky säännölliseen vuorovaikutukseen ja kyky ilmaista informaatiota melko monipuolisesti) B2.1: Itsenäisen kielitaidon perustaso (esim. tehokkaan argumentoinnin perustaito) ----------------------------------------------------------------------------- linkki 2 Varför inte! Kurs 1 ja OPS 2005 1. Arkielämää Pohjoismaissa (RUA1) Kurssi niveltää perusopetuksen ja lukion kielenopetusta ja vahvistaa sanaston ja perusrakenteiden hallintaa opiskelijoiden tarpeiden mukaan. Aihepiirit ja tilanteet liittyvät jokapäiväiseen elämään ja henkilökohtaiseen kanssakäymiseen ja kieli on tuttavallista ja epämuodollista. Kurssilla painotetaan keskustelua, mielipiteen ilmaisua ja keskeisiä puheviestinnän strategioita. Nivellys perusopetukseen perusrakenteiden osalta verbin taivutus ja imperatiivi, modaaliverbejä substantiivin taivutus, species adjektiivin taivutus ja komparaatio, adjektiivi attribuuttina ja predikatiivina persoona- ja refleksiiviipronominit kysymyssanat prepositioita Aihepiirit, arkielämää Pohjoismaissa lukio, kielten opiskelu, opiskelustrategioita, opiskeluvaikeuksia, luku- ja teatteriharrastus nuoria Pohjolassa, kielikurssit ja loma Ruotsissa

Viestintätilanteita kirjalliset: yksityiskirje (lukion esittely), päiväkirja, kurssihakemus suulliset: tutustuminen, itsensä esittely, lukion esittely, mielipiteen ilmaisu, kohteliaisuusfraaseja ja arkipäivän dialogeja, ravintolassa tilaaminen yms. pari- ja pienryhmäkeskustelut tehtävistä raportointi suullisesti

Del 1 Därför att... s. 9, övning 1 s. 9, övning 2 s. 9, övning 3 2. På svenska förstås Kurssin RUA1 aloittaa kuuntelu, jonka tarkoitus on motivoida oppilaita osoittamalla, että ruotsia todella tarvitaan yo-kirjoitusten jälkeenkin! Nauhalla puhuvat nuoret ovat tavallisia suomenkielisiä nuoria, jotka puhuvat juuri sitä kouluruotsia, jota he ovat kouluaikanaan oppineet. Heidän puheensa eivät siis ole mallinäyte loistavasta kielen osaamisesta, vaan pikemminkin osoitus kouluruotsilla pärjäämisestä eri aloilla. (På bandet:) Sverige: Hej på er alla! Jag är Kati, 20 år gammal och kommer från Lahtis. Jag läser ekonomi på Uppsala Universitet. Språket har inte varit något problem för mig. Med A-svenskan i fickan var det ganska lätt att börja studera här. Men den viktigaste orsaken till att jag bor här i Uppsala är förstås Kent! Vi träffades förresten på en Stockholmskryssning! Till pratbubblan: Språket har inte varit något problem för mig. Norge: Tjänare! Jag är Janne, 23 år och bor sedan ett och ett halvt år här i Trondheim. Jag är sjukskötare till yrket. Efter utbildningen fick jag inget jobb i Finland. Sedan såg jag i tidningen en annons där man sökte personal till ett stort sjukhus i Trondheim. Man lovade till och med att ordna bostad! Jag blev genast intresserad och har inte ångrat mig en sekund! Att förstå norska är ganska lätt när man kan svenska. Och nu kan jag redan tala litet norska med mina patienter - tack vare skolsvenskan. Till pratbubblan: Nu talar jag till och med litet norska! Island: Godir dagir! Jag är Henna,18 år, och har precis kommit hem till Tammerfors efter ett år på Island. Ja, du hörde alldeles rätt! Jag var nämligen utbyteselev i Reykjavik. Information och hjälp fick jag från Föreningen Norden. Först var jag litet rädd för hur jag skulle klara mig med språket. Svenska och isländska liknar inte varandra så värst mycket. Men lyckligtvis kunde min familj svenska eftersom de har släktingar i Sverige och pappan hade studerat i Stockholm. Jag är jättenöjd med Islandsåret. Det var en upplevelse för livet. Till pratbubblan: Ett år på Island var en upplevelse för livet. Danmark: Hej! Jag heter Vesa och jag är kock. Jag har varit fem år ute i arbetslivet nu och när jag fick möjligheten att vidareutbilda mig i ett halvår, bestämde jag mig för att söka praktikantplats på något konditori i Köpenhamn. Jag har nämligen alltid älskat danska smörrebröd! Nu lär jag mig att göra dem på riktigt danskt sätt. Och mina lärare här talar bara danska. Ändå har jag klarat mig ganska hyfsat på min svenska, men i början var det rätt jobbigt att förstå danska. Till pratbubblan: Jag har nämligen alltid älskat danska smörrebröd. Finland: Mojn! Jag är Aki, 21 år och jag är bonde. Jag kommer från Jyväskylä men jag tog risken och blev kär i en finlandssvensk och bor därför nu i Vasa. Jag träffade min flickvän på Provinsrock i Seinäjoki och det var kärlek vid första ögonkastet! När jag märkte att hennes modersmål var svenska, tackade jag tyst mina stränga svensklärare i skolan.

Nu bor vi på Johannas hemgård och odlar grönsaker och örter naturenligt! Till pratbubblan. Jag tog risken och blev kär i en finlandssvensk! s. 12, övning 4 Lyssna på ungdomarna och besvara frågorna. 1. Hon studerar ekonomi på universitetet och dessutom bor hennes pojkvän i Uppsala. 2. Han jobbar där som sjukskötare. 3. Familjen, som hon bodde hos, hade släktingar i Sverige och pappan i familjen hade studerat i Stockholm. 4. Han är praktikant på ett konditori. 5. Hans flickvän har svenska som modersmål och Aki är tacksam för sina lärare som var ganska stränga och tvingade honom att lära sig svenska. s. 12, övning 5 T.ex. 1. Jag skulle vilja vara Aki. Jag har redan länge drömt om att flytta tilla landet och odla något. 2. Han kommer att stanna på Johannas hemgård. De får fem barn och lever där lyckliga resten av sitt liv. 3. Hon kanske stannar i Sverige och gifter sig med Kent. 4. T.ex. mig intresserar mest Island. Jag skulle vilja se Hekla. 5. ja 6. Oppilaiden omia kokemuksia. s. 12, övning 6 kär, en ört, en orsak, söka, odla, ögon, en ficka, ett språk, en kryssning, ångra, en släkt, en upplevelse, nöjd, likna s. 12, övning 7 Oppilaat voivat kirjoittaa faktoja jostain Pohjoismaasta omien kokemustensa tai yläasteella saatujen tietojen perusteella. Tässä vaiheessa on tuskin syytä tehdä mitään suurempaa esitelmää hakuteosten ja nettisivujen avulla. Tehtävän voi hyvin tehdä myös parityönä. Oppilaat voisivat myös kierrellä luokassa ja kysellä toisiltaan ruotsiksi niitä asioita, joita eivät itse muista. Esim. Vad heter Norges kung nu igen? Vilka kända personer är födda i Danmark? s. 13, övning 8 och s. 14, övning 9 Frågesport om Sverige Arbeta i par och svara på följande frågor: 1. Citatet Du gamla, du fria... är a) Karl Gustafs valspråk b) Ragnars och Einars favoritsång c) Sveriges nationalsång 2. I Sverige bor a) 7 miljoner invånare b) 9 miljoner invånare c) 11 miljoner invånare 3. De tre största städerna är a) Stockholm, Göteborg och Helsingborg b) Stockholm, Göteborg och Norrköping c) Stockholm, Göteborg och Malmö 4. Passfriheten inom Norden infördes a) 1994 b) 1974 c) 1954

