3-3 Skriftliga räknemetoder



Relevanta dokument
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:

2-13 Binära talsystemet Namn:

3-5 Miniräknaren Namn:

2-2: Talförståelse, faktoruppdelning Namn:

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

Övningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

2-9: Bråktal: gemensam nämnare

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

FACIT. Kapitel 1. Version

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

2-7: Bråk-förlängning Namn:.. Inledning

2-4: Bråktal addition-subtraktion. Namn:.

Algoritmer i Treviso-aritmetiken.

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

FACIT. Kapitel 1. Version

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = Alla tal ligger på en tallinje.

Sammanfattningar Matematikboken X

Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.

DIVISION ISBN Till läraren

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK. Division

Minsta gemensamma nämnare vad är det?

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

7-2 Sammansatta händelser.

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

8-5 Ekvationer, fördjupning. Namn:.

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Multiplikation genom århundraden

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Taluppfattning och problemlösning

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

MULTIPLIKATION ISBN

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

2-8: Bråk, förkortning. Namn:.. Inledning

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk

7-1 Sannolikhet. Namn:.

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK


Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

FACIT. Kapitel 3. Version

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Copyright Per-Olof o Christine Bentley MATTEMISSAR, ORSAKER OCH ÅTGÄRDER. Matematiksvårigheter

Specifikation av spelen i Rutiga Familjen

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Mål Blå kursen Röd kurs

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

Javisst! Uttrycken kan bli komplicerade, och för att få lite överblick över det hela så gör vi det så enkelt som möjligt för oss.

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

1 Aylas bil har gått kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till?

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa).

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

SUBTRAKTION ISBN

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

4-8 Cirklar. Inledning

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 1

4-4 Parallellogrammer Namn:..

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

Delprov G: Skriftliga räknemetoder

HUR VÄL ANSER DU ATT DU UTVECKLAT FÖLJANDE. För- och efternamn: Personnummer: Datum:

Tiokompisar och dubblor

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1

Lärarhandledning med tips och idéer till POSITIONSPLATTAN

TRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

De fyra räknesätten. Ur det centrala innehållet. Förmågor. Problemlösning. Metod

3-7 Procentuella förändringar

100 tips till 100-rutan

Lathund, bråk och procent åk 7

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

ARBETSPLAN MATEMATIK

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7

Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

MATEMATIK I FAMILJEN

Transkript:

Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare, mobiltelefoner med inbyggda räknare och datorer, men du har ju inte alltid tillgång till dessa. Då kan en bit papper och en penna göra underverk. En annan viktig aspekt är att du i detta delmoment kommer att få en bra kunskap om hur vårt talsystem fungerar. Det är inte så illa! Hur många räknesätt har vi och vad kallas de? Svar: Helt rätt: 4 stycken: addition, subtraktion, multiplikation och division. För att göra livet lite enklare för oss så buntar vi ihop de två första. Men först lite grundläggande om vårt talsystem och hur det är uppbyggt. Decimalsystemet För att förstå hur man utformar skriftliga räknemetoder så måste man känna till det talsystem som vi arbetar med. En vägledning får du genom att fundera ut hur många olika siffersymboler vi har, och vilka dessa är. Svara nedan! Svar:. Just så! Vi har tio siffersymboler: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Av den anledningen kallas vårt talsystem för det decimala talsystemet (från Grekiskans deca som betyder just tio) Vi har ett tal: 325. Vad betyder siffrorna 3, 2 och 5? Svar: 3-an betyder.. 2-an betyder.. 5-an betyder.. Siffrorna har olika betydelse beroende på vilken position i talet de står på. Vi har entalssiffror, tiotalssiffror, hundratalssiffror, tusentalssiffror osv. Detta måste man ha örnkoll på när man räknar för hand annars blir det fel. Skriftliga räknemetoder. Sida 1

