Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001
FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga myndigheter med fler än 50 anställda för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken mellan september 1999 och september 2000. Ett annat syfte med enkäten var att få underlag för att kunna uppskatta hur stor den lokala löneutvecklingen har varit under hela avtalsperioden för RALS 1998 2001. Sifferunderlaget i denna rapport bygger på resultatet från denna undersökning samt från den partsgemensamma lönestatistiken per september 2000 för det statliga området. För att uppskatta hur stor löneutvecklingen har varit för hela avtalsperioden för RALS 1998 2001 har även uppgifter från lönestatistiken per september 1998 och 1999 samt de enkätundersökningar som gjorts tidigare i anslutning till dessa statistikårgångar använts. Stockholm i april 2001 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Det statliga förhandlingsområdets omfattning...4 Avtalsmässig löneökning enligt RALS 1998 2001...6 Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 1999 september 2000...7 Uppskattad löneutveckling för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS 1998 2001...9 Löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden för RALS 1998 2001...10 Orsaker till den uppmätta löneutvecklingen under avtalsperioden för RALS 1998 2001...19 2
UTVECKLINGEN UNDER AVTALSPERIODEN I SAMMANFATTNING Det statliga avtalsområdet har minskat från 238 600 tjänstemän 1 september 1997 till 225 750 tjänstemän 1 september 2000. Försäkringskassorna och frivilliga medlemmar oräknade. Av minskningen hänför sig 3 500 till kyrkans skiljande från staten. Andelen kvinnor har ökat från 41 % år 1997 till 44 % år 2000. Genomsnittsåldern har ökat från drygt 43 år till närmare 45 år. Av tjänstemännen med individuell lön (cirka 92 %) arbetar oförändrat runt 87 % heltid. Den största sektorn Universitet, högskolor och forskning har växt mest under perioden, från drygt 55 000 till närmare 58 000 tjänstemän. Försvaret och sektor Affärsverk och infrastruktur har minskat mest. Genomsnittslönen ökade från 19 222 kr i september 1997 till 21 701 kr i september 2000. En statligt anställd kvinnas lön uppgår 2000 i genomsnitt till 86 % av en mans genomsnittliga lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter uppgår i stället kvinnornas genomsnittslön till 96 % av männens genomsnittslön. Under avtalsperioden för RALS 1998-2001 har löneökningarna för kollektivet statligt anställda uppgått till 11,3 % efter korrigeringar för strukturella effekter. Detta motsvar en årstakt på 3,6 %. Parternas bedömning vid ingången av perioden var en ökning med c:a 9,0 %, motsvarande en årstakt på 2,9 %. Av den beräknade löneökningstakten per år under perioden kan 3,2 procentenheter hänföras till vad som lagts ut i samband med lokala lönerevisioner och 0,4 procentenheter till löneökningar som inträffat utöver lönerevisionerna. Under avtalsperioden för RALS 1998-2001 har löneökningarna för identiska individer, dvs. rensat för effekter av löneskillnader mellan nyanställda och avgångna, uppgått till 14,6 %, motsvarande en årstakt på 4,6 %. Bland de kategorier av tjänstemän som haft högst löneökningar under perioden återfinns t ex jurister, tekniker och IT-personal. Löneutvecklingen för kvinnor i TNS-nivå 3 och 4 har varit markant högre än männens i dessa nivåer. 3
DET STATLIGA FÖRHANDLINGSOMRÅDETS OMFATTNING 2000 Diagram 1 Individuell lön Kvinnor heltid 32,0% Män heltid 48,3% Kvinnor deltid 8,3% Kvinnor 3,2% Män 4,6% Män deltid 3,5% Annan anställning Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken för det statliga avtalsområdet omfattar 225 750 tjänstemän per den 1 september 2000, varav 208 050 med individuell lön, och 17 700 med annan anställning. I denna siffra ingår inte Försäkringskassornas 14 400 tjänstemän och ej heller de drygt 4 000 tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 1999 innebär detta att antalet anställda med individuell lön har minskat med c:a 5 600 under statistikperioden september 1999 september 2000. Mer än hälften av minskningen, eller 3 500 arbetstagare, hänför sig till kyrkans skiljande från staten den 1 januari 2000. Av de 225 750 tjänstemännen är 127 450 män och 98 300 kvinnor, vilket ger en könsfördelning på 56 % män och 44 % kvinnor. Andelen kvinnor har ökat (+ 1 %). Likaså har genomsnittsåldern hos de statsanställda ökat, och närmar sig nu 45 år. I båda fallen är ökningarna trendmässiga. Av tjänstemännen med individuell lön arbetar 87 % heltid, en svag minskning jämfört med föregående mättillfälle. 4
