Forsheda-Hånger rektorsenhet Hånger skola och fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-04-01 -- 2015-03-31
Innehåll Grunduppgifter... 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 2 Ansvariga för planen... 2 Vår vision... 2 Planen gäller från... 2 Planen gäller till... 2 Elevernas delaktighet... 2 Vårdnadshavarnas delaktighet... 2 Personalens delaktighet... 2 Förankring av planen... 2 Utvärdering... 3 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats... 3 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 3 Årets plan ska utvärderas senast... 3 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 3 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 3 Främjande insatser... 4 Kartläggning... 5 Kartläggningsmetoder... 5 Områden som berörs i kartläggningen... 5 Hur eleverna har involverats i kartläggningen... 5 Hur personalen har involverats i kartläggningen... 5 Resultat och analys... 5 Förebyggande åtgärder... 6 Arbete mot kränkande behandling.... 6 Arbete mot diskriminering.... 6 Rutiner för akuta situationer... 7 Policy... 7 Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling... 7 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till... 7 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 7 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal... 8 Rutiner för uppföljning... 8 Rutiner för dokumentation... 8 Ansvarsförhållande... 8 Begrepp... 9 Diskriminering... 9 Direkt diskriminering... 9 Indirekt diskriminering... 9 Trakasserier och kränkande behandling... 9 Kränkande behandling... 9 Sexuella trakasserier... 10 Repressalier... 10 Diskrimineringsgrunderna... 10 Kön... 10 Könsidentitet eller könsuttryck... 10 Etnisk tillhörighet... 10 Religion eller annan trosuppfattning... 11 Funktionsnedsättning... 11 Sexuell läggning... 11 Ålder... 12 1
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 samt fritidshemmet. Ansvariga för planen Rektor Vår vision Det ska inte finnas någon diskriminering eller kränkande behandling på Hånger skola och fritidshem. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn och elever ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet av barn, elever och personal. Lokalerna ska vara utformade, inredda och utrustade så att de ger en god tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar. Alla inom verksamheten ska ha kännedom om gällande lagstiftning mot diskriminering och kränkande behandling och skolans plan. Planen gäller från 2014-04-01 Planen gäller till 2015-03-31 Elevernas delaktighet Pedagogerna i skolan samt fritidshemmet har kontinuerliga samtal med sin grupp angående relationer, kränkningar och socialt samspel. Plan mot diskriminering och kränkande behandling tas även upp i samband med elevråd i skolan och på stormöten i fritidshemmet för att bilda sig en uppfattning om hur planen fungerar. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras på föräldramöten vid nytt läsår om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen presenteras vid föräldrasamråd där föräldrar kan lämna synpunkter på planen. Vid detta tillfälle är både representanter från skolan och fritidshemmet med. Plan mot diskriminering och kränkande behandling skall finnas på hemsidan. Personalens delaktighet Samtal kring plan mot diskriminering och kränkande behandling sker med all pedagogisk personal innan planen fastställs. Planen utvärderas i februari av personalen och vissa ändringar görs. Förankring av planen Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas på skolans webbplats för att vara lättillgänglig för elever, vårdnadshavare och personal. Planen är en naturlig del av skolans systematiska kvalitetsarbete och är därmed väl förankrat för både personal i skolan samt på fritidshemmet. Klasslärarna förankrar och diskuterar planen i berörda klasser samt på stormöten i fritidshemmet. Planen förankras och diskuteras även i skolans elevråd samt via föräldrasamrådet. 2
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Revideringen har gjorts av pedagoger i skolan och på fritidshemmet utifrån den nya systematiska kvalitetcykeln. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, pedagogisk personal, elever och vårdnadshavare har alla deltagit på något sätt i att utvärdera huruvida eleverna upplever skolan trygg eller inte. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har detta år arbetat mycket med vardagliga moraliska frågor och hur man ska vara mot varandra. Vi har kontinuerligt haft träffar i kompisgrupperna och arbetat vidare med trivselreglerna (som bygger på att alla har rättigheter och skyldigheter samt att alla ska känna ansvar, arbetsro, inflytande, trygghet och socialt samspel). Det dagliga arbetet har lett till en lugnare miljö, men vi måste arbeta vidare med språkbruket. Årets plan ska utvärderas senast 2015-03-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trivselenkäter samt elevenkäterna för årskurs 2 och 5 är ett instrument för att se hur eleverna mår i skolan och på fritidshemmet. Dessa genomförs under höstterminen samt inför period 2 i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Under vårterminen utvärderas planen av elevrådet samt på ett stormöte i fritidshemmet. Personalen ska utvärdera planen i arbetslagen och komma med förslag på förbättringar. Arbetet med, plan mot diskriminering och kränkande behandling, finns med i det systematiska kvalitetsarbetet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling skall utvärderas vid föräldrasamråd under vårterminen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 3
