Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Programsamrådsredogörelse Datum 2014-04-07 Dnr SHB11/50 Planprogram för området vid Nicolaiskolan, Polisen 1 och 3, Läroverket 16 samt del av Väster 1:1, Väster, Nyköping, Nyköpings kommun Hur samrådet bedrivits Förslag till planprogram, upprättat av Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten, har varit föremål för samråd under tiden 2013-12-12 t.o.m. 2014-01-27. Handlingarna har funnits tillgängliga i Stadshusets foajé, på Culturum och på kommunens hemsida. Handlingarna har skickats till berörda myndigheter, kommunala remissinstanser, föreningar, organisationer och sakägare enligt särskild förteckning. Informationsmöte hölls den 13 januari 2014 i Stadshusets foajé. Annonsering om informationsmöte har skett i den lokala dagstidningen. Minnesanteckningar finns från mötet. Totalt har 16 skriftliga yttranden inkommit, varav 3 utan erinran. Yttrandena finns i sin helhet hos Samhällsbyggnad. Följande har inkommit med yttranden utan erinran mot planförslaget: 2013-12-17, Polismyndigheten 2014-02-07, Nyköpings församling 2014-02-07, TeliaSonera Skanova Access AB Följande har inkommit med synpunkter på förslaget: 2014-12-23, Räddningstjänsten 2014-12-19, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2014-01-02, Privatperson (MÅ) 2014-01-15, Länsstyrelsen 2014-01-15, Anders Andersson 2014-01-22, Miljönämnden 2014-01-27, Sörmlands museum 2014-01-27, Vattenfall Eldistribution AB 2014-01-27, Länsstyrelsen 2014-01-27, Centerpartiet i Nyköping 2014-01-28, Tekniska divisionen 2014-01-28, Privatpersoner (RL m fl) 2014-01-29, Nyköpings Frisksportklubb
2/12 Sammanfattning Inkomna synpunkter från stadsbyggnadsgruppen mfl sammanfattas. 2013-11-19 Naturvård blir GC-stråket ett huvudstråk? Bör knytas ihop med förbindelsen mot öster. Bygg det är en livfull plats. Öppna upp en bredare entré mot kyrkan. Lantmäteriet Angöring av transporter till de olika byggnaderna? Kartenheten Ska inte barackerna mot Stillehuset tas bort? Sofia Byggnaden närmast skolan har ett kulturhistoriskt värde, det är ett minne från fängelsetiden då rester från rastgården finns. 2014-01-14 Gata Näringsidkare på Öster tycker inte att vi arbetar för att koppla ihop väster med öster. Detta planprogram gör inte heller det. Någon liten slags byggnad, paviljong eller glasbyggnad för t ex caféverksamhet längs den öppna ytan mot Storgatan vore önskvärt. Transporter till skolan? Kanske kan använda den befintliga öppningen i byggnaden längs V Kvarngatan. Det blir mycket trafik till skolan för att lämna av och hämta upp eleverna. MEX Det ska vara en öppen plats för alla. Hur får vi till det? Stråk ska skapas för att gå igenom och att inte behöva gå runt. Park Lämnar synpunkter senare. Det är ingen brist på offentliga platser. Dom behöver bara användas. Johan Skyttes park är en fin park men ingen använder den. Stråk behövs för att områden ska nyttjas. En uteservering där, typ Hellmans vore attraktivt. Lekplatser behövs i centrum, de drar till sig besökare. Bygg Stråkbildning kommer väl i DP-skedet? Fler beteckningar än bara skola. Bearbeta marken mot ån med t ex gradänger för mjukare lutning. Nyköping Vatten En saluhall behövs och sittplatser i slänten ner mot ån. Tänk, att inte behöva gå ner till hamnen för att få detta. Kart Underlagsmaterialet är bra. Tittar även på höjdskillnader ner mot ån. Muntliga synpunkter från bygglovenheten 2014-01-27 1. Behovet av väl gestaltade, centrala, funktionella, väderskyddade cykelställ med låsmöjligheter nära torget och skolan är stor. Vi är säkra på att detta bör lösas inom planområdet, men frågan bör ventileras då områden nära Stora Torget planläggs. 