Uppföljning av arbetet med Struktur 2015. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Ärendenr HSN 2013/444 1 (56) Datum 11 april 2016 Uppföljning av arbetet med Struktur 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden

2 (56) Sammanfattning Arbetet med att förverkliga delarna inom Struktur 2015 har pågått sedan omedelbart efter beslut togs av Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2014. Ärendena har redovisats för nämnden enligt genomförandeplan antagen i oktober 2014, därefter reviderad vid två tillfällen. Denna rapport är en sammantagen uppföljning för arbetet som genomförts hittills. Införandeplanen för förändringarna är enligt tidigare beslut 3 år, med start omgående efter beslutet i juni 2014. Arbetet med genomförandet fortsätter, förmåga att på alla nivåer hålla i och hålla ut bedöms vara en framgångsfaktor. För fördjupad information hänvisas till separata handlingar.

3 (56) SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND OCH ARBETSPROCESS... 6 ARBETSPROCESS... 6 Arbetsprocess- under utredningsfas... 6 Arbetsprocess- under genomförandet... 7 GENOMFÖRANDET AV DE FRAMARBETADE FÖRSLAGEN... 8 DISPOSITION FÖR DETTA KAPITEL... 8 ENHETEN FÖR DET AKUTA OMHÄNDERTAGANDET... 9 Beslutspunkt 1,2 och 3 i slutrapporten:... 9... 10 Nu då?... 11 Uppföljning av aktiviteten... 12 UTVECKLINGSARBETET INOM DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN... 13 Beslutspunkt 4 i slutrapporten... 13... 13 Nu då?... 14 Uppföljning av aktiviteten... 14 PALLIATIV VÅRD... 14 Beslutspunkt 5 i slutrapporten:... 14... 15 Nu då?... 16 Uppföljning av aktiviteten... 16 PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL... 16 Beslutspunkt 6 i slutrapporten:... 16... 16 Nu då?... 17 FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET TILL PRIMÄRVÅRDEN... 17 Beslutspunkt 7 i slutrapporten:... 17... 18 Nu då?... 20 Uppföljning av aktiviteten... 20 PK-PROVTAGNING... 20 Beslutspunkt 8 i slutrapporten:... 20... 21 Nu då?... 21 OMHÄNDERTAGANDET AV FLERBESÖKARE... 21 Beslutspunkt 9 i slutrapporten:... 21... 22 Nu då?... 22 LÄGSTA EFFEKTIVA OMHÄNDERTAGANDENIVÅ... 23 Beslutspunkt 10 i slutrapporten:... 23... 23 Nu då?... 23 ÖKAT ANVÄNDANDE AV TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 23 Beslutspunkt 11 i slutrapporten:... 23... 23 LOKALA STÖDRESURSER FÖR FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING... 24 Beslutspunkt 12 i slutrapporten:... 24... 24

4 (56) Nu då?... 25 Uppföljning av aktiviteten... 25 PRODUKTIONS- OCH KAPACITETSPLANERING... 25 Beslutspunkt 13 i slutrapporten:... 25... 25 PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL... 26 Beslutspunkt 14 i slutrapporten:... 26... 26 Nu då?... 27 Uppföljning av aktiviteten... 27 INRÄTTA TRYGGHETSPUNKTER... 28 Beslutspunkt 15 i slutrapporten... 28... 28 Nu då?... 30 Uppföljning av aktiviteten... 30 SJUKVÅRDSRÅDGIVNING/1177 I EGENREGI... 31 Beslutspunkt 16 i slutrapporten:... 31... 31 Nu då?... 32 OMHÄNDERTAGANDET AV ÄLDRE... 32 Beslutspunkt 17 i slutrapporten:... 32... 33 Nu då?... 33 Uppföljning av aktiviteten... 34 UNGDOMSHÄLSA... 34 Beslutspunkt 18 i slutrapporten:... 34... 34 Nu då?... 35 FÖRSTA LINJENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA... 35 Beslutspunkt 19 i slutrapporten:... 35... 35 Nu då?... 36 HABILITERING... 37 Beslutspunkt 20 i slutrapporten:... 37... 37 Nu då?... 38 Uppföljning av aktiviteten... 39 SAMARBETE MED FÖRSKOLAN... 40 Beslutspunkt 21 i slutrapporten:... 40... 40 Nu då?... 40 BESTÄLLARFUNKTIONERNA... 41 Beslutspunkt 22 i slutrapporten:... 41... 41 Nu då?... 41 IT FÖR ATT FÖRA VÅRDEN NÄRMARE... 42 Beslutspunkt 23 i slutrapporten:... 42... 42 Nu då?... 43 RÄTT ANVÄND KOMPETENS- RAK... 44 Beslutspunkt 24 i slutrapporten:... 44

5 (56)... 44 Nu då?... 46 STRATEGIER FÖR ATT ÖKA PRIMÄRVÅRDENS ATTRAKTIONSKRAFT SOM ARBETSGIVARE... 46 Beslutspunkt 25 i slutrapporten:... 46... 46 Nu då?... 47 Uppföljning av aktiviteten... 48 UPPFÖLJNING AV STRUKTURUTREDNINGEN... 49 Beslutspunkt 26 i slutrapporten:... 49... 49 Nu då?... 49 UTBUD AV VÅRDCENTRALER I EGENREGI... 50 Beslutspunkt 27 och 28 i slutrapporten:... 50... 50 BEHANDLING VIA NÄTET... 51 Beslutspunkt 29 i slutrapporten:... 51... 52 Nu då?... 52 Beslutspunkt 30 i slutrapporten:... 52... 52 EKONOMISK BEDÖMNING... 54 Beslutspunkt 31 i slutrapporten:... 54... 54 Nu då?... 54 SAMARBETE MED ANDRA NÄMNDER... 54 Beslutspunkt 32 och 33 i slutrapporten:... 54 Hälso- och sjukvårdsnämnden ska söka samarbete med:... 54... 54 VÅRD NÄRMARE PATIENTERNA... 55