Främjande insatser Gemensamt förhållningssätt mot diskriminering och kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att alla elever i skolan och alla barn på fritidshemmet ska känna sig trygga och att ingen diskriminering enligt lagstiftningen eller annan kränkande behandling ska förekomma. Insats Alla i skolan och på fritidshemmet ska förstå och tillämpa ett demokratiskt förhållningssätt. Faddrar och kompisgrupper i skolan. Värdegrundsarbete i alla grupper. Vi prioriterar livskunskap på skolans val. Eleverna informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmet informerar om planen på ett stormöte. Trivselenkät till eleverna i skolan och fritidshemmet i oktober. Central elevenkät för årskurs 2 och 5 inför period 2 i det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns personal ute på rasterna och vid skolskjutsarna. På skolan genomförs klassråd och elevråd. Om ett fall av kränkande behandling uppstår skall det resultera i en snabb åtgärd och uppföljning från någon vuxen. Ett positivt förhållningsätt där man respekterar och ser varje elev. All personal ska vara goda förebilder där ett demokratiskt och icke-kränkande förhållningssätt gäller. Trivselregler upprättas gemensamt av personal och elever och följs upp regelbundet. Elevhälsoteamet finns tillgängligt om behov uppstår i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig Rektor och all personal. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 4
Kartläggning Kartläggningsmetoder Personal och elever diskuterar var och när det finns risk att någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Vårdnadshavare kan diskutera detta på föräldramöten eller på föräldrasamråd. Elevhälsoteamet diskuterar resultatet av trivselenkäten och personal och elever involveras i att förbättra tryggheten på skolan utifrån resultatet. Resultatet tas upp i elevrådet och på fritidshemmets stormöten där eleverna kan lämna synpunkter. Föräldrar får ta del av resultatet från elevenkäterna vid föräldrasamråd och komma med synpunkter på förbättringar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har gjort trivselenkäter. Central elevenkät för årskurs 2 och 5 inför period 2 i det systematiska kvalitetsarbetet. Diskussioner om trivseln i skolan på klassråd och elevråd samt på stormöten i fritidshemmet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen diskuterar regelbundet riskområden och möjliga åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling, samt vad rastvärden bör vara uppmärksam på. Resultat och analys I den dagliga verksamheten förekommer det att vissa elever använder svordomar och kränkande ord. Vi arbetar vidare med elevernas språkbruk. Eleverna själva tycker att det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med språkbruket. 5
Förebyggande åtgärder Arbete mot kränkande behandling. Mål och uppföljning I den dagliga verksamheten i skolan och på fritidshemmet ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera utan att behöva använda kränkande ord. Åtgärd Fortsatta regelbundna samtal i klasserna, i kompisgrupperna och på fritidshemmet om vardagliga moraliska frågor och språkbruk, samt vad det innebär att göra gott. Vidare ska eleverna träna sig i och diskutera hur man hanterar känslor, hur man förstår hur andra känner samt arbeta med självkännedomen. Rastvärden ska aktivt verka för att alla elever ska känna sig välkomna att vara med på fotbollsplanen och i andra rastaktiviteter. Motivera åtgärd I samtal i personalgruppen har det uppmärksammats att eleverna i konfliktsituationer ibland använder ett icke respektfullt språk. I samtal i klasserna och på elevrådet har det framkommit att det är viktigt att arbeta vidare med att fotbollsreglerna följs på fotbollsplanen. Ansvarig All pedagogisk personal på skolan och fritidshemmet Datum när det ska vara klart Pågående arbete tills nästa utvärdering. Arbete mot diskriminering. Mål och uppföljning Målet är att det inte ska förekomma någon diskriminering i skolan eller på fritidshemmet. Det är viktigt att alla som arbetar i skolan och på fritids respekterar människors likheter/olikheter och att detta synsätt förankras hos eleverna. Åtgärd Klassdiskussioner, samtal i kompisgrupperna och livskunskapsarbete. Samtal med eleverna på fritidshemmet. Motivera åtgärd Vi vill förbättra elevernas konflikthantering genom att utveckla deras självkänsla, empati och sociala kompetens. Ansvarig All pedagogisk personal på skolan och fritidshemmet. Datum när det ska vara klart Pågående arbete tills nästa utvärdering. 6