5. Hur länge var Finland en del av Sverige? a) 800 år b) 600 år c) 400 år 6. Hur många personer i Finland talar svenska som sitt modersmål? a) ca 200 000 b) ca 300 000 c) ca 400 000 7. Hur många personer I Sverige har finländsk invandrarbakgrund? a) ca 200 000 b) ca 300 000 c) ca 400 000 8. Hur många procent av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund? a) ca 15 % b) ca 20 % c) ca 25 % s. 15, övning 10 Komplettera tabellen! land invånare adjektiv språk Danmark dansk, -ar 2 dansk, -t, -a danska, -n Finland finne, -ar 2, finländare, - 5a, - finsk, -t, -a finska, -n Färöarna färöing, -ar 2 färöisk, -t, -a färöiska, -n Grönland grönlänning, -ar 2, grönländare, -, 5a grönländsk, -t, -a grönländska, -n Island islänning, -ar 2 isländsk, -t, -a i isländska, -n Lappland same, -r 3 lapsk, samisk samiska Norden nordbo, -r 3 nordisk Norge norrman, -män norsk, -t, -a norska, -n Sverige svensk, -ar 3 svensk, -t, -a svenska, -n Åland ålänning, -ar 2 åländsk, -t, -a s.15, övning 11 Översätt till svenska. 1. Kuuluuko Grönlanti Pohjolaan? Hör Grönland till Norden? 2. Kyllä, ja sen lisäksi se kuuluu Tanskaan yhdessä Färsaarten kanssa. Ja, och dessutom hör det till Danmark tillsammans med Grönland. 3. Mitä yhteistä suomella ja saamella on? Vad har finskan och samiskan gemensamt? 4. Ne eivät ole pohjoismaisia kieliä, mutta niiden puhujat ovat pohjoismaalaisia. De är inte nordiska språk men, talarna (av dessa språk) är nordbor. 5. Joutuvatko ruotsalaiset näyttämään passin matkustaessaan Ahvenanmaalle? Måste svenskarna visa passet när de reser/åker till Åland? 6. Ruotsissa on ikivanhan suomalaisen asutuksen lisäksi paljon siirtolaisia 1900-luvun lopusta. I Sverige finns det utöver/utom den gamla finska befolkningen många invandrare från slutet av 1900-talet. 7. Tiesitkö, että Islanti ja Norja ovat olleet osa Tanskaa? Visste su att Island och Norge har varit delar av Danmark? 8. Saamelaisia asuu kolmen pohjoismaan pohjoisosassa. TÄSTÄ PUUTTUU VASTAUS. 9. Saamelaiset puhuvat siis saamea, norjaa, ruotsia ja suomea. Samerna talar alltså samiska, norska, svenska och finska. 10. Ruotsissa on kaikkein eniten pohjoismaiden ulkopuolisia asukkaita. Sverige har allra mest utomnordiska invånare. s. 17, övning 12

kröna kröner krönte krönt börja börjar började börjat uppträda uppträder uppträdde uppträtt lyssna lyssnar lyssnade lyssnat ta intryck tar intryck tog intryck tagit intryck intressera intresserar intresserade intresserat vara är var varit tycka om tycker om tyckte om tyckt om bli antagen blir antagen blev antagen blivit antagen kunna kan kunde kunnat studera studerar studerade studerat komma kommer kom kommit i kontakt göra gör gjorde gjort intryck uppmana uppmanar uppmanade uppmanat satsa på satsar på satsade på satsat på ge ut ger ut gav ut gett ut få får fick fått sälja säljer sålde sålt komma kommer kom kommit bli blir blev blivit bilda bildar bildade bildat börja börjar började börjat spela spelar spelade spelat ha har hade haft s.17, övning 13 1. Jag gillar/tycker om att lyssna på musik. 2. Själv spelar jag piano och hoppas att jag blir antagen till musikinstitut nästa vår. 3. Jag började spela när jag var 12 år (gammal). 4. Bland annat har Marie Fredrikson gjort ett bestående intryck på mig med sin vackra röst. 5. Jag har naturligtvis tagit intryck av många andra artister också. s.17, övning 14