2. Västra Kvarngatans status och gestaltning får betydelse för hur skolområdet upplevs och knyts till omgivande delar. Om inte gatan inom kort tas upp i annat sammanhang skulle den kunna tas med i det aktuella planprogrammet. Centrum skulle vinna på att gatan fick en ansiktslyftning och gärna gjordes om till en gåfartsgata. Då skulle området kunna knytas ihop med områdena längs ån, med Pelles lusthus och åpromenaden. 3. Gång- och cykelstråket över skolgården, den tidigare Skolagatan, bör utmed hela sträckningen vara rakt så att det ansluter till innerstaden rutnät. Rutnätsplanen utgör en viktig del av riksintresset för kulturmiljö. Vi ser dess föreslagna norra sneda sträckning på programmets karta som olycklig. Att det stråket då inte skulle möta trappan till kyrkan, eller
3/12 att smidesräcket måst ändras, måste ses som sekundära aspekter i sammanhanget. Ställningstaganden Med anledning av inkomna synpunkter har följande ställningstaganden gjorts. Planeringsenheten föreslår följande revideringar av programhandlingen: Fler värdefulla träd inom programområdet kommer att belysas. Text om att samtliga markingrepp måste tillståndsprövas enligt kulturmiljölagen hos länsstyrelsen skrivs in i programhandlingen. Uppgifter om befintliga servitut och ledningsrätt skrivs in i planprogrammet. Planprogrammet kompletteras med uppgifter om hållplatser och busslinjer. Illustrationslinjen för stråket för fd Skolgatan rätas ut för att tydliggöra rutnätsplanen. Viktiga punkter som ska studeras vidare i detaljplanearbetet: Ett dokument ska arbetas fram om befintliga byggnaders kulturhistoriska karaktärisering. Trafiksäkerheten i korsningen V Kvarngatan/Folkungavägen måste studeras vidare tillsammans med trafiken till skolverksamheten. Tillfarter till de olika byggnaderna behöver säkerställas. Utformning av den allmänna platsmarken- parkområdena och stråken. Yttranden och bemötanden Sammanfattning av inkomna synpunkter samt bemötanden med förslag på åtgärder: Länsstyrelsen Planprogrammet överensstämmer med fördjupningen. Kulturmiljö Programområdet ligger centralt i Nyköping, väster om Nyköpingsån, inom den riksintressanta kulturmiljön. Nyköpings residensstad med anor från medeltiden. Den aktuella kvarteret har hyst Nyköpings skolverksamhet ända från slutet av 1500-talet fram tills idag. Inom området finns värdefull bebyggelse från olika tider. Området hänger nära samman med stadens administrativa centrum vid Stora torget och kyrkomiljön vid Nicolai kyrka. Tillsammans utgör byggnaderna en viktig del av Nyköpings bebyggelsehistoriska arv. Fråga har väckts om byggnadsminnesförklaring av Nicolaiskolan med aula enligt 3 kap 4 Lagen om kulturminnen (2013). Länsstyrelsen har ännu inte tagit ställning i frågan. Planområdet berör fornlämning Nyköping 231:1. Under år 2011 gjorde Sörmlands Museum en förstudie av områdets kulturlagersituation med utgångspunkt från tidigare arkeologiska undersökningar i och intill de aktuella kvarteren. De fåtaliga arkeologiska undersökningar som genomförts inom planområdet har visat att kulturlagertjockleken varierar mellan ca 1,3-3 meter men kan vara både tunnare och tjockare bland annat beroende på den ursprungliga marktopografin.