6 (56) Bakgrund och arbetsprocess I november 2013 fick Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att med patientperspektivet som utgångspunkten ta fram den framtida organisationsstrukturen för hälso- och sjukvården på Gotland. En struktur där det ska uppnås långsiktig balans mellan verksamhet och ekonomi. Slutrapporten för utredningen redovisades för nämnden i juni 2014. Slutrapporten innehöll förslag på 33 beslutspunkter, nämnden fattade beslut i enlighet med förslagen. Arbetet med att förverkliga delarna inom Struktur 2015 har pågått sedan omedelbart efter beslut togs av hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2014. Ärendena har redovisats för nämnden enligt genomförandeplan antagen i oktober 2014. Införandeplanen för förändringarna är enligt tidigare beslut 3 år, med start omgående efter beslutet i juni 2014. Arbetet med genomförandet fortsätter, förmåga att på alla nivåer hålla i och hålla ut bedöms vara en framgångsfaktor. Arbetsprocess Arbetsprocess- under utredningsfas Utredningen genomfördes under en begränsad tidsperiod och av ordinarie personal. Det har varit en framgångsfaktor, men har också utgjort en utmaning både i att frigöra tid för utredningen och i arbetet med att delaktiggöra brett; både inom och utom förvaltningen. Under utredningen genomfördes flera informations- respektive kommunikationsinsatser beroende på fas i utredningen. Det har handlat om informationsmöten, dialogmöten, mingelträffar, hemsida med uppdaterad information samt möjlighet till att skicka in tankar och idéer via e-post såväl som en enkätundersökning. Medborgardialoger har genomförts i Hemse, Slite, Visby och Roma. Sammanlagt deltog cirka 280 personer i dessa möten. Utgångspunkten var att använda olika kanaler för att ge så bra förutsättningar som möjligt för delaktighet. För att kunna ha en nära dialog mellan politik och förvaltning om hur utredningen utvecklade sig skapades ett särskilt forum med bred politisk representation. Inom förvaltningen tillsattes en styrgrupp för att leda och samordna genomförandet av samtliga aktiviteter. Avstämning har under arbetets gång skett löpande i nämnden, förvaltningens ledningsgrupper och med de fackliga organisationerna i ordinarie strukturer för samverkan.

7 (56) Arbetsprocess- under genomförandet Även under genomförandet har arbetet fortsatt organiserats med en särskild styrgrupp. Deltagare i styrgruppen har anpassats under gång beroende på fas i arbetet. Avstämning har under arbetets gång skett i ordinarie strukturer. Struktur 2015 har under hela genomförandeperioden stått som stående punkt på agendor i olika forum; nämnd, förvaltningens ledningsgrupper, samverkansforum och förvaltningens mall för arbetsplatsträffar. Den hemsida som upprättades under utredningen har fortlöpande fyllts på med information om vad som pågår. Detta för att skapa förutsättningar för att kunna ställa frågor och/eller komma med synpunkter. Under genomförandet har projektledarresurser funnits knutna till arbetet som stöd för verksamheten. Primärt i frågor som berört flera verksamheter. Från och med 1 april 2016 avslutar styrgruppen sitt arbete. Styrning och uppföljning av de olika aktiviteterna övergår därefter till berörda verksamheter. Hemsidan kommer fortsatt att vara tillgänglig men kommer inte att fortsätta uppdateras.

8 (56) Genomförandet av de framarbetade förslagen Arbetet med att förverkliga delarna inom Struktur 2015 har pågått sedan omedelbart efter beslut togs av Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2014. Ärendena har redovisats för nämnden enligt beslutad genomförandeplan. Denna rapport är en sammantagen uppföljning för arbetet som genomförts hittills. Införandeplanen för förändringarna är enligt tidigare beslut 3 år, med start omgående efter beslutet i juni 2014. Disposition för detta kapitel Beslutspunkten i slutrapporten - Beskriver kortfattat aktiviteten utifrån slutrapporten. För mer information hänvisas till slutrapporten. Fördjupad information: Samlingsärende för struktur 2015: ärendenummer 2013/444 Slutrapport strukturutredningen, beslutad HSN (2014:500) Genomförandeplan Struktur 2015, beslutad HSN (2014:530) - Ger en sammanfattande bild av arbetet som gjorts inom aktiviteten. I de flesta aktiviteter finns även andra texter som tidigare redovisats för nämnden. För fördjupad information hänvisas till dessa, vilka texter som finns inom respektive aktivitet och var de återfinns framgår. De flesta texter finns idag även att tillgå på hemsidan för Struktur 2015. Nu då?- Som i alla förändringsarbeten måste arbetet med implementering och fortsatt utveckling fortsätta. Under dessa rubriker beskrivs nästa steg. Uppföljning av aktiviteten - En av beslutspunkterna i utredningens slutrapport handlade om uppföljning, se formulering nedan. Huruvida uppföljningen är utformad som löpande uppföljningsmått eller som särskilda uttag skiljer sig åt mellan aktiviteterna. Under denna rubrik kommenteras arbetet med uppföljning för respektive aktivitet.