Del 2 Därför att vi i vår skola... 1. Korridorsnack Vinkki! Kappale pohjautuu kuunteluun, mutta myös tekstiversio esitellään. Tähän päädyttiin, koska dialogi sisältää melko paljon idiomeja ja sanastoa. Lukekaa teksti luokassa ääneen ja dramatisoikaa. Miettikää yhdessä kouluterminologiaa ja omaa tapakulttuurianne. s. 19 och 20, övning 1 1. Han berättar att han känner några av polarna från högstadietiden. 2. Rektorn håller sitt årliga tal, inviger läsåret och välkomnar eleverna och lärarna. 3. Gulnäbbarna klär ut sig och gör allt möjligt larvigt under en hel vecka för att skämma ut sig. 4. Robban gillar gymnasiet. 5. Det är dags för höstens studentskrivningar. 6. Alla de hysteriska lärarna hela tiden påminner om livets allvar och vidareutbildning o.s.v. 7. a) Efter jullovet är det snart dags för bänkskuddardagen och abikryssningen. b) Efter läslovet kommer studentskrivningarna. 8. Tutorn tror att det kommer att gå riktigt bra för Robban som har en så positiv attityd. s. 22, övning 2 1. Robban har nitton klasskamrater i sin basgrupp. 2. Basgruppen är den största i hela skolan. 3. Skolan heter Skogsbackens gymnasium. 4. Gymnasiet är stort och där finns sammanlagt drygt 356 elever. 5. Eleverna är mycket motiverade och lärarna är yrkeskunniga. 6. Före studentskrivningen är en del lärare litet hysteriska. 7. Rektorn är trevlig men hon påminner alltid om hur viktigt det är med utbildning. 8. Hon menar att en bra utbildning gör livet meningsfullt. s. 22, övning 3 1. Basgrupp kallas den elevgrupp som du hör till. 2. Din egen lärare som hjälper dig med allt möjligt gällande dina studier. 3. Skolans chef som bestämmer över skolan. 4. Man registrerar eller skriver in någon som elev, välkomnar till den nya institutionen. 5. Gulnäbbarnas första egentliga sammankomst. En tillställning där man är utklädd och gör allt möjligt larvigt under en hel vecka. 6. Kallas den som börjar i gymnasiet. 7. En handledare som hjälper gulnäbbarna med deras studier. 8. En fest där gulnäbbarna väljs in som riktiga medlemmar i skolmiljön. 9. De gamlas dans dansas under årskurs 2. Det är gamla dansar som utförs av elever som är utklädda i gamla kläder. 10. Kallas de traditionella middagen som de gamla äter tillsammans. 11. Att dela upp studentskrivningarna till hösten och våren. 12. Den sista skoldagen före läslovet för abiturienterna. Då tar de avsked från skolan och åker runt på lastbilsflak. 13. En kryssning dit abiturienterna åker tillsammans, vanligtvis efter bänkskuddardagen. s. 22, övning 4 Årskurs 1: t.ex. inskriptionen, konventet, gulnäbbsintagningen Årskurs 2: t.ex. de gamlas dans, gammeldansmiddagen Årskurs 3: t.ex. studentskrivningarna på hösten eller/och våren, bänkskuddardagen, kryssningen, läslovet s. 24, övning 5

s. 25, övning 6 Läs texten Tänk efter före och skriv ner vad du fick veta om det finska gymnasiet. Berätta muntligt för en annan elev. Finska gymnasiet: Den består av eleverna i gymnasiet. Den ordnar olika slags verksamhet/aktiviteter för eleverna. Elevkår: alla eleverna i gymnasiet Omtent: Man kan höja ett underkänt eller godkänt vitsord genom att delta i en omtent. Läroämnen: Det finns obligatoriska, fördjupade och tillämpade ämnen. Period: Läsåret indelas i fem eller sex perioder. Tutor: Det är en äldre elev som hjälper de nya gymnasisterna. Studentexamen: Den ordnas två gånger om året, på vår- och höstterminen. Man kan ta studenten på en gång eller dela upp skrivningarna i tre olika examensomgångar i rad. Kurs: De enskilda läroämnena är indelade i kurser. Rast: Mellan lektioner har man ledigt och då kan man träffa sina kompisar eller jobba på biblioteket. Provvecka: I slutet av varje period finns det skriftliga prov och förhör. s. 26, övning 7 Fyll i korsordet med hjälp av tipsen: 1. o b l i g a t o r i s k 2. n y b ö r j a r e 3. h å l t i m m e 4. s t u d e n t e n 5. v a l f r i a 6. k l a s s l ö s 7. p e r i o d e r 8. s t u d e r a 9. s c h e m a Ordet är GYMNASIUM s. 26, övning 8 Översätt följande ord och uttryck till finska. Bilda satser där de ingår. 1. kahdesta neljään vuoteen Gymnasiestudierna tar från två till fyra år. 2. olla jaettu Läsåret är indelat i fem eller sex perioder. 3. tietty määrä kursseja När jag har ett visst antal kurser kan jag ta studenten. 4. muut kurssit Det är viktigt att ta alla obligatoriska kurser först, de övriga kurserna kan man sedan välja fritt. 5. oman mielenkiinnon mukaan Man kan välja mycket enligt egna intressen. 6. sisältyä johonkin Vad ingår i ditt schema under den här perioden?

7. korottaa arvosanaa Tänker du höja vitsordet i biologi? 8. kaksi kertaa vuodessa Vi har omprov två gånger om året. 9. laskea valkolakki päähänsä De flesta satsar på att kunna sätta den vita mössan på huvudet på våren. s. 27, övning 9 1. Vilka ämnen valde du till den här perioden? 2. Förhoppningsvis/ (Jag) hoppas har du inte många håltimmar i ditt schema/din läsordning. 3. Du kan välja antingen religion eller livsåskådningskunskap. 4. Deltar du aktivt i elevkårens verksamhet? 5. I vår skola finns det ett trivsamt elevcafé där man kan dricka kaffe på rasten. 6. Det är inte klokt att skolka i gymnasiet. s. 27, övning 10 Vad har du på schemat? 1. Bosse har ett ganska så tungt schema denna period och provveckan närmar sig. 2. Han tycker att till exempel matematik och kemi är svåra ämnen. 3. Anette tycker att språken är svåra. 4. Hon vill låna kursboken till geografi 1. 5. Hon skall höja på sitt vitsord under nästa provvecka. 6. Hon kanske behöver boken senare när studentskrivningarna blir aktuella. 7. Bosse får låna boken efter provveckan. - - - A: Hej på dig! Hur är läget? B: Hej Anette! Ja, i själva verket är det ganska jobbigt just nu. A: Aj, hur menar du? B: Jo, jag har ett ganska så tungt schema denna period och provveckan närmar sig. A: Vet du samma här, jag hittade flera valfria ämnen som passade in i mitt schema och nu står jag här med en massa böcker och vet inte riktigt var jag ska börja och hur jag ska hinna med allt. B: (Skrattar), så du är en av dem som inte tar tutorn och handledaren på allvar! Men man kan ju alltid satsa på omtagningar, eller hur? A: Javisst, men nog skulle det vara bra att bli godkänd på en gång - och helst då med ett gott vitsord. B: Du har så rätt inte är det ju så trevligt att köra i tentan. Men å andra sidan är vissa ämnen ganska så svåra, t.ex. matte och kemi. A: Nå, jag skulle nog inte säga att de är svåra det finns ju en viss logik. Kanske är de litet tunga, men svåra nej. Det är ju språken som är svåra. B: Hur så? A: Nå, men tänk nu t.ex. på engelskan ingen logik alls. Eller finskan för sin del. Jag kan inte fatta hur ugrierna själva klarar sig med det språket. B: För mig har språken inte varit så svåra och absolut inte tunga. Det är ju bara roligt att förstå vad de säger i utländska filmer. Man kan ju läsa texten om det blir för svårt. Och finska hör och ser man ju över allt. A: Du har så rätt men alla är inte språkgenier, som du. B: Nog behövs det litet arbete också tro mig. A: Nå, förstås. Men annars inte råkar du ha kursboken till geografi ett? B: Nej, jag tänkte ta geografi först i femte perioden. A: Aj, så synd jag tänkte låna kursboken av dig. B: Men du! Hade du inte biologi i förra perioden? A: Jo, det stämmer. B: Men kunde jag inte få låna eller köpa boken av dig? A: Varför inte, jag skall ju höja på mitt vitsord nu under nästa provvecka. B: Vad? Blev du underkänd? A: Nej, jag har aldrig kört i tentan men jag tyckte att jag kunde försöka få bättre vitsord.

