Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan i Borås Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO 14001. Miljöpolicy POLICY FÖR HÅLLBAR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN I BORÅS Högskolan i Borås ska bedriva sin verksamhet så att en hållbar utveckling främjas, innebärande att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (i enlighet med högskolelagen kap 1 5). Högskolan i Borås verksamhetsidé är att bedriva utbildning och forskning i interaktion med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. På vetenskaplig grund sätts det kvalificerade yrkeslivets kompetensförsörjning, utvecklingsbehov och problem i fokus. Verksamhetsidén sammanfattas i devisen Vetenskap för profession. Högskolans mål är att utvecklas till ett komplett professionslärosäte. Flervetenskaplig verksamhet ska prioriteras och hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. - Högskolan ska genom forskning och utbildning verka för kunskapsutveckling och konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling i samhället och i förhållande till professionen. - Högskolan ska genom ett systematiskt arbete förebygga och minska den samlade miljöbelastningen och öka integrationen av hållbar utveckling i verksamheten. Hållbar utveckling ska prägla den dagliga verksamheten såväl genom de beslut som fattas som i handlingar i övrigt. - Personal och studenter ska göras medvetna om, och också delaktiga i, högskolans arbete för en hållbar samhällsutveckling. En aktiv medverkan från personal och studenter är en förutsättning för att nå framgång i detta arbete. - Integreringen av perspektivet hållbar utveckling i verksamheten ska präglas av ständiga förbättringar. Rektor och ledningen på olika nivåer ska genom systematisk uppföljning säkerställa att högskolans policy för hållbar utveckling efterlevs och att relevanta mål uppnås. - Lagar och andra krav utgör en miniminivå i allt arbete. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2010.
Aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan Direkt påverkan: tjänsteresor, energianvändning, avfall, inköp. Indirekt påverkan: forskning och utbildning, samverkan. Interna miljömål MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Området klimatpåverkan omfattar energianvändning och koldioxidutsläpp Övergripande mål Högskolan ska bidra till en minskad klimatpåverkan genom minskat utsläpp av koldioxid och minskad energianvändning. Detaljerade mål 2014-2016 - Högskolan ska minska mängden koldioxidutsläpp från tjänsteresor och energianvändning, totalt och per årsarbetskraft med 5 % jämfört med 2013. - Högskolan ska minska energianvändningen per m2 med 4 % under målperioden. RESURSANVÄNDNING Området resursanvändning omfattar inköp och upphandling respektive avfall och övrig resursanvändning. Övergripande mål Högskolan i Borås ska bidra till en mer hållbar resursanvändning utifrån ett livscykelperspektiv. Detaljerade mål 2014-2016 - Högskolan ska öka andelen upphandlingar och inköp där såväl ekologiska som etiska, och sociala aspekter ska beaktas - Högskolan i Borås ska minska det brännbara avfallet med 7 % under målperioden genom effektiv avfallshantering, återbruk och återvinning. UTBILDNING Övergripande mål Högskolan ska öka integrationen av hållbar utveckling i utbildningen. Studenter som avslutar sina programutbildningar 2016 ska ha fått kunskap om och förmåga att problematisera kring hållbar utveckling. I utbildningen inkluderas grundnivå och avancerad nivå. Detaljerade mål 2014-2016 Följande detaljerade mål ska vara uppfyllda vid utgången av år 2016: - Samtliga utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå ska innehålla minst en obligatorisk diplomerad kurs inom hållbar utveckling. - Antal utbildningsprogram som innehåller en högskolegemensam kurs /-moment i hållbar utveckling ska öka. - Studenternas självständiga arbeten ska i ökad omfattning belysa hållbar utveckling. Examensarbeten som har ett fokus på hållbar utveckling, och som