9 (56) Enheten för det akuta omhändertagandet Beslutspunkt 1,2 och 3 i slutrapporten: 1) Inrätta en enhet för akut omhändertagande med tillhörande observations/behandlingsplatser, utan att öka det totala antalet vårdplatser på lasarettet. 2) I uppdraget för enheten för akut omhändertagande även inkludera uppdraget som lots -funktion och utbildningsenhet för de yrkeskategorier som tjänstgör på enheten. 3) Öka och bredda kompetensen inom enheten för akut omhändertagande. Dessa tre beslutspunkter redovisas ihop då alla berör enheten för akut omhändertagande. Akutmottagningen kan liknas vid ett nav för akutsjukhuset. Till en akutmottagning kommer patienter med många olika besvär inom alla medicinska specialiteter. Från mindre akuta besvär till livshotande. Från diffusa besvär av sjukdomssymtom till komplexa trauman. Från unga till gamla. Med detta som bakgrund beslutade nämnden att akutmottagningens uppdrag skulle utvecklas. Enheten för akut omhändertagande ska bestå av flera delar; tidigare akutmottagning, ett antal nyinrättade observationsplatser, ett uppdrag som lotsfunktion och ett tydligt uppdrag avseende utbildning. Observationsplatser; Många patienter som skrivs in skrivs ut igen inom 24 timmar. Observationsplatser skall förbättra för patienterna och underlätta handläggning där det är oklart om inskrivning i slutenvården är nödvändig. Patienterna kommer via akutmottagningen, kopplingen är naturlig. En annan fördel med att observationsplatser knyts till akutmottagningen är att medarbetarna på akutmottagningen får arbeta med både patienter under observation och kortvård, samt patienter som är tydligt öppenvårdspatienter. Detta bidrar till att både öka helhetssynen på patienten och bredda kompetensen inom de olika medicinska specialiteterna. Lotsfunktion; Utifrån två av ledorden i utredningen; trygghet och kostnadseffektivitet identifierades att enheten för det akuta omhändertagandet skulle få ett uppdrag som Lotsfunktion. Uppdraget sträcker sig utöver den akuta situationen och ska säkerställa att patienten, även efter ett avslutat besök, får ett fortsatt omhändertagande vid rätt instans när så behövs. Samtidigt konstaterades även att mångbesökarna tar mycket resurser vid många enheter inom sjukvården. Lotsfunktionen blir en viktig funktion i vårdkedjan både vad gäller att sjukvårdens resurser används rätt men främst för patienternas trygghet. Trygghet hos patienterna ska minska deras behov av vård.

10 (56) Utbildningsuppdrag samt ökad och breddad kompetens; Till en akutmottagning kommer, som tidigare beskrivits, patienter med många olika besvär inom alla medicinska specialiteter. Detta gör att arbetet på akutmottagningen kräver en hög diversifierad kompetens. Med ett sådant patientflöde och en sådan tillgänglig kompetens finns också goda möjligheter för personer under utbildning att tillägna sig en hög och bred kompetens. Det är en strategiskt viktig fråga för förvaltningen att kunna möta medarbetarnas behov och önskemål av utbildning och utveckling. Samtidigt bidrar en högre kompetensnivå i det akuta omhändertagandet till en handläggning som är mer rätt från början och skapar värde för patienten. Genom en tydlig struktur kan krav på höjd kompetens och uppdraget som utbildningsplats kombineras. Observationsplatser; arbetet med att inrätta observationsplatser har påverkats starkt av rådande svårigheter att bemanna vårdplatser, liksom hög beläggningsgrad på befintliga platser. Tanken som beskrevs i slutrapporten kvarstår; att observationsplatserna skall avlasta den somatiska slutenvården och underlätta handläggning av patienter där det finns ett oklart behov om inskrivning i slutenvården är nödvändig. Omständigheterna runt vårdplatserna; där sjukvården under 2015 vid flera tillfällen behövt vidta olika åtgärder, har medfört att inrättandet av observationsplatser vållat mycket farhågor i verksamheten. I och med att vårdplatsläget periodvis är ansträngt är det förståeligt att en förändring av vårdplatserna upplevs oroande. Samtidigt är det uppenbart att förändring behövs, Gotland är inte ensamma om att inte kunna bemanna på traditionellt sätt. Nya arbetssätt är nödvändiga. En utmaning i arbetet är att effekterna av observationsplatserna måste komma parallellt med inrättandet. En arbetsgrupp har utrett inrättandet av observationsplatser. Utifrån det arbetsgruppen funnit har sjukvårdschefen beslutat att ett test ska genomföras. Arbetsgruppens slutsatser redovisades för nämnden i november 2015. Nämnden beslutade att stödja nästa steg i inrättandet i form av ett test och uppdrog åt förvaltningen att återkomma med uppföljning, löpande muntligt och skriftligt då testet betraktas avslutat. Lotsfunktion; I november 2015 redovisades för nämnden hur långt man kommit i arbetet. Bland annat hade intervjuer genomförts med 152 patienter för att bättre förstå vilka aktiviteter som skulle skapa trygghet för patienterna som besöker akutmottagningen. I mars redovisades hur de olika identifierade frågorna omhändertagits. Behandlingsmeddelande ges nu till alla som besöker akutmottagningen. Informationen till patienten tydliggörs när den även ges skriftligt. Anhöriga och omvårdnadspersonal i hemmet eller boendet kan också tydligt ta del av informationen, vilket skapar trygghet