4/12 Den lag som reglerar fornlämningar, kyrkor och byggnadsminnen har bytt namn och heter sedan 2014-01-01 Kulturmiljölag (1988:950) och har genomgått mindre förändringar. Länsstyrelsen ser positivt på planprogrammets ambitioner att genomföra varsamma förändringar och tillägg inom ett område med höga kulturhistoriska värden. Området är unikt i Nyköping såtillvida att stora delar har dominerats av skolverksamhet sedan 1580-talet, med en lucka på ca 100 år. Det har fått till följd att bebyggelsen har varit relativt gles och att området förändrats långsamt. Ny bebyggelse inom planområdet förutsätter god arkitektonisk medvetenhet vad gäller utformning och placering och kan, med hög kvalitet, öka residensstadens riksintressanta värden. Ur arkeologisk synpunkt är det lämpligt att lokalisera eventuell ny bebyggelse till ytor där kulturlagren förväntas vara tunnare. Inför områdets fortsatta planering bör kommunen låta utföra en kulturhistorisk karaktärisering och värdering av planprogrammets befintliga bebyggelsemiljöer. Staketet utmed Västra Storgatan har funnits på platsen i omkring 100 år då det flyttades hit från en av hörnfastigheterna vid Stora torget. Det har restaurerats med hjälp av bland annat statliga bidragsmedel. Staketet har ett miljöskapande värde och överensstämmer stilmässigt med Nicolaiskolans arkitektoniska uttryck. Länsstyrelsen anser ändå att det, som planförslaget föreslår, kan vara möjligt att bredda befintliga öppningar för att göra området tillgängligt genom de tänkta stråken. Samtliga markingrepp inom programområdet, såväl djupa schakt som ytliga avbaningar och terrasseringar, liksom ledningsdragning, planteringar och eventuell provborrning mm måste tillståndsprövas enligt kulturmiljölagen (KML) hos länsstyrelsen. Även anläggningar eller installationer i vattnet eller i strandkanten måste tillståndsprövas enligt KML och större eller mindre arkeologiska insatser blir sannolikt aktuella. Om en upplevelsepark blir aktuell inom området skulle arkeologisk värden och undersökningar kunna utnyttjas som en inspirationskälla och tillgång, eventuellt med skolans elever som delaktiga i undersökningarna mm. Länsstyrelsen medverkar gärna i en dialog om detta. I planbestämmelserna för kommande detaljplaner bör det finnas en upplysningstext med uppgiften alla markingrepp inom planområdet kräver tillståndsprövning enligt Kulturmiljölagen hos länsstyrelsen. Den kulturhistoriska värdefulla bebyggelsen från olika tider bör förses med adekvata skydds- och varsamhetsbestämmelser med rivningsförbud. Förändringar vad gäller befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inklusive staketet och Skolgatans gestaltning bör ske i samråd med antikvarisk expertis. Naturvärden Vid Nyköpingsån finns några grova värdefulla träd, bland annat en lärk, tre alar, en lönn och en bok som faller inom de nationella kriterierna för särskilt skyddsvärda träd. Träd som klassas som särskilt skyddsvärda ska anses som omistliga. Om det finns fridlysta arter knutna till träden kan det behövas en dispens enligt artskyddsförordningen för att fälla dem.