bedöms vara av god kvalitet, ska uppmärksammas vid ett årligen återkommande högskolegemensamt högtidstillfälle. FORSKNING Övergripande mål Högskolan ska öka integrationen av hållbar utveckling i forskningen och i egna forskarutbildningar. Högskolans forskningsprogram ska explicitgöra förhållningssätt till hållbar utveckling och bidra till en kunskapsutveckling och ett högskolegemensamt förhållningssätt till hållbar utveckling. Detaljerade mål 2014-2016 - Omfattningen av publikationer som behandlar hållbar utveckling ska öka inom samtliga forskningsområden. - Högskolans egna forskarutbildningar ska vid 2016 års utgång innehålla ett högskolegemensamt moment, där doktoranderna relaterar sitt forskningsämne till hållbar utveckling. - Högskolegemensamma forskningsprogram ska innefatta hållbar utveckling. Vid 2016 års utgång ska programmens olika sätt att belysa hållbar utveckling gemensamt ha vidareutvecklats i syfte att generera underlag för gemensamma frågeställningar. SAMVERKAN Övergripande mål Högskolan ska i ökad omfattning samverka inom området hållbar utveckling såväl internt som med det omgivande samhället Detaljerade mål 2014-2016 - Högskolan ska i dialog med studentkåren organisera studentaktiviteter/- projekt, som syftar till att öka medvetenheten om och inspirera till ett hållbart agerande. - Aktiviteter vid högskolan som har ett fokus på hållbar utveckling ska i ökad utsträckning genomföras i samverkan med det omgivande samhället och samverkan internt. SOCIALT ANSVARSTAGANDE Övergripande mål Högskolan i Borås ska vara en förebild i strategier och handlingar avseende socialt ansvarstagande. KOMPETENSNIVÅ Övergripande mål Medarbetare vid Högskolan i Borås ska ha en, för sitt arbetsområde, relevant kompetensnivå inom hållbar utveckling.
Handlingsplan och åtgärder MINSKAD KLIMATPÅVERKAN - Anställda har erbjudits subventionerade trafikkort lokalt/regionalt. - Högskolegemensamma kampanjer med syfte att förändra beteende kring tjänsteresor och energiförbrukning. - Utbildningar i användningen av Adobe Connect och andra verktyg för digital mötesteknik. - Dialogmöten med fastighetsägarna kring förbättringsåtgärder för att minska energiförbrukningen. Installering av nya solceller planeras. - Nattvandringar har genomförts och åtgärder vidtagits gällande nattbelysning, kampanjer, styrning av dörröppnare m.m. - Fortsatt installation av energieffektiv belysning i linje med VGR-projektet Smart energi - hälsosamma belysningskoncept. RESURSANVÄNDNING - Inköp av nya avfallsmöbler, som möjliggör effektiv sortering av avfall. - Högskolegemensamma kampanjer med syfte att förändra beteende kring avfallshantering. - Riktlinjer för beställning av tryckt material har införts. - Ett nytt detaljerat mål för 2015-2016 har tagits fram gällande pappersförbrukning. UTBILDNING - Kriterier och process för bedömning av examensarbeten med ett integrerat hållbarhetsperspektiv har tagits fram. - Nomineringsprocess, bedömning och diplomering av kurser och bästa examensarbete samt påbörjande av projekt för vidareutveckling av diplomerade kurser. - Begreppet hållbar utveckling har använts som exempel vid undervisning och individuella handledningstillfällen