Addition och subtraktion Dessa räknesätt kallar vi ju populärt för plus och minus, och de hör ihop lite grann. Du kan säkert ställa upp addition och subtraktion redan, så detta blir repetition. Exempel 1: beräkna 327 + 134. 1 3 2 7 3 2 7 3 2 7 + 1 3 4 1 3 4 1 3 4 11 6 1 4 6 1 Vi tar det tydligt, och börjar med entalssiffrorna: 7 + 4 = 11, dvs. svaret blir ett med ett i minne som blir ett tiotal. Tiotalssiffrorna: 1 (i minne) + 2 + 3 = 6. Det blir ingen minnessiffra att överföra som hundratal. Det blir med andra ord 6 tiotal. Hundratalssiffrorna: 3 + 1 = 4, så vi har 4 hundratal. Svaret blir med andra ord: 4 hundratal+6 tiotal+1 ental eller 461. Exempel 2: beräkna 327 134 10 3 2 7 2 2 7 2 2 7-1 3 4-1 3 4-1 3 4 3 9 3 1 9 3 Entalssiffrorna: 7 4 = 3. Ingenting konstigt Tiotalssiffrorna: 2 3 går inte. Vi får låna 10 st tiotal från hundratalssiffran. Nu har vi totalt 10+2=12tiotal.12 3 = 9. Vi har alltså 9 st tiotal i svaret. Hundratalssiffrorna: Nu har vi två hundratal kvar ( vi tog ju ett hundratal och förvandlade det till 10 st tiotal)2 1 = 1. Svar: 1 hundratal+9 tiotal+3 ental eller 193. Om det negativa talet är större än det positiva så råkar man ut för att subtraktionen för den mest signifikanta siffran dvs. den med högst vikt, inte går att utföra. Det är helt i sin ordning. Svaret blir ju negativt. Ta till exempel 57 89. Det blir ju -32! Beräkna nu följande additioner och subtraktioner manuellt. Du kommer inte att få plats på detta papper, så gör uträkningarna i ditt räknehäfte eller på ett separat A4-ark. 3-3-01 528+333 Svar:. 3-3-02 528-333 Svar:. 3-3-03 123+123 Svar:. 3-3-04 123-123 Svar:. 3-3-05 123-124 Svar:. Skriftliga räknemetoder. Sida 2

Multiplikation Nu kommer du att ha nytta av kunskaperna från delmomentet om huvudräkning och det du lärt dig ovan om decimalsystemets egenskaper. Det är bättre att förstå än att lära sig utantill! Exempel 3: beräkna 23*15. Det spelar ingen roll om vi tar 23*15 eller 15*23 eller hur? (5*8 är det samma som 8*5) 23 är 2 tiotal + 3 ental. Dessa skall vi båda multiplicera med 15. Vi får med andra ord: 23*15 = 2*10*15+3*15, och vi kan ställa upp det som följer: 15 * 23 4 5 3 ental * 15 är 45 ental + 3 0 2 tiotal * 15 är 30 tiotal eller 300 ental 3 4 5 Lätt som en plätt. Men lite svårare blir det om det blir minnessiffror vid multiplikationen! Exempel 4: beräkna 23*18. Vi gör ett liknande resonemang. 23 är 2 tiotal + 3 ental. 1 8 * 2 3 5 4 3*8 = 24, dvs. 4 ental och 2 tiotal att lägga till 3 + 3 6 2*8 = 16 dvs. 6 tiotal och 1 hundratal att lägga till 2 4 1 4 6+5 = 11 dvs. 1 tiotal och 1 hundratal att lägga till 3 Vi tar några övningsexempel på skriftlig multiplikation. Det blir trångt på detta papper, så använd ditt räknehäfte. 3-3-06 23*56 Svar:.. 3-3-07 12*19 Svar:.. 3-3-08 57*14 Svar:.. 3-3-09 99*33 Svar:.. 3-3-10 43*17 Svar:.. Skriftliga räknemetoder. Sida 3

