TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-23 Diarienummer KS/2015:115 Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun Förslag till beslut Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun godkänns. Sammanfattning Kommunens resultat för 2015 blev 104 miljoner kronor. Det är 74 miljoner bättre än vad vi budgeterat. En stor del beror på att vi inte fått färdigt de lokaler vi planerat. Vi har inte heller behövt använda de medel som kommunfullmäktige avsatte för oförutsedda kostnader. Utöver detta har nämnderna tillsammans gjort ett överskott på 28 miljoner med en variation mellan ett underskott om 10 miljoner och ett överskott om 13 miljoner. Under 2015 var investeringsnivån relativt låg 239 miljoner. Detta beror på ovanligt få pågående infrastruktur- och lokalprojekt i egen regi. Under året har det planerats för och pågått förberedande arbete inför kommande investeringar. Av de sexton mål som kommunfullmäktige fastställde har nio uppfyllts, fem har inte uppnåtts men vi är på rätt väg och två mål har inte uppfyllts. De två mål som inte nåtts avser inflytande och minskade koldioxidutsläpp. Den sammanfattande bedömningen är att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-23 Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun Beslutet skickas till KSF GJ SE - MG Gunilla Josefsson Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
Ekonomichef KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)
Kungsbacka kommuns årsredovisning 2015 Version 2016-03-29 KSAU Materialet i denna pdf är publicerat och anpassat för webbplatsen arsredovisningkba.se/2015
Innehåll Visionen visar vart vi vill 6 Prioriterade mål och direktiv 8 Kommunens kvalitet i korthet 21 Medborgarundersökningen 27 Vår värdegrund Bitt 29 MÅL OCH RESULTAT Kommunens organisation 36 Barn och utbildning 41 Stöd och omsorg 47 Bygga, bo, trafik och parker 52 Fritid, kultur, folkhälsa och turism 57 Miljö 61 Näringsliv och arbete 63 VÅR VERKSAMHET En attraktiv arbetsgivare 66 Ledarskap 71 Hållbart arbetsliv 72 VÅRA MEDARBETARE Ekonomin i korthet 76 Ekonomisk översikt och analys 79 Redovisningsprinciper 88 Fem år i sammandrag 91 Resultaträkning 93 Balansräkning 94 Kassaflödesanalys 96 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys 97 Investeringar och exploatering 110 Nämnderna 113 Avgiftsfinansierad verksamhet 126 Den samlade kommunala verksamheten 132 EKONOMISK REDOVISNING
Stabilt i oroliga tider Oroligheter i omvärlden, med miljontals människor på flykt, har präglat året. Kungsbacka har tagit emot fler flyktingar än tidigare och arbetar intensivt med att få till ett bra mottagande. Boende, utbildning och arbete är grunden för att känna sig delaktig i det svenska samhället och för en bra integration. En viktig utmaning nu och framöver är att skapa fler bostäder. Ekonomin har varit god och resultatet för 2015 är 104 miljoner kronor. Försäljning av mark och återbetalning av försäkringspremier från Arbetsmarknadens försäkringsbolag, AFA, är engångshändelser som bidrar till det positiva resultatet. Det ger förutsättningar som behövs när vi planerar för en växande kommun. För växer gör vi. Under året blev vi hela 925 personer fler och Kungsbacka har nu 79 144 invånare. Ungefär 20 000 bor i Kungsbacka stad och vi har under året planerat och satt igång projekt som leder till både fler bostäder och mer verksamhet i de centrala delarna. Kvarteret Valand och projektet Väster om ån, som ska knyta ihop innerstaden med Kungsmässan, är exempel på det. Men det byggs på betydligt fler håll i kommunen vi gör bedömningen att målet nåtts för 2015 om färdigställande av 500 bostäder. Planberedskapen är god och gör att vi beräknar byggstart om hela 900 bostäder under 2016. Vi reser mer tillsammans Allt fler av våra invånare reser kollektivt. Det märks i Åsa där satsningen på Åsa station blivit en stor framgång. Ungefär 500 resenärer reser regelbundet från stationen. En undersökning visar att de nästan 40 procent som tidigare åkte bil, nu väljer tåg istället. Bilresorna har därmed minskat med motsvarande två varv runt jordklotet varje vecka! Då minskar koldioxidutsläppen årligen med 1 000 ton. Under året har kommunen infört fria resor med kollektivtrafiken för alla över 65 år. För att tidigt skapa goda vanor och uppmuntra till kollektivresande, har även Kungsbackas cirka tretusen gymnasieelever fått fria resor på fritiden och kan resa i hela regionen. Ett nytt linjenät med dubbelriktad trafik och ändhållplatser i stadsdelarna, ger snabbare resor och kollektivresandet i stadstrafiken ökade kraftigt under hösten. För knytpunkterna i Hede, Särö och Snipen finns färdiga planer för ytterligare förbättringar av kollektivtrafiken. Dessutom bygger vi flera nya gång- och cykelvägar i kommunen. Här känns det tryggt Trygghet är väsentligt. Hela 95 procent av kommunens invånare säger att de känner sig trygga. Tillsammans med polis och Brottsförebyggande rådet har vi hittat områden att se över lite extra, för att ytterligare öka tryggheten; Resecentrum, mörka platser som gångtunnlar och motionsslingor samt trafiksäkerhet. Vi satsar även stort på mer och bättre belysning.