Diagram 2 Antal anställda per sektor september 2000 Antal 60 000 50 000 40 000 30 000 annan anställning individuell lön UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet AFF = Affärsverk och infrastruktur FÖ = Försvarsväsendet AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur KYRK = Kyrkan 20 000 10 000 0 UHF RÄTTS AFF FÖ AOU EK UPP LRS MTJ KULT Sektor Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i sektorer. Diagrammet ovan visar hur de 225 750 statstjänstemännen var fördelade sektorsvis i september 2000. Den största ökningen av antalet anställda har skett inom den största sektorn Universitet, högskolor och forskning där antalet anställda med individuell lön har ökat med c:a 1 800 under statistikperioden och uppgår nu till över 51 000 arbetstagare, dvs nästan en fjärdedel av samtliga med individuell lön i staten. Den största minskningen av antalet anställda har skett inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt Försvarsväsendet som vardera har minskat med c:a 1 300 anställda under statistikperioden. Inom sektorerna Arbetsliv, omsorg och utbildning, Rättsväsendet samt Uppdragsbaserad verksamhet har det också förekommit minskningar i storleksordningen 400 700 arbetstagare per sektor. Övriga sektorer uppvisar endast små förändringar. 5
AVTALSMÄSSIG LÖNEÖKNING ENLIGT RALS 1998 2001 I maj 1998 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutgiltiga RALS-avtalet för tiden 1 april 1998 31 mars 2001. Huvudalternativet i RALS-avtalet för de lokala lönerevisionerna var en fri förhandlingsordning där parterna före vissa angivna tidpunkter kunde enas om utrymme för löneökninger, tidpunkter för lönerevision samt fördelning på individer. Om lokala parter inte kunde enas fanns vissa stupstocksregler i RALS-avtalet in som innebar följande löneökningsutrymme för de olika organisationerna vid respektive revisionstillfälle: Tabell 1 1 april 1998 1 april 1999 1 april 2000 SACO-S 2,3 % 2,3 % 2,3 % OFR 2,5 % 2,5 % 2,4 % SEKO 2,6 % 2,5 % 2,5 % När avtalet slöts bedömde parterna på central nivå att arbetskraftskostnaderna på grund av bestämmelserna i RALS 1998 2001 skulle stiga med c:a 9,0 % under avtalsperioden, rensat för effekter av strukturella förändringar. Bedömningen innefattar den lokala lönebildningens betydelse för lönekostnadernas utveckling. På sid 9 i denna rapport återfinns en uppskattning av hur stor den faktiska löneutvecklingen har varit under avtalsperioden. Enligt denna beräkning, som Arbetsgivarverket har gjort med ledning av lönestatistiken för perioden september 1997 till september 2000 och tillhörande enkätundersökningar, uppgår den faktiska löneutvecklingen under hela avtalsperioden för RALS 1998 2001 totalt till 11,3 % efter att korrigeringar gjorts för strukturella effekter. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 3,6 % under avtalsperioden. 6
FÖRÄNDRING AV GENOMSNITTLIG FAST LÖN FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1999 SEPTEMBER 2000 Tabell 2 Genomsnittlig fast lön Genomsnittlig fast lön Ökning 1999 2000 September 1999 September 2000 % Män 21 805 23 036 5,6 Kvinnor 18 994 19 911 4,8 Samtliga 20 633 21 701 5,2 Enligt lönestatistiken för september 2000 uppgick den genomsnittliga fasta lönen (grundlön + fasta lönetillägg) till 21 701 kr beräknad för årsarbetare 1. En statligt anställd kvinnas lön uppgick i genomsnitt till 19 911 kr vilket motsvarar 86 % av en statsanställd mans lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgick kvinnornas genomsnittslön i stället till 96 % av männens genomsnittslön. Ökningen av den genomsnittliga fasta lönen mellan september 1999 och september 2000 uppgår till 5,2 %. Merparten av denna ökning härrör