gällande sökstrategier och sökteknik. - På akademinivå har processer för att öka inslagen av hållbar utveckling i kurser och i utbildningar stärkts, och i högskolans utbildningsråd har en arbetsgrupp tillsatts för att stödja en vidareutveckling av integrationsarbetet. - I samarbete med studenter vid Barcelona universitet har magisterstudenter på HB genomfört en forskningskonferens på temat hållbar utveckling. FORSKNING - Nya kriterier för klassificering av HU-publikationer i högskolans publiceringsverktyg har utvecklats. - Arbetet med att skapa en plattform och en struktur för att åstadkomma en gemensam vidareutveckling av forskningsprogrammens olika sätt att belysa hållbar utveckling har påbörjats. - Hållbar utveckling har integrerats inom ramen för högskolans två handledningskurser för personal som ska handleda studenter och doktorander. - Forskningsprojekt med hållbarhetsperspektiv har genomförts inom samtliga prioriterade forskningsområden. - En modell för att utveckla högskolan i riktning mot att bli det hållbara universitetet har tagits fram och dokumenterats i dialog med professorskollegiet, där hållbarhetsintegrationen i forskningen fokuseras som en viktig förutsättning för
integrationen i övrigt - Som ett led i utvecklingen av den hållbara högskolan har EU-kommissionens arbete med att beskriva och sprida kunskaper kring innebörden av ansvarsfull forskning och innovation (RRI) uppmärksammats. - Forskare från högskolan har medverkat i en större textilkonferens Re:textile - vägen mot slutna kretslopp för textilier. SAMVERKAN - Samverkan internt och med externa aktörer i Innovationsplattform Norrby, som utgör en del av högskolans forskning kring hållbart samhällsbyggande. - Högskolans studenter har, i samverkan med externa aktörer och gymnasieskolan, arrangerat ett större evenemang, Klimatsmart för en bättre framtid, tema kläder/textiler, inom ramen för den VGR-överenskommelse som högskolan har ledarskap för. - Högskolans miljölednings- och hållbarhetsarbete har kommunicerats som underlag för studentprojekt till Miljöbron. - En nätverksträff inom HU2 (Hållbar Utveckling i Högre Utbildning) har arrangerats av högskolan. - Samverkan med Borås stad kring gemensamma evenemang, föreläsningar och utbildningsinsatser inom miljö-/klimatområdet. SOCIALT ANSVARSTAGANDE En plan för översyn av styrdokument har tagits fram och arbetet med att integrera lika villkor i det systematiska hållbarhetsarbetet har påbörjats. KOMPETENSNIVÅ Åtgärder inom detta område redovisas under rubriken Kunskap och utbildning. Måluppfyllelse KLIMATPÅVERKAN Måluppfyllelsen gällande den direkta miljöaspekten energi är tillfredsställande. Energiförbrukningen per kvm har minskat med knappt 1,4 % under året, att jämföra med uppsatt mål om en minskning med 4 % totalt för den treåriga målperioden. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor har ökat marginellt (0,3 %) och per årsarbetskraft med 1,7 %. Förändringen i det totala koldioxidutsläppet, innefattande både tjänsteresor och energianvändning, kan mätas först 2015, eftersom det saknas jämförbar statistik 2013/2014. Noteras kan att utsläpp från korta flygresor med slutdestination under 50 mil (egen statistik) har minskat, samtidigt som tågresandet har ökat. RESURSANVÄNDNING Gällande målet att effektivisera resursanvändningen kan konstateras att mängden brännbart avfall har minskat med 2,6 % under 2014, vilket ligger i linje med uppsatt mål om en minskning med 7 % under den treåriga målperioden. Pappersförbrukningen har gått ned med 8 %. Angående miljökrav i upphandling, se del 2, avsnitt 3.