Rutiner för akuta situationer Policy Det ska inte förekomma diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på Hånger skola och fritidshem. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling Ett rastvärdssystem finns för att ha uppsikt över eleverna på lektionsfri tid. Rastvärdar rör sig över alla delar av skolgården och finns väl synliga under alla raster. Det finns ett lunchvärdsschema för att ha uppsikt över elever vid lunchen. Det finns ett bussvärdsschema för att ha uppsikt över eleverna vid bussarna vid skoldagens slut. Regelbundna samtal och observationer i arbetslagen på skolan samt fritidshemmet. Frånvaro registreras dagligen och rapporteras till vårdnadshavare då frånvaro kan vara ett tecken på att eleven blir kränkt. Personal som får reda på att en elev anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling anmäler skyndsamt detta till rektor som omgående startar en utredning. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Alla elever och föräldrar kan vända sig till klassläraren eller annan undervisande pedagog. Ytterligare personal som elever och föräldrar kan kontakta är representanter ur skolans elevhälsoteam; rektor 0370-378112, skolledningsresurs 0370-377078, kurator 0370-378117, specialpedagog 0370-377433 och skolsköterska 0370-378115. Övriga kontaktuppgifter finns på skolans hemsida. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En anställd som upptäcker eller får kännedom om pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas klasslärare eller ansvarig fritidspedagog. 2. Klasslärare/fritidspedagog och ytterligare en personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till klassläraren/fritidspedagog om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Anmälan till rektor görs på särskild blankett som startar utredning. 4. Klasslärare/fritidspedagog och ytterligare en person talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Utifrån samtal med berörda parter upprättas en plan för att kränkningarna ska upphöra. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalen. 6. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 4. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Dokumentera samtalen. 7. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de berörda eleverna tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En ny handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 8. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 7
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Händelsen anmäls till klasslärare, fritidspedagog, elevvårdsteam, rektor eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen via särskild blankett till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor anmäler till Barn- och utbildningsförvaltningen. 5. Rektor ansvarar för att utredning sker. 6. Samtal förs med samtliga berörda parter och dokumenteras. 7. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. 8. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. 9. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. 10. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. 11. Åtgärderna dokumenteras. 12. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. 13. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. 14. Utredning, åtgärder och uppföljning utvärderas och dokumenteras. Rutiner för uppföljning Rutiner för utredning och åtgärder följs upp och utvärderas genom diskussioner i arbetslagen, på personalkonferens samt i elevhälsoteamet. Rutiner för dokumentation Dokumentation förs vid varje ärende och arkiveras på avsedda blanketter. Blankett för anmälan och utredning vid kränkande behandling finns på Fronter under information från förvaltningen. Kommunen använder även ett databaserat system, PMO, där anteckningar läggs på individnivå, av elevhälsoteamets personal. Ansvarsförhållande All personal är skyldig att anmäla eventuella trakasserier eller kränkningar till skolledningen. Skolledningen och elevhälsoteamet är skyldiga att ta upp och utreda en anmälan. Vid eventuella trakasserier eller kränkande behandling är skolledningen skyldig att anmäla detta till Barn-och utbildningsförvaltningen. 8
Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Internet. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. 9
Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier 10
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria högsta betyget, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. 11
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 12