ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill

Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Gustav Pettersson är nyutexaminerad nationalekonom från Lunds Universitet. Han har profilerat sig mot miljöekonomi och har jobbat på Skill sedan hösten 2011.

SAMMANFATTNING InnovationskontorEtt har beställt följande attitydundersökning som syftar till att undersöka hur Hälsouniversitetets studenter ser på entreprenörskap och utveckling av idéer. Rapporten fördjupar sig även i om och hur studenterna upplever att deras utbildning ger dem kunskap om hur de kan utveckla idéer och hur väl studenterna anser att de förbereds inför sitt kommande yrkesliv. Datainsamlingen har skett i form av en webenkät som har riktat sig till studenter på Hälsouniversitetet. E-post med information om undersökningen samt instruktioner om deltagande skickades ut till 2476 studenter. Sammanlagt inkom 1050 svar, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 42 %. Huvuddelen av respondenterna är kvinnor och en majoritet är födda mellan 1985-1989. Läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet är de vanligaste utbildningarna och drygt 80 % av respondenterna läser på termin 1-6. Respondenterna upplever att deras utbildning ger dem kunskaper om vad de kan förvänta sig av sitt framtida yrkesliv. Viktiga aspekter för att respondenterna ska trivas med sitt framtida yrke är att de kan hjälpa människor och att de känner att de har ett utvecklande arbete. Mer än åtta av tio respondenter tror att deras första arbete kommer att vara på en stor offentlig organisation med minst 20 anställda. Samtidigt uppger endast 36 % av respondenterna att de vill arbeta i en stor offentlig organisation i framtiden. En tredjedel av studenterna anser att deras utbildning ger kunskap om hur de kan påverka sin framtida arbetsplats samtidigt som en dryg fjärdedel anser att deras utbildningen tillhandahåller kunskaper om hur idéer kan utvecklas. Det visar på att det finns förbättringspotential på området. Nästan samtliga respondenter, 91 %, är positiva till nya idéer och knappt åtta av tio upplever att HU-studenter är positiva till nya idéer. Nästan sex av tio anser att det behövs mer information om idéutveckling. Det är 45 % av respondenterna som är intresserade av att utveckla egna idéer och en knapp fjärdedel har en idé att starta företag kring idag eller i framtiden samt en knapp tredjedel uppger att de kanske har det. Nästan hälften, 44 %, av respondenterna kan tänka sig att starta ett företag tillsammans med andra medan 31 % kan tänka sig att utveckla idéer inom ramen för en befintlig anställning. Att det finns ett behov av mer information på området visar det faktum att 77 % av respondenterna inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp med och utveckla eventuella idéer. Av respondenterna är en majoritet, 57 %, intresserade av att få information från InnovationskontorEtt och att lära sig mer om att utveckla egna idéer och entreprenörskap. Vidare anser drygt sex av tio att Hälsouniversitetet ska arbeta med att utveckla entreprenörskap. Valbara kurser, inspirationsföreläsningar och informationsföreläsningar lyfter respondenterna fram som lämpliga alternativ för att utveckla entreprenörskap på Hälsouniversitetet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte och mål 5 1.3 Undersökningens genomförande 5 1.4 Metoddiskussion 6 2. RESULTAT 8 2.1 Bakgrundsvariabler 8 2.2 Utbildning och framtida yrkesliv 10 2.3 Utbildning och utveckling av idéer 13 3. SLUTSATSER 23 BILAGA 1 24

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund InnovationskontorEtt deltar i EU-projektet FORTE 1 som syftar till att främja entreprenörskap inom hälsosektorn. InnovationskontorEtt arbetar i projektet med att kartlägga och förändra attityder bland studenter på Hälsouniversitetet (HU) och som en del i projektet ingår att göra en attitydundersökning bland studenterna på Hälsouniversitetet. InnovationskontorEtt har under flera år arbetat med att kartlägga studenters inställning till entreprenörskap och följande attitydundersökning är ett led i det arbetet. 1.2 Syfte och mål Syftet med undersökningen är att identifiera HU-studenters attityder till innovationer och entreprenörskap. Detta genomförs genom att kartlägga HU-studenters inställning till entreprenörskap och utveckling av idéer. Vidare ämnar undersökningen belysa om studenternas utbildning ger dem kunskap om hur de kan utveckla idéer och hur väl de anser att de förbereds inför sitt framtida yrkesliv. Kunskaperna från attitydundersökningen är betydelsefull i InnovationskontorEtts arbete med att främja innovation och entreprenörskap. Attitydundersökningen bidrar även till att påverka HUstudenters inställning till innovationer och entreprenörskap och skapar förhoppningsvis en vilja att lära sig mer om området. Förhoppningen är att resultatet ska kunna användas för att skapa en dialog med ledningen på Hälsouniversitetet om entreprenörskap och idéeutveckling. 1.3 Undersökningens genomförande Skill Scandinavia AB (Skill) har på uppdrag åt InnovationskontorEtt genomfört den aktuella undersökningen. Datainsamlingen har skett i form av en webenkät som har riktat sig till studenter på Hälsouniversitetet. För att säkerställa att frågorna är korrekt ställda och omfattar väsentliga aspekter har enkäten utarbetats gemensamt av InnovationskontorEtt och Skill. Övriga projektmedlemmar i Forte, Lahti Universitet, Linköpings Universitet, Länsstyrelsen Östergötland och Vårdförbundet i Östergötland, har även varit med och utformat frågorna. 1http://www.forteproject.eu 5