5/12 Av planprogrammet framgår att man vill öka den visuella vattenkontakten. Detta bör göras med stor hänsyn till de naturvärden som finns längs ån. Strandskydd Som framgår av planprogrammet återinträder strandskyddet om en detaljplan ersätts med en ny. Strandskyddsfrågan behöver således prövas i den kommande detaljplanen. Kulturmiljö Placering av eventuellt ny bebyggelse kommer studeras närmare i arbetet med detaljplanen och det är mer lämpligt att studera de platser som har tunnare kulturlager. I arbetet med detaljplan kommer ett dokument tas fram om befintliga byggnaders kulturhistoriska karaktärisering. Bredare öppningar i staketet mot Storgatan bedöms som nödvändiga för att få platsen öppen och öka känslan av total allmän tillgänghet. Text om att samtliga markingrepp måste tillståndsprövas enligt kulturmiljölagen hos länsstyrelsen skrivs in i programhandlingen. Naturvärden De grova värdefulla träden lyfts fram i planprogrammet. Strandskydd Noterat. Lantmäteriet Tillfarter Det anförs i förslaget att f d Skolgatan föreslås bli ett nytt gång- och cykelstråk och att det inte är lämpligt med biltrafik här. Möjligen att transporter till verksamheterna kan tillåtas. Lantmäterimyndigheten påminner här om att för Polisen 3, Mårtens hus, idag har ett servitut att använda detta område, f d Skolgatan, för tillfart från söder. Det är inte frågan om någon gammal bedömning, utan denna gjordes nyligen, nämligen i samband med att avstyckningar skedde av Polisen 2 och 3 år 2010. Servitutet för Polisen 3 via f d Skolgatan bildades därför att kommunen ansåg att tillfart här var lämpligare än att det skulle ske över Polisen 2s, Westerlingska gårdens, gård. Brist på utrymme och utfartsförbud hindrar tillfart direkt från Västra Storgatan. I detaljplanearbetet måste frågan om rättslig tillfart för Polisen 3 behandlas. Skulle detta leda till ett ställningstagande att dagens lösning inte får fortsätta kommer det att få konsekvenser för Polisen 2, Westerlingska gården, då frågan om att lägga tillfarten där istället då kommer att följa med automatik. Också de andra byggnaderna som är placerade runt f d Skolgatan har naturligtvis behov av bilburna transporter via denna led; d v s för att nå f d Rektorsbostaden, Läroverksbyggnaden och även baksiddan på Gymnastikbyggnaden synes detta behov föreligga. Det finns dock inte några servitutsrättigheter för dem idag, vilket antas bero på att de fastighetsrättsligt tillkommit i äldre tid och under andra förhållanden och samlat varit och är i
6/12 kommunens ägo. Vid genomförande av en ev försäljning kommer dock frågan om rättsligt säkerställd tillfart att komma upp för var och en av objekten. Ledningar Vid det fortsatta detaljplanearbetet kan frågan om hantering av ledningar komma upp. Det finns t ex idag en ledningsrätt för fjärrvärme som går i en parallell sträckning med f d Skolgatan. De fastighetsrättsliga frågorna kommer att belysas och eventuella förändringar och lösningar beskrivas i kommande detaljplanearbete. Lantmäteriets uppgifter om servitut och ledningsrätt skrivs in i planprogrammet. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet I planprogrammet nämns de befintliga hållplatser som finns längs med Västra Kvarngatan och Folkungavägen. Den hållplats som ligger på Östra Storgatan berörs också av planförslaget då gatan planeras att bli enkelriktad samt ta ställning till hur bussarna i framtiden ska trafikera området. I tidigare diskussioner har det varit tal om att Västra Storgatan och Östra Storgatan ska få karaktär av gågata och därmed inte tillåta motorburen trafik. Hur ser dessa planer ut idag? Planprogrammet måste beakta befintlig busslinje (linje 161) och ta ställning till alternativa linjedragningar kring området. Oavsett om linjedragningen omplaneras måste området även i fortsättningen ha god framkomlighet för att vid eventuella trafikavstängningar kunna nyttjas som alternativ körväg. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet deltar gärna i planeringsprocessen kring en eventuell ny dragning av berörd busslinje. Eventuellt ny dragning av busslinjer och placering av hållplaster kommer diskuteras närmare i kommande detaljplanearbete. Planprogrammet kompletteras med kollektivtrafikmyndighetens uppgifter. Sörmlands museum Sörmlands museum tycker i det stora hela att planprogrammet är bra. Det är viktigt att en stor del av området behålls som ett skolområde, eftersom skolverksamhet historiskt har präglat området under drygt 400 år. Museet tycker också att det är positivt att området öppnas upp mer för allmänheten. Sörmlands museum har i en tidigare förstudie påpekat att kommunen bör låta utföra en kulturhistorisk karakterisering och värdering av de befintliga bebyggelsemiljöerna inom området (Norberg 2011). Syftet med detta är att skapa ett fördjupat underlag för bedömningen av hur framtida förändringar kan komma att påverka dagens kulturmiljö. Synpunkten kvarstår inför det nu aktuella förslaget. Viktiga delar som bidrar till områdets karaktär är symmetrin som präglar skolbyggnaden och rektorsbostaden, den öppna skolgårdsytan, smidesstaketet utefter Västra Storgatan, Johan Skyttes park, samt den historiska kopplingen mellan de olika byggnaderna. Områdets strategiska
7/12 placering i stadens mitt, inom riksintresseområdet, nära kyrkan, torget och ån gör att det är kulturhistoriskt mycket värdefullt. I planprogrammet nämns att kommunen avser en viss förtätning av det berörda området. Hur eller var eventuellt ny bebyggelse föreslås framgår inte av planprogrammet. Museet ställer sig dock tveksam till detta och tycker att området inte bör bebyggas mer. Angående smidesstaketet så skrivs det att det är en barriär. Sörmlands museum tycker dock att det i nuläget också ramar in skolgården på ett fint sätt. Staketet flyttades hit omkring 1920. Smidesstaketet sattes ursprungligen upp omkring år 1800 vid Stora torget, kv Borgaren. I programmet föreslås att staketet öppnas upp. Frågan bör belysas mer i detalj. Under punkt 1 nämns möjligheten att en ny dörr tas upp mot Nicolaiskolan i den f d vaktmästarbostaden, en 1700-talsbyggnad i kv. Polisen 3, samt att nya verksamheter etableras i byggnaden. Detta bör utredas i en antikvarisk förundersökning, vilket ska göras gällande en byggnad som skyddas enligt detaljplan med q, och därmed omfattas av 8 kap 13 och 14 PBL. Sörmlands museum tycker att flertalet av byggnaderna inom området bör betecknas med q i kommande detaljplaner. I programmet nämns att eventuellt öppna upp för trafik på Skolgatan, möjligheten avses endast möjlighet till transport till framtida verksamheter. Museet tycker den nya gatan bör ha en enkel karaktär i form av en gågata eller liknande. Med hänvisning till fornlämning Nyköping 231:1, vill Sörmlands museum också framhålla att det aktuella planområdet innefattar välbevarade arkeologiska lämningar i form av omfattande kulturlager och rester av konstruktioner. Med utgångspunkt i detta bör samråd ske med mellan Nyköpings kommun och länsstyrelsen i Södermanland, innan eventuella markingrepp genomförs. I arbetet med detaljplan kommer ett dokument tas fram om befintliga byggnaders kulturhistoriska karaktärisering. Placering av eventuellt ny bebyggelse kommer studeras närmare i arbetet med detaljplanen och det är mer lämpligt att studera de platser som har tunnare kulturlager. Bredare öppningar i staketet mot Storgatan bedöms som nödvändiga för att få platsen öppen och öka känslan av total allmän tillgänghet. Eventuella skyddsbestämmelser kommer att studeras närmare i kommande detaljplanearbete. Fd Skolgatans karaktär kommer studeras närmare i kommande detaljplanearbete men den slutgiltiga gestaltningen kommer bestämmas i projekteringen. Text om att samtliga markingrepp måste tillståndsprövas enligt kulturmiljölagen hos länsstyrelsen skrivs in i programhandlingen.