11 (56) för patienten. Behandlingsmeddelandet är nyligen implementerat, de synpunkter som inkommit spontant från patienter är att det upplevs positivt. Det är konstaterat att det finns ett antal patienter som inte är så många, men som konsumerar väldigt många besök per år på akutmottagningen. Rutiner för att identifiera och omhänderta dessa mångbesökare är under utarbetning, ett test startar inom kort. Multisjuka äldre är en annan viktig grupp, vilka lotsåtgärder som ska vidtas utformas i arbetet med att inrätta ett äldresjukvårdsteam. Ett närmare samarbete med specialistmottagningarna ska innebära att mottagningarna får signaler om eventuella brister i planeringen för bland annat smärtbehandling. Utbildningsuppdrag samt ökad och breddad kompetens; Dessa delar av uppdraget förutsätter att arbetet med observationsplatser och lotsfunktion har kommit längre. Av denna anledning har aktiviteterna ännu inte planlagts. Arbetet med de påbörjade delarna utvecklas utifrån tanken med utbildningsuppdrag respektive ökad och breddad kompetens. Fördjupad information: Lotsfunktion, enheten för akutomhändertagande, beslutad HSN (2016:190) Lotsfunktion, enheten för akutomhändertagande, beslutad HSN (2015:127) Enheten för akut omhändertagande- observationsplatser, beslutad HSN (2015:126) Nu då? Observationsplatser; För att kunna genomföra testet med bibehållen god patientsäkerhet ska testet i första led omfatta patienter där ställningstagande skett att behov av inläggning finns men där vårdtiden bedöms kortare än 24 timmar. Testet omfattar därmed patienter som med dagens arbetssätt redan finns inom slutenvården. När det bedöms lämpligt ska även patienter som inte bedömts behöva slutenvård ingå. En viktig del för att få full utväxling av effekterna. Testet kommer att påbörjas snarast och fortgå under sommaren 2016. Under januari genomfördes riskanalyser som en naturlig del av utvecklingsarbetet. Förvaltningen har i uppdrag att återkomma med muntlig uppföljning hur testet utvecklar sig och att lämna en skriftlig rapport månaden efter att testet avslutats. Lotsfunktion; Ett test för att identifiera mångbesökare startar inom kort. Bedömningen är att dessa patienter skulle bli hjälpta av att berörda aktörer, tillsammans med patienten, samlas och upprättar en individuell planering för patienten. Detta för att skapa trygghet för patienten men också för att tillförsäkra att sjukvårdens resurser används på bästa sätt. Rehabkoordinatorer i primärvården (REKO) bedöms vara rätt funktion för att bedöma behov och initiera en planering.

12 (56) Arbete med testet pågår. En Lotsblankett har tagits fram, möjligheten att lägga blanketten i befintliga systemstrukturer undersöks. Den delen av kedjan som handlar om identifiering är därmed väl påbörjad. Nästkommande del i processen som handlar om överföring till primärvård pågår också. Därefter ska den del av kedjan som handlar om vidare hantering med andra aktörer, inom och utom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, initieras. Testet bedöms vara i operativt skede under april månad. Utbildningsuppdrag samt ökad och breddad kompetens; Arbetet med dessa delar ska konkretiseras och genomförandet påbörjas under 2016. Uppföljning av aktiviteten Observationsplatser; preliminära uppföljningsmått finns framtagna. Arbete med att säkra att måtten kan tas fram med systemstöd pågår. Som exempel på preliminära mått kan nämnas; - Totalt antal patienter som vårdats på observationsplats, samt fördelat per specialitet och diagnos. - Totalt antal färdigvårdade patienter inom 24 h. på observationsplats samt fördelat på respektive specialitet och diagnos. - Beläggning per dygn, antal patienter på observationsplatser. - Genomsnittlig vårdtid på observationsplats. Lotsfunktion; Uppföljningsmått för testet är: - antal identifierade patienter vid akutmottagningen - antal SIP - berörda patienters antal besök under 1 månader före testets start respektive 1 månad efter att en gemensam planering har genomförts. Resultat av testet finns inte ännu att tillgå.

13 (56) Utvecklingsarbetet inom den psykiatriska vården Beslutspunkt 4 i slutrapporten 4) Fortsätta det beskrivna utvecklingsarbetet inom den psykiatriska vården. Nya metoder och arbetssätt har utvecklats och överlag går psykiatrin liksom övrig sjukvård mot att bli allt mer strukturerad, patientsäker och evidensbaserad. Genom att tidigare ge patienten rätt behandling kan en mer kostnadseffektiv vård bedrivas. Psykiatrin behöver därför göra ett paradigmskifte där patienten står än mer i fokus. Hur psykiatrin på Gotland ska genomföra detta har beskrivits i en utvecklingsplan som antogs av Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2014. I linje med patienters önskemål och den nya patientlagen ska verksamheten arbeta med att göra patienten och anhöriga än mer delaktiga i sin egen vård. Verksamhetens ska införa personcentrerad vård som grund. Heldygnsvården ska fokusera på att ge en god psykiatrisk omvårdnad medan öppenvårdens resurser och kompetens ska användas till de psykologiska interventionerna även under vårdtiden. På så vis etablerar patienten också tidigt en kontakt med öppenvården, något som kan bidra till en säkrare utskrivning med mindre risk för avbrott i vårdkedjan I april 2015 återredovisades aktuellt läge för de olika delområdena för nämnden. Parallellt med arbetet kopplat till utvecklingsplanen pågår förberedelser för den påbörjade ombyggnationen av psykiatrins lokaler. Under ombyggnationen kommer verksamheten att ske i tillfälliga lokaler vilket naturligtvis i hög grad påverkar utvecklingsplanen. Både i form av fler utmaningar att lösa, men också i form av att de nya lokalerna ger helt andra förutsättningar än idag för nya arbetssätt. Mycket av fokus i arbetet med utvecklingsplanen är därför att sjösätta de nya arbetssätten fullt ut i samband att man flyttar in i de nya lokalerna. Själva ombyggnationen behandlas dock inte som en del av utvecklingsplanen och beskrivs därmed inte i detta sammanhang. Nedan följer en summarisk beskrivning av aktiviteter som genomförts, inom ramen för utvecklingsplanen, sedan återredovisningen i april 2015. Psykiatrin har fortsatt arbetet med deltagande i kvalitetsregister och bland annat tagit hjälp från Kvalitetsregistercentrum (QRC) i Stockholm för att ta fram ett stöd i ledningsgruppen för att få fram och kunna följa upp medicinska resultat. En utvecklingsledare på 40 procent har frigjorts för att få mer kraft i utvecklingsarbetet. Läkare och sjuksköterskor har utbildats i markörbaserad journalgranskning, vilket möjliggör uppföljning och granskning av kvaliteten på de strukturerade suicidriskbedömningarna.