Vi värnar miljö, företag och våra anställda Med vår kemikalieplan, som är under utveckling, satsar vi bland annat på att minska barns exponering för kemiska ämnen. Under 2015 ökade andelen miljömärkta rengöringsmedel rejält och den totala volymen av inköpta kemiska produkter sjönk. Kungsbacka ska också vara en företagsvänlig kommun. Därför vill vi speciellt värna näringslivet och har tagit fram ett näringspolitiskt program under året. För att öka servicen har vi satsat på att bli än bättre på tillgänglighet och bemötande. Det förändringsarbetet fortsätter under kommande år, för att ytterligare underlätta etableringar i kommunen. Med fördjupad kunskap om företagens villkor, står vi bättre rustade i vår ambition. Oroligheter och utmaningar till trots, Kungsbacka kommuns anställda har hanterat nya händelser och förutsättningar med stor professionalitet. Med årets satsning på rekrytering, praktikanter, kompetensutveckling och bra introduktion för nyanställda vill Kungsbacka kommun fortsätta att vara en utvecklande arbetsplats och en attraktiv arbetsgivare. Till sist vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för ert engagerade och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. OMSLAGSFOTO: PATRIK LEONARDSSON Hans Forsberg kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Järnström kommundirektör
Mål och resultat
Vår vision Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen
Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.
Prioriterade mål och direktiv Inledning Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Måluppfyllelse 2015 Det fanns 16 prioriterade mål under 2015. Vi har inte nått målet Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Vi har nått målet
Mål om ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 45 45 43 48 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Index 0-100. Vi har inte nått målet Vi har gjort många goda insatser under året, ett arbete som måste fortsätta för att nå målet. Vi kommer i ännu högre grad arbeta med invånarnas möjlighet att påverka de politiska besluten och verksamheternas utformning. Kungsbackas index är ändå bättre än medel för Sveriges kommuner på 40. Med en mer effektiv synpunktshantering och ökad användning av sociala medier för inflytande och dialog så beräknas målet nås. Kommentarer I uppdraget med att öka invånarnas möjlighet till inflytande har vi under året arbetat med system, processer och utbildningar för att förbättra tillgängligheten av handlingar och övrig information. Under 2015 har flera insatser som bidrar positivt till målet genomförts, däribland invånardialoger och invånarpaneler. Exempel på dialoger och paneler som genomförts berör bland annat Badhusparken, boende för äldre, nyanländas erfarenheter och kommuninvånarnas upplevelse av trygghet. Kungsbacka direkt har under året utvecklat och fått utrymme att etablera arbetssätt och rutiner, vilket har skapat ett väl fungerade kundcenter. Vi har arbetat med att tydliggöra uppdraget för Kungsbacka direkt, samt anpassat införande av nya förvaltningar till pågående aktiviteter och organisationsförändringar i kommunen. Inom de sociala nämnderna har det ofta funnits samordning och samverkan med andra myndigheter och gemensamma möten för ökad helhetsbild och inflytande. Beroende på den stora flyktingströmmen har vi haft flera informations- eller samrådsmöten inför byggandet av boende för ensamkommande barn och unga. Syftet har varit att förklara hur processen med plan- eller bygglovsärenden går till och när man som invånare kan lämna sina synpunkter. Mål om bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 60 57 55 61 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet, index 0-100. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 70 72 70 70 Mätning: Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande betygsskala 0-100.
Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 69 68 66 72 Mätning: Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet, betygsskala 0-100. Vi har inte nått målet. Vi ser en oroande trend i mätningarna för bemötande och tillgänglighet trots att dessa utgör de viktigaste pelarna i vår värdegrund. Därför har vi planerat och påbörjat en rad insatser för att vända trenden och uppfylla målvärdet. Förändringarna bidrar till att förbättra invånares upplevelse av gott bemötande med kommunen och även om målet inte uppnås bedöms det vara på rätt väg utifrån de insatser som planeras och redan påbörjats. Hade vi inte haft en plan som är under igångsättning hade målet istället bedömts som ej uppnått. Kommentarer Det har genomförts ett omfattande utvecklingsarbete om lokaler och framtida arbetssätt i syfte att öka tillgängligheten av service till kommuninvånarna. Arbetet syftar också till att göra det lättare för kommuninvånarna att komma i kontakt med kommunen med sina olika frågor och behov. Utvecklingsarbetet med flexibla arbetssätt ska även gynna idéer och innovation, vilket förväntas bidra till att skapa bättre bemötande och tillgänglighet för kommuninvånarna. En fortsatt utveckling av e-tjänster har skapat tillgänglighet dygnet runt för kommuninvånaren. Införandet av e- arkiv har också ökat tillgängligheten av allmänna handlingar. Under året har vi arbetat fram en plan för omfattande insatser i syfte att utveckla kulturen och förhållningssätt hos ledare och medarbetare i organisationen, både vad gäller i förhållande till kommuninvånare och internt i kommunen.utvecklingsarbetet ska främja samverkan mellan förvaltningarna för att få utväxling på den samlade kompetens som finns, optimera nyttan och erbjuda en högre servicenivå för kommuninvånaren. Mål om hälsosamt liv Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 8,1 8,1 8 8,1 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga. Utfallet baseras på frågan om invånarna anser att det finns förutsättningar att leva ett hälsosamt liv i kommunen. Svaren ges på en tio-gradig skala, 1-10, där 1 är det lägsta värdet och 10 det högsta. Vi har nått målet Målet har nåtts och under året har det funnits en bra bredd på nämndernas arbete, både vad det gäller målgrupper som inriktning. Nämnderna behöver dock utveckla gemensamma strategier, ett större helhetstänkande samt i högre grad redovisa effekterna av insatserna. Kommentarer Vi har infört Anna och Lars hälsa, ett arbetssätt inom vård och omsorg med syfte att förebygga ohälsa hos äldre. Vi har arbetat systematiskt med att öka antalet cykelresor genom attraktiva och säkra cykelvägar. Ett arbete med livsstilsförändring för familjer i En frisk generation har påbörjats. Förskola & Grundskola har arbetat med utomhuspedagogik och lärmiljöer utanför de vanliga lokalerna.