B: Jag skulle nog inte orka ta om en godkänd tenta. Men hur är det, kan jag få boken? A: Visst kan du få låna den, men jag vill ha den tillbaka jag kan ju behöva den senare. B: Du tänker alltså skriva biologi i realen? A: Inte har jag hunnit tänka på studentskrivningarna ännu, men man vet ju aldrig hur det blir. B: Du lånar alltså boken? A: Javisst, du kan få den efter provveckan. B: Finemang vi säger så. A: Nu måste jag nog rusa till bibban och läsa. Vi ses! B: Ja, vi ses! Hej! s. 28, övning 11 s. 28, övning 12 Verbien taivutus Skriv alla böjningsformer, alltså verbets tema. Till vilken konjugation hör verbet (IIII)? Hur vet du det? hända händer hände hänt II börja börjar började börjat I, vartalon pääte -a köpa köper köpte köpt II, infinitiivi vartalo+a höra hör hörde hört II, infinitiivi on vartalo+a bo bor bodde bott III, infinitiivissä ei a-päätettä betala betalar betalade betalat I, vartalon pääte -a Skriv alla böjningsformer, alltså verbets tema (IV). Hur vet du vilka vokaler verbet har? skriva skriver skrev skrivit, infinitiivissä pitkä i hinna hinner hann hunnit, infinitiivissä lyhyt i bjuda bjuder bjöd bjudit, infinitiivissä u komma kommer kom kommit fara far for farit, infinitiivissä pitkä a äta äter åt ätit slå slår slog slagit Skriv alla böjningsformer, alltså det oregelbundna verbets tema. kunna kan kunde kunnat göra gör gjorde gjort säga säger sade sagt lägga lägger lade lagt vilja vill ville velat se ser såg sett

veta vet visste vetat heta heter hette hetat vara är var varit s. 29, övning 13 Lukusanat 1. Jenny tog studenten den fjärde i sjätte nittonhundranittiofyra. 2. Kalle började studera vid universitetet den trettonde i nionde tjugohundraett. 3. Lisa fick en lillebror den åttonde i elfte nittonhundranittiofem klockan tre och fyrtio. 4. Brorsan fyller aderton år den sjuttonde i tolfte. 5. Vi blir ca fyrtiotre stycken ettor på gulnäbbsintagningen den tjugoförsta i åttonde kl. kvart över nitton till tjugofyra. 6. Abiturienterna är sammanlagt sjuttio stycken och de åker på kryssning till Stockholm den fjortonde i andra kl. sjutton. Ankomst till H:fors blir den sextonde i andra kl. nio och trettio. s. 30, övning 14 s. 31, övning 15 Prepositiot Välj rätt preposition. De flesta elever tycker 1. om att gå 2. I gymnasiet, fast takten där är hetsig. 3. På många orter är det faktiskt så att merparten 4. av eleverna 5. efter grundskolan vill fortsätta 6. i gymnasiet fast de vet att det kräver mycket 7. av dem. 8. I början 9. av läsåret är de nya eleverna förväntningsfulla, allt är nytt och kanske också litet spännande. Men 10. efter några perioder börjar rutinerna. Dag 11. efter dag pluggar man mycket och lär sig mera 12. om matte, språk, geografi o.s.v., tills man tycker att man är fullproppad 13. med/av kunskaper 14. om allt möjligt 15. mellan himmel och jord. Kurs 16. efter kurs är systemet detsamma: först fyra 17. till fem veckor av studier 18. i några ämnen och sedan en stressig provvecka 19. med upp till sex prov 20. i veckan. Undra 21. på om man blir trött säger många gymnasister. En elev somnar oftare 22. i sin säng 23. med en kursbok 24. i handen än mången tror. Tröttheten drabbar inte bara mentalt utan också fysiskt. En gymnasist 25. med flera tunga böcker 26. i väskan är en ofta sedd syn 27. i busen 28. på väg 29. till skolan eller 30. på hemväg 31. från skolan. s. 34, övning 16 1....i en förort som heter Tumba. 2....hennes mamma är finsk. 3....de avviker från de andra ämnena. 4....eleverna inte får påverka schemat så mycket. 5....har eleverna individuellt val och då har Minna valt sociologi och italienska. 6....hennes klass har bra sammanhållning. 7....tävlar alla klasser om vem som ska få springa ut först när de tar studenten. 8....klarar 90 % av sina kurser. 9....man utvecklas mest när man pluggar estetiskt. 10....somliga som tycker att esteter är jättekonstiga. s. 34, övning 17 Förklara följande ord på svenska. 1. en förort = ett bostadsområde utanför centrum 2. plugga = läsa, studera 3. styra = leda, ha makt över något 4. en ateljé = ett arbetsrum för konstnärer 5. en inkastning = en tradition i många gymnasier, ettorna välkomnas till gymnasiet 6. en bal = en fin fest med dans och festklädda människor

7. en lokal = ett utrymme, en lägenhet 8. kreativ = en person som skapar och hittar på nya saker s. 34, övning 18 Besvara frågorna. I Sverige blir man student på tre år, i Finland på 24 år. I Sverige består ett skolår av två terminer, i Finland av 56 perioder. I båda länderna måste eleverna läsa modersmål, engelska, historia, idrott, matematik naturkunskap, religion och konst. Poängen motsvarar våra kurser. I Sverige är det bra att man inte har studentskrivningar. Och det att man har fasta klasser och på så sätt en bra sammanhållning bland eleverna. s. 35, övning 19 Översätt till svenska! 1. Min yngsta kusin flyttade till Tumba som är en ganska stor förort i Stockholm. 2. Brukar ni ha inkastning i er skola? 3. Jag tycker att det är alldeles för mycket läxor och prov i gymnasiet. 4. Jag måste läsa/plugga varje dag om jag vill klara mig i gymnasiet. 5. Gymnasisterna är ofta trötta eftersom de inte sover tillräckligt. 6. Det är synd att de har så litet tid för hobbyer. 7. Jag vill åtminstone vara skapande och utveckla min fantasi! s. 35, övning 20 s. 35 Tilltalsord och artighetsfraser Valitettavasti mallifraasit ovat jääneet äänitteestä erehdyksessä pois. Oppilaat voivat kuuntelun sijaan lukea ne pareittain. s. 36, övning 21 s. 37, övning 22 Små dialoger I korridoren A: Hej! Hur är läget? B: Tack bra, och hur har du det? A: Inget vidare, jag är så stressad över tenterna. B: Så tråkigt att höra. A: Till all lycka är provveckan snart över. Har du tid att dricka en kopp kaffe/fika med mig? B: Beklagar, men jag har bråttom till bussen. A: Så synd, det skulle ha varit trevligt att prata med dig/ ha en pratstund. B: Det tycker jag också/det stämmer, men du kan ju ringa mig på kvällen. A: Ja, så gärna/det ska jag göra! B: Men nu måste jag skynda (på) mig, vi hörs! A: Ja, vi hörs! s. 38 Efter våravslutningen