14 (56) Det psykiatriska omvårdnadsteamet startade i början av december 2015. Teamet skall vara en akutresurs som alternativ till traditionell heldygnsvård och som komplement till mer sedvanlig öppenvård. Teamet förväntas kunna minska behovet av heldygnsvård. Utbildning i medarbetarskap/coachande ledarskap har fortgått enligt planering med studiecirklar i medarbetarskap på respektive enhet inom psykiatrin. En återkommande analysdag där ledning, läkargrupp och särskilt utsedda medarbetare deltar för att gemensamt analysera data gällande produktion och medicinska resultat har inrättats. Fördjupad information: Separat ärendenummer 2014/248 Återrapportering av arbetet utifrån utvecklingsplanen, beslutad HSN (2015:54) Utvecklingsplan psykiatriska vården, beslutad HSN (2014:497) Nu då? Målsättningen är att den nya organisationen ska vara implementerad fullt ut i samband med att vuxenpsykiatrin flyttar tillbaka in i nyrenoverade lokaler våren 2017. En delavstämning med nämnden är planerad till oktober 2016. Uppföljning av aktiviteten En av delarna i psykiatrins utvecklingsplan är att produktionsplan och kapacitetsplanering ska upprättas som verktyg för verksamhetsstyrning. Att ta fram mätetal är en självklar del i det arbetet. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering är dock inte ingångsatt än varför inga tal kan redovisas i detta läge. Palliativ vård Beslutspunkt 5 i slutrapporten: 5) Utöka uppdraget för det palliativa teamet till att inkludera fler diagnosgrupper. Palliativ vård erbjuds när botande behandling inte längre är möjlig. Syftet är att kunna erbjuda omvårdnad och medicinsk vård i hemmiljö och minska behovet av inläggning på sjukhus för de patienter som uttryckt en önskan att få sluta sina liv i sina egna hem. Allmän palliativ vård bedrivs inom alla verksamheter som vårdar döende patienter, oavsett diagnos. Specialiserad palliativ vård bedrivs via Palliativa teamet i samarbete med hemsjukvården och sker i slutenvård, öppenvård och i patientens hem. I strukturutredningen lyftes att endast vuxna patienter med cancerdiagnos inkluderades och att teamets uppdrag borde utökas till att omfatta flera diagnoser.

15 (56) För att säkerställa att olika perspektiv och delar i den specialiserade Palliativa vården beaktas vid inkludering av andra diagnosgrupper togs en modell med tillhörande checklista fram. Modellen samt vilka diagnoser och i vilken ordning de skulle inkluderas redovisades för nämnden i april 2015. I arbetet identifierades även två framgångsfaktorer för palliativa teamets utökade uppdrag: Formalisera gränssnitten och samarbetet med Primärvård och verksamheter inom Socialförvaltningen. Möjliggöra kostnadsuppföljning av Palliativa teamets verksamhet. Ledningsgruppen för Verksamhetsområde Medicinska och Opererande specialiteter fick i uppdrag att ange vilka övriga diagnosgrupper som är aktuella för inkludering i det Palliativa teamets utökade uppdrag. Följande ordning fastställdes: 1. Diagnos hjärtsvikt 2. Diagnos KOL 3. Neurologiska diagnoser, exempelvis ALS. Hjärtsvikt bedömdes aktuellt att titta på i första hand. Patienter med palliativ neurologisk sjukdom är ytterst få på Gotland, dessa patienter brukar teamet inkludera efter hänvändelse från och med stöd av neurolog. Kontakter med befintliga team i bl a Södertälje gav vid handen att gruppen hjärtsvikt inte är helt lättdefinierad och att gränsdragningsproblem lätt uppstår åt båda hållen. Detta gäller ännu mer för KOLgruppen. Att inkludera dessa grupper var för sig bedöms därför kräva en ganska stor utvidgning av palliativa teamet och ett väsentligt ändrat arbetssätt förutom att läkare med kompetens att ge stöd för dessa tillstånd skulle behöva utses och utbildas. Den bäst anpassade modell som identifieras utgår från närsjukvårdsteamet i västra Skaraborg. Närsjukvårdsteamet behåller patienter som övergår i palliativ fas och arbetar då med stöd av palliativa teamet. Av detta skäl är bedömningen att frågan om palliativa teamets uppdrag inte bör separeras utan hanteras tillsammans med frågan om äldresjukvårdsteam. Avseende arbetet med att formalisera gränssnitten och samarbetet med Primärvård och verksamheter inom Socialförvaltningen så ska dessa delar inarbetas i befintlig överenskommelse om läkarmedverkan. Arbetet med revideringen sker i enlighet med den förvaltningsgemensamma handlingsplanen. Fördjupad information: Palliativa teamets utökade uppdrag, beslut HSN (2015:52)