Mål om minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 87 % 93 % 93 % 88 % Mätning: Ungdomsenkäten Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 90 % 95 % 94 % 92 % Mätning: Ungdomsenkäten Luppen vart tredje år, däremellan kommunens ungdomsenkät, åk 8. Andel som uppger att de inte röker. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 86 % 92 % 96 % 86 % Mätning: Ungdomsenkäten Luppen vart tredje år, däremellan enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel som uppger att de inte använder narkotika. Vi har nått målet Under året har ett flertal satsningar och arbeten bidragit till att målet har uppnåtts. I framtiden behöver vi dock utveckla gemensamma arbetsformer för att i ett tidigt stadie nå ungdomar i riskzon för missbruk utifrån deras specifika förutsättningar. Vi behöver också bredda föräldrastötet och genomföra fler åtgärder på individnivå. Kommentarer Elof Lindälvs gymnasium har arbetat med rökfri skoltid genom temat Rökfria Lindälv. Polisen och kommunens gymnasieskolor har inlett en samverkansarbete för att förebygga och upptäcka droganvändning. Förvaltningen för Individ & Familjesomsorg har erbjudit föräldrakurser om cannabis. Inom Förvaltningarna för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning finns en gemensam drogpolicy & handlingsplan som är väl implementerad och används i praktiken. Träningsanläggningar som förebygger dopning har blivit diplomerade. Mål om trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 66 67 66 66 Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Index 0-100.
Vi har nått målet Under 2015 har en rad trygghetsskapande satsningar gjorts, vilka har bidragit till att målet har uppnåtts. Vi har bland annat utökat vårt samarbete med externa myndigheter som polisen och BRÅ kring trygghetsskapande åtgärder som ökad trygghet i gångtunnlar, samt ett samprojekt angående klottersanering. Kommentarer I SKL:s dokumentation Öppna jämförelser kommer Kungsbacka på plats 13 av landets samtliga kommuner när trygghetsindikatorer jämförs. Uppseendeväckande är att kommuner som är bättre placerade än Kungsbacka har väsentligt färre invånare. Kommunens arbete med trygghetsmålet är under ständig utveckling. Nämnderna har i sin årsrapportering redovisat en mängd pågående projekt. Det är alldeles uppenbart att trygghetsaspekterna numera är en naturligt del av nämndernas utvecklingsarbete som successivt har implementeras i den ordinarie verksamheten. Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa har genom sitt arbete med grannsamverkan ökat antalet deltagande hushåll till hela 8000, vilket innebär att 25% av kommunens samtliga hushåll är engagerade i grannsamverkan/trygghetsarbetet. Mål om företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun UTFALL 2013 UTFALL 2014 UTFALL 2015 MÅLVÄRDE 2015 63 63 63 67 Mätning: Insikt, SKL:s nöjd kund-undersökning. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Många goda insatser görs men för en snabbare positiv utveckling, och för att nå målet krävs ett ökat fokus och en ökad kunskap om företagens förutsättningar och betydelse för ett hållbart samhälle. Kommentarer En genomlysning av processer i myndighetsutövning och ökad samverkan mellan förvaltningar har genomförts. Detta för att förenkla för företag, samt för att kunna erbjuda en snabbare handläggning. Utbildningar för att nå ett värdskap i toppklass har genomförts. En utveckling av företagslotsen och olika E-tjänster har påbörjats. Vi har gjort insatser för att öka antalet elever som får möjlighet att driva UF-företag. Företagsbesök tillsammans med Kommunstyrelsens arbetsutskott har genomförts. Framtidsforum 2015 ett dialogmöte för företag, politik och ledande tjänstemän i kommunen har genomförts. Vi har påbörjat en utveckling av Made by Kungsbacka för ökad samverkan mellan näringsliv och utbildning/skola. Kattegattleden, vilken skapar goda förutsättningar för besöksnäringen har invigts. Löpande mätningar av nöjd-kundundersökningen Insikt möjliggör kontinuerlig uppföljning av de myndighetsområden som mäts
Mål om minskat försörjningsstöd Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 2,5 % 2,3 % 2,3 % 2,5 % Mätning: Andel hushåll med försörjningsstöd. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 24 % 25,5 % 23 % 25 % Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Fotnot: Långvarigt försörjningsstöd avser 10 månader eller längre. Vi har nått målet Konjunkturläget i landet har tillsammans med de insatser som genomförts bidragit till att behålla den låga nivå av andelen hushåll som har försörjningsstöd. Andelen hushåll som haft försörjningsstöd längre än tio månader har också minskat. Målet är därför uppnått. Kommentarer En överenskommelse har slutits med Försäkringskassan om att samverka kring målgruppen sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst som får försörjningsstöd. Förhoppningen är att dessa klienter ska komma ut i någon form av aktivitet. Genom att samordna insatser med Arbetsförmedlingen och Individ & Familjeomsorg bidrar Kompetenscentrum till att individer i åldersgruppen 16-64 år tidigt kommer ut i arbete och egenförsörjning. Ett arbete med att utveckla och starta arbetsintegrerade sociala företag för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har påbörjats under 2015. Målet är att deltagare som riskerar utanförskap ska få ytterligare en möjlighet att komma i egenförsörjning. Insatser för att underlätta och bredda samarbete mellan skola/utbildning och näringsliv/arbetsliv har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. Genom stödet till Ung Företagsamhet får unga möjlighet att träna sina entreprenöriella förmågor som stärker deras attraktionskraft mot arbetsmarknaden i framtiden. Mål om att fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2014 7100 7068 7410 7500 Mätning: Antalet resor i tusental med kollektivtrafiken. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Under året har ett flertal satsningar gjorts inom kollektivtrafiken. Dessa satsningar har i kombination med de ökade resemöjligheterna från Åsa station bidragit till att antalet resor inom kollektivtrafiken har ökat.i juni infördes också ett nytt linjenät i tätorten. Det nya linjenätet gör det enklare att från de olika stadsdelarna snabbt ta sig till stationen och byta till pendeltåget, samt göra resor till andra stadsdelar och verksamhetsområden. Satsningarna inom kollektivtrafiken har påverkat utvecklingen i rätt riktning så att målet är nära att nås.