A: Hej! Gratulerar till stipendiet i modersmålet! B: Tack, tack. Det är nog många som är duktigare, men visst är jag glad. Ska vi gå och dricka kaffe? Jag bjuder! A: Tack, gärna för mig! Ska vi gå med det samma? B: Ja, det tycker jag (att vi gör)! I klassrummet A: Ursäkta att jag stör, men har du ett radergummi att låna? B: Hej! Ursäkta, jag hörde inte i bullret vad du sa, kan du upprepa? A: Jag frågade bara om du har ett radergummi att låna? B: Ja visst, men jag behöver det (själv) just nu, jag lånar det/du ska få det strax/om ett ögonblick. A: Tack, det är ingen brådska. B: Här har du det/var så god. A: Tack! Under håltimmen A: Hej ursäkta, kan jag få låna en penna? B: Här var så god. Oj, jag är hemskt ledsen! Det var förfärligt klumpigt av mig. Här har du åtmistone en pappersnäsduk att torka med. A: Ingen fara, jag brände mig inte. B: Jag är verkligen ledsen. A: Det var inte så farligt/glöm hela saken! Det blev ingen fläck. s. 39, övning 23 Verbit Konjugaatiot Aikamuodot Preesens/imperfekti/perfekti/pluskvamperfekti Högstadieeleven Lisa (15 år) intervjuar gymnasisten Peter (16 år) för sitt projektarbete på korridorkaféet: Lisa: Hej, Peter. Hur 1. bor du? Peter: Jag 2. trivs hemma hos min familj. Den 3. består av mamma, pappa och en storasyster som redan 4. har flyttat till sin egen lägenhet med sin sambo. Lisa: Du 5. jobbar vid sidan av gymnasiet. Hur 6. lyckas du 7. kombinera skolan och jobbet? Peter: Jag 8. behöver inte 9. försörja mig eftersom mina föräldrar 10. tar hand om allt. Ändå 11. jobbade jag i somras och 12. sparade hälften av inkomsterna för mitt första gymnasieår. Jag 13. vill 14. unna mig någonting extra under skolåret. Lisa: Hur mycket 15. läser du dagligen? Peter: Om jag 16. har en period med 25 lektioner, alltså fem olika ämnen på schemat, 17. klarar jag av läxorna på två till tre timmar. Det 18. beror på om jag 19. råkar 20. ha lång matte som jag alltid 21. är tvungen att 22. öva ganska mycket. Lisa: Vad 23. gör du på fritiden? Peter: Jag 24. gillar skarpt litteratur och jag rentav 25. slukar böcker. Jag 26. spelar footbag sedan i höstas. Vi 27. tränar en gång i veckan. Varje onsdag, två timmar åt gången. Lisa: Varför 28. valde du gymnasiet? Peter: Jag 29. ville 30. få tid att 31. fundera på mina framtidsplaner. Också föräldrarna 32. tog det för givet att jag 33. blir /ska bli student. Hela släkten egentligen. Lisa: Nu 34. tror jag att detta 35. räcker. Tusen tack att du 36. ställde upp för intervjun! Peter: För all del, lycka till med projektarbetet!

s. 41, övning 24 s. 41, övning 25 s. 41, övning 26 s. 41, övning 27 På tal om tider Hur säger du på svenska? 1. tarpeettoman aikaisin onödigt tidigt 9. puolessa tunnissa på en halvtimme 2. ajoissa i tid 10. tänään idag 3. jälkeenpäin efteråt 11. keskellä päivää mitt på dagen 4. kahteen viikkoon på två veckor 12. vihdoinkin äntligen 5. illalla på kvällen, i kväll 13. viikonloppuna på veckoslutet, under helgen 6. aikaisin aamulla tidigt på morgonen 14. oppitunnin aikana på/under lektionen 7. edellisenä yönä natten innan, förgående natt 15. kolme kertaa päivässä tre gången om dagen 8. koulun jälkeen efter skolan s. 42, övning 28 Substantiivin taivutus Studera de markerade orden och fundera på hur du kan veta om ordet har 1. en- eller ett- genus 2. obestämd eller bestämd form 3. singularis eller pluralis 4. deklination 1, 2, 3, 4, 5 Morsan EN, BEST., SG. mig tidigt men jag kom inte iväg eftersom jag var för trött att laga frukost genast. Jag väntade på bussen EN, BEST. SG. i en evighet EN, OBEST. SG., det for massor EN, OBEST., PL av bussar EN, OBEST., PL förbi men ingen sjuttiotvåa. Efter skolan EN, BEST. SG. träffade jag några kompisar EN, OBEST., PL och en kille EN, OBEST. SG. som just börjat på min klass. Vi drack kaffe ETT, OBEST. SG., och åt en hamburgare EN, OBEST. SG., på stan EN, BEST. SG. så jag kom lite sent till middagen EN, BEST. SG. Syrran EN, BEST. SG. var sur, för hon hade lagat mat och potatismosen EN, BEST. PL, och köttbullarna EN, BEST., PL. hade redan kallnat. På kvällen EN, BEST. SG. måste jag läsa för jag skulle ha ett prov ETT, OBEST. SG., i tyska. Egentligen har vi tre prov ETT, OBEST. PL., under veckan EN, BEST. SG.. Jag vet inte hur många veckoslut ETT, OBEST. PL jag har suttit med skolböckerna EN, BEST., PL. i stället för att titta på formel ett. Provet ETT, BEST., SG i tyska EN, OBEST. SG gick ganska bra. Sanningen att säga har proven ETT, BEST. PL., gått rätt hyfsat under den här perioden. Snart borde jag välja nya ämnen ETT, OBEST. PL för nästa kurs EN, OBEST. SG.,. Ett ämne ETT, OBEST. SG., som jag säkert väljer är psykologi EN, OBEST. SG.. Det är mest flickor EN, OBEST., PL i gruppen EN, BEST. SG. vilket inte är så dumt. I morgon EN, OBEST. SG.. ska jag gå och handla mat EN, OBEST. SG.. eftersom tisdag är min matdag EN, OBEST. SG.. Jag ska laga makaronilåda EN, OBEST. SG.. och plättar som efterrätt EN, OBEST. SG... s. 42, övning 29 Substantiivin taivutus Monikon tunnukset 1. Pojkarna visade sina nya cyklar. 2. Mina bröder köpte begagnade bilar till sina söner. 3. Männen läste annonserna i tidningarna. 4. I länderna finns urgamla kyrkor.