16 (56) Nu då? Arbetet med att förbättra omhändertagandet för patienter i palliativt skede fortgår. Fler patienter och anhöriga ska få den trygghet och stöd man behöver i det egna boendet. Palliativa teamet följer utveckling av arbetet med uppbyggnaden av äldresjukvårdsteamet. Därefter nytt ställningstagande under hösten 2016. Uppföljning av aktiviteten Ur ett helårsperspektiv har 86 patienter fått insatser från teamet under 2014, motsvarande siffra för 2015 är 92 patienter. Särskild statistik över vilka insatser som gjorts går inte att få fram. Vid en teoretisk beräkning antas varje patient aktuell under en månad generera fyra patientveckor. Detta skulle innebära 896 patientveckor under 2014, för 2015 är motsvarande siffra 936 patientveckor. En grov uppskattning är att ca hälften av patienterna skulle vårdas inom slutenvård istället för i hemmet om inte palliativa teamet fanns som alternativ. En uppskattad beräkning av kostnad per vårddag visar att kostnaden för ett vårddygn för en patient inskriven på avdelning är drygt tio gånger högre än för de patienter som vårdas i hemmet av teamet. Observera dock att det i denna summa inte ingår de kostnader som bärs av socialförvaltningen, vilka är högre för patienter som vårdas i hemmet. Primärvårdens ersättningsmodell Beslutspunkt 6 i slutrapporten: 6) Principen för primärvårdens uppdrag ska vara ett grunduppdrag och tilläggsuppdrag. Med de förutsättningar som Gotland har i sin litenhet och geografiska belägenhet som ö finns utmaningar men också flera styrkor. Litenheten ger speciella förutsättningar för samverkan och möjlighet att hitta unika resurseffektiva lösningar. Med ett primärvårdsuppdrag som bygger på en modell med grunduppdrag och tilläggsuppdrag, och vid behov även med ansvar att implementera kunskap hos andra aktörer, kan krav på alltmer ökad specialisering mötas. Tilläggsuppdragen ska beställas hos vårdenheterna oavsett om vårdenheten bedrivs i Region Gotlands regi eller privat. Detta för att säkerställa konkurrensneutralitet och ett effektivt användande av resurser inom hela regionen. Primärvårdens uppdrag formulerat i Krav- och Kvalitetsboken (KOK-boken) omarbetas årligen och beslutas av nämnden i november för att gälla från och med 1 januari påföljande år.

17 (56) Från och med 2015 är uppdraget formulerat utifrån den nya principen. Särskilda medel avsätts bl. a för specifika utvecklingsuppdrag. Inför 2016 års KOK-bok har skrivningen förtydligats och några fler åtaganden är nu tilläggsuppdrag. Fördjupad information: Separat ärendenummer 2015/499, 2014/542 Krav- och kvalitetsbok för Primärvården på Gotland 2016, beslutad HSN (2015:129) Krav- och kvalitetsbok för Primärvården på Gotland 2015, beslutad HSN (2014:577) Nu då? Omarbetningar av KOK-boken görs årligen utifrån den antagna principen. Förbättrad tillgänglighet till Primärvården Beslutspunkt 7 i slutrapporten: 7) Vidta åtgärder för ökad tillgänglighet, besök och telefon, till primärvården så som ändrat öppethållande, anslutning till kalendern i mina vårdkontakter och öppen mottagning liksom möjlighet att boka tid vid besök på vårdcentralen. Under strukturutredningen lades mycket fokus på att skapa en öppen och aktiv dialog mellan förvaltningsledning, medarbetare, patienter, medborgare, intresseorganisationer och nämnd. Synpunkter, önskemål och idéer samlades in via olika kanaler såsom informationsmöten, dialogmöten, hemsida med uppdaterad information samt möjligheter att skicka in tankar och idéer via e-post. Många viktiga synpunkter inkom från olika intressenter gällande hälso- och sjukvården som helhet. Ett ytterst viktigt och tydligt budskap från patienter och medborgare var att man, bland mycket annat, önskade en ökad tillgänglighet till sjukvårdens första linje: Primärvården. Ett antal åtgärder skulle vidtas med syfte att stärka patienternas tillgång till primärvård; Förändrade öppettider till kl 19 för att möta befolkningens önskemål öppen mottagning för patienter med lättare infektioner utbyggnad av mina vårdkontakter på webben, där patienter själv kan boka, avboka och omboka sina besök på vårdcentralen. ändrat arbetssätt och ändrade arbetstider för att bättre kunna möta upp den stora volymen av telefonsamtal till vårdcentralen främst på morgnar/förmiddagar. Alla dessa åtgärder ökar tillgängligheten dels direkt för den aktuella patienten, men även indirekt genom att flera åtgärder syftar till att även frigöra tid till andra patienter exempelvis genom att de patienter som vill och har möjlighet själva bokar sitt besök istället för att ringa.

18 (56) Sedan nämndens beslut i juni 2014 har många åtgärder för att stärka tillgängligheten vidtagits, vilka beskrivs kortfattat nedan. Viktigt att poängtera är dock att tillgängligheten fortfarande inte är tillfylles. Detta gäller framförallt telefon, se diagram nedan. Vid nationell mätning i oktober 2015 fick 88 procent av alla med behov av läkarbesök ett sådant inom 7 dagar (motsvarande för riket 90 procent). I mars 2015 var motsvarande värde 93 procent för Gotland och riket 89 procent. Vårdbarometern är en årlig nationell befolkningsundersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. På Gotland telefonintervjuas årligen 1 000 personer. För 2015 uppgav 70 procent av de svarande att man helt eller delvis instämde i påståendet att väntetider till vårdcentral är rimliga. Arbetet med de olika aktiviteterna fortsätter med kraft. Den absolut största påverkande faktorn för att större genomslag inte ses är svårigheter med kontinuitet i bemanning, framförallt avseende läkare. Flera åtgärder vidtas för att förbättra denna situation (se även beslutspunkt 25). Telefontillgänglighet primärvård, egenregi 2015 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Slite Wisby Söder Hemse Utb.enhet Klinte Visby Norr Följande har gjorts: I januari 2015 infördes drop-in mottagning på samtliga regiondrivna vårdcentraler. En uppföljning har nyligen gjorts som visade bland annat att: Åtgärder behövs för att säkra att patienten omhändertas av rätt kompetens, förskjutning av vårdnivå måste undvikas. Kriterier för vilka patienter som kan söka till drop-in mottagning behöver ses över, eventuellt kan fler besöksorsaker inkluderas.