Division Nu har vi sparat det svåraste till sist. Men lugn du har övat upp din talförståelse nu, så det borde inte vara något problem att förstå vad du gör och det är vad det hela går ut på. Division påminner om multiplikation, men man går baklänges. Man startar med en täljare som man skall dela upp i ett antal delar som anges i nämnaren. Går divisionen jämt upp är allt väl, annars blir det en rest kvar, och man får svara med ett blandat tal. Det gäller att hålla reda på vilken position i talet man arbetar med och att vara systematisk. Det finns många olika sätt att ställa upp divisioner. Inget är rätt utan du gör som du vant dig vid som tidigare. Division med entalsnämnare, ofta kallat kortdivision Detta är det enklaste fallet. Det brukar även kallas för kortdivision. Här går du rätt på, och börjar naturligtvis med den siffra i täljaren som har högst position. Vi tar ett exempel: Exempel 5: Beräkna 123:3 123 Lösning: =041 eller 41. 3 1 hundratal delat med 3 går inte. 1 är mindre än 3. 12 tiotal kan man dela med 3. Det blir 4 tiotal som resultat. Ingen rest. 3 ental går att dela med 3. Resultat: 1 ental. Kvoten blir med andra ord 43. Oftast blir inte siffrorna så enkla som i ovanstående exempel. Exempel 6: Beräkna 312:6 312 Lösning: = 052 eller 52. 6 3 hundratal delat med 6 blir inget hundratal. 6 är större än 3. 31 tiotal delat med 6 blir 5 tiotal. 5 tiotal * 6 = 30 tiotal. Kvar blir 1 tiotal eller 10 ental. 12 ental delat med 6 blir 2 ental. Ingen rest. Kvoten blir med andra ord 52. Vi tar några exempel. Använd ditt räknehäfte när du utför följande divisioner: 3-3-11 132:6 Svar:.. 3-3-12 525:5 Svar:.. 3-3-13 912:3 Svar:.. 3-3-14 217:7 Svar:.. 3-3-15 219:7 Svar:.. Ibland har man lite otur, och divisionen går inte jämt upp. I 3-3-15 fick du en rest på 2 sjundedelar. Skriftliga räknemetoder. Sida 4

Division med tvåsiffriga nämnare Nu blir det lite mer komplicerat! I stället för att hålla reda på en ensiffrig nämnare så får du nu arbeta med en tvåsiffrig, eller kanske med ännu fler siffror. Men ta det lugnt, och bli inte uppjagad. Det är nämligen ingenting principiellt som skiljer jämfört med tidigare. Vi tar ett inledande exempel: Exempel 6: Beräkna 806:26 Har du någon aning om hur man skall göra? Svar: Javisst! Gör som du gjort tidigare när du arbetade med en ensiffrig nämnare: Starta med hundratalssiffran. Går 8 att dela med 26? Nix! Då har vi 80 tiotal. Går dessa att dela med 26. Jovisst! Det går 3 gånger. 3*26=78, och det som blir kvar är 2 st. tiotal. 2 tiotal+6 ental blir 26. 26 delat med 26 går 1 gång. Vi får 1 ental. Svaret blir 21. Nu har vi resonerat oss fram till hur man skall göra när man dividerar med tal som har två eller fler siffror. Man kan ställa upp en sådan division på många sätt, men vad som är gemensamt är att divisionen utförs på i princip samma sätt som ovan. Du får göra som du är van! Vi tar några exempel så du blir varm i kläderna. Gör divisionerna i ditt räknehäfte, och svara här. 3-3-16 180:12 Svar:. 3-3-17 322:14 Svar:. 3-3-18 792:24 Svar:. 3-3-19 2046:33 Svar:. 3-3-20 391:17 Svar:. Skriftliga räknemetoder. Sida 5