5. Bokstäverna var små. 6. Döttrarna tyckte om böckerna. 7. Damerna hade äpplen i händerna. s. 43, övning 30 Substantiivin taivutus Monikon tunnukset 1. Datorn fungerade inte. 2. Flickan och pojken dansade natten igenom. 3. Fönstret i huset var rent. 4. Hotellet i staden är dyrt. 5. Modern hade bränt fingret vid spisen. 6. Det fanns en fisk med (ett) rött öga. 7. En vegetarian äter inte fisk. s. 43, övning 31 Substantiivin taivutus Substantiivin suku Vilket ord? Böj ordet och ange deklinationen. 1. ett smycke 4: ett smycke, smycket, smycken, smyckena 2. en granne 2: en granne, grannen, grannar, grannarna 3. ett lingon 5 / ett tranbär 5: ett lingon, lingonet, lingon, lingonen 4. en våg 1: en våg, vågen, vågor, vågorna 5. en ros 1: en ros, rosen, rosor, rosorna 6. ett ljus 5: ett ljus, ljuset, ljus, ljusen 7. en ordförande 5a: en ordförande, ordföranden, ordförande, ordförandena 8. ett konditori 3: ett konditori, konditoriet, konditorier, konditorierna 9. ett parti 3: ett parti, partiet, partier, partierna 10. ett ägg 5: ett ägg, ägget, ägg, äggen 11. 44, övning 32 Substantiivit Substantiivien suku ja taivutus Översätt substantiven. Slå upp i ordboken vid behov. Morfar var min bästa vän. Att ha en morfar som står en nära, är 1. en gåva som skänker oerhört mycket 2. glädje och lärdom i livet. Det vet jag för det var min morfar som lärde mig att älska 3. djur och 4. naturen. Och otaliga är de spännande 5. berättelserna/historierna som han har berättat för mig. Min morfar föddes 6. en vintermorgon den 13 december 1925 i en kökssoffa på 7. en bondgård. På den lilla 8. gården växte han upp med sina två 9. systrar och tre 10. bröder. Morfar har berättat ofta om 1. (sic!) livet på gården. 11. Arbetet med djuren var ofta mycket slitsamt. 12. Korna skulle mjölkas, 13. hästarna skulle skötas och 14. grisarna skulle ha sitt. Djuren var ju 15. familjens rikedom. När morfar hade 16. fritid promenerade han ofta i 17. skogen. Där kunde han träffa 18. älgar, 19. harar och 20. skogsfåglar. Kanske är det morfars förtjänst att jag själv så tidigt lärde mig att älska djur och nu är jag 21. veterinär. I två 22. år har jag nu försökt vänja mig vid 23. tanken att min älskade morfar är borta. Min 24. sorg är stor och även om t.ex. mitt 25. bröllop var en underbar 26. upplevelse, var jag ledsen eftersom min morfar inte fick uppleva det. Men jag vet att så länge jag finns, kommer han att leva i mitt 27. hjärta.

Del 3 Därför att vi lär oss i skolan s. 46, övning 1 1. Det är inte alltid lätt eller kanske så roligt att lära sig nya saker men då man lärt sig något nytt märker man ofta att det nog varit till stor nytta. s. 47, övning 2 1. jättelik = jättiläismäinen 2. ett budskap = sanoma, viesti 3. en ledtråd = johtolanka 4. plugga = opiskella, päntätä 5. en gest = ele 6. en tips = vinkki s. 47, övning 3 1. ett tips 2. en gest 3. att plugga 4. jättelik 5. en ledtråd Vilket ord blev över? Ett budskap Hur kan du förklara ordet på svenska? Man kan t.ex. få ett budskap eller ett meddelande från en kompis. s. 47, övning 4 Nokia ska göra lyxtelefoner Läs texten om Nokia och försök förstå den i sin helhet utan att använda ordbok. Försök hitta ledtrådar genom att använda likheter med andra språk och dina tidigare kunskaper om saken som hjälp. Fundera t.ex. på om ordet du inte känner till betyder något positivt/negativt eller stort/litet. Nokia startar ett brittiskt dotterbolag för att sälja mobiltelefoner i ädla metaller och andra lyxmaterial. Det här skriver Wall Street Journal och hänvisar till personer som känner till planerna. Nokia bekräftade i går uppgifterna. Terminalerna ska säljas under en ny brand, Vertu, och ska produceras av det londonbaserade dotterbolaget. Vertu får en egen ledning och ska lanseras globalt. Projektet har utvecklats i hemlighet sedan 1997, skriver tidningen. Nokia har anställt 200 personer och har dessutom anlitat juvelerare och andra experter som ska göra de nya telefonerna till den ultimata lyxen för kunden som redan har allt. Chefsdesigner för Vertu blir Frank Nuovo, som har lett Nokias designteam sedan 1995. Det är en position som han kommer att behålla även i framtiden. WSJ skriver att Vertu ska bli samma slag av varumärke i mobilbranschen som redan finns inom andra konsumentvarugrupper. (HBL 12.1.2002) s. 48, övning 5 Adjektiivien taipuminen ny, nytt, nya uusi trött, trött, trötta väsynyt möjlig, möjligt, möjliga mahdollinen flitig, flitigt, flitiga ahkera liten, litet, lilla, små pieni vacker, vackert, vackra kaunis kul, - kiva gul, gult, gula keltainen