Kommentarer Genom att bygga fler bostäder i centrala Kungsbacka får fler möjlighet att enkelt ta sig till pendeltåget och kunna göra arbetsresor kollektivt. Exempel på projekt under planering är Aranäs 3 och St Gertrud. Syftet med satsningarna inom kollektivtrafiken är att fler ska resa kollektivt, inte bara till Göteborg utan även inom Kungsbacka. I samband med det nya linjenätet rustade kommunen upp ett flertal hållplatser och byggde även några nya där det finns behov. Förvaltningen för Teknik har totalt rustat upp 60 busshållplatser sedan 2010. Alla hållplatser har byggts med hög standard på tillgänglighet och med väderskydd. Kungsbacka kommun delar från och med april 2015 ut kollektivtrafikkort som gäller inom kommunen till alla som fyllt 65 år. De första månaderna har cirka 20.000 resor gjorts per månad, dvs cirka 2 resor per person i genomsnitt. Kommunen delar också från och med höstterminen 2015 ut skolkort och fritidskort till alla gymnasieelever. Mål om minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 171 168 158 160 Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m 2, graddagskorrigerad. Vi har nått målet Målet har nåtts tack vare flertalet energisatsningar, och vi bedömer att det är möjligt och nödvändigt att sänka energiförbrukningen ytterligare. Vår analys är att utökad samverkan med brukare av lokaler samt fortsatt utbildning i driftoptimering för tekniker kommer vara framgångsrik. Idag är Kungsbacka en av landets tio främsta kommuner när det gäller installerad solcellseffekt och den satsningen behöver också fortsätta. Att ha fokus på miljöfrågan på detta goda sätt är en förutsättning för fortsatt positiv måluppfyllelse. Även skolans pågående samtal med barnen är viktig för våra framtida möjligheter att nå energimål i samhället i stort. Kommentarer Vi ser en full effekt av de aktiviteter som pågått i det fleråriga energisparprojektet. Vi har genomfört en satsning på energioptimeringsutbildning. I samband med nyproduktion är riktvärdet max 40 kwh per kvm. Mängden tillskottsvatten har minskat, vilket sparar energi på pumpstationer och reningsverk. Vi ser en minskad energimängd per producerad mängd dricksvatten i vattenverket. De särskilda boendena Blåvingevägen och Ekhaga har genomgått miljörevisioner och arbetar med att bli miljöcertifierade. Mål om ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 17 % 26 % 27 % 27 % Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel.
Vi har nått målet Andelen ekologiska livsmedel var 2015 totalt 27 procent för serviceområde Måltider. Vår satsning har vidare stärkt medvetenheten kring fördelarna med att öka andelen ekologiska livsmedel, både hos kommunens förvaltningar som bedriver kärnverksamhet som upphandling av livsmedel. Kommentarer I vårt arbete att nå målet har vi debiterat de beställande förvaltningarna för merkostnaden för ekologiska livsmedel. De förvaltningar och verksamheter som inte har möjlighet att få merkostnaderna finansierade har inte haft möjlighet att enskilt nå målet om 27%. Det är också viktigt att alla verksamheter har möjlighet att dokumentera och följa upp andelen ekologiska inköp. Mål om minskning av farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 32 % 14 % 7 % 20 % Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel. Vi har nått målet Lokalvårdens användning av städkemikalier minskade med 56 procent jämfört med 2014, beräknat på kostnaden. Målvärdet för 2015 med maximalt 20 procent icke miljömärkta rengöringsmedel uppnåddes med råge och landade på 7 procent. Vi har också påbörjat arbetet med att ta fram en kemikalieplan som omfattar fler områden, vilket gör att det i framtiden kommer att krävs fler och större insatser för att nå målvärdet. Kommentarer Kommunstyrelsens förvaltning påbörjade under 2015 arbetet med att ta fram en kemikalieplan för Kungsbacka kommun. Planen ska ta ett helhetsgrepp om kemikalier i produkter och varor i kommunens verksamheter, och bland annat ange vilka nivåer på krav som ska ställas vid upphandling och inköp. Alla förvaltningar och nämnder kommer att omfattas av planen. I det första skedet kommer den att ha ett särskilt fokus på verksamheter som rör barn och unga. Serviceområde Lokalvård arbetade under året för att verksamheten skulle bli miljödiplomerad, och gjorde en grundlig utredning av sin miljöpåverkan. En övergång till miljömärkta och parfymfria produkter har genomförts. Kommunens förskolechefer fick under året en första utbildningsinsats om problematiken med farliga ämnen i varor och barns känslighet. Representanter för förskolecheferna är med i arbetet att ta fram en vägledning som ska hjälpa förskolorna att rensa bort olämpliga material och att välja rätt när de skaffar nya material, varor och produkter.
