Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter Heliga Stolen och Vatikanstadsstaten 2011 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Heliga Stolen utgör statsledning för Vatikanstadsstaten (oftast kallad Vatikanstaten eller Vatikanen, det senare används också som synonym för Heliga Stolen), på 44 hektar med ca 800 invånare samt kyrkoledning för den världsvida katolska kyrkan med nästan 1,2 miljarder medlemmar. De senare är i allmänhet medborgare i andra stater och omfattas av deras rättssystem. Vatikanstadsstaten är världens minsta självständiga stat. Staten, som grundades 1929, bildades huvudsakligen för att påven som ledare för en världsvid kyrka inte skulle vara beroende av någon annan suverän. Heliga Stolens, det vill säga påveämbetets, påverkansområde är emellertid mycket större än så. Det sägs ibland att Heliga stolen inte är en stat men att den har en stat. Påven leder med hjälp av sin förvaltning, kurian, den världsvida katolska kyrkan. Heliga Stolen/Vatikanstadsstaten är en absolut monarki. Påven utses av det så kallade kardinalskollegiet i hemliga val. I övrigt förekommer inte val eller politiska partier. Biskopar utses av påven och de i sin tur antar prästkandidater. Medborgare i Vatikanstadsstaten är i de allra flesta fall katolska präster. Att vara medborgare i Vatikanstadsstaten är snarast att jämföra med att inneha ett diplomat- eller tjänstepass. Vatikanstadsstaten saknar en rad av de funktioner som förknippas med en stat och samarbetar i administrativa frågor nära med Italien. Flertalet av de totalt 3 000-4 000 personer som dagligen arbetar i Vatikanstadsstaten är bosatta i Rom och är medborgare i Italien eller i någon annan stat. Vatikanstadsstatens speciella karaktär gör att dess efterlevnad av de mänskliga rättigheterna inte kan analyseras på samma sätt som för andra stater. En stor del av ansvaret när det gäller katolska kyrkans efterlevnad av mänskliga rättigheter åvilar de nationella kyrkorna. Nationella katolska kyrkor, deras präster och biskopar som verkar i enskilda stater, religiösa ordnar samt enskilda katoliker som är medborgare i dessa stater omfattas av dessa staters lagar.
2 Heliga Stolen är en mycket stark förespråkare för religionsfrihet, som man ser som den mest grundläggande mänskliga rättigheten. Religionsfriheten tolkas i en vid bemärkelse av kyrkan, och omfattar såväl varje individs frihet att både utöva och byta sin religion och religiösa samfunds rätt att bedriva undervisning och social verksamhet. Heliga stolen och den katolska kyrkan är en kraftfull principiell förespråkare för rätten till liv, inklusive mot dödsstraff och mot abort och preventivmedel, eftersom det mänskliga livet enligt kyrkans lära ska respekteras från befruktningen till den naturliga döden. Sexualitet anses höra hemma inom det heterosexuella äktenskapet, som ska vara öppet för att få barn. Homosexualitet anses strida mot naturen. Heliga Stolen har en traditionell syn på mannens och kvinnans roll i samhället och inom familjen, och man accepterar inte synen på kön som en social konstruktion (gender). Vatikanstadsstatens medborgare har i princip yttrande- och informationsfrihet. Kärnan i katolska kyrkans lära kan knappast ifrågasättas av den som vill företräda kyrkan. I praktiken debatteras också de mest kontroversiella frågorna i läran intensivt inom katolska kyrkan, inte minst på internet. Katolska kyrkan som helhet, många nationella katolska kyrkor och även de religiösa ordnarna är sedan länge aktivt engagerade i arbetet för mänskliga rättigheter, inte minst i låginkomstländer, framför allt vad avser religionsfrihet, sjukvård, socialt arbete och undervisning. Heliga Stolen är också starkt engagerad för skydd av personer som tillhör religiösa minoriteter och rätten att fritt få utöva sin tro. Man är också engagerad mot rasism och