enkel, enkelt, enkla yksinkertainen ledsen, ledset, ledsna surullinen läsbar, läsbart, lärbara luettava förtjusande, - viehättävä mjuk, mjukt, mjuka pehmeä s. 48, övning 6 Adjektiivi predikatiivina 1. nälkäinen Vi är mycket hungriga redan klockan 11 om vi inte har ätit frukost. 2. huono Luften i klassrummet är dåligt, vi måste vädra nu. 3. viihtyisä Elevkaféet blir säkert trivsamt efter all planering. 4. raskas Kajsas ryggsäck var för tung i går. 5. luova I dag ska vi vara kreativa! 6. mielenkiintoinen Vår mattelärare är intressant. 7. odottamaton Den här krissituationen är helt oväntad. 8. ihana Sportlovet i Lappland var härligt/underbart, då det hade snöat litet. 9. pieni Dessa problem är så små att vi löser dem med detsamma. s. 49, övning 7 Substantiivi ja adjektiivi Adjektiivi attribuuttina Skriv de andra formerna av substantiv + adjektiv. epämääräinen yksikkö määräinen yksikkö epämääräinen monikko määräinen monikko en 17-årig gymnasist den 17-åriga gymnasisten 17-åriga gymnasister de 17-åriga gymnasisterna en lycklig jordbrukare den lyckliga jordbrukaren lyckliga jordbrukare de lyckliga jordbrukarna en stockholmsk förort den stockholmska förorten stockholmska förorter de stockholmska förorterna ett stort sjukhus det stora sjukhuset en nöjd släkting den nöjda släktingen stora sjukhus nöjda släktingar de stora sjukhusen de nöjda släktingarna en fin upplevelse den fina upplevelsen fina upplevelser de fina upplevelserna ett litet konditori det lilla konditoriet små konditorier de små konditorierna en biodynamisk morot den biodynamiska moroten biodynamiska morötter de biodynamiska morötterna ett danskt smörrebröd det danska smörrebrödet danska smörrebröd de danska smörrebröden ett nordiskt land det nordiska landet nordiska länder de nordiska länderna en ny karta den nya kartan nya kartor de nya kartorna

ett utvecklande ämne det utvecklande ämnet utvecklande ämnen de utvecklande ämnena en underbar väninna den underbara väninnan underbara väninnor de underbara väninnorna en stor ficka den stora fickan stora fickor de stora fickorna ett viktigt språk det viktiga språket viktiga språk de viktiga språken s. 50, övning 8 Adjektiivi attribuuttina Modell: en fin dag fina dagar - ett trevligt lov trevliga lov den fina dagen de fina dagarna - det trevliga lovet de trevliga loven 1. en flitig gymnasist - den flitiga gymnasisten - flitiga gymnasister - de flitiga gymnasisterna 2. ett möjligt svar - det möjliga svaret - möjliga svar - de möjliga svaren 3. en ny bok - den nya boken - nya böcker - de nya böckerna 4. ett litet prov - det lilla provet - små prov - de små proven 5. en nyfiken lärare - den nyfikna läraren - nyfikna lärare - de nyfikna lärarna 6. en vacker skola - den vackra skolan - vackra skolor - de vackra skolorna 7. ett snällt barn - det snälla barnet - snälla barn - de snälla barnen 8. en begåvad pojke - den begåvade pojken - begåvade pojkar - de begåvade pojkarna 9. ett eget häfte - det egna häftet - egna häften - de egna häftena 10. ett enkelt problem - det enkla problemet - enkla problem - de enkla problemen 11. en trött elev - den trötta eleven - trötta elever - de trötta eleverna s. 50, övning 9 s. 50, övning 10 Adjektiivi attribuuttina Övning med skoltermer. Översätt orden och böj dem i alla former. 1. ett klasslöst gymnasium - det klasslösa gymnasiet - klasslösa gymnasier - de klasslösa gymnasierna 2. en obligatorisk kurs - den obligatoriska kursen - obligatoriska kurser - de obligatoriska kurserna 3. en jobbig provvecka - den jobbiga provveckan - jobbiga provveckor - de jobbiga provveckorna 4. ett underkänt vitsord - det underkända vitsordet - underkända vitsord - de underkända vitsorden 5. ett svårt prov - det svåra provet - svåra prov - de svåra proven 6. en intressant lektion - den intressanta lektionen - intressanta lektioner - de intressanta lektionerna 7. ett valfritt ämne - det valfria ämnet - valfria ämnen - de valfria ämnena 8. ett enkelt schema - det enkla schemat - enkla scheman - de enkla schemana 9. en onödig håltimme - den onödiga håltimmen - onödiga håltimmar - de onödiga håltimmarna 10. en energisk lärare - den energiska läraren - energiska lärare - de energiska lärarna s. 51, övning 11 Adjektiivin taivutus 1. Det lilla gymnasiet... 2. Det allvarliga problemet... 3. De nödvändiga förändringarna... 4. Den enkla lösningen... 5. Det komplicerade schemat...

6. De obligatoriska ämnena... 7.... den frivilliga kursen. 8. Den tunga provveckan... 9. Det svåra provet... 10.... det underkända betyget. s. 51, övning 12 Adjektiivin taivutus Adjektiivi attribuuttina ja predikatiivina När man vill skapa en 1. god 2. personlig kontakt med en annan människa, är det 3. viktigt att samla in så mycket information som 4. möjligt om hur den andra tar emot och behandlar information, samt vilka preferenser och värderingar den andra personen har. Det är dock minst lika 5. betydelsefullt att skapa så 6. goda förhållanden som 7. möjligt, och speciellt ett 8. positivt utgångsläge för kommunikationsprocessen. Vi har 9. naturliga ritualer, med hjälp av vilka vi försöker skapa dessa 10. bra /goda förutsättningar, vi hälsar, skakar hand osv. Avsikten med dem är att vi ska möta den andra parten på samma våglängd och skapa en 11. förträfflig atmosfär. Många är 12. verkliga naturbegåvningar när det gäller att skapa 13. god kontakt, men de flesta av oss har mycket att lära inom detta 14. angelägna område. De flesta av oss skapar 15. instinktivt en god kontakt då förhållandena är 16. gynsamma, och om vi tycker om eller uppskattar den andra parten. Om vi inte känner den andra personen, eller om vi spänner oss inför situationen, eller rentav väntar oss något 17. negativt, uppstår i allmänhet inte någon 18. god kontakt. Den är en absolut 19. nödvändig grund till all väl 20. fungerande kommunikation. Det är också 21. möjligt att bygga upp en 22. lyckad kontakt på en 23. icke-verbal nivå. (ur NLP - Vägen till framgång och förändring/facile Publishing 1999) s. 54, övning 13 Läs texten Daglig textdos rensar hjärnan och skriv en sammanfattning på finska. Använd frågorna som hjälp. Sammanfattning på finska, ca 100 ord. Ruotsalaiset ovat hyviä lukijoita. 75 prosenttia ruotsalaisista ymmärtää uutta tietoa sisältävän tekstin riittävän hyvin, mikäli se on kirjoitettu yleiskielellä. Vain noin puolet englantilaisista yltää samaan. Syytä tyytyväisyyteen ei kuitenkaan ole, koska kuilu niiden välillä, jotka lukevat paljon ja niiden, jotka eivät lue lainkaan, kasvaa koko ajan. Hyvin koulutetut lukevat yhä enemmän, vähän koulutetut, lähinnä miehet, yhä vähemmän Yksi syy ruotsalaisten hyvään lukutaitoon ovat TV-ohjelmien tekstitykset. Lapset lukevat niitä jo hyvin nuoresta ja harjoittelevat samalla lukemista. Lukeminen pitää aivot virkeinä. Kun lukee joka päivä haasteellisen tekstin, ei luudu. Lukemattomuus vaarantaa demokratian, koska lukemalla saa tietoa. Jos ei tiedä yhteiskunnan asioista, ei voi vaikuttaa niihin. s. 54, övning 14 Vem läser mest? Vastaukset löytyvät sivulta 56, missä teksti on ilman aukkoja. s. 55, övning 15 Lyssna på texten. Fyll i luckorna. Vastaukset löytyvät sivulta 56, missä teksti on ilman aukkoja. s. 56, övning 16 s. 56, övning 17