FORSKNING Forskningen inom hållbar utveckling utgör en betydelsefull och successivt ökande andel av forskningsverksamheten genom den internationella forskningsmiljön resursåtervinning och forskning inom bland annat textil materialteknik, hållbar samhällsbyggnad och hållbar konsumtion. Antalet inrapporterade publikationer 2014 utgör en relativt sett hög andel (drygt 50 %) av det totala antalet inrapporterade publikationer, men har minskat något under året, från 312 till 293. Forskarnas ökade kunskaper om hållbarhetsperspektivet kan ha bidragit till en mer restriktiv bedömning av vad som ska inrapporteras som HU-publikation. Nya kriterier för vad en HU-publikation ska innehålla har nu tagits fram. Övriga forskningsmål utvärderas efter målperiodens slut. UTBILDNING Integrationen av hållbar utveckling i utbildningen har ökat i linje med uppsatta mål; nya kurser har diplomerats och det bästa examensarbetet på avancerad har premierats. Stipendier har också delats ut för vidareutveckling av diplomerade kurser. Högskolans bedömargrupp har kvalitetsgranskat ansökningar, kurser och examensarbeten utifrån fastställda kriterier. Bedömnings- och diplomeringsprocessen stödjer en kvalitativ utveckling av integrationen av hållbar utveckling i utbildningen. Under hösten startades också en ny magisterutbildning i hållbart samhällsbyggande. Det preliminära resultatet av den årligen genomförda studentenkäten visar att en ökad andel av studenterna, från 85 % till drygt 90 %, anser att det är viktigt med en integration av hållbar utveckling i utbildning och forskning. Hälften av studenterna anger att hållbar utveckling som begrepp diskuterats inom ramen för utbildningen. SAMVERKAN Under året har högskolan i ökad omfattning samverkat med olika aktörer i gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt inom hållbarhetsområdet; internationellt, nationellt och regionalt. En ökad samverkan har skett med Borås Stad och CSR Västsverige gällande klimatfrågor resp. bildandet av ett företagsnätverk i Borås samt med fastighetsägare gällande energieffektivisering. Genom den klimatstrategiska överenskommelsen har samverkan ökat med/mellan studenter, lokala aktörer och andra lärosäten i regionen. SOCIALT ANSVARSTAGANDE OCH KOMPETENSNIVÅ Under året har lika villkor delvis integrerats i det systematiska förbättringsarbetet. Anställda har deltagit i, för anställningen, relevanta utbildningar inom hållbarsområdet. Se vidare under rubriken nedan. Kunskap och utbildning Utbildningar inom kemikaliehantering och upphandling har genomförts för berörd personal. I introduktionsutbildningen av nyanställd personal ingår ett moment om hållbar utveckling och det systematiska miljö-/hållbarhetsarbetet på högskolan. I den högskolepedagogiska utbildningen fördjupas och problematiseras området i ett seminarium kring lärande för hållbar utveckling. Flera lärare har under året
genomgått en distansutbildning; Lärande för hållbar utveckling, inkluderande den miljömässiga dimensionen. Lärarpersonal och studenter har också haft möjlighet att delta i en grundläggande CSR-utbildning. Seminarieserien För och emot - hållbarhetsdilemman i vardagen och i samhällsdebatten, som främst vänder sig till högskolans personal, bidrar till en problematisering och kunskapsutveckling inom betydelsefulla samhälleliga frågeställningar. Under året har hållbar stadsutveckling utifrån ett ekologiskt respektive ett socialt inkluderande perspektiv debatterats, liksom högskolan som ett Sustainable University. Vidare har personalen medverkat i återkommande högskolegemensamma informationstillfällen och föreläsningar inom hållbarhetsområdet. IT för minskad energianvändning Ventilationen, där även fläkt och kyla ingår, är tidsstyrd. Belysningen är tids- eller närvarostyrd i allmänna utrymmen, som korridorer och trapphus. Personaldatorerna är styrda, så att de stängs av på kvällstid efter det man loggat ut. IT för minskat antal tjänsteresor Högskolan använder främst Adobe Connect som system för resfria möten, vilket har implementerats väl i organisationen. Högskolan har också ett system för att följa upp i hur stor grad Adobe Connect används. De anställda använder sig också av andra typer av system för distansmöten, exempelvis Tandberg och Skype.