19 (56) Sedan december 2014 är webb- tidboken i primärvården, egenregi, i drift och invånarna har möjlighet att boka tid till läkare, distriktssköterska och provtagning via e- tjänsterna på 1177. Alla tider till disktriktsköterska respektive alla tider till provtagning är möjliga att boka via webben. Läkartider ska läggas ut enligt särskild rutin. En uppföljning har nyligen gjorts som visade bland annat att: Läkartider inte publicerats i den omfattning som planerades. Kriterier för besök dvs. vid vilka åkommor kan besök bokas via webben behöver ses över. Informationen till patienterna är inte tillräckligt tydlig. Samtalsstyrning i form av knappval har införts vid en vårdcentral (Wisby Söder). Införande pågår vid Hemse vårdcentral. Knappvalet innebär att patienterna får ange om de behöver; rådgivning, omboka/avboka en bokad tid eller provtagningssvar. De trygghetspunkter som etablerats gemensamt med socialförvaltningen utgör även de ett sätt att stärka patienternas tillgång till primärvård då de inte behöver resa till sin vårdcentral, se beslutspunkt 15. I slutet av 2014 infördes förändrade öppettider vid primärjouren. Syftet var bättre möta patienternas behov utifrån sökmönster. Efter fem månader gjordes en utvärdering av den förändrade öppettiden. Medarbetarnas synpunkter inhämtades och en patientenkät genomfördes. Uppföljningens resultat utgjorde grund för att hälso- och sjukvårdsdirektören i juni 2015 fattade beslut att ändra till tidigare öppettid. Under sommaren 2015 testades förlängda öppettider vid den så kallade sommarmottagningen. Syftet var att öka tillgängligheten och avlasta akutmottagningen. Sommarmottagningen hade öppet till kl 19. Uppföljning av sommarmottagningen har gjorts, denna visar att personalen uppfattar att patienterna inte i någon hög utsträckning önskat tiderna runt kl 17-19. Eventuellt skulle ytterligare senare tider vara mer uppskattade. Plan inför 2016 håller på att formuleras. Ställningstagande ska göras bl a om förändrade öppettider. För att ersättningsmodellen ska styra mot medborgarnas önskemål och ge ytterligare incitament till ökad tillgänglighet har en bonus införts. Bonusen utgår månatligen till de vårdcentraler som uppnår minst 95 procents täckningsgrads för telefontillgänglighet. Under 2015 utgick bonus vid fem tillfällen, alla gånger till Slite vårdcentral.

20 (56) Fördjupad information: Uppföljning av webbtidbok och drop-in mottagning, antagen HS direktör (2016: januari) Ökad tillgänglighet till Primärvården, information till HSN (2015:8) Primärvårdens förändrade öppettider, beslut HS direktör (2014: oktober) Primärvårdens förändrade öppettider, beslut HS direktör (2015: juni) Nu då? Arbetet med justering och fortsatt implementering pågår. Utifrån nyligen gjorda uppföljning avser ledningen för egenregins primärvård att genomföra bland annat följande aktiviteter: Införliva patienter med kroniska sjukdomar i konceptet, så att även de kan kunna boka sina besök via webbtidboken. Detta för att säkerställa att ingen undanträngningseffekt kan ske. Villkorstexterna ska förändras i och med ovanstående och även förtydligas för att det ska vara lätt för patienten att göra rätt. Utbildningsinsatser ska vidtas för att öka medborgarnas kännedom, gärna gemensamt med bank, då e-legitimation krävs. Samtalsstyrning i form av knappval ska successivt införas på alla vårdcentraler i egenregi. Sjuksköterska ska triagera patienterna vid drop-in mottagningar för att säkerställa att rätt kompetens används till rätt uppgifter. Uppföljning av aktiviteten Tillgängligheten till primärvården följs månatligen genom mätning av: Andel besvarade samtal jämfört med totalt inkommande samtal (se diagram ovan). Läkarbesök inom 7 dagar (i enlighet med vårdgarantin) PK-provtagning Beslutspunkt 8 i slutrapporten: 8) I dagsläget inte initiera egenprovtagning av PK-prover. I strukturutredningens slutrapport framgick att frågan om egenprovtagning av PKprover utretts och att denna typ av provtagning är förknippad med relativt stora initiala kostnader samt att endast en mindre del av patienterna skulle komma i fråga. Detta samtidigt som utvecklingen gällande behandling med blodförtunnande medel (antikoagulantia) går framåt. Då strukturutredningen genomfördes var bedömningen att behandlingen inom ett par års tid sannolikt till stor del skulle komma att ske med andra läkemedel, vilket förutspådde minska behovet av PK-provtagning kraftigt.