Mål om minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5 procent UTFALL 2013 UTFALL 2014 UTFALL 2015 MÅLVÄRDE 2015-6,5 % 0,9 % 2,6 % - 7,5 % Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Vi har inte nått målet Koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor har ökat med 2,6 procent jämfört med 2014, vilket innebär att vi inte har nått målet på en minskning med 7,5 procent som är ett högt målvärde. Vi har påbörjat satsningar för att nå målet, bland annat genom att vi har ställt om kommunens fordonsflotta till en mer miljövänlig fordonsflotta. Kommunen har också under 2015 anställt en fordonsansvarig som jobbar för denna omställning, vilket sannolikt kommer få genomslag i form av minskade koldioxidutsläpp under 2016. Kommentarer Den absolut största andelen av koldioxidutsläppen kommer från resor med kommunens tjänstebilar följt av resor med egen bil i tjänsten. Tillsammans står de utsläppen för nästan 90 procent av de totala utsläppen. Koldioxidutsläppen från flygresorna har nästan fördubblats jämfört med 2014. För att snabbare ställa om kommunens fordonsflotta till en mer miljövänlig fordonsflotta så har kommunen under 2015 anställt en fordonsansvarig som jobbar för denna omställning, vilket sannolikt kommer få genomslag i form av minskade koldioxidutsläpp under 2016. De flesta av de anställdas resor sker utanför kommunen, men inom regionen sker med tåg, vilket har mycket låga koldioxidutsläpp. Mål om bra skola Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 25 36* - 20 Mätning: Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Sammanvägt resultat i Öppna jämförelser beräknas utifrån en sammanvägning av sju mått, bland annat elevresultat i åk 6 och 9. *Måtten har förändrats mellan 2013 och 2014 och en jämförelse går därför inte att göra. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 219,7 225,7 237* 222 Mätning: Genomsnittligt meritvärde i årskurs nio. *Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. Målvärdet är utifrån den tidigare beräkningsgrunden på elevernas 16 bästa betyg. Utfall för 2015 beräknat utifrån elevernas 16 bästa ämnen är 227,8 och kan relateras till målvärdet 222. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 86 % 87,1 % 85,2% 100 % Mätning: Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen.
Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015-94,1 % 91,2 % 100 % Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. 2014 var första gången elever från den nya gymnasieskolan, GY11, fick slutbetyg och första gången möjligheten för elever att erhålla gymnasieexamen. Det finns därför inget jämförande historiskt utfall. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 89 % 85,4 % 86,6% 90 % Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Eleverna i Kungsbacka har en högre måluppfyllelse av de nationella målen jämfört med riket. Jämfört med föregående år minskar andelen elever i grundskolan som nått målen och som var behöriga till gymnasiet, men det genomsnittliga meritvärdet har ökat. Andelen elever med gymnasieexamen och grundläggande behörighet till högskola och universitet har också minskat. Områden som i framtiden behöver utvecklas är elevers måluppfyllelse och pedagogiskt ledarskap, integration och nyanländas lärande samt vårt kvalitetsarbete. Kommentarer Många lärare har deltagit i kompetenshöjande insatser. Läslyftet, Lärarlyftet, Förskolelyftet, Utveckling av yrkesintroduktion och Arbetsplatsförlagt lärande är några exempel. Projekt kring Bedömning för Lärande (BFL) har genomförts. Inom verksamheten finns det ett fortsatt fokus på flexibla anpassningar för att möta elevers olika behov. Nämnderna för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning har inrättat fler karriärtjänster med utvecklingsuppdrag. Projekt som är knutna till forskning har påbörjats på förskolor och skolor. Skolinspektionen har beslutat att avsluta tillsynen i Kungsbacka kommun, och bedömer att kommunen vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som påtalades vid skolenheter och hos huvudmannen i samband med den regelbundna tillsynen hösten 2014. För huvudmannen handlade det om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det bättre kopplas ihop med den lokala uppföljningen, samt att utveckla analyserna på alla nivåer. Nästa gång Skolinspektionen planerar att genomföra en lika omfattande tillsyn i Kungsbacka är hösten 2017. Mål om attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 7,3 7,3 7,3 7,5 Mätning: Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer. 10-gradig skala. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 83 83 83 85
Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 Mätning: Jämix, antal poäng poäng, max är 180 poäng. Index 0-100. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 68 % 69 % 71 % 74 % Mätning: Andel heltid. Andel heltider är 72,5 % från och med 1 januari. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 436 518 550 450 Mätning: Timavlönade omräknat till heltid. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Den senaste medarbetarenkäten visar på goda resultat liksom tidigare år. Det är också goda resultat i jämförelse med andra kommuner. Antalet sökande till våra lediga tjänster ökar, men det finns tjänster där rätt kompetens är svårrekryterad. Sysselsättningsgraden ökar och tillsammans med övrigt arbete visar detta att vi är på rätt väg mot målet. Kommentarer Arbetet med att ta fram en gemensam ledarplattform för Kungsbacka har fortskridit under 2015. Ledarplattformen definierar gemensamma värderingar och förhållningssätt som utgör grunden för chef- och ledarskap i Kungsbacka. Under året har bredinförandet av Leda i utveckling startat. Leda i utveckling är ett kommungemensamt ledarutvecklingsprogram med fokus på det personliga ledarskapet och att leda i förändring. Förvaltningarna har arbetat aktivt med att genomföra organisations- och kulturförändringar för att möta verksamhetens, medarbetares och ledares behov, men framför allt för att möta framtidens utmaningar. Arbete med kultur är en viktig del i för att Kungsbacka kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare i framtiden. En stor utmaning är att behålla kompetens då flera förvaltningar, särskilt Individ & Familjeomsorg, Förskola & Grundskola, Teknik samt Vård och Omsorg, märker av att det är en högre konkurrens om arbetskraft. För att möta konkurrensen, tillgodose kompetensbehoven och bli en attraktiv arbetsgivare har flera förvaltningar satt fokus på att arbeta med karriärstjänster, kompetenstrapporter och kompetensutveckling. Mål om ekonomiskt resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 2,5 % 4,6 % - 1,5 % Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag. Vi har nått målet Resultatet kommer att uppnås och prognosen är att det hamnar på 2,2 procent. Anledningen är bland annat att resultatet överstiger budget med över 60 miljoner. Detta förklaras till största delen med återbäringen från AFA för 2004 samt exploateringsvinster och ej utnyttjade oförutsedda medel.
Mål om soliditet Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 23,3 % 26,5 % - 23,3 % Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder. Vi har nått målet Soliditeten har förstärkts eftersom årets investeringar varit på samma nivå som avskrivningarna och klarats av utan att öka på låneskulden. Målet har därför uppnåtts. Direktiv om invånardialog Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2015 ska lämnas till kommunstyrelsen. Vi har uppnått direktivet Nio nämnder har genomfört invånardialoger under 2015, lika många som 2014. Vissa dialoger sker i kontinuerliga forum, t.ex. Barbro betalar och dialoger med handikappsorganisationer i kommunen. De flesta dialoger är engångshändelser där invånare bjuds in att diskutera specifika frågor. Dessa har 2015 bland annat handlat om medborgarlöften för trygghet i kommunen, framtidens boende för seniorer, upprustning av Badhusparken och erfarenheter från nyanlända. Under året har även metodplattformen Åsiktsmaskinen tagits fram för att ha dialog med barn och unga, vilken ska vidareutvecklas under 2016. Totalt har över 1 000 personer involverats i dialogerna. Direktivet har tolkats som uppnått utifrån att kommunen i jämn takt initierar och håller dialoger som successivt blir mer ambitiösa. Direktivet upphör nu och i dagsläget kvarstår fortfarande för flera nämnder att mer långsiktigt dokumentera och organisera sitt arbete med invånardialog. Direktivet har haft en styrande effekt och erbjudit en systematisk översikt av arbetet i Stratsys. Fokus framåt bör ligga på kommunövergripande samarbete, att arbeta in dialogen i beslutsprocesser och att utveckla förmågan att nå olika målgrupper. Direktiv om försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Vi har uppnått direktivet Individ och Familjeomsorg gör alltid en grundlig utredning vid nyansökan då frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. Förvaltningen har ett nära samarbete med enheten för Arbetsliv som personen remitteras till vid arbetslöshet, alternativt viss arbetslöshet eller delvis sjukskrivning. På enheten för Arbetsliv får klienterna hjälp i form av vägledning, arbetsträning samt arbetslivsförberedande insatser av individuell samt grupporienterad karaktär som syftar till att stärka individens möjligheter att nå egen försörjning. En försörjningsstödsansökan avslås alltid då sökande inte bedöms aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. Samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerar bra med gemensamma kontinuerliga möten för att stärka och utveckla
rutinerna mellan myndigheterna. Det finns också en samverkansgrupp mellan Individ och Familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och enheten för Arbetsliv i syfte att stärka samverkan mellan enheterna för brukarens bästa. Direktiv om tillgänglighet av handlingar Kungsbacka kommun ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Direktivet är pågående och kommer att uppnås Arbetet med dokumenthanteringsplanerna är organiserat så att de delar som avser ledning och stöd tas fram kommunövergripande av kommunarkivet i samarbete med förvaltningen för Service. Kommunstyrelsens förvaltning leder och stöttar övriga förvaltningar i sitt uppdrag att arbeta med de delar av dokumenthanteringsplanerna som avser kärnverksamheterna. Det arbetet har till stora delar skett under 2015 och fortsätter under 2016. Arbetet med dokumenthanteringen är också ett led i flertalet digitaliseringsprojekt. De förvaltningar som genomgår omorganisationer arbetar med att anpassa sina dokumenthanteringsplaner. Direktivet genomförs enligt uppdrag och bedöms uppnås vid leverans i slutet av 2016.