Den 8 februari skickades e-post ut till 2476 HU-studenter. Mailet innehöll information om undersökningen och instruktioner för vad studenterna skulle göra för att delta i undersökningen. Den 13 februari gick en påminnelse ut med e-post. Den 16 februari stängdes möjligheten att svara på enkäten. Sammanlagt svarade 1050 respondenter på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 42 %. Urvalet av respondenter har gjorts av InnovationskontorEtt och utskicken av webenkäterna per e- post har Liu-IT ansvarat för. Enkäten och informationsmissiv återfinns i bilaga 1. 1.4 Metoddiskussion Metoddelen förklarar hur undersökningen har genomförts samt belyser de olika mätskalor som har använts. Användandet av webenkät som metod för informationsinsamlingen syftar till att skapa en övergripande bild av HU-studenternas attityder till entreprenörskap och innovationer. Fördelen med att använda en webbaserad enkät som metod är bland annat att den når ut till ett stort antal individer och fångar upp en bred bild av det undersökta området. Nackdelen med att använda sig av enkät som metod är att det inte finns möjlighet att bistå respondenterna vid svårigheter att förstå frågor, vilket kan öka risken för bortfall. Dessutom saknas möjligheten att få djupgående kunskap om respondenternas åsikter genom att det inte går att ställa följdfrågor. Detta har i undersökningen inte varit något övervägande problem då målsättningen har varit att belysa attityder och åsikter om entreprenörskap och innovationer i stort. I framtiden kan det dock vara av intresse att fördjupa sig i studenternas attityder och åsikter inom området. Nedan följer en redogörelse för de mätskalor som har använts i undersökningen. Huvuddelen av frågorna är frågor med bestämda svar men det förekommer även andra typer av frågor. Öppna frågor återfinns i undersökningen och innebär att respondenterna erbjuds att besvara den aktuella frågan med egna ord. I enkäten förekommer nominalskalor och intervallskalor som svarsalternativ. En nominalskala är en skala där de olika värdena utgörs av klasser i vilka mätobjekten kan inplaceras. Till denna typ av skala hör många av undersökningens frågor som till exempel kön, ålder, vilket program respondenterna studerar på etcetera. En intervallskala är en skala där avstånden mellan värdena är numeriskt definierade samt lika stora. I undersökningen används denna typ av skala för de påståenden som respondenterna ska ta ställning till genom att placera in sitt svar på en skala bestående av fem steg. 1 motsvarar här Instämmer inte alls och Inte alls viktiga och 5 motsvarar Instämmer helt och Mycket viktiga. 6

I Diagram 1 visas ett exempeldiagram på hur intervallskalfrågorna redovisas. De lila fälten (Inte viktigt, 1-2) utgörs av svar från respondenter som inte anser att påståendet är viktigt och som därmed har angett 1 eller 2. Det orangea fältet (neutrala, 3) representerar neutrala svar, det vill säga svar från respondenter som har angett 3 och därmed varken tycker att påståendet är viktigt eller oviktigt. De två blågröna fälten (Viktigt, 4-5) utgörs av svar från respondenter som anser att det aktuella påståendet är viktigt och därmed har svarat 4 eller 5. Diagram 1: Förklaring av intervallskalor I vissa diagram är den totala summan av procenttalen inte exakt 100 %. Det beror på att siffrorna i diagrammen är avrundade till procent i heltal. Summan av procenttalen med decimaler blir naturligtvis exakt 100 %, medan de avrundade värdena (som återfinns i rapportens diagram) ibland summerar till 99 % respektive 101 %. I de frågor som respondenterna har kunnat kryssa i flera alternativ kan samtliga svarsalternativ erhålla 100 % och därför blir totalprocentsumman över 100 %. Detta eftersom alla respondenter har möjlighet att välja samma svarsalternativ. 7