främlingsfientlighet samt för asylsökandes och flyktingars rättigheter. Heliga Stolen har ett mångårigt och brett engagemang för mänskliga rättigheter på det internationella planet. Engagemanget rör främst religionsfrihet, sociala och ekonomiska rättigheter, fredlig konfliktlösning samt rätten till liv. Heliga Stolen motarbetar på principiell grund förslag som man uppfattar strider mot den så kallade naturrätten (rättsliga principer som är grundade i naturens egen ordning och som står över de lagar som stiftats av människor), till exempel rörande homosexualitet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Under 2010 och 2011 uppdagades i en rad stater omfattande sexuella övergrepp av katolska präster mot minderåriga och barn. Som en följd av avslöjandena har Heliga Stolen och de nationella kyrkorna under 2010 och 2011 vidtagit en rad åtgärder för att förebygga och ingripa mot framtida övergrepp. Heliga Stolen kan förväntas fortsätta sitt mångåriga och breda internationella engagemang på området mänskliga rättigheter. Motståndet mot de aspekter av homo-, bi- och transpersoners (hbt) och kvinnors mänskliga rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa som man anser strider mot naturrätten kan också förväntas fortsätta. Så även den intensiva debatt som för närvarande förs inom katolska kyrkan rörande bland annat maktfördelningen inom kyrkan (mellan påven och biskopskollegiet samt mellan kvinnor och män), synen på kvinnor
3 och män, på kvinnlig prästvigning, på preventivmedel och på olika sexuella läggningar. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Heliga stolen har tillträtt följande FN-konventioner på området mänskliga rättigheter: - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två fakultativa protokollen om barn i väpnade konflikter respektive om handel med barn och barnpornografi - Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Några besök av FN:s olika specialrapportörer har inte varit aktuella. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Rätten till liv innebär framför allt att ingen godtyckligt får berövas livet. Den katolska kyrkan lär att det mänskliga livet ska respekteras från befruktningen till den naturliga döden. Även det ofödda barnet är, enligt kyrkans syn, en individ som till fullo får sina mänskliga rättigheter redan från befruktningsögonblicket. Enligt katolska kyrkan hör sexualiteten hemma inom det heterosexuella äktenskapet, vilket i princip ska vara öppet för att få barn (så kallad naturlig barnbegränsning godtas dock). Naturrätten (det vill säga rättsliga principer som är grundade i naturens egen ordning och som står över de lagar som stiftats av människor), utgör grunden för kyrkans morallära. På denna grund är katolska kyrkan och därmed Heliga Stolen stark motståndare till dödsstraff, men även till abort och preventivmedel. Kroppslig integritet, inklusive kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp och huruvida hon önskar föda barn eller inte, betraktas som underordnad barnets rätt till liv. Om kvinnans liv och hälsa riskeras av en graviditet och/eller en förlossning kan abort i enskilda fall godtas. Ett uppmärksammat fall 2010 rörde en nioårig brasiliansk flicka, som fick genomgå abort efter att ha blivit gravid med tvillingar efter att upprepade gånger ha våldtagits av sin styvfar. Sexuella övergrepp mot minderåriga är ett grovt brott enligt katolsk kyrkorätt. Flertalet katoliker i västvärlden bedöms i dag ignorera kyrkans preventivmedelsförbud. Kyrkliga företrädare på fältet, såsom präster som mottar bikt, katolska ordnar och biståndsorganisationer har enligt uppgift ofta en pragmatisk inställning i enskilda fall. Påven Benedictus XVI uttalade i en intervjubok 2011 att användande av kondom i vissa fall exemplet gällde en manlig prostituerad som vill motverka aidsspridning kan vara befogad.