från de lokala lönerevisioner som enligt RALS 1998 2001 har träffats under statistikperioden. Det relativt sett höga ökningstalet i statistiken i förhållande till stupstocksprocenten räknat på årsbasis i RALS-avtalet förklaras till stor del av att de lokala löneavtal som avspeglas i årets statistik i genomsnitt täcker in drygt 14 månader av de 36 månader som RALS-avtalet omfattar. Under statistikperioden träffades t ex polisavtalet, som omfattar 36 månader, vilket har haft en stor påverkan på löneutfallet i statistiken då polisväsendet utgör c:a 10 % av hela statistikunderlaget. Detta kraftiga genomslag av polisavtalets löneökningar i årets statistik påverkar männens genomsnittslön mera än kvinnornas genomsnittslön vilket också tydligt framgår av den stora skillnaden i löneutfall på 5,6 % för män jämfört med 4,8 % för kvinnor som uppmätts under statistikperioden. En motsvarande skillnad i löneutveckling mellan könen, men till kvinnornas fördel, kunde också utläsas i förra årets statikredovisning då inga lokala lönerevisionsökningar alls till följd av polisavtalet ingick. Svårigheten att tolka löneutvecklingen under ett enstaka år i statistiken är bland annat en följd av att förhandlingsordningen i RALS -avtalet ger myndigheterna stor frihet att själva bestämma och avtala om utrymme och tidpunkter för de lokala lönerevisionerna. En mer rättvisande bild av hur löneutvecklingen för könen har varit återfinns på sid 10 där redovisningen i stället bygger på en uppskattning av löneutvecklingen för hela avtalsperioden för RALS 1998 2001. 1) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 7
I ökningstalet 5,2 % ingår, förutom rena löneökningar, även effekter av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat genomsnittslönen. För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två tidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning ännu saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, 30 49 år, 50 år). STRUKTURRENSAD LÖNEÖKNING I STATISTIKEN MELLAN SEPTEMBER 1999 OCH SEPTEMBER 2000 Tabell 3 Okorrigerad Strukturella Standardräknad Uppskattad Övrig löneökning effekter löneökning löneökning i ökning samband med lönerevisioner 5,2 % 0,5 % 4,7 % 4,3 % 0,4 % Den strukturrensade löneökningen uppgår till 4,7 %. Skillnaden på 0,5 % mellan den okorrigerade ökningen i statistiken och den strukturrensade löneökningen utgörs av strukturella effekter. Den strukturrensade löneökningen kan i sin tur delas upp i två komponenter, dels ökning i samband med lönerevision, dels övrig ökning under mätperioden. Enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket gjort om statistikutfallet kan 4,3 procentenheter av löneökningen i statistiken hänföras till de lokala lönerevisioner som genomförts mellan september 1999 och september 2000 och 0,4 procentenheter till övrig ökning under denna period. 8
UPPSKATTAD LÖNEUTVECKLING FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER AVTALSPERIODEN FÖR RALS 1998 2001 För att få en bild över hur stor löneutvecklingen i staten har varit under avtalsperioden för RALS 1998 2001 har löneutvecklingen i statistiken för perioden september 1997 till september 2000 analyserats bland annat med hjälp av de enkätundersökningar som Arbetsgivarverket årligen gjort för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Enligt enkätundersökningarna täcker de lokala löneavtalen som ingår i statistiken mellan september 1997 och september 2000 i genomsnitt in c:a 34 månader av de 36 månader som RALS-avtalet omfattar. Resterande lokala lönerevisioner som ännu inte var klara vid statistikinsamlingen i september 2000 uppskattas enligt den senaste enkätundersökningen öka genomsnittslönen för staten med ytterligare 0,7 % under avtalsperioden. Tabell 4 Uppskattad löneökning för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS 1998 2001 Statistikperiod Okorrigerad Strukturella Struktur- Ökning i Övrig löneökning effekter rensad samband ökning löneökning med lönerevisioner Sept 97 Sept 98 1,4 % 0,7 % 0,7 % 0,3 % 0,4 % Sept 98 Sept 99 5,5 % 0,6 % 4,9 % 4,5 % 0,4 % Sept 99 Sept 00 5,2 % 0,5 % 4,7 % 4,3 % 0,4 % Återstående RALS-utrymme 0,7 % 0,7 % 0,7 % Totalt 97 00 ( kedjat ) 13,3 % 11,3 % 10,1 % 1,2 % Årsgenomsnitt 4,2 % 0,6 % 3,6 % 3,2 % 0,4 % Den strukturrensade löneökningen beräknad på ovan angivet sätt uppgår då till totalt 11,3 % under hela avtalsperioden för RALS 1998 2001. Detta motsvararar en genomsnittlig årstakt exklusive strukturella effekter på 3,6 %. Av den beräknade löneökningstakten kan 3,2 procentenheter hänföras till vad som har lagts ut i samband med lokala lönerevisioner och 0,4 procentenheter till övriga löneökningar som inträffat utöver lönerevisionerna. 9