2. RESULTAT I följande kapitel redovisas de resultat som har framkommit från attitydundersökningen. Resultatdelen består av tre olika delar som var och en belyser olika delar av det undersökta området. Den första delen beskriver respondenternas ålder, kön, vilket program de studerar på samt vilken termin som de går. Därefter följer avsnittet utbildning och framtida yrkesliv som belyser respondenternas syn på sitt framtida yrkesliv, vad de värdesätter inom området samt hur de upplever att deras utbildning förbereder dem inför deras framtida yrkesliv. Resultatdelens sista del fokuserar på utbildning och utveckling av idéer. Avsnittet fördjupar sig i respondenternas inställning till att utveckla egna idéer och hur deras utbildning ger dem kunskaper om att utveckla idéer och entreprenörskap. 2.1 Bakgrundsvariabler Följande avsnitt redogör för respondenternas kön, ålder, vilket program de studerar på samt vilken termin på sin utbildning som de går. Diagram 2 visar vilket kön respondenterna har och frågan besvarades av 94 % (987 st). Diagram 2: Kön Som diagram 2 åskådliggör är en klar majoritet, 76 %, av respondenterna kvinnor medan 24 % är män. 8

Diagram 3 belyser vilket år som respondenterna är födda och 94 % (983 st) av respondenterna svarade på frågan. Diagram 3: Födelseår En majoritet, 50 %, av respondenterna är födda mellan 1985-1989 och 31 % är födda mellan 1990-1994. Resterande 19 % av respondenterna födda 1984 eller tidigare och ingen av respondenterna är födda 1995 eller senare. Diagram 4: Vilket program studerar du? De två vanligaste programmen bland respondenterna är läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. På läkarprogrammet studerar 33 % av respondenterna och på sjuksköterskeprogrammet är det 26 % av respondenterna som studerar. Därefter följer sjukgymnastprogrammet med 11 %, arbetsterapeutprogrammet med 10 % och logopedprogrmmet med 8 %. Av respondenterna studerar 3 % på biomedicinska analytikerprogrammet och 3 % av respondenterna studerar medicinsk biologi. Av respondenterna uppger 6 % att de studerat Annat, dessa redogörs det för i bilaga 2. Frågan besvarades av 94 % (991 st). 9

Diagram 5: Vilken termin går du på? Diagram 5 visar vilken termin respondenterna studerar på och besvarades av 94 % (983 st). Som diagrammet tydligt indikerar studerar en majoritet av respondenterna på termin 1-6. Bakgrundsvariablerna visar att huvuddelen av respondenterna är kvinnor och att en majoritet av respondenterna är födda mellan 1985-1989. Läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet är de vanligaste utbildningarna och drygt 80 % av respondenterna läser på termin 1-6. 2.2 Utbildning och framtida yrkesliv I följande del redogörs för respondenternas syn på sitt framtida yrkesliv, vad de värdesätter inom området samt hur de upplever att deras utbildning förbereder dem inför deras framtida yrkesliv. Respondenterna fick gradera hur pass väl de tycker att följande påstående stämmer in med verkligheten. Graderingen skedde utifrån en skala 1-5 där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 5 motsvarar Instämmer helt. Som diagram 6 visar upplever 90 % (48%+42%) av respondenterna att deras utbildning ger dem kunskap om vad de kan förvänta sig av sitt kommande yrkesliv. Vidare ställer sig 8 % av respondenterna neutrala till påståendet, det vill säga att de upplever att påståendet varken stämmer eller inte stämmer. Övriga 3 % uppger att deras utbildning inte ger dem kunskap om vad de kan förvänta sig av sitt kommande yrkesliv. Frågan besvarades av 99,6 % (1046 st). Diagram 6: Utbildning och yrkesliv 10

Diagram 7 visar vad respondenterna anser vara viktigast för dem i deras kommande yrke. Frågan besvarades av 99 % (1036 st). Observera att respondenterna i denna fråga fick möjlighet att kryssa i två alternativ, vilket gör att den totala procentsumman adderar till mer än 100 %. Teoretiskt kan maximalt två alternativ få 100 % eftersom alla respondenter har möjlighet att välja samma alternativ. Diagram 7: Viktigt i framtida yrke Av respondenterna uppgav 57 % att det viktigaste för dem i deras framtida yrke är att hjälpa människor. Därefter följer 49 % som anser att det viktigaste är att arbetet är utvecklande. Att ha ett kreativt arbete och att skapa en bättre vård är det viktigaste för cirka en femtedel av respondenterna. Vidare anser 15 % att det viktigaste är att kunna påverka sin arbetssituation samtidigt som 9 % uppger att tjäna pengar är det viktigaste för dem. Det är 8 % som sätter att bli specialist överst och 5 % som anser att ha inflytande på arbetsplatsen och en stor frihet är det viktigaste för dem. För 3 % av respondenterna är det viktigaste att kunna genomföra idéer och 1 % anser att bli chef är det viktigaste för dem. Slutligen är det 1 % av respondenterna som uppgivit Annat som svarsalternativ, dessa svar återfinns i bilaga 2. 11

