Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner Astma och allergi Övervikt Livsstil som leder till ohälsa i vuxen ålder Psykisk ohälsa Sociala skillnader i hälsa karin.guldbrandsson@ki.se Sociala skillnader i hälsa Hjärt- kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade Svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hos tjänstemän Ensamstående kvinnor med barn röker mer, är oftare överviktiga, har mer besvär av värk och har oftare nedsatt psykiskt välbefinnande Astma och allergier är vanligare bland barn i lägre socialgrupper Tandhälsan är sämre hos socioekonomiskt svaga grupper Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låg inkomst Folkhälsorapport 9 Tillväxtens betydelse för hälsan som vuxen Långsam tillväxt ökar risken för framtida ohälsa (Kuh & Ben Shlomo 4) Hjärt/lungfunktion (Barker ) Kognitiva funktioner (Richards et al 2) Psykisk hälsa och stresskänslighet (Nilsson et al 1, Cheung et al 2) Hjärt-kärlsjuklighet och diabetes (Davey Smith et al 1) Bröstcancer (de Stavola et al 4) Schizofreni (Jones and Done, in press) Vad påverkar tillväxten hos barn? Genetiska faktorer (Perry and Lumey 4) Moderns egen hälsa och tillväxt som barn (Perry and Lumey 4) Låg närings- och syretillförsel till fostret (Barker ) Närings- och syretillförseln till fostret styrs av moderns hälsa och livsmiljö, tillgång till mat och exponering för riskfaktorer under graviditeten (Broke et al 1989, Bobak et al ) Socioekonomiskt relaterade riskfaktorer Fattigdom Låg utbildningsnivå hos mamman Rökning Alkohol- och drogbruk Näringsfattig kost under graviditet och spädbarnstid Låg tillväxt hos barn kombinerat med undermåliga socioekonomiska förhållanden leder till ökad risk för sämre hälsa som vuxen
Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Döda/ unga Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Folkhälsorapport 9 Barns hälsa
Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Antidepressiva läkemedel 6 Folkhälsorapport 9 Ungdom Dygnsdoser per invånare per dag 4 3 2 1 Flickor -19 Pojkar -19 Totalt -19 198 1987 1989 199 1991 1993 199 1997 1999 1 2 3 4
Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Ungdom Psykisk ohälsa - DALYs per 1-18 år Disability Adjusted Life Years (DALYs) Förlorade levnadsår + funktionsnedsatta levnadsår = DALYs En DALY motsvarar total förlust av ett år av full hälsa DALYs är ett sätt att i en enhet mäta en befolknings samlade hälsa (både sjuka, skadade och döda) Astma Störd psykisk utveckling Inåtvända psykiska problem Utagerande psykiska problem 4 6 8
3 3 198 13 9 ULF: 4 Besvär av ängslan, oro eller ångest, 16-24 år 199 1 9 19 23 11 11 2 26 12 28 13 4 3 14 8 Skolbarns hälsovanor, Känner sig nere mer än en gång i veckan, 1 år 198 199 24 11 2 3 13 2 1 198 ULF: Besvär med sömnen, 16-24 år, 9 8 6 6 11 199 27 2 18 19 16 13 13 12 2 Sömnbesvär och trötthet 3 Ung i Värmland: Ofta eller alltid känt sig ledsna 7 7 under läsåret, 1 år 198 21 199 22 2 27 2 32 9 Oro och nedstämdhet 6 4 4 3 3 2 1 198 37 Q-9-undersökningarna 3 22 i Göteborg: Känt sig 16 13 deppiga 6 senaste veckan, 1 år 199 42 48 2 3 2 1 17 14 22 22 Skolbarns 19 hälsovanor, 18 Svårt att somna, 1 år 28 22 6 4 3 Stockholms läns landsting: Nedsatt psykiskt 3 31 3 välbefinnande 21-24 23 2år 18 62 3 Studie i Östergötland, Depression, oro, ångest eller 13 14 sömnsvårigheter, -29 år 8 6 9 198 199 3 2 1 2 Ung 22 i Värmland: 19 Svårt att 17 sova, 1 16 år 14 11 11 2 17 198 199 2 198 199 2 198 199 2 ULF: Återkommande 16 huvudvärk 1 1 el migrän, 16-24 år 2 198 199 1 198 6 4 4 3 3 2 1 8 3 198 11 16 Skolbarns 4 hälsovanor, Magont, 1 år 23 2 199 Q-9- undersökningarna 32 i 23 Göteborg: Värk någonstans, 1 år, 199 2 1 7 198 3 2 2 1 28 Anspänning och värk 17 18 Ung i Värmland: Känt 13 14 sig spända, 1 år, 1 38 6 6 199 2 7 7 2 2 11 Ryggont Känt sig ledsen Svårt att sova Nedsatt psykiskt välbefinnande Svårt att koncentrera sig Dåligt humör Dålig aptit Besvär med sömnen Besvär av ängslan, oro eller ångest Sedan åren kring 199 ökar Deppighet Nervositet Känt sig spänd Huvudvärk eller migrän Värk i skuldror, nacke eller axlar Nedstämdhet Huvudvärk Värk någonstans Depression, oro, ångest eller sömnsvårigheter Svårt att somna Magont Trötthet Dessutom är utvecklingen sämre i Sverige än i tio andra europeiska länder med jämförbara data Det fanns hopp Studien Skolbarns hälsovanor -6 visade tecken på förbättrad psykisk hälsa En ny Skolbarns hälsovanor genomfördes 9-. Men