LÖNEUTVECKLINGEN FÖR IDENTISKA INDIVIDER En annan metod som också brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, d.v.s. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer i stället för kollektivet elimineras effekten av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Man får då ett bättre mått på hur den faktiska löneutvecklingen varit under perioden jämfört med om man enbart ser till förändringen av genomsnittslönen för kollektivet. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av tariffuppflyttningar, befordringar, omorganisationer, inlösen av rörliga tillägg i den fasta lönen m.m. får fullt utslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 5 Uppskattad löneökning för identiska individer under avtalsperioden för RALS 1998 2001 Statistikperiod Män Kvinnor Samtliga Sept 97 Sept 98 1,6 % 1,4 % 1,5 % Sept 98 Sept 99 5,8 % 6,4 % 6,0 % Sept 99 Sept 00 6,2 % 5,2 % 5,8 % Återstående RALS-utrymme 0,7 % 0,7 % 0,7 % Totalt 97 00 (kedjat) 14,9 % 14,3 % 14,6 % Årsgenomsnitt 4,7 % 4,6 % 4,6 % Av tabell 5 framgår att löneutvecklingen för identiska individer omräknat till årstakt under avtalsperioden för RALS 1998 2001 i genomsnitt har varit en procentenhet högre än den strukturrensade kollektiva löneutvecklingen och uppgår till 4,6 %. Männen har haft en något högre löneutveckling i genomsnittlig årstakt än kvinnorna (0,1 procentenheter). En av förklaringarna till denna skillnad beror på att tariffuppflyttningar i lokala tarifflönesystem har påverkat männens genomsnittslön mer än kvinnornas genomsnittslön. Detta i sin tur är en följd av att en större andel av männen jämfört med kvinnorna omfattas av tarifflönesystem. På sidan 17 framgår det att befattningar med en högre svårighetsnivå som t. ex. kvalificerade handläggare, specialister och chefer har haft ett högre utfall än befattningar med en lägre svårighetsnivå och att kvinnorna i dessa högre befattningar i genomsnitt har haft ett högre utfall än männen. 10
Diagram 3 Procent 10 9 8 7 Genomsnittligt löneökningsutrymme för lokala lönerevisioner enligt RALS 1998 2001 m.m. (omräknat till årstakt) inom olika sektorer Uppskattad årstakt 6 5 4 3 4,1 4,3 4,3 4,5 4,6 4,6 5,0 5,0 5,0 5,4 4,6 2 1 0 Kultur AFF AOU MTJ Ekonomi UHF LRS UPP Rätts Försv Staten Den genomsnittliga årstakten på löneutvecklingen för identiska individer inom olika sektorer varierar mellan 4,1 % till 5,4 % under avtalsperioden för RALS 1998 2001. Löneutvecklingen har varit högst inom Försvarsväsendet där en relativt stor andel av löneutvecklingen består av löneökningar som skett löpande utanför lönerevisionerna t ex i form av marknadslönetillägg och i samband med personalrörlighet mellan förband och skolor. Inom sektorerna LRS, UPP och RÄTTS där löneutvecklingen också har varit högre än genomsnittet för staten har särskilda satsningar gjorts i de lokala lönerevisionerna för vissa kategorier av tjänstemän som t ex jurister, tekniker och IT-personal. 11
Diagram 4 Procentuell fördelning av myndigheter i olika löneökningsintervall, identiska individer, årstakt under avtalsperioden för RALS 1998 2001 Procent 60 50 51 % 40 30 20 10 0 26 % 12 % 9 % 1 % 1 % -2,99 3,0-3,9 4,0-4,9 5,0-5,9 6,0-6,9 7,0- Löneökningsintervall i procent Den genomsnittliga löneökningstakten per år för de c:a 150 medlemmar hos Arbetsgivarverket där antalet identiska individer uppgår till minst 50 i statistiken varierar från drygt 2 % som lägst till drygt 9 % som högst. Medianvärdet för löneökningstakten bland samtliga medlemmar i diagrammet ovan ligger på 4,3 %. Drygt en fjärdedel av medlemmarna har haft en löneökningstakt som understiger 4 %, hälften av medlemmarna har haft en löneökningstakt som ligger i intervallet 4,0 till 4,9 % i årstakt och knappt en fjärdedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 %. 12