Diagram 8: Var tror du att ditt första jobb/arbete blir? Diagram 8 visar var respondenterna tror att deras första jobb blir och frågan besvarades av 98 % (1032 st). En klar majoritet av respondenterna, 84 %, tror att de kommer att arbeta på en stor offentlig organisation med minst 20 anställda. Därefter följer att 6 % förmodar att de kommer att arbeta på en liten offentlig organisation med mindre än 20 anställa. Av respondenterna antar 5 % att de kommer att arbeta på ett stort privat företag med minst 20 anställda medan 2 % tror att de kommer att arbeta på ett litet privat företag med mindre än 20 anställda. Under Annat 2 % döljer sig bland annat att doktorera och att arbeta på landstinget samt att respondenter redan idag arbetar, fullständiga svar finns i bilaga 2. Diagram 9: Var vill du helst arbeta i framtiden? Vart respondenterna helst vill arbeta i framtiden illustreras i diagram 9. Frågan besvarades av 98 % (1026 st). En stor offentlig organisation med minst 20 anställda vill 36 % av respondenterna helst arbeta på medan 21 % vill jobba på ett litet privat företag med mindre än 20 anställda. Därefter följer att 16 % vill arbeta på ett stort privat företag med minst 20 anställda och 14 % vill arbeta på ett företag som de äger själva eller tillsammans med andra. En liten offentlig organisation med mindre än 20 anställda vill 10 % av respondenterna arbeta på medan 1 % föredrar att arbeta ensam på sitt egna företag. Annat 2 % innehåller bland annat svar som Vet ej och finns i bilaga 2. 12

Avsnittet om framtida yrkesliv belyser att respondenterna upplever att deras utbildning ger dem goda kunskaper om vad de kan förvänta sig av sitt framtida yrkesliv. Vidare är de viktigaste faktorerna för respondenterna i sitt framtida yrke att de kan hjälpa människor och har ett utvecklande arbete. Drygt 80 % tror att deras första jobb kommer att vara på en stor offentlig organisation med minst 20 anställda. Samtidigt så uppger endast 36 % av respondenterna att de vill arbeta i en stor offentlig organisation i framtiden. Att arbeta i ett litet privat företag, stort privat företag eller liten offentlig organisation föredras av nästan hälften, 47 %, av respondenterna. Detta är en betydligt högre andel än de 11 % som tror att deras första arbete blir inom en sådan typ av organisation. Samma tendens går igen inom ägare/delägare samt ensam i eget företag. Här är det 15 % (14%+1%) som vill arbeta inom en sådan organisation i framtiden men det är ingen av respondenterna som tror att så kommer vara fallet vid deras första arbete. 2.3 Utbildning och utveckling av idéer I följande del redogörs för respondenternas syn på utveckling av idéer och entreprenörskap samt hur de upplever att deras utbildning ger dem kunskap om hur de kan utveckla idéer. Även i denna del gavs respondenterna möjlighet att gradera hur pass väl de tycker att ett visst antal påståenden stämmer in med verkligheten. Graderingen skedde utifrån en skala 1-5 där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 5 motsvarar Instämmer helt. Diagram 10: Utbildning och arbetsplats Diagram 10 visar om respondenterna upplever att deras utbildning ger dem kunskap om hur de kan påverka sin framtida arbetsplats. Frågan besvarades av 98 % (1026 st). Av respondenterna anser 33 % (8%+25%) att deras utbildning ger dem kunskap om hur de kan påverka sin framtida arbetsplats medan 25 % (4%+21%) inte upplever att deras utbildning ger dem kunskaper inom området. Resterande 42 % varken instämmer helt eller inte instämmer till om deras utbildning ger kunskap om hur de kan påverka sin framtida arbetsplats. 13

Diagram 11: Utbildning och idéutveckling Frågan om utbildning och idéutveckling besvarades av 95 % (995 st) av respondenterna och redovisas i diagram 11. Av respondenterna anser 26 % (4%+22%) att deras utbildning ger dem kunskaper om hur de kan utveckla sina idéer. Det är 45 % av respondenterna som varken instämmer eller inte instämmer med påståendet om utbildningen ger kunskap om hur idéer kan utvecklas. Övriga 29 % (5%+24%) uppger att utbildningen inte ger dem kunskaper om hur de kan utveckla sina idéer. Diagram 12: Praktik Av respondenterna har 58 % gjort praktik medan 42 % inte har gjort det. I huvuddelen av utbildningarna som ingick i undersökningen ingår praktik, vilket innebär att studenterna som svarat Nej kommer att göra praktik längre fram i sin utbildning. Totalt besvarades frågan av 96 % (1007 st). 14