8/12 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Eventuell påverkan på befintliga elanläggningar kommer att studeras närmare i kommande arbete med detaljplanen. Räddningstjänsten Förebyggande brand/risk Räddningstjänsten vill påpeka att man tänker på vattensäkerheten då planprogrammet visar på en närmare kontakt med ån. Då det ska användas befintliga byggnader men att olika typer av verksamheter ska in i dem gäller det att tänka på brandavskiljning i byggnaderna och att det kan komma att behöva höjas. Byggnadernas skick bör undersökas för att därefter avgöra vilken verksamhet som är lämplig alt. vad som kommer behöva förändras för att bli anpassad. Insatsmöjligheter för räddningstjänsten Då det är planerat för lastintag på gården, kommer även räddningstjänstens fordon in där. Utformningen utmed ån kommer att studeras närmare i kommande detaljplanearbete men slås fast i projekteringen och självklart är säkerheten en stor del. Brandavskiljning mm behandlas i bygglovskedet. Miljönämnden För att barnen ska ha en god utevistelse måste ett tillräckligt stort skolområde säkerställas i förhållande till det antal elever som ska vistas där. Enligt tobakslagen är rökning förbjuden på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. I utformningen av området bör det beaktas, särskilt vid anordnande av uteserveringar i anslutning till skolan. Bedömningen är att skolområdet är tillräckligt stort i förhållande till antal elever. De omkringliggande parkytorna kommer också att kunna användas för skolverksamheten. Tekniska divisionen Gata Man bör beakta trafiksäkerhetsaspekten i korsningen Kvarngatan/Folkungavägen eftersom det kommer ut ett gång- och cykelstråk från Nicolai där.
9/12 Projektenheten I område 1 och 3 bör vi få med att lokalerna även kan användas som kontor. Fyller vi inte lokalerna med andra verksamheter är det bra om möjligheten finns för kontor. I illustrationen är det bra att få med hur tanken är med avsläppningszoner för skolan exempelvis på Västra Kvarngatan och/eller Västra Storgatan. Gata Trafiksäkerheten i korsningen Kvarngatan/Folkungavägen måste studeras vidare i kommande arbete med detaljplanen. Projektenheten Användningen kontor ingår i begreppet centrumändamål men skrivs dit på programkartan. Avsläppningszoner på Västra Kvarngatan eller Västra Storgatan kommer inte att illustreras på programkartan utan måste studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Centerpartiets kommunkrets i Nyköping Det är bra att Nicolaiskolan också i framtiden används för skoländamål och vi stödjer detta. Det är svårt att utläsa om skolans område kommer att vara inhägnat eller inte. Det bör i varje fall framgå av den kommande detaljplanen. Användandet av f d rektorsbostaden och vaktmästarbostaden har vi för närvarande inga synpunkter på. Det som är viktigt i framtiden är att exteriören bibehålls för att på ett bra sätt behålla karaktären för hela området. Det föreslagna parkområdet skapar en grön lunga i centrum och binder också samman området mot Nyköpingsån på ett bra sätt. Det blir också en bra sammanbindning med området vid S:s Nicolai kyrka trots att V Storgatan skär rakt igenom. Om vi uppfattat rätt så kommer denna del av Storgatan att vara enkelriktad och på så sätt minskar biltrafiken. Nytt gång- och cykelstråk, som blir en form av förlängning av Folkungavägen ser vi positivt på. De tankar som funnits på att dra fram en ny gata, verklig förlängning av Folkungavägen, avvisar vi helt. På förslagsskissen finns Viktig ny plats markerad. Det framgår inte i handlingarna hur platsen är tänkt att användas. I kommande detaljplaneprogram måste ett förtydligande göras. Parkeringsmöjligheterna på kvällstid och helger minskas kraftigt. Det är en stor nackdel med tanke på att många parkeringsplatser försvunnit i Åkroken och försämrar för centrumhandeln när den är som störst. I denna fråga behöver kommunen ta ett skarpare tag. Hänvisning av parkeringar i yttre områden medför att kollektivtrafiken behöver förbättras tydligt. Den viktiga nya platsen på programkartan visar på platsen mellan skolans huvudbyggnad och entré och rektorsbostaden. Platsen har historisk