s. 57, övning 18 Sammanfatta tre-menings-testet på finska med hjälp av frågorna. Mitä tehdään? Kirja avataan sattumanvaraisesti. Pistetään sormi johonkin sivulla, luetaan. Jos ei miellytä, uusitaan koe vielä kaksi kertaa. Mitä johtopäätöksiä? Jollei mikään kohta innosta, ei hankita kirjaa. Mistä aletaan lukea? Siitä, missä innostava kohta oli. s. 57, övning 19 s. 57, övning 20 Imperatiivi Skriv alla imperativ som du hittar i texten. Kan du ge regeln för imperativbildning? Kolla i grammatiken. slå upp läs gör om ta köp låna Regeln för imperativbildning: imperativ = verbets stam = tala! böj! köp! sy! spring! HUOM! Voisi muistuttaa, että I konjugaatiossa imperatiivin viimeinen kirjain on aina a, koska I konjugaatioon kuuluuvien vartalo päättyy aina a:han. s. 59, övning 21 Vem är vem? Kan du känna igen flickorna av beskrivningarna nedan? Kuka? Sara Pitää jännityksestä, lukee öisin. On lukenut pienestä pitäen, lukee yhä paljon, vaikka opinnot vievät aikaa. Kuka? Någon som vi inte känner! Lukee yökaudet. Lukeminen alkoi kuitenkin vasta lukiossa. Ei ehdi enää niin paljon, koska opiskelee. Kuka? Hanna Ahmii kasapäin kirjoja lomalla, sivistää myös itseään tärkeillä teoksilla ja mielenkiintoisella kielellä. Kavereissa sekä kovia lukijoita että sellaisia, jotka eivät kirjoista välitä. Kuka? Emma Jännitystä, kauhua, todellisuus toisin silmin viehättää. Toivoisi lukevansa enemmän ja pitkäjänteisemmin. s. 59, övning 22 s. 60, övning 23 s. 61, övning 24

s. 61, övning 25 s. 61, övning 26 Substantiivin taivutus Substantiivin suku Vilken form har substantivet? Studera parvis de markerade orden och fundera på hur ni kan veta om substantivet har: en- eller ett-genus singularis eller pluralis obestämd eller bestämd form och till vilken deklination det hör? Människan (en, sg., best. 1.) har alltid haft behov av att berätta. Och populärkulturen (en, sg., best. 3.) speglar människan som människa (en, sg., obest. 1.). När den seriösa kulturen (en, sg., best. 3.) misslyckas blir det ett ökat intresse (ett, sg, obest.) för populärkultur (en, sg., obest. 3.), tror seriexperten (en, sg., best. 3.) Mattias Axelsson. Då den svenska romankonsten (en, sg., best. 3.) under det senaste årtiondet (ett, sg., best. 4.) inte intresserat de unga läsarna (en, pl., best. 5a.) har den växande populärkulturen (en, sg., best. 3.) tagit över det stora behovet (ett, sg., best. 5.) Serier (en, pl., obest. 3.) handlar ofta om att växa upp, säger han. Men även intresset (ett, sg., best. 4.) för serieforskning har ökat de senaste åren (ett, pl., best. 5.) Mattias själv har speciellt intresserat sig för kända superhjältar (en, pl., obest 2.) Den gemensamma nämnaren (en, sg., best 5a.) är att de alltid har två identiteter (en, pl., best. 3.) Detta kan symbolisera tonåringars (en., pl., obest. 2.) konflikt att ibland vara barn (ett, pl., obest. 5.) och ibland vara vuxna (en, substantiverat adj. pl.) Clark Kent är vuxen (en, substantiverat adj. sg.) men beter sig som ett barn (ett, sg., obest. 5.) Tintin handlar på ett visst plan (ett, sg., obest. 5.) också om detta, med Tintin som det lydiga idealbarnet (ett, sg., best. 5.) och Kapten Haddock som den olydiga busungen (en., sg., best. 2.). Magnus började med ett orskningsprojekt (ett, sg., obest. 5.) om svenska serier redan för många år (ett, pl., obest. 5) sedan. Lite senare kom en våg (en, sg, obest. 1.) av intresse för serieforskning. Den moderna serieforskningen (en, sg., best.) är ett erkänt område (ett, sg., obest. 4.) inom populärkulturen (en, sg., best. 3.). s. 64, övning 27 Skriv upp alla fakta som du får veta om Liselott i texten. Berätta sedan om henne för en klasskamrat. Liselott kommer från Malmö och hon har läs- och skrivsvårigheter. I skolan tyckte hon att det var pinsamt när man hade högläsning eftersom hon läste hackigt och långsamt. Hon älskade att skriva noveller och dikter. Hon skäms inte över sitt handikapp. Hon har varit på en starta eget kurs och var bäst i klassen i snabbläsning. Hon har gått ut gymnasiet och jobbat som skådespelare och musik- och dramapedagog. s. 64, övning 28 Svara på frågorna. 1. Båda har dyslexi. 2. Hon läste ordet fel. Hon såg ordet svarspost som svartpost i många år. 3. Hon menar brev från olika myndigheter som t.ex. skattemyndigheter, socialmyndigheter och skolor och sjukhus. 4. Hon läste hackigt och långsamt. Hon ville gömma sig under bordet när de skulle ha högläsning i skolan. 5. Hon lyckades ganska bra! Hon har gått ut gymnasiet.6. Hon har en frisk och positiv inställning sitt handikapp, vilket gör att hon klarar av mycket. 6. s. 64, övning 29 Följande påståenden stämmer inte överens med texten. Korrigera dem i ditt häfte.