De respondenter som har gjort praktik ombads att besvara följande påståenden baserat på hur de upplevde sin praktik. Frågan besvarades av 95 % (578 st av 609 st) av de respondenter som svarade att de genomfört sin praktik. Resultaten presenteras i diagram 13. Diagram 13: Praktik Av respondenterna upplever 44 % (14%+30%) att det finns möjlighet att utveckla idéer inom hälsooch sjukvården. Det är 40 % som varken instämmer eller inte instämmer med påståendet. Vidare anser 15 % (2%+13%) av respondenterna att det inte finns möjligheter att utveckla idéer inom hälso- och sjukvården. Enligt 24 % (5%+19%) av respondenterna finns det en positiv attityd till förändring och nytänkande inom hälso- och sjukvården samtidigt som det enligt 29 % (5%+24%) inte finns en positiv inställning till förändring och nytänkande inom hälso- och sjukvården. Övriga 46 % av respondenterna varken instämmer eller inte instämmer med påståendet. Diagram 14 visar respondenternas inställning till nya idéer och hur de upplever att HU-studenter i allmänhet ställer sig till nya idéer samt om det finns behov av mer information om hur HUstudenter kan gå till väga för att utveckla sina idéer. Påståendena besvarades av mellan 96 % - 97 % (1007-1014 st). Diagram 14: Inställning till idéer Av respondenterna uppger 91 % (50%+41%) att de är positivt inställda till nya idéer medan 8 % uppger att de inte är lika positivt inställda till nya idéer. Resterande 1 % instämmer inte med påståendet om att de är positivt inställda till nya idéer. Det är 78 % (27%+51%) av respondenterna som upplever att HU-studenter är positivt inställda till nya idéer, samt 19 % som upplever att HU- 15

studenter inte fullt ut är positiva till nya idéer. Övriga 3 % upplever inte att HU-studenter är positivt inställda till nya idéer. Att det finns ett behov av mer information om hur HU-studenten kan utveckla sina idéer anser 59 % (21%+38%) av respondenterna. Därefter följer 32 % som inte anser att behovet är lika högt samt 8 % (1%+7%) som inte tycker att det finns ett behov av mer information på området. Diagram 15: Intresse för att utveckla egna idéer Av respondenterna besvarade 97 % (1017 st) frågan om de är intresserade av att utveckla sina egna idéer. Det är 45 % som är intresserade av att utveckla sina egna idéer medan 50 % uppger att de kanske är det. Resterande 5 % uppger att de inte är intresserade av att utveckla sina egna idéer. Diagram 16: Intresse för att utveckla egna idéer uppdelat på utbildning Diagram 16 visar respondenternas intresse för att utveckla idéer fördelat efter vilken utbildning de studerar. Ingen av utbildningarna sticker ut jämfört med totalfördelningen. Dock har sjukgymnastprogrammet och läkarprogrammet en något högre andel respondenter som är intresserade av att utveckla egna idéer. Samtidigt är det en något högre andel respondenter på biomedicinska analytikerprogrammet och sjuksköterskeprogrammet som inte är intresserade av att utveckla egna idéer. 16

Diagram 17: Har du en idé? Diagram 17 visar på om respondenterna har en idé som de upplever att de skulle kunna starta företag kring. Frågan besvarade av 95 % (993 st). Av respondenterna uppger 45 % att de inte har någon idé och 32 % uppger att de kanske har det. I framtiden anser 19 % av respondenterna att de har en sådan idé och 4 % uppger att de har en idé att starta företag kring redan idag. Diagram 18: Har du en idé? Som diagram 18 visar anser sig respondenterna som studerar medicinsk biologi och på sjuksköteskeprogrammet i högre utsträckning än genomsnittet inte ha idéer att starta företag kring. Respondenter på sjukgymnastprogrammet och arbetsterapeutprogrammet har i högre utsträckning än genomsnittet idéer som de kan starta företag kring i framtiden. 17

Diagram 19: Kan du tänka dig att utveckla idéer? Diagram 19 visar på om respondenterna skulle kunna tänka sig att själva, eller tillsammans med andra, utveckla idéer inom hälso- och sjukvården. Totalt besvarade 96 % (1010 st) av respondenterna frågan. Nästan hälften, 44 %, av respondenterna kan tänka sig att starta ett företag tillsammans med andra medan 31 % kan tänka sig att utveckla idéer inom ramen för en befintlig anställning. Det är 16 % som uppger att de kanske kan tänka sig att göra det, 7 % att de kan tänka sig att göra det i ett eget företag och 1 % som uppger att de inte kan tänka sig att utveckla idéer. Diagram 20: Kan du tänka dig att utveckla idéer? Mer än hälften av respondenterna på arbetsterapeutprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet och sjukgymnastprogrammet kan tänka sig att i i ett företag tillsammans med andra utveckla idéer inom hälso- och sjukvården. Inom ramen för en befintlig anställning är en större andel av läkarstudenterna intresserade av att utveckla idéer inom hälso- och sjukvården än vad övriga respondenter är. 18