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 574 Antal kvadratmeter lokalyta: 53 901 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2 /årsarbetskraft 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Flygresor under 50 mil 38 648 33 447 38 326 67 57 63 Bilresor 51 914 49 768 50 531 90 86 83 Tågresor 1,57 1,41 1,00 0,003 0,002 0,002 Bussresor 0 0 0 0,00 0,00 0,00 Maskiner och övriga fordon 0 0 0 0 0 0 Sammanlagt ovan 90 564 83 216 88 858 158 143 146 Flygresor över 50 mil 272 473 278 665 307 793 475 479 506 Beskrivning av insamlat resultat Det totala koldioxidutsläppet har ökat marginellt (0,3 %), men något högre per årsarbetskraft (1,7 %). Koldioxidutsläpp från flygresande totalt sett har minskat något och antalet korta flygresor med slutdestination under 50 mil (egen statistik) har minskat. Det ökade utsläppet kopplat till flygresor under 50 mil ovan antas bero på en ökad andel anslutningsflyg under 50 mil (i samband med längre flygresor), eftersom antalet korta flygresor med slutdestination under 50 mil har minskat. Forskningsverksamheten har ökat, vilket kan ha påverkat resmönstret i samband med internationella konferenser. Tillgängligheten till direktflyg från Landvetter/Göteborg kan också ha minskat. Att det fortfarande förekommer flygresor mellan t ex Göteborg-Stockholm kan förklaras av de stora tågproblemen som bidrar till en ökad benägenhet att flyga i samband med särskilt viktiga möten i Stockholm. Koldioxidutsläppen från bilresande har ökat med 6 % under året. Angivna orsaker till att bil används i tjänsten (trots restriktiva riktlinjer) är utlokaliserad undervisning (med transport av tungt undervisningsmaterial), lärarbesök på praktikplatser och problem med allmänna kommunikationer mellan vissa orter. Resultatet bryter en flerårig positiv trend och ger en indikation på behovet av förbättringsåtgärder kopplat till styrning av tjänsteresor. Vid nästa ledningens genomgång kommer åtgärder att diskuteras och fastställas.
Ett problem med redovisningen ovan gällande flygresor under 50 mil är att här inräknas korta flygresor som utgör anslutningsflyg till längre flygresor, vilket inte ger en helt rättvisande bild. Detta eftersom det inte alltid är rimligt att kräva användande av allmänna kommunikationer vid anslutningsresor. Högskolan kommer under 2015 att undersöka möjligheten till mer detaljerad flygstatistik från anlitat resebolag. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller
2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt 2014 2013 2012 Verksamhetsel 2 639 161 2 766 392 2 884 580 Fastighetsel 1 241 705 1 315 482 1 228 074 Värme 2 970 316 2 681 122 2 743 035 Kyla 911 760 817 295 772 200 Totalt 7 762 942 7 580 291 7 627 889 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Verksamhetsel 4 598 4 753 4 744 49 53 56 Fastighetsel 2 163 2 260 2 020 23 25 24 Värme 5 175 4 607 4 512 55 52 54 Kyla 1 588 1 404 1 270 17 16 15 Totalt 13 524 13 025 12 546 144 146 149 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2014 2013 2012 El 0 0 Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi 2014 2013 2012 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 97 % 96 % 95 % Kyla 97 % 100 % 65 % Utanför lokaler 0 % % % Totalt 98 % 99 % 95 % Beskrivning av insamlat resultat Energiförbrukningen per m 2 har minskat med knappt 1,4 % under året. Den totala energiförbrukningen har ökat något under 2014. Att energiförbrukningen inte minskat som förväntat kan delvis förklaras av långa och ökande drifttider i laborationsverksamheten.