Trohet inom och avhållsamhet utanför äktenskapet förblir dock enligt katolska kyrkan viktigare än kondomer för att förebygga aids. Avslöjandena under 2010 och 2011 av omfattande sexuella övergrepp, inklusive pedofili, mot minderåriga bland katolska präster och om höga kyrkliga dignitärers mångåriga mörkande av övergrepp har påverkat kyrkan djupt. Påven har muntligt och i ett särskilt brev (till de irländska katolikerna) tagit eftertryckligt avstånd och understrukit att kyrkan ser sexuella övergrepp som ett mycket allvarligt brott. Heliga Stolen menar dock att det i första hand är de nationella kyrkornas ansvar att förhindra och hantera sexuella övergrepp om än under Vatikanens moraliska och juridiska ledning. Frågan om Heliga Stolens och påvens, respektive de nationella kyrkornas ansvar för övergreppen, har varit en uppmärksammad aspekt av debatten inom och utom katolska kyrkan. Påven har gjort tydliga uttalanden om att kyrkan ska samarbeta med sekulära myndigheter i arbetet mot övergreppen. I de länder där anmälningsplikt finns ska katolska kyrkan följa den nationella lagstiftningen. Om institutionerna inte själva har anmälningsplikt ska kyrkan uppmana offren eller deras anhöriga att anmäla. 4. Dödsstraff Heliga Stolen och katolska kyrkan är motståndare till dödsstraffet. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Inga rapporter finns om fall av godtyckligt frihetsberövande eller restriktioner av rörelsefriheten i Vatikanstadsstaten. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Katolsk kyrkorätt, den så kallade kanoniska rätten, har lämnat djupa spår i den västerländska rättsskipningen. Idag spelar den påvliga rättsskipningen en underordnad roll, men tre påvliga domstolar existerar alltjämt och dömer katoliker enligt kyrkorätten oberoende av nationalitet. Apostoliska biktöverdomstolen leds av en kardinal. Den dömer i svåra fall av dödssynder. De räknas som synder som begås vid fullt medvetande om att man bryter mot Guds ord. 4 Högsta domstolen är en slags kassationsdomstol (en slags överdomstol, som endast kan upphäva, men inte själv ändra en underdomstols utslag). Den prövar således om en annan domstol formellt har handlat korrekt eller inte. Den så kallade romerska rotan är den tredje och mest kända av de tre katolska domstolarna. Den är kyrkans centrala appellationsdomstol, till vilken man kan överklaga domslut som fattats på stiftsnivå under biskoparnas ledning. Den romerska rotan är den domstol som slutgiltigt avgör bland annat frågor som rör upphävandet av äktenskap (skilsmässa är inte tillåten enligt katolsk kyrkorätt, däremot kan äktenskap förklaras upphävda).
5 Militärdomstolar eller andra extraordinära domstolar förekommer inte. Vatikanens rättskällor är den katolska kyrkorätten (den kanoniska lagen) och en apostolisk konstitution, kompletterade med särskilda dekret och konventioner. När de inte förslår tillämpas italienska civil- och kommunallagar. 7. Straffrihet Inga uppgifter om straffrihet förekommer. I samband med de senaste årens avslöjanden om sexuella övergrepp har det hävdats att även företrädare för Heliga Stolen, inklusive påven, borde ställas inför rätta för att inte ha gjort tillräckligt för att ingripa mot övergrepp. Heliga Stolens ståndpunkt är att det juridiska ansvaret för övergreppen i första hand vilar på enskilda förövare och nationella katolska kyrkor och institutioner. 8. Yttrande-, press och informationsfrihet, inklusive på internet Frågan om yttrandefrihet är komplicerad vad gäller Heliga Stolen, Vatikanstadsstaten och katolska kyrkan. Kärnan i katolska kyrkans lära, dogmerna, kan knappast ifrågasättas av den som vill företräda kyrkan. Katolska teologer som i sin undervisning eller sitt författarskap anses avvika från kyrkans lära kan åläggas publiceringsförbud, förlora rätten att förmedla katolsk undervisning (vilket inte behöver innebära att de avstängs från sin yrkesutövning) eller underkastas andra disciplinåtgärder. Under 2011 avsattes en australisk biskop för att ha velat diskutera kvinnlig prästvigning. Vatikanstadsstatens medborgare har i princip yttrande- och informationsfrihet. Den halvofficiella dagstidningen Osservatore Romano har på senare år utvecklats till att inte enbart ge utrymme åt halvofficiella åsikter. Uttalanden i medier av kyrkliga företrädare på alla nivåer i kontroversiella frågor är vanliga. Läckor av ickeofficiella dokument har blivit vanligare. I praktiken debatteras också de mest kontroversiella frågorna i läran intensivt i katolska kyrkan, inte minst på internet. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfriheten respekteras i princip av Heliga Stolen och Vatikanstadsstaten. Nuvarande påven Benedictus XVI anser dock att katolska präster inte bör inneha politiska uppdrag. 10. Religions- och övertygelsefrihet I praktiken är alla personer som är bosatta i Vatikanstadsstaten katolska trosutövare. Heliga Stolen är starkt engagerad för religionsfrihet, liksom för skydd för personer som tillhör religiösa minoriteter och deras rätt att utöva sin tro. Religionsfrihet lyfts ofta fram i påvliga uttalanden som den mest grundläggande
6 mänskliga rättigheten. Den omfattar enligt Heliga Stolen inte bara friheten att utöva sin religion och byta religion utan också religiösa samfunds rätt att bedriva undervisning och social verksamhet. Heliga Stolen har sedan många år såväl en aktiv interreligiös dialog med ickekristna trosriktningar som en ekumenisk dialog med andra kristna samfund. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Vatikanstadsstaten, som grundades 1929 genom de tre så kallade Lateranfördragen mellan Heliga Stolen och Italien, är världens minsta självständiga stat. Den kompenserade påven för förlusten (i samband med Italiens enande 1861-70) av den så kallade Kyrkostaten, som från medeltiden växt till att omfatta hela mellersta Italien. Vatikanstadsstaten bildades huvudsakligen för att påven som ledare för en världsvid kyrka inte skulle vara beroende av någon annan suverän. Påven, som formellt är en absolut monark vald av ett kardinalskollegium, är statschef i Vatikanstadsstaten. Han är samtidigt biskop av Rom och överhuvud för den katolska kyrkans universella centrum; den Heliga Stolen. Påven leder katolska kyrkan mellan kyrkomötena, där alla katolska kyrkans biskopar deltar. De så kallade synoderna (återkommande möten med olika konstellationer av biskopar) är i praktiken rådgivande organ till påven. Påven utnämner befattningshavare i den påvliga administrationen, kurian, och biskopar i katolska kyrkan. Med hjälp av kurian leder påven den världsvida kyrkan genom utnämningar och löpande kontakter med dess biskopar och genom att utfärda skrivelser (så kallade encyklikor), brev och andra styrdokument, som får stort genomslag i den katolska världen och inlemmas i katolska kyrkans tradition, som tillsammans med Bibeln utgör grunden för läran. Även den så kallade troskongregationen, som vakar över den katolska lärans renhet, kan utfärda dekret som blir vägledande för den katolska kyrkan. Kärnan i kurian är det så kallade statssekretariatet. Dess högste befattningshavare, kardinalstatssekreteraren, kan liknas vid en regeringschef. Vid sidan av statssekretariatet finns i kurian en rad kongregationer och påvliga råd, bland annat rådet för rättvisa och fred (Justitia et Pax) som bland annat handlägger mänskliga rättigheter och rådet för interreligiös dialog. Motsvarande råd finns i lokalstiften och/eller på nationell nivå, grupperade i kontinentala nätverk. Varken parlament eller politiska partier förekommer i Vatikanstadsstaten. Vanligt är att medlemmarna i religiösa ordnar väljer sina ledare vid så kallade generalkapitel. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Enligt katolska kyrkans sociallära ska ekonomiska aktörer ta etiska hänsyn. Kyrkan värnar om arbetstagares rättigheter och är i många fall en aktör på det arbetsetiska området. Under 2010 tog katolska kyrkan, från påven Benedictus