10/12 anknytning och bör förstärkas i gång- och cykelstråket. Hur den ska utformas ska studeras vidare i kommande detaljplanerarbete. I den politiskt tagna parkeringsstrategin visas på helhetsgreppet kring frågan om parkeringsplatser i centrum. Nyköpings Frisksportklubb Nyköpings Frisksportklubb är en ideell organisation som under parollen generationer i gemenskap bedrivit öppen hälsobefrämjande frisksportverksamhet i Nicolaiskolans gymnastikhall kontinuerligt under mer än 40 år. Vi hoppas att vi i vår samhällsnyttiga verksamhet får möjlighet att utnyttja dessa lokaler även i framtiden. Vi stöder planprogrammets förslag om att Nicolaiskolan skall förbli ett skolområde. Vid ärenden berörande skolbyggnader, som utgör en stor ekonomisk investering med allmänna medel, bör en samordning ske så att lokalerna kan utnyttjas för verksamheter även utanför skoltid. I planprogram för område vid Nicolaiskolan saknas en helhetssyn. Planprogrammet utgör ett förslag till behandling av ett begränsat område lösryckt ur den centrala del av Nyköpings tätort som står inför framtida svåra och komplicerade planlösningar. Nyköpingsån är en befintlig faktor som väsentligt påverkat Nyköpings historiska utveckling. Sedan många år tillbaka pågår en utbyggnad av en åpromenad som förbinder de parker och grönområden som omger ån. Detta långsträckta grönstråk är unikt och ersätter delvis Nyköpings avsaknad av stadspark. Nicolaiskolans grönområdens betydelse som en viktig länk i åpromenaden behöver tydliggöras. I planen finns en föredömligt god beskrivning av områdets historiska bebyggelse. För vegetationen har ingen sådan fackkunnig beskrivning gjorts, trots at området innehåller många träd som är lika gamla och kulturhistoriskt skyddsvärda som bebyggelsen. Efter världskriget planterades en ek vid Nicolaiskolan som symbol för inledningen av den tusenåriga freden. I planen står omnämnt att 4 träd vid miniparken är värda att bevara, men det finns flera andra träd på området som representerar oersättliga naturvärden. Inom en snar framtid kommer åtgärder att vidtas på många platser i hela Nyköpingsåns vattenavrinningsområde för att säkerställa vattenkvalitet och biologisk mångfald enligt bl a EU-direktiv. En svårlöst problemknutpunkt utgörs av passagen via dammanläggningen som gränsar till Nicolaiskolan. Att förbigå detta i planarbetet är inte godtagbart. Vid stora publikdragande program på Culturum och i kyrkan utgör skolgården en välfylld P-plats. Hur påverkar planprogrammet sådana arrangemang? Tydliga miljö- och naturaaspekter bör ingå i planprogrammet. Gymnastikhallen kommer att finnas kvar och möjlighet för att hyra lokalen kommer finnas kvar tillsammans med skolverksamheten. Hela Nyköpingsåns årum behandlas i ett annat projekt, Utvecklingsprogram för Nyköpings årum. Där tittas på årummet mellan hamnbron till Harg. I detta
11/12 projekt och i planprogrammet bevakas det projekt som handlar om Den levande Nyköpingsån -natur- och fiskevårdsåtgärder. Fler värdefulla träd inom programområdet kommer att belysas på programkartan. I den politiskt tagna parkeringsstrategin visas på helhetsgreppet kring frågan om parkeringsplatser i centrum. Privatperson (MÅ) I förslaget och näraliggande diskussioner har framförts att Nicolai-skolan skulle kunna användas som två-parallellig F-6-skola. För att en sådan ska kunna fungera på ett bra sätt behövs det även bra utrymme för fritidshem. Det behövs också en stor och bra skolgård med utrymme för aktiviteter för