Under 2015 var skola och äldreomsorg två områden där Kungsbacka fick goda resultat. Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 241 kommuner. Resultaten kan ge en översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet och samhällsutveckling. Totalt används runt 40 mått i undersökningen. Resultaten kan ge ett bra stöd för våra förtroendevalda att få en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi använt färger för att visa vår placering på varje mått. Mörkgrönt betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått bäst resultat på måttet. Ljusgrönt betyder att Kungsbacka tillhör den näst bästa gruppen. Gult betyder att Kungsbacka tillhör den näst sämsta gruppen. Rött betyder att Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått sämst resultat på måttet.
45 40 35 30 13 16 23 19 25 20 15 10 5 0 12 12 12 9 11 5 6 5 7 4 3 4 2012 2013 2014 2015 Sämsta gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen Diagrammet visar Kungsbackas resultat i undersökningen de fyra senaste åren. 2015 tillhörde Kungsbacka de 25 procent bästa kommunerna på 19 mått, medan vi tillhörde den sämsta gruppen kommuner på fyra mått.
2012 2013 2014 2015 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Sämsta gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen 2012 2013 2014 2015 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 Sämsta gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen 3 3 2 1 3 1 4 4 2 2 3 3 1 1 2 2 2 1 2 1 1 2 1 1
4 3.5 3 2.5 1 2 2 2 4 1.5 1 2 0.5 0 1 1 2012 2013 2014 2015 Sämsta gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen
16 14 12 6 9 8 8 10 8 6 4 2 0 4 3 3 4 4 2 4 3 2 2 1 1 2012 2013 2014 2015 Sämsta gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen
9 8 7 6 5 4 4 2 5 5 5 3 2 1 0 3 3 3 3 1 1 1 2012 2013 2014 2015 Sämsta gruppen Näst sämsta gruppen Näst bästa gruppen Bästa gruppen
Medborgarundersökningen Nio av tio invånare kan rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till kommunen. Kungsbacka får jämna och goda resultat i SCB:s medborgarundersökning, vilket visar på en genomgående hög kvalitet. Precis som tidigare år tycker invånarna att kommunen är bra att bo och leva i. Nio av tio invånare kan rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till kommunen. Kungsbackas Nöjd-Region-Index, NRI, som är helhetsbetyget för hur nöjd man är med kommunen som en plats att bo och leva i, hamnar på en delad sjundeplats av samtliga 138 kommuner som är med i undersökningen. Klart tryggare än medel Invånarnas uppfattning om Kungsbackas arbetsmöjligheter har förbättrats jämfört med förra året, vilket ingår i en långsiktigt positivt trend de senaste fem åren. Trygghet är vidare ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål och en av aspekterna i undersökningen. Även här har Kungsbacka stigande resultat sett över en femårsperiod, och vårt indexvärde på 66 ligger tydligt över storleksmässigt jämförbara kommuners medelvärde på 57. Nöjda med servicen Kungsbackas invånare är generellt sett även mer nöjda med de kommunala verksamheterna än i jämnstora kommuner. När invånarna får tycka till har vi bland annat bättre resultat i frågor om vatten och avlopp, kulturutbud, idrotts- och motionsanläggningar, äldreomsorg, samt för-, grund- och gymnasieskola. I Kungsbacka upplever invånarna också en större känsla av inflytande över kommunens utveckling och att kommunens information håller hög kvalitet. Måste jobba vidare på bemötande och tillgänglighet När det gäller bemötande och tillgänglighet, som både är prioriterade mål i kommunen och en del av kommunens värdegrund Bitt, ser vi att vi kan bli bättre. Här har Kungsbackas resultat sjunkit över en femårsperiod. Även möjlighet till påverkan och inflytande i Nöjd Inflytande Index, NII, det totala betyget på invånarnas upplevelse av inflytande i kommunens verksamheter och beslut, har sjunkit de senaste åren.