ner till den lokale kyrkoherden, i samband med upplopp i den italienska staden Rosarno, starkt kritisk ställning mot behandlingen av afrikanska säsongsarbetare i Kalabrien. Kyrkan menade att den ekonomiska exploateringen i form av låga löner, brutna löften om legala kontrakt, långa arbetsdagar och bristfällig inkvartering stred mot de mänskliga rättigheterna. Arbetslöshet förekommer inte i Vatikanstadsstaten. Det finns inte heller någon form av tvångsarbete. Avslöjandena om övergrepp i den irländska kyrkan 2010 omfattade emellertid också fall av livslångt tvångsarbete i katolska institutioner för omhändertagna tonårsflickor. Sekularpräster (som inte tillhör någon klosterorden), ordenssystrar och -bröder i katolska kyrkan får inte vara anslutna till fackföreningar, men de personer (varav de flesta bor i Rom) som har andra uppgifter i Vatikanstadsstaten kan ansluta sig till italienska sådana. Heliga Stolen är inte medlem i den Internationella arbetsorganisationen (ILO) och har inte undertecknat några av dess konventioner. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Tillgången till medicinsk expertis och vård i Vatikanstadsstaten är mycket god. Den erbjuds i första hand vid de många framstående katolska kliniker och sjukhus som finns runtom i Rom. Heliga Stolen och katolska kyrkan är starkt engagerade i hälsofrågor. Katolska företrädare, framför allt företrädare för religiösa ordnar och biståndsorganisationer, bedriver en omfattande verksamhet inom sjukvård, inte minst i låginkomstländer. Ekonomiska aktörer bör enligt Heliga Stolen i sin verksamhet beakta etiska principer och det allmänna bästa. Man är bland annat kritisk till att tillgången till billiga aidsmediciner begränsas av företags patenträttigheter. Heliga Stolen ser trohet inom och sexuell avhållsamhet utanför äktenskapet som de bästa skydden mot hiv/aids. Den som inte lever i enlighet med kyrkans lära, det vill säga har sex utanför äktenskapet, har dock ett ansvar för att minska skadeverkningarna. I praktiken accepterar inte sällan katolska företrädare, framför allt i låginkomstländer, kondomer som ett led i att förebygga aids. Den katolska kyrkan är principiell motståndare till abort. Abort kan, trots katolska kyrkans principiella avståndstagande, accepteras i enskilda fall då kvinnans överlevnad och hälsa skulle riskeras av en graviditet och/eller en förlossning. Heliga Stolen motarbetar kraftfullt på principiell grund, förslag i internationella sammanhang i multilaterala institutioner (till exempel som i deras inflytelserika roll som observatör i FN eller deltagare i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE) förslag om bland annat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, som man uppfattar strider mot den så kallade naturrätten, vilken utgör grunden för kyrkans lära i moralfrågor. 7
8 14. Rätten till utbildning Vatikanstadsstaten bör vad gäller rätten till utbildning ses som ett särskilt fall, då den främst befolkas av vuxna, av kyrkan anställda och då de som arbetar inom Vatikanstaten mycket ofta är bosatta i Rom. För barn och ungdomar erbjuds emellertid skolutbildning vid skolor som drivs i katolska kyrkans regi. För högre utbildning finns i Rom en rad påvliga universitet. Heliga Stolen och katolska kyrkan är starkt engagerade i utbildningsfrågor. Katolska ordnar och biståndsorganisationer bedriver ofta ett omfattande arbete på fältet inom undervisning. Katolska skolor och universitet finns runt om i världen, ofta drivna av jesuiter och i många fall av hög klass. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Västeuropeisk standard råder i Vatikanstadsstaten. Heliga Stolen och katolska kyrkan är starkt engagerade i frågor som rör solidaritet med fattiga länder och människor och social rättvisa. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Enligt katolsk syn har kvinnor och män lika värde och rätt att delta i samhällslivet. En metafysisk skillnad anses dock finnas mellan kvinnor och män, vilken innebär att könen anses komplettera varandra. Genderbegreppet avvisas av den officiella kyrkan eftersom det anses bygga på synen på kön som en social konstruktion. Kyrkan har en traditionell syn på mannens och kvinnans roller i samhället och inom familjen. I påvliga uttalanden betonas ofta kvinnors särskilda begåvning och ansvar för att vårda hem och familj. I många år har det framförts krav på att påven bör utse fler kvinnor till ledande befattningar inom katolska kyrkans högsta ledning. Den romerska kurian är i dagsläget med sina 20 procent kvinnliga anställda en mansdominerad värld, där de högre positionerna endast kan innehas av prästvigda och därmed utesluter kvinnor. Kvinnlig prästvigning är inte tillåten enligt katolsk kyrkolag, men är sedan många år en debattfråga i kyrkan. De fåtaliga kvinnor i USA och Europa som låtit sig prästvigas får inte verka inom kyrkan och inte heller ta nattvarden. Den nuvarande påven Benedictus XVI har utsett flera kvinnor till viktiga poster. Det påvliga rådet för rättvisa och fred blev med utnämningen av Flaminia Giovanelli till kansliråd i början av år 2010 ett av de första organen i kurian att ha en kvinna på en hög post. Detta råd är också ett av de få som innehar nästintill lika andelar kvinnliga och manliga anställda. Påven Benedictus
9 har uppmuntrat Vatikanens dagstidning, Osservatore Romano, att ge kvinnliga skribenter större utrymme. Några av de mest uppmärksammande avslöjandena på Irland 2010 om övergrepp av katolska företrädare mot minderåriga rörde institutioner, de så kallade Magdalene laundries, där tonårsflickor låsts in för tvångsarbete på livstid utan rättslig prövning på grund av påstådd sexuell lösaktighet. Heliga Stolen motarbetar kraftfullt och på principiella grunder de förslag som förs fram i internationella sammanhang (till exempel i FN eller OSSE) om kvinnors och flickors rätt till de mänskliga rättigheter vilka uppfattas strida mot den naturrätt som ligger till grund för kyrkans syn. 17. Barnets rättigheter Kärnfamiljen står i centrum för den katolska kyrkans intresse och omvårdnad. Barnets rättigheter tillmäts stor vikt. Det ofödda barnet är enligt katolsk syn en individ med fulla mänskliga rättigheter redan från befruktningsögonblicket. Abort accepteras endast när kvinnans liv och hälsa är i fara. Sexuella övergrepp mot barn är ett grovt brott enligt katolsk kyrkorätt. Med början i avslöjanden om övergrepp vid det av jesuitorden drivna gymnasiet Canisius-Kolleg i Berlin och liknande avslöjanden om den irländska kyrkan, om vilka den oberoende Murphykommissionen rapporterade under 2009, uppdagades under 2010 en lång rad fall där katolska präster hade förgripit sig på minderåriga. Övergrepp har skett i de flesta europeiska länder, men den totala omfattningen är fortfarande okänd. Katolska kyrkan har på olika nivåer, som en följd av övergreppen, vidtagit en lång rad åtgärder. Urvalsprocesser till prästseminarier har setts över. Riktlinjer för nationella kyrkors arbete, liksom rutiner för att förebygga, ingripa mot och utkräva individuellt ansvar för övergrepp har utarbetats. Påven har klargjort att nationella katolska kyrkor är skyldiga att samarbeta med nationell polis och domstol i utredningar av sexuella övergrepp och att kyrkan i de fall institutioner har anmälningsplikt, ska anmäla alla fall man får information om. Om institutionell anmälningsplikt saknas, ska offren uppmanas att själva anmäla förövaren. Sedan länge finns regeln att alla misstänkta fall av sexuella övergrepp av kyrkliga företrädare ska anmälas till Vatikanens troskongregation. Kyrkorätten har skärpts så att innehav av barnpornografi numera likställs med övergrepp. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Heliga Stolen och katolska kyrkan har vid flera tillfällen stått upp för personer som tillhör minoriteter att omfattas av de mänskliga rättigheterna runt om i världen, senast vad gäller romers utsatta situation. År 2008 uttalade sig kyrkan mycket kritiskt till det italienska förslaget om att ta fingeravtryck på romer för att motverka kriminalitet, en åtgärd man menade var rasistisk. Även Frankrikes utvisning av romer till Rumänien och Bulgarien under år 2010 kritiserades av kyrkan, liksom av påven själv.