Diagram 21: Hjälp med att utveckla din idé Det är 77 % av respondenterna som anser att de inte vet vart de ska vända sig för att utveckla sina idéer. Övriga 23 % vet vart de ska vända sig om de vill utveckla sina idéer. Frågan besvarades av 97 % (1014 st). Diagram 22: Vart skulle du vända dig för att få hjälp med idéutveckling? På frågan om vart respondenterna skulle vända sig för att utveckla sin egen idé svarade 79 % (832 st). Av respondenterna uppger 66 % att de inte vet vart de skulle vända sig om de skulle utveckla sin egen idé. Vårdförbundet uppger 16 % att de skulle vända sig till medan 10 % skulle vända sig till InnovationskontorEtt eller Nyföretagarcentrum. Därefter följer att 5 % skulle vända sig till Almi eller Innovationsslussen och 3 % som uppger att de inte behöver vända sig till någon för att utveckla sin idé. Annat uppger 6 %, dessa svar återfinns i bilaga 2. 19

Diagram 23: Information från InnovationskontorEtt Av respondenterna är en majoritet, 57 % (40%+12%+5%), intresserade av att få information från InnovationskontorEtt och att lära sig mer om att utveckla egna idéer och entreprenörskap. Resterande 43 % uppger att de inte är intresserade av att få information från InnovationskontorEtt i dessa frågor. Totalt besvarades frågan av 52 % (545 st), det låga svarsantalet kan tolkas som att intresset för området är lägre än vad som framgår i diagrammet. Diagram 24: Utveckling av entreprenörskap Av respondenterna tycker 63 % att Hälsouniversitetet ska arbeta med att utveckla entreprenörskap men 7 % uppger att de inte anser att Hälsouniversitetet ska ägna sig åt det. Det är 30 % av respondenterna som uppger att de inte vet om det är något Hälsouniversitetet ska ägna sig åt eller inte. Svaren redovisas i diagram 24 och totalt besvarade 95 % (996 st) av respondenterna frågan. 20

Diagram 25 visar på vad respondenterna anser att Hälsouniversitetet kan göra för att utveckla entreprenörskap. Frågan besvarades av 60 % (626 st). Observera att respondenterna i denna fråga fick möjlighet att kryssa i två alternativ, vilket gör att den totala procentsumman adderar till mer än 100 %. Teoretiskt kan alltså maximalt två alternativ få 100 %. Diagram 25: Hur kan Hälsouniversitetet utveckla entreprenörskap Valbara kurser anser 80 % av de 626 respondenterna är ett bra sätt att utveckla entreprenörskapet på, detta följs av 78 % som tycker att inspirationsföreläsningar vore en bra idé. Härefter följer att 53 % som uppger informationsföreläsningar, 15 % föredrar obligatoriska kurser och 3 % annat. Svaren som döljer sig bakom Annat finns i bilaga 1. De respondenter som svarade att de inte anser att Hälsouniversitetet ska arbeta med att utveckla entreprenörskap gavs möjligheter att ge uttryck för varför de tycker det. Fullständiga svar finns i bilaga 1. Avslutningsvis fick respondenterna möjlighet att komma med synpunkter som de ville framföra till InnovationskontorEtt, dessa synpunkter finns sammanställda i bilaga 2. Sammanfattande analys Avsnittet visar att en tredjedel av studenterna anser att deras utbildning ger kunskap om hur de kan påverka sin framtida arbetsplats samtidigt som en fjärdedel inte anser att utbildningen ger dessa kunskaper. En knapp tredjedel upplever att deras utbildning inte ger kunskap om hur idéer kan utvecklas medan en dryg fjärdedel anser att utbildningen tillhandahåller dessa kunskaper. Av de respondenter som gjort praktik upplever nästan tre av tio att det inte finns en positiv attityd till förändringar och nytänkande inom hälso- och sjukvården samtidigt som en knapp fjärdedel anser att det gör det. Däremot upplever ungefär hälften, 44 %, att det finns möjlighet att utveckla idéer inom hälso- och sjukvården. Merparten av respondenter, 91 %, är positiva till nya idéer och knappt åtta av tio upplever att HUstudenter i är positiva till nya idéer. Nästan sex av tio anser att det behövs mer information om idéutveckling. Vidare är det 45 % av respondenterna som är intresserade av att utveckla egna idéer medan 50 % uppger att de kanske är det. Av respondenterna har 23 % en idé att starta företag kring 21