Diagram 5 Procentuell fördelning av identiska individer i olika löneökningsintervall, beräknat som årstakt, under perioden september 1997 till september 2000 Procent 25 20 22 % 22 % 15 14 % 10 11 % 9 % 5 6 % 4 % 3 % 2 % 6 % 0 <2 2-2,9 3-3,9 4-4,9 5-5,9 6-6,9 7-7,9 8-8,9 9-9,9 >10 Löneökningsintervall i procent De individuella löneökningarna uppvisar en stor spridning under statistikperioden september 1997 till september 2000. Av de anställda har en tredjedel haft en löneutveckling som understiger 3 % i årstakt under mätperioden. Drygt en tredjedel ligger på mellan 3,0 4,9 % i årstakt och knappt en tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 %. Som tidigare påpekats så ingår även löneökningar till följd av befordringar och uppflyttningar i tarifflönesystem i löneökningstalen för identiska individer vilket sannolikt också är en betydande förklaringsorsak till en stor del av löneutfallen i de högre löneökningsintervallen ovan. 13
Diagram 6 Procent Löneökning i årstakt mellan september 1997 och september 2000 för identiska individer fördelat efter åldersinternvall Löneökning, årstakt 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 9,5 8,2 6,8 5,7 4,8 4,4 3,9 3,6 3,3 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- Åldersintervall Det framgår av ovanstående diagram att det finns ett tydligt samband mellan ålder och löneökning (negativt samband). Den genomsnittliga löneökningstakten mätt i procentenheter har varit nästan tre gånger högre i den lägsta åldersgruppen 20 24 år jämfört med åldersgruppen för 60 år och äldre. Men eftersom det också finns ett samband mellan den genomsnittliga lönenivån och åldern (positivt samband) så blir skillnaden i kronor betydligt mindre. Diagram 7 Procent 10 Löneökning i årstakt mellan september 1997 och september 2000 för identiska individer fördelade efter region 9 8 Löneökning, årstakt 7 6 5 4 3 2 1 4,9 4,5 4,3 4,3 0 Stockholms län Mellansverige Norra Sverige Södra Sverige Den årliga genomsnittliga löneökningstakten i Stockholms län som uppgår till 4,9 % har varit c:a en halv procentenhet högre jämfört med löneökningstakten i övriga Sverige. 14
Diagram 8 Löneökning i årstakt för identiska individer under avtalsperioden för RALS 1998 2001 fördelad efter facklig huvudorganisation Årstakt, procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 5,2 4,5 3,6 OFR SACO-S SEKO Av antalet identiska individer i statistiken är 48 % organiserade inom OFR, 29 % inom SACO-S och 15 % inom SEKO. Andelen oorganiserade uppgår till 8 %. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt för identiska individer har varit högst inom SACO-S under perioden september 1997 till september 2000. Men variationerna i löneökningsutfall är stora mellan olika kategorier av tjänstemän både inom och utanför organisationerna. Bland de grupper som har haft högst löneökningar under perioden kan t ex nämnas domare, åklagare, kvalificerade skattehandläggare, IT-personal och kvalificerade tekniker. Många av dessa tjänstemän också är medlemmar i SACO-S. 15
Diagram 9 Procentuell fördelning av män och kvinnor i TNS-nivåer i september 2000 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18 21 28 34 Män 34 Kvinnor 7 6 5 4 3 TNS-nivå 35 16 9 4 1 Av det totala antalet anställda inom staten är c:a 60 % klassade enligt TNSsystemet (Nyckel för statistikanalys). Ett område som ännu till stor del är oklassat och inte ingår i TNS-statistiken är rättsområdet. Till stora delar återfinns män och kvinnor i såväl olika nivåer som olika familjer inom TNS-systemet. Av de TNS-klassade kvinnorna finns knappt 55 % i nivåerna 7 och 6 medan motsvarande andel för männen är 45 %. I nivåerna 4 och 3 återfinns 10 % av de klassade kvinnorna medan motsvarande andel för männen är 20 %. Övergripande kriterier för nivåer i TNS-systemet Nivå 7 Arbetet utförs efter detaljerade anvisningar (arbetsuppgifter av biträdande art) Nivå 6 Arbetet utförs efter allmänna anvisningar (arbetsuppgifter av assisterande art) Nivå 5 Arbetet utförs helt självständigt och baseras på tidigare erfarenheter, praxis eller metoder. Problemen är komplexa men i huvudsak angivna eller definierade (arbetsuppgifter av handläggande art) Nivå 4 Arbetet innehåller betydande inslag av t.ex. planering och metodutveckling (chefer och specialister) Nivå 3 Arbetet är utpräglat nyskapande och problem kräver nya angreppssätt (höga chefer och specialister) 16