Det pågår flera satsningar för förbättrad tillgänglighet och inflytande för kommunens invånare: den kommungemensamma kundtjänsten Kungsbacka Direkt vidareutvecklas och kommunen lanserar allt fler e-tjänster för att invånare ska kunna utföra sina ärenden oberoende av tid och rum. Flera invånardialoger hålls varje år och under 2015 deltog totalt över 1 000 invånare i dialogaktiviteter. Öppna svar Vi fick in ungefär 140 öppna svar i årets undersökning. De flesta öppna svar berörde infrastruktur, bostäder, kommunens organisation och politiska utveckling, stadsutveckling, fritid och skola. Attitydundersökning Medborgarundersökningen är en attitydundersökning, där invånarna ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Undersökningen består av tre delar: Nöjd-Region-Index, NRI, som mäter hur det är att bo och leva i kommunen. Nöjd-Medborgar-Index, NMI, som mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter. Nöjd-Inflytande-Index, NII, som mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut. 2015 deltog 138 kommuner, det är dessa som utgör snittet för riket. Sedan starten 2005 har 257 kommuner genomfört undersökningen. Betygsindex kan ligga mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas om ej godkänt Betygsindex över 40 klassas som godkänt Betygsindex över 55 klassas som nöjd Betygsindex över 75 klassas som mycket nöjd Index mellan 0 och 100 Kungsbackas utfall Utfall medel Lägsta utfall Högsta utfall Nöjd-region-index, NRI 72 60 42 78 Rekommendation 81 63 41 86 Utbildningsmöjligheter 68 60 33 86 Trygghet 66 59 42 79 Arbetsmöjligheter 60 50 28 79 Bostäder 55 54 29 69 Nöjd-medborgar-index, NMI 59 54 38 69 Bemötande och tillgänglighet 55 57 47 69 Vatten och avlopp 84 78 61 89 Nöjd-inflytande-index, NII 43 40 25 58 Information 61 55 42 68 Påverkan 42 39 24 58
Vår värdegrund Bitt Medarbetare i Kungsbacka kommun förväntas känna till och arbeta utifrån vår värdegrund. Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott Bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha Inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara Tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi Trygghet. Detta är BITT vår värdegrund. Vår värdegrund BITT ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån värdegrunden. Att jobba med en värdegrund kräver både fokus och resurser. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med BITT i sina verksamheter. Vi ser värdegrunden som en av våra viktigaste framgångsfaktorer för att ge god kommunal service och genomför flera insatser för att förstärka värdegrunden. Även om vi fortfarande har bra värden i förhållande till övriga riket så har nyckeltalen över tid stagnerat vilket vi tar på stort allvar. Därför har vi under året planerat och påbörjat en del kraftfulla insatser för att förstärka värdegrunden som inriktning i all kommunal service och myndighetsutövning. Insatser under 2015 De främsta insatserna som genomförts under året: Fortsatt utveckla vår kundtjänst som startades år 2014 och som tar över mer och mer ansvar från övriga förvaltningar för rutinmässiga ärenden och svarar på enklare frågor. Uppstart av ett omfattande förändringsarbete avseende riktning, struktur och kultur som fortsätter och implementeras under 2016. Däribland genomförande av en omorganisation för att bilda ett nytt Kommunledningskontor. Indirekt ska arbetet bidra till att vi jobbar mer gemensamt och likartat i kommunens olika verksamheter och i högre grad bli Ett Kungsbacka och fokuserar resurserna utifrån kommuninvånaren. För att stödja denna utveckling har det under året även startats ett projekt om framtidens arbetsplatser och arbetssätt som kommer att påverka våra förhållningssätt, Bitt. Påbörjat ett kulturarbete där både Bitt, förhållningssätt och det nya direktivet till 2016, om värdskap, omfattas.
Vi har planerat för hur vi ska och arbeta med kommunfullmäktiges direktiv om att införa värdskap i toppklass som hänger samman med ovan. Den stora satsningen som görs på ledarutveckling i kommunen handlar också om gemensamma värderingar och kultur. I många av våra verksamheter finns ett medvetet och systematiskt arbete utifrån värdegrunden och en stark vilja hos våra anställda att ge ett gott bemötande tillsammans med god service. I skolans brukarundersökningar framgår att eleverna trivs, är trygga och att de kan prata med vuxna om de har behov av det (tillgänglighet). Deras upplevelse av inflytande har ökat jämfört med föregående år men är fortsatt ett förbättringsområde. Även föräldrarna till barn i skolan och förskolan har positiva utfall i enkätundersökningen av bemötande och trygghet, men lägre kring inflytande. Vård och omsorg har under året infört ett arbetssätt med Individens behov i centrum, IBIC som är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt som förväntas ge den enskilde bättre inflytande över hela processen och därmed känna sig mer delaktiga i sin omsorg och vård. Arbetssättet har fått väldigt god effekt. Plan och Bygg har arbetat med kulturutveckling inom områden som ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö och BITT som en naturlig del. Under hösten 2015 har fokus legat på kommunikation och bemötande. Syftet är att skapa en stadig grund som förvaltningen kan bygga vidare på genom bland annat ett stärkt samarbete, ökad effektivitet samt bemötande. Miljö och Hälsas anställda går eller har gått kurs i kommunikation och bemötande som ges av Miljösamverkan Halland/Västra Götaland. Inom de sociala nämnderna finns ofta samordning och samverkan med andra myndigheter och gemensamma möten för ökad helhetsbild och inflytande. Beroende på den stora flyktingströmmen har vi haft flera informations- eller samrådsmöten inför byggandet av boende för ensamkommande barn och unga. Syftet har varit att förklara hur processen med plan- eller bygglovsärenden går till och när man som invånare kan lämna sina synpunkter. Flera invånardialoger har genomförts, bland annat om Badhusparken, boendeformer för äldre och om nyanländas erfarenheter. Vi har även haft invånardialog tillsammans med polisen om kommuninvånares upplevelse av trygghet och utvecklat en metod om hur dialog kan föras med barn och unga. Nyckeltal Vi använder nyckeltalen nedan för att följa upp arbetet med Bitt. Pilarnas riktning anger trenden för kommunen sett över tre år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till riket. Grön pil, vi ligger över rikssnittet Gul pil, vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil, vi ligger under rikssnittet. Detta mäter vi Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Riket 2015 Nöjd-Medborgar-Index, NMI. Index 0-100 64 63 62 59 54 Fortfarande bland ett av de högsta värdena av kommunerna men med vikande index 2015. Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen. 10- gradig skala 6,6 7 6,6 6,7 6,6 Utfallet är i nivå med övriga riket. Det innebär att över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande. men trenden är vikande. Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen. 10- gradig skala 6,6 6,8 6,5 6,5 6,4 Utfallet är i nivå med övriga riket. Över 80 procent upplever ett gott eller mycket gott bemötande, men trenden är vikande.