idag eller i framtiden och en knapp tredjedel uppger att de kanske har det. Det är 44 % av respondenterna kan tänka sig att starta ett företag tillsammans med andra medan 31 % kan tänka sig att utveckla idéer inom ramen för en befintlig anställning. I rapporten Studieliv och arbetsliv från 2009 tillfrågades HU-studenter om deras inställning till att starta ett helt nytt företag samt om de skulle vara intresserade av att äga det företaget som de arbetar på. Av respondenterna svarade 44 % att de var intresserade av att starta ett helt nytt företag och resterande 56 % svarade att de inte var intresserade av att starta ett helt nytt företag. Vidare var 45 % av respondenterna intresserade av att äga det företag som de arbetar på och 55 % var inte det. Av respondenterna hade 24 % en idé att starta företag kring medan övriga 76 % uppgav att de inte hade någon idé att starta företag kring. Resultaten från Studieliv och arbetsliv är snarlika med de resultat som har framkommit i den här undersökningen. En skillnad i resultaten är att Studieliv och arbetsliv endast haft Ja eller Nej som svarsalternativ. I denna undersökning har det även funnits med ett tredje svarsalternativ, vilket har medfört att andelen som svarat Nej på frågorna om företagande och idéutveckling har varit lägre i denna rapport jämfört med resultaten i Studieliv och arbetsliv. Förutom den skillnaden går det inte att se några attitydförändringar under tiden som gått sedan den tidigare undersökningen genomfördes. Att det finns ett behov av mer information på området visar det faktum att 77 % av respondenterna inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp med och utveckla sin idé. Av de alternativ som presenteras för respondenterna skulle 16 % vända sig till Vårdförbundet medan 10 % skulle vända sig till InnovationskontorEtt eller Nyföretagarcentrum. Därefter följer att 5 % skulle vända sig till Almi eller Innovationsslussen. Av respondenterna är en majoritet, 57 %, intresserade av att få information från InnovationskontorEtt och att lära sig mer om att utveckla egna idéer och entreprenörskap. Vidare anser drygt sex av tio att Hälsouniversitetet ska arbeta med att utveckla entreprenörskap och som arbetsmetod för detta anses valbara kurser, inspirationsföreläsningar och informationsföreläsningar vara de främsta alternativen. Det vill säga frivilliga inslag i utbildningen. 22

3. SLUTSATSER Undersökningen har resulterat i en rad slutsatser om HU-studenters attityder till entreprenörskap och utveckling av idéer. Huvuddelen av respondenterna är kvinnor och en majoritet är födda mellan 1985-1989. Läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet är de vanligaste utbildningarna och en klar majoritet av respondenterna läser på termin 1-6. Respondenterna upplever att deras utbildning ger dem kunskaper om vad de kan förvänta sig av sitt framtida yrkesliv. Aspekter som är viktiga för att respondenter ska trivas med sitt framtida yrke är att de kan hjälpa människor och de känner att de har ett utvecklande arbete. Undersökningen visar vidare att det finns en glapp mellan var respondenterna i framtiden vill arbeta och var de tror att deras första arbete blir. Betydligt fler tror att de kommer att hamna på en stor offentlig organisation än de som önskar det. Nästan samtliga respondenter, 91 %, är positiva till nya idéer och en majoritet anser att det behövs mer information om idéutveckling. Knappt hälften av respondenterna är intresserade av att utveckla egna idéer och det är nästan en fjärdedel som har en idé att starta ett företag kring idag eller i framtiden. Av respondenterna kan 75 % tänka sig att starta ett företag tillsammans med andra eller utveckla idéer inom ramen för en befintlig anställning. Avslutningsvis kan det konstateras att det finns ett behov av mer information om entreprenörskap och utveckling av idéer. Respondenterna efterfrågar information från bland annat InnovationskontorEtt och en majoritet av respondenterna anser även att Hälsouniversitetet ska arbeta med att utveckla entreprenörskap och utveckling av idéer. Detta genom frivilliga inslag som valbara kurser, inspirationsföreläsningar och informationsföreläsningar. 23

BILAGA 1 Hälsouniversitetets studenters tankar kring entreprenörskap 1. Utbildning och yrkesliv Ta ställning till följande påståenden på en skala från 1 till 5 där 1 motsvarar "Instämmer inte alls" och 5 motsvarar "Instämmer helt". Instämmer inte alls Instämmer helt 1 2 3 4 5 Min utbildning ger mig kunskap om vad jag kan förvänta mig av mitt kommande yrkesliv 2. Vad är viktigast för dig i ditt kommande yrke? Ange upp till två alternativ. Att... kunna påverka min arbetssituation arbetet är utvecklande skapa en bättre vård hjälpa människor tjäna pengar ha stor frihet ha inflytande på arbetsplatsen genomföra idéer bli chef 24

bli specialist ha ett kreativt arbete Annat 3. Var tror du att ditt första jobb/arbete blir? Litet privat företag (mindre än 20 anställda) Stort privat företag (minst 20 anställda) Liten offentlig organisation (mindre än 20 anställda) Stor offentlig organisation (minst 20 anställda) Ensam i eget företag Tillsammans med andra i företag som jag äger/är delägare i Annat 4. Var skulle du helst vilja arbeta i framtiden? Litet privat företag (mindre än 20 anställda) Stort privat företag (minst 20 anställda) Liten offentlig organisation (mindre än 20 anställda) Stor offentlig organisation (minst 20 anställda) Ensam i eget företag Tillsammans med andra i företag som jag äger/är delägare i Annat 5. Utbildning och arbetsplats Ta ställning till följande påståenden på en skala från 1 till 5 där 1 motsvarar "Instämmer inte alls" och 5 motsvarar "Instämmer helt". 25