Diagram 10 Löneutveckling i årstakt under avtalsperioden för RALS 1998 2001. Identiska individer per TNS-nivå Procent 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,8 3,6 4,4 4,2 Män Kvinnor 5,1 4,7 4,8 4,7 4,9 4,2 7 6 5 4 3 TNS-nivå För de identiska individer som är TNS-klassade har den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under perioden uppgått till 4,6 % för såväl män som kvinnor. Löneutvecklingen har varit högst i de mer kvalificerade befattningsnivåerna. I de högsta skikten, nivå 4 och 3, har kvinnornas löneutveckling varit markant högre än männens. I nivå 7 och 6 har däremot männen haft en något högre genomsnittlig löneutveckling än kvinnorna. 17
Diagram 11 Löneutveckling, årstakt Löneökning i årstakt mellan september 1997 och september 2000 för identiska individer inom några vanligt förekommande TNS-familjer Procent 10 9 8 7 6 5,7 5,2 5,0 5,0 4,9 5 4,9 4,8 4,6 4 3 2 1 0 Teknisk service ADB-drift Revisions- och granskningsarbete Pedagogiskt arbete Personalarbete Juridiskt utredningsarbete Tekniskt utredningsarbete ADB- och administrativ utveckling Ekonomiförvaltning FoU-arbete med teknisk mm inriktning 4,3 4,3 4,0 3,7 3,4 Allmänt utredningsarbete Sekreterar- och registratorsarbete Kontorsservice 2,7 Lokalvård I TNS-systemet grupperas arbeten med relativt likartad inriktning i familjer. Det finns drygt 80 sådana familjer i TNS som beskriver arbetets art och innehåll. I ovanstående diagram visas hur stor den genomsnittliga löneökningstakten har varit inom några av de vanligast förekommande TNS-familjerna i lönestatistiken. 18
ORSAKER TILL DEN UPPMÄTTA LÖNEUTVECKLINGEN UNDER AVTALSPERIODEN FÖR RALS 1998 2001 Arbetsgivarverket har löpande under avtalsperioden i samband med att lönestatistiken på det statliga området varit klar genom enkäter ombett myndigheterna att så omsorgsfullt som möjligt uppskatta hur mycket olika orsaker påverkat den uppmätta löneutvecklingen vid myndigheten. I enkätundersökningarna ingår alla myndigheter som har 50 eller fler identiska individer mellan två på varandra följande statistikinsamlingar. Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 96 % och den genomsnittliga löneutvecklingen mätt som årstakt för identiska individer vid dessa myndigheter är 4,6 %. Diagram 12 Löneutveckling i årstakt för identiska individer under avtalsperioden för RALS 1998-2001 uppdelad på olika delkomponenter 10,0 9,0 8,0 7,0 Procentenheter 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,34 Löneökningar till följd av RALS 98-01 inkl.chefsavtal 0,80 Befordringar m.m. 0,17 0,07 0,25 Lokala tariffer Inlösen av rörliga tillägg Andra orsaker 4,63 Totalt Av den genomsnittliga årstakten på 4,6 % kan 3,34 procentenheter eller ca 75 % hänföras till löneökningar till följd av RALS 1998 2001 och chefsavtalet. Lönehöjningar till följd av omorganisationer, befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m. har i genomsnitt påverkat den uppmätta årstakten med 0,80 procentenheter. Lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta årstakten med i genomsnitt 0,17 procentenheter. Inlösen av rörliga tillägg i den fasta månadslönen har påverkat den uppmätta årstakten med 0,07 procentenheter under perioden för RALS 1998 2001. Andra orsaker som påverkat den uppmätta årstakten under RALS perioden är t ex olika typer av satsningar vid sidan av de lokala lönerevisionerna som myndigheterna gjort på vissa grupper av anställda. Totalt har sådana åtgärder påverkat löneökningstakten med 0,25 procentenheter under perioden. 19
Ytterligare exemplar kan beställas från Svenska Lagerhus Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga Tel. 08-795 23 65 Fax 08-760 58 95