Fastighetsägarna har också förklarat att den varma hösten (speciellt september månad) har bidragit till att siffrorna efter normalårskorrigering inte blir helt rättvisande. Normalårskorrigeringen påverkar enligt uppgift korrigerad energiförbrukning negativt (d.v.s. ökning av korrigerad förbrukning) vid onormalt varmt väder jämfört med kallt väder. En närmare analys av orsakerna bakom den ökade energianvändningen utreds just nu av berörd fastighetsägare. Hyrda fastigheter är mycket energieffektiva och nästan uteslutande förnyelsebar energi används. På grund av ett planerat stopp på Ryaverket har andelen förnybar energi för fjärrkylan sjunkit från 100 till 97 %. Andelen förnybar energi är normalt 100 %. Gällande byggnader som tidigare hyrdes av högskolan har värme och kyla inte kunnat redovisas separat, utan har istället ingått i fastighetselen. Verksamheten i dessa byggnader flyttades under 2013 till nya lokaler. Statistiken för 2014 blir därför inte jämförbar med tidigare år, gällande fördelningen mellan värme, kyla och fastighetsel. Detta faktum förklarar delar av ökningen i värme och kyla mellan 2013 och 2014 samt också den relativt stora minskningen i fastighetsel. Från och med 2014 kan värme, kyla och fastighetsel redovisas på ett korrekt sätt, för samtliga byggnader på högskolan. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter
3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st 2014 2013 2012 Anskaffningar med miljökrav 2 2 1 Anskaffningar totalt 7 5 2 Andel anskaffningar med miljökrav 29 % 40 % 50 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr 2014 2013 2012 Anskaffningar med miljökrav 1 240 000 3 700 000 17 000 000 Anskaffningar totalt 4 740 000 5 800 000 27 000 000 Andel anskaffningar med miljökrav 26 % 64 % 63 % Beskrivning av insamlat resultat Avseende inköp har högskolan en centraliserad inköpsfunktion för datorer/itprodukter, inredning, papper, kontorsmaterial, engångsartiklar, belysning etc. som innebär att avtalstroheten gentemot ramavtalen är högre än om inköpen skett decentraliserat. Varje institution/enhet gör mer specifika inköp för den egna verksamheten och ska då beakta miljöaspekten enligt HBs inköpspolicy. Högskolan i Borås har avgränsat redovisningen i enlighet med tidigare förtydligande från Naturvårdsverket. Registrerade anskaffningar i betydelsen upphandlingar över gränsvärdet för särskilt upphandlingsförfarande utförda av myndigheten är de som redovisas. Det låga antalet upphandlingar med ställda miljökrav beror på att Högskolan i Borås till största delen avropar från statliga avtal samt ingår i ett upphandlingssamarbete med Göteborgs Universitet. En annan anledning är att vissa upphandlingar avsåg specialutrustning där motsvarande utrustning med miljökrav inte fanns att tillgå. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Högskolan i Borås avgränsar redovisningen till att gälla upphandlingar. Detta då Högskolan ännu inte har något komplett system för redovisning/ uppföljning av samtliga inköp. Detta kommer att åtgärdas genom det pågående införandet av ett e- handelssystem som successivt nu införs.
4. Frivilliga frågor Frågor om policy Har myndigheten ett internt styrande dokument för IT och miljö? Nej Frågor om IT-anskaffning Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställs av det totala antalet ITanskaffningar per år. 2014 2013 2012 Andel (%) 100 % % % Värde (Skr) 2 360 419 Skr Skr Skr Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Siffran innefattar alla anskaffningar över 5000 kr och kan även innefatta mobiltelefoner. Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Energiförbrukning, Farliga ämnen, Livslängd Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) All IT utrustning som införskaffades 2014 höll samma nivå eller bättre än Energy Star. Upphandling av nya kopiatorer med krav enligt Konkurrensverkets hållbarhetskriterier på avancerad nivå. Upphandling av trådlösa mikrofoner med laddbara batterier. Frågor om energianvändning Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2014 2013 2012 2014 2013 2012 PC-arbetsplats 321 631 560 Skrivare 13 387 23 Servrar och Serverrum 210 240 366 Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem
Frågor om resfria möten Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Resfria möten 929 2 Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Uppgifterna omfattar enbart möten som genomförts med Adobe Connect. Möten genomförda med hjälp av Skype eller andra system är inte inräknade. Frågor om förklaring till resultatet Beskriv insamlat resultat Siffrorna anger antal resfria möten genomförda med systemet Adobe Connect. Antal system för resfria möten har ökat, bland annat finns Tandberg och Skype, men enbart användningen av Adobe Connect har mätts 2013 och 2014. Anledningen till minskningen i antal resfria möten mellan 2013 och 2014 med Adobe Connect, beror därför troligen på ökningen i användandet av andra system för resfria möten. Det är svårt att mäta den totala användningen av resfria möten då flera system används och inte är uppföljningsbara på samma sätt som Adobe Connect.