Instämmer inte alls Instämmer helt 1 2 3 4 5 Min utbildning ger mig kunskap om hur jag kan påverka min framtida arbetsplats 6. Hur pass väl stämmer följande påståenden in på Hälsouniversitetet, HU, och din utbildning? Ta ställning till följande påståenden på en skala från 1 till 5 där 1 motsvarar "Instämmer inte alls" och 5 motsvarar "Instämmer helt". Instämmer inte alls Instämmer helt 1 2 3 4 5 Jag är positivt inställd till nya idéer HU-studenter är positivt inställda till nya idéer Det finns behov av mer information om hur HU-studenter ska göra för att utveckla sina idéer 7. Är du intresserad av att utveckla egna idéer? Ja Kanske Nej 8. Vet du vart du kan vända dig för att få hjälp att utveckla din idé? Ja Nej 26

9. Skulle du kunna tänka dig att själv, eller tillsammans med andra, utveckla idéer inom hälso- och sjukvården? Ja, i ett eget företag Ja, i ett företag tillsammans med andra Ja, inom ramen för en anställning Kanske Nej 10. Vart skulle du vända dig om du skulle utveckla din egen idé? Flera alternativ kan anges Almi InnovationskontorETT Innovationsslussen Nyföretagarcentrum Vårdförbundet Annat Jag behöver inte vända mig till någon för att utveckla min idé Vet ej 11. Har du gjort praktik? Ja Nej 27

12. Hur pass väl stämmer följande påståenden utifrån din praktik? Ta ställning till följande påståenden på en skala från 1 till 5 där 1 motsvarar "Instämmer inte alls" och 5 motsvarar "Instämmer helt". Instämmer inte alls Instämmer helt 1 2 3 4 5 Det finns möjligheter att utveckla idéer inom hälso- och sjukvården Det finns en positiv attityd till förändring och nytänkande inom hälsooch sjukvården 13. Utbildning och idéutveckling Ta ställning till följande påståenden på en skala från 1 till 5 där 1 motsvarar "Instämmer inte alls" och 5 motsvarar "Instämmer helt". Instämmer inte alls Instämmer helt 1 2 3 4 5 Min utbildning ger mig kunskaper om hur jag kan utveckla mina idéer 28

Hälsouniversitet har i uppgift att utveckla utbildningsprogram som stimulerar till entreprenörskap och innovativt tänkande och beteende. Man vill få studenter med hög kompetens och förmåga att utveckla sitt yrkesområde. (information ur Hälsouniversitetets strategikarta.) 14. Tycker du att Hälsouniversitetet ska arbeta med att utveckla entreprenörskap? Ja Nej Vet ej 15. Vad tycker du Hälsouniversitetet ska göra för att utveckla entreprenörskapet? Flera alternativ kan anges Valbara kurser Obligatoriska kurser Inspirationsföreläsningar Informationsföreläsningar Annat 16. Du tycker du att Hälsouniversitetet inte ska arbeta med att utveckla entreprenörskap? Vill du kommentera ditt svar? 29

17. Har du en idé som du skulle kunna starta ett företag kring? Ja, idag Ja, i framtiden Kanske Nej 18. Skulle du vilja få information av InnovationskontorEtt för att få veta mer om att utveckla idéer eller om entreprenörskap? Ja, om att utveckla egna idéer Ja, om entreprenörskap Ja, om att utveckla egna idéer och om entreprenörskap Nej Ange dina kontaktuppgifter 19. Ange vilket program du studerar vid. Arbetsterapeutprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Logopedprogrammet Läkarprogrammet Medicinsk biologi Sjukgymnastprogrammet 30

Sjuksköterskeprogrammet Annat 20. Ange termin. T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 21. Ange födelseår - 1984 1985-1989 1990-1994 1995-22. Ange kön. Kvinna Man 31

23. Finns det något annat du skulle vilja delge oss? 24. Vill du vara med i utlottningen av 10 presentkort på Akademibokhandeln för 500 kr? Ange då dina kontaktuppgifter nedan. Namn: Telefon: E-postadress: 32

Information till studenter Namn på enkät: HU-studenters tankar kring entreprenörskap Ämne: Svara på enkät chans att vinna presentkort för 500 kr. Mejl: Hej student på Hälsouniversitetet! Denna enkät kommer från InnovationskontorETT vid Linköpings universitet och tar cirka 7 minuter att besvara. Vi är mycket tacksamma om du har möjlighet att besvara denna enkät där du även har chans att vinna ett av 10 presentkort på Akademibokhandeln för 500 kr. Ditt svar kommer påverka hur Hälsouniversitetet i framtiden kan arbeta med att inspirera studenter till att utveckla nya idéer som gynnar svensk hälso- och sjukvård. InnovationskontorEtt har anlitat företaget Skill AB för att genomföra undersökningen. Enkäten kommer att behandlas helt konfidentiellt. Resultatet kommer att sammanställas i en skriftlig rapport. Använd nedanstående länk: Tack för din medverkan! Anna Jansson InnovationskontorEtt 33