Andel elever åk 9 som har 2 eller fler symptom varje vecka enligt Skolbarns hälsovanor Trend psykosomatik 1-åringar Grodan,% 47,% En nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska ohälsa 4,% 4,% 3,% 3,% 2,%,% 1,%,%,% 27,7% 1,6% 31,21% 21,62% 36,% 23,3% 41,72% 26,9% 36,76% 22,8% 23,88% pojke flicka Genomförd av SCB Hösten 9 skurs 6 och 9 (alla skolor i Sverige) Population 199 Svarsfrekvens 83% Epidemiologisk underlag, trender över tid Lokalt underlag för reflektion,% 198 1993 1997 1 9 Skolbarns hälsovanor Grodan Enkät med 42 frågor Fem dimensioner av psykisk hälsa Psykosomatiska besvär Nedstämdhet Koncentrationssvårigheter Bristande välbefinnande Problemens påverkan på vardagslivet Samt Mobbning Alkoholbruk (endast åk 9) Tobaksbruk (endast åk 9) Resultat Psykisk ohälsa vanligare för flickor resp. äldre barn Ingen, eller liten skillnad, avseende kommuntyp och barns/föräldrars födelseland Mindre ohälsa för barn som bor med båda föräldrarna Det ser väldigt olika ut på olika skolor Orsaker till ungas psykiska ohälsa? Två viktiga arenor: Arbetsmarknaden och skolan Arbetsmarknaden 3 jobb för ungdomar försvann i samband med 199-talskrisen och kom aldrig tillbaka - Försämrad ekonomi - Bor kvar längre hos föräldrarna - Fler studerar längre (även de som hellre vill jobba) Ökningen av den psykiska ohälsan går parallellt med arbetsmarknadens utveckling för ungdomar
Skolan Folkhälsorapport 9 Ungdom Skolan har fått ökad betydelse - ökad differentiering gör tillvaron mindre förutsägbar - ökad individualisering leder till högre krav på den enskilde individen - 28% av -åringarna saknar fullständiga gymnasiebetyg - % slutar 9:an utan godkända betyg Folkhälsorapport 9 Ungdom Andelen ungdomar som två år efter gymnasiet vare sig är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar Rött: 36-% Gult: 2-36% Grönt: 12-2% Källa: SKL 8 Hur kan man främja barns och ungas psykiska hälsa? Evidensbaserade insatser i förskolan som främjar den psykiska hälsan Generella och tidiga insatser Evidensbaserade insatser Insatser i förskola och skola Föräldrastöd 1. Barncentrerad pedagogik 2. Utbildad personal 3. Känslomässig träning 4. Språklig och matematisk träning. Ökat inflytande
Kompetenser/förmågor Tillgång till förskola Barncentrerad pedagogik Utbildad personal Emotionell träning Ökade kompetenser hos förskolebarn Reducerad förekomst av problem Ökad psykisk hälsa Känslomässiga, sociala, kognitiva och intellektuella kompetenser är starka skyddsfaktorer för hälsa Förskolan och skolan är en viktiga arenor för att utveckla barns kompetenser! Intellektuell träning Ökat inflytande Evidensbaserade insatser i skolan som främjar den psykiska hälsan o Socialt och emotionellt lärande o Program baserade på kognitiv psykologi o Prevention av mobbning o Program som förebygger aggression o Lokal återföring av hälsodata
Föräldrastöd Anknytningsprogram (spädbarn) Samspelsprogram (2-12 år) Kommunikationsprogram (-1 år) Uppslagsverk Barn & Unga www.fhi.se Barnhälsovården (BVC) Stöd till deprimerade föräldrar under nyföddhetsperioden Anknytningsprogram: - Syfte: utveckla positivt samspel mellan vuxna och barn - Ex: Från första början; Vägledande samspel (International Child Development Program) Samspelsprogram 2-12 år Uppmuntrar positiv uppmärksamhet, klar kommunikation & genomtänkt gränssättning Program: - Familjeverkstan - De otroliga åren - Komet - Aktivt föräldraskap - Föräldrakraft Kommunikationsprogram (-1 år) Hälsa - ett livsloppsperspektiv Fokus på kommunikation och tid tillsammans med barnet. Alkohol och drogförebyggande. Program: Aktivt föräldraskap idag tonår Föräldrakraft Örebro Prevention Program Familjens resurser Relation till föräldrar Förskola Barns sociala, intellektuella, emotionella och språkliga förmågor Skola Fritid Hälsa under uppväxt och som vuxen
The main determinants of health General politics Social policy Healthy public policy Health policy Disease prevention Health promotion Health care Economy Life chances Lifestyle - environment Health QoL Upstream Downstream Optimera balansen Skyddsfaktorer Riskfaktorer www.fhi.se/uppslagsverkbarn