Den romerska kurian är en internationell och multietnisk värld. Kurian påminner i sin internationella sammansättning om FN-sekretariatet. Latin och italienska är de officiella språken, men här arbetar människor från jordens alla hörn och alla större språk talas. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Enligt katolsk syn skapade Gud människan som man och kvinna. Sexualitet hör hemma inom det heterosexuella äktenskapet, som enligt katolsk syn är ett sakrament och ska vara livslångt. Äktenskapet ska i princip vara öppet för barnafödande. Homo-, bi- och transsexualitet (hbt) strider enligt katolsk officiell syn mot naturen. Kyrkan fördömer per se inte hbt-personer som människor och är emot orättfärdig diskriminering av dem, men homosexuella handlingar betraktas som onaturliga och icke förenliga med mänsklig värdighet. Hbt-personer uppmanas att leva i avhållsamhet. Homosexuella män kan inte prästvigas. Kärnfamiljen och äktenskapet baserat på en förening mellan man och kvinna är två av grundstenarna i den katolska kyrkan. Katolska kyrkan tillåter varken äktenskap eller adoption för homosexuella par. Heliga Stolen motarbetar på det internationella planet förslag som uppfattas strida mot den naturrätt man menar ligger till grund för kyrkans syn. Inom katolska kyrkan debatteras intensivt kyrkans syn på andra sexuella läggningar än heterosexualitet. 20. Flyktingars rättigheter Flyktingars rättigheter är ett av de områden där katolska kyrkan är en aktiv och engagerad aktör. Katolska religiösa ordnar och sammanslutningar utför ett omfattande praktiskt arbete bland asylsökande och flyktingar världen över. De senaste åren har katolska kyrkan varit en av de flitigaste kritikerna av behandlingen av immigranter bland annat i Italien och på Malta. Ärkebiskopen i Milano hävdade i sin trettondagspredikan 2010 att invandrare och romers mänskliga rättigheter kränks i Italien. Företrädare för den maltesiska katolska kyrkan har likaledes skarpt kritiserat situationen för flyktingar på Malta, där långa förvaringstider för asylsökande och bristfälligt mottagande har förekommit i flera år. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Katolska kyrkans lära betonar alla människors lika värde och den mänskliga personens värdighet. Ett symboliskt uttryck för detta är att rullstolsburna personer ofta får framträdande platser vid offentliga påvliga audienser och påven går ofta fram efteråt för att hälsa på och välsigna dem. Ett praktiskt uttryck är det omfattande arbete för personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning som utförs av katolska organisationer i skilda länder. Kyrkans arbete med personer med funktionsnedsättning har emellertid åtminstone tidigare ofta skett i slutna institutioner, vilket kan ha motverkat integration och möjliggjort maktmissbruk och utnyttjande. Flera av de fall av 10
sexuella övergrepp som avslöjades 2010 rörde döva barn som utnyttjats vid en italiensk institution. 11 ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Inom katolska kyrkan finns en lång rad frivilligorganisationer världen över av vilka många engagerar sig i arbetet för mänskliga rättigheter. Heliga stolen samarbetar med en rad icke-statliga organisationer, framför allt katolska sådana. Till de viktigare hör lekmannarörelsen Comunità di Sant Egidio,samt ordnarna Pax Christi och Maryknoll. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Ett stort mått av samsyn finns mellan Sverige och Heliga Stolen när det gäller att främja flertalet mänskliga rättigheter. När det gäller kyrkans mer kontroversiella läror till exempel kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, sexualundervisning, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, hbt-frågor söker Sverige, flertalet EU-medlemsstater och även andra internationella aktörer att påverka Heliga Stolen och dess starka inflytande.