Sammanfattning: Addition utförs position för position, och du startar med entalssiffran. Om resultatet blir större än 9 så blir det en minnessiffra till nästa position. Subtraktion utförs också position för position. Du startar med entalssiffran. Om subtraktionen inte går att utföra så får du låna från närmaste högre position till vänster. Glöm då inte att minska den med en enhet! Multiplikation utförs position för position. Du startar med entalssiffran och multiplicerar hela det andra talet. Om resultatet från en multiplikation blir större än 9, vilket det ofta blir, så får du en minnessiffra som kan variera från 1 till 8. Den måste du addera till resultatet från nästa multiplikation. När Du multiplicerat entalssiffran med den andra faktorns alla siffror är det dags för tiotalssiffran. I och med att det nu är frågan om tiotal, så skiftar vi position ett steg till vänster. När du utfört alla delmultiplikationer och skrivit resultaten lodrätt över varandra så du inte blandar ihop entalssiffror, tiotalssiffror osv. så summerar du ner resultatet. Börja med entalssiffrorna. Division med ensiffrig nämnare gör du position för position. Du måste börja med den siffra som har högst position, och fortsätta med nästa lägre position. Ofta får du restsiffra, som blir 10 ggr mer värd när den flyttas ner till närmaste position till höger. Om divisionen inte går jämt ut för entalssiffran, så blir det rest. Division med flersiffrig nämnare gå till på samma sätt som för ensiffrig nämnare. Du har fler siffror att hålla reda på, och för att göra livet enklare, så kan du använda den divisionsalgoritm som du lärt dig tidigare. Veckans gåta: Vad händer med mjölken om en ko av misstag sväljer en kniv? Be din lärare titta på dina och diskutera dina lösningar. Det finns fler träningsuppgifter på lager. Se nästa sida. Skriftliga räknemetoder. Sida 6

3-3 Skriftliga räknemetoder. Träningsuppgifter Nivå 1: 3-3-100 Beräkna med kortdivision: 324:6 3-3-101 Beräkna med kortdivision: 486:9 3-3-102 Beräkna med kortdivision: 525:5 3-3-103 Beräkna med kortdivision: 144:6 3-3-104 Vilken positionsvikt har 7-an i talet 372? 3-3-105 Vilken positionsvikt har 7-an i talet 7 214? 3-3-106 Vilken positionsvikt har 5-an i talet 4 512? 3-3-107 Utför följande multiplikation för hand: 122*8 Skriftliga räknemetoder. Sida 7

3-3-108 Utför följande multiplikation för hand: 15*11 3-3-109 Utför följande multiplikation för hand: 12*13 3-3-110 Utför följande som kortdivision: 252:3 3-3-111 Utför följande som kortdivision: 222:6 3-3-112 Utför följande som kortdivision: 222: 3 3-3-113 Utför följande som kortdivision: 180:3 3-3-114 Utför följande som kortdivision: 180:6 Skriftliga räknemetoder. Sida 8

Nivå 2: 3-3-200 Beräkna med kortdivision: 156:12 3-3-201 Beräkna med kortdivision: 156:13 3-3-202 Beräkna med kortdivision: 294:14 3-3-203 Utför följande multiplikation för hand: 121*56 3-3-204 Utför följande multiplikation för hand: 234*123 3-3-205 Utför följande multiplikation för hand: 735*76 3-3-206 Beräkna med kortdivision: 195:13 3-3-207 Beräkna med kortdivision: 196:14 Skriftliga räknemetoder. Sida 9

3-3-208 Beräkna med kortdivision: 224:14 3-3-209 Beräkna med kortdivision: 225:15 3-3-210 Beräkna med kortdivision: 255:15 3-3-211 Beräkna med kortdivision: 256:16 3-3-212 Beräkna med kortdivision: 304:16 3-3-213 Beräkna med kortdivision: 289:17 3-3-214 Beräkna med kortdivision: 357:17 Nivå 3: Det finns inga träningsuppgifter på nivå 3 Skriftliga räknemetoder. Sida 10