alla åldrar i årskurserna F-6. En skolgård som inbjuder till att vara ute och ha roligt på raster och under fritidshemstid Det behövs även för idrottsundervisningen. Det behövs alltså plats för bland annat lekredskap och stora ytor för idrottsutövning, såsom fotboll, basket, löpning, längdhopp etc. Jämför gärna med de svårigheter som nu finns på Östra skolan att få plats med alla aktiviteter. Därför tycker jag att man ska undvika att återuppliva Skolgatan och istället använda hela den planen som öppen skolgård. Jag tycker även att man ska göra det möjligt att använda vaktmästarbostaden och/eller rektorsbostaden som fritidshem. Kanske man ändå kan ha café-verksamhet i en avgränsad del av rektorsbostaden på nedre botten mot den lilla parken. Från de ansvariga inom Division Barn Ungdom och Kultur är bedömningen att inritat skolområde är tillräckligt stort i förhållande till beräknat antal elever. De omkringliggande parkytorna kommer också att kunna användas för skolverksamheten. För skolverksamheten är de inte i behov av fler lokaler så som fd rektorsbostaden därför föreslås de för annan användning. Privatperson (AA) Synpunkter på Nikolai skolgård mm. Vansinnigt göra i ordning den enl förslag. Möjligen i framtiden. Varför? Jo, den används nu för parkering. Mycket bra när det är något i kyrkan och på Culturum mm. Mer än halva kommunens befolkning kan inte ta sig till evenemangen om de inte kan parkera. Det är deras rättighet. Affärslivet i Nyköping lider mycket stor skada för att det ej finns p-plats. Anlägg snarast ett stort P-garage under klockstapeln. Plats för minst 1.000 bilar. Sälj inte pensionär-huset. Där kanske luften från P-garage kan släppas ut. Då är det bra att äga marken. I den politiskt tagna parkeringsstrategin visas på helhetsgreppet kring frågan om parkeringsplatser i centrum. Övriga synpunkter skickas till ansvarig på Gatuavdelningen då de inte kan hanteras i aktuellt planprogram.
12/12 Privatpersoner (RL m fl) Ifrågasätter lämpligheten att ha småbarn i dessa skollokaler. Några av oss har erfarenhet att gå i högstadiet på Nicolaiskolan. Stentrappor, flera våningsplan, mögelskador, dålig lukt, liten skoggård. Riskabel miljö med stark trafik och närhet till ån. Staketet mot Storgatan borde tas bort/minskas eftersom det nu ger en kraftig avgränsning mot planområdet. Miniparken är så liten att det räcker att ha planteringar (gärna körsbärsträd) och fontän, det finns inte plats för ett café. Bygg istället ett café/restaurang ner mot ån med möjlighet till picnic område ner mot ån. Bygga/altan ut över ån för uppträdande mot publiken på slänten ner mot ån. Rektorsbostaden och f d vaktmästarbostad borde användas till restaurang och festlokal. Lokalerna ska öppnas mot parkområdet med uteservering. Det måste vara öppet mot Storgatan. Från de ansvariga inom Division Barn Ungdom och Kultur är bedömningen att byggnaderna och området är lämpligt för skolverksamhet men med vissa åtgärder, både inom byggnaderna men även i kringområdet. Bredare öppningar i staketet mot Storgatan bedöms som nödvändiga för att få platsen öppen och öka känslan av total allmän tillgänghet och detta kommer att studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Caféverksamhet kan ske på den allmänna platsmarken. Men utformning av parkområdet och åpromenaden kommer att studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Den föreslagna verksamheten för fd rektorsbostaden och vaktmästarbostaden är för centrumändamål- som innefattar restaurang, café hantverk, handel mm. Kommer att studeras ytterligare i kommande arbete med detaljplanen. Medverkande tjänstemän Redogörelsen är sammanställd och kommenterad av planarkitekt Sofia Bergqvist. Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Sofia Bergqvist Planarkitekt Håkan Elm Tfchef plan- och naturenheten