21 (56) Trygghetspunkterna var istället ett sätt att fylla behovet av provtagningen närmare patienten. Ett minskat resande för provtagning har varit ett starkt önskemål för denna patientgrupp. Beslutspunkten betraktades i och med beslutsformuleringen som genomförd i genomförandeplanen. Efterfrågan på egenmätning av PK har nationellt i stort sett helt fallit bort efter introduktionen av NOAK (nya orala antikoagulantia). Totalt behandlas idag ca 2 000 patienter (alla diagnoser) varav 1 800 med Waran och 220 med NOAK. Viktigt att veta är att NOAK inte är problemfria, utan är liksom Waran en högriskbehandling. I Stockholms läns landsting pågår en noggrann uppföljning av hur de fungerar. Totalantalet patienter inom detta område kommer sannolikt öka sakta över tid och andelen med NOAK likaså. På Gotland behandlas idag runt 10 procent av patienterna med indikation för antikoagulantia med NOAK. Andelen kommer mycket troligen att öka över tid även på Gotland, framförallt när de nya läkemedlen utvecklas och förbättrade antidoter utvecklas. Nu då? Behandlingen med nya blodförtunnande medel (NOAK) har gått framåt, dock inte i den hastighet som förutspåddes 2014. Förvaltningen bedömer fortfarande att det inte är kostnadseffektivt att införa egenprovtagning av PK- prover och att möjligheten för patienterna att besöka de inrättade trygghetspunkterna är ett bättre sätt att fylla behovet av att flytta provtagningen närmare patienten. Bedömningen kvarstår att nationell utveckling på området antikoagulantia eventuellt gör att behovet av provtagning försvinner. Omhändertagandet av flerbesökare Beslutspunkt 9 i slutrapporten: 9) Inom sjukvården utarbeta rutiner för omhändertagandet av patienter med besök på flera olika enheter. I samband med strukturutredningen gjordes en genomlysning av vårdkonsumtion på Gotland. Analysen visade att cirka 5 procent av gotlänningarna stod för cirka 20 procent av kontakterna med vården. Dessa hade sina kontakter spridda på fler än 5 mottagningar utan att ha mer än hälften av besöken på en och samma enhet. Granskning genomfördes för patienter med många besök och en djupare granskning av patienter med många besök fördelat på flera olika enheter. Journalgranskningen visade att i båda åldersgrupperna återfanns många symptomdiagnoser så som olika typer av smärtproblematik och trötthet, inte sällan förekommande är även någon form av psykisk ohälsa. Här återfanns också patienter med flera kroniska sjukdomar och patienter med

22 (56) cancersjukdom. Patienterna söker vård utifrån sina symptom och återfinns därför på flera mottagningar. Denna del av granskningen inriktades på patienter som besökt fler än 10 mottagningar under 2013. Sammantaget konstaterades i slutrapporten att många patienter skulle vara hjälpta av en ökad tydlighet i sina vårdkontakter. Detta antas kunna öka de berörda patienternas trygghet och minska antalet besök i den specialiserade vården. Besök som var för sig inte tillgodoser patientens vårdbehov. I enlighet med den reviderade genomförandeplanen återredovisades denna beslutspunkt i mars 2016. I rapporten redovisades bland annat den journalgranskning som genomförts utifrån statistiska uttag med särskilt fokus på sk symptomdiagnoser som exempelvis buksmärta och allmän sjukdomskänsla. Arbetet fortsätter med att; testa och fastställa framtagna kriterier för flerbesökare, utreda vilka åtgärder som ger ökad tydlighet och trygghet i vårdkontakterna för flerbesökare samt ta fram rutiner för hur flerbesökare identifieras och omhändertas och hur ansvaret för flerbesökare bör organiseras. Uppdraget är även utvidgat till att omfatta mångbesökare i primärvården. Fördjupad information: Omhändertagande av patienter med besök på flera olika enheter, beslutad HSN (2016:191) Nu då? Arbetet fortgår; vilka åtgärder som ger ökad tydlighet och trygghet i vårdkontakterna ska utredas. Rutiner ska tas fram för hur mångbesökare i primärvården ska identifieras och omhändertas samt hur ansvaret bör organiseras. Hur de identifierade frågorna omhändertagits ska återredovisas till nämnden i september 2016.

23 (56) Lägsta effektiva omhändertagandenivå Beslutspunkt 10 i slutrapporten: 10) En generell inriktning ska gälla om lägsta effektiva omhändertagande nivå (intern nivåstrukturering), gäller såväl i kontakt med patient såväl som för andra arbetsuppgifter. Med begreppet lägsta effektiva omhändertagande nivå (LEON) menas att en uppgift ska genomföras på lägsta kompetens- och kostnadsnivå där den kan utföras säkert exempelvis vid vård av patienter såväl som för administrativa arbetsuppgifter. Förvaltningen efterfrågade och fick nämndens stöd i detta förhållningssätt. I enlighet med den av nämnden beslutade genomförandeplanen följs denna beslutspunkt inte som en egen aktivitet. För exempel på hur förhållningssättet tillämpats aktivt se andra aktiviteter exempelvis beslutspunkt 24 Rätt använd kompetens. Nu då? Att aktivt använda detta förhållningssätt är en nyckelfråga för hälso- och sjukvården på Gotland. Detta både av ekonomiska skäl såväl som förutsättning för att kunna bemanna organisationen. I linje med förhållningssättet kan nya yrkesroller behöva utvecklas. Ökat användande av tekniska förutsättningar Beslutspunkt 11 i slutrapporten: 11) En generell inriktning ska gälla att använda tekniska förutsättningar som ett medel att flytta vården närmare patienten respektive till att frigöra resurser till mer värdeskapande aktiviteter. Vården har stora möjligheter att använda IT-lösningar i betydligt större utsträckning än idag, både nationellt och på Gotland. Införande av telemedicin förväntas ske inom flera områden under de närmaste åren. Den stora utmaningen är att tydligt identifiera och beskriva en plan för successivt införande, både i själva vården för att föra den närmare patienten och vid utbildningar, informationsmöten och vårdplaneringsmöten samt att få användandet av tekniska lösningar att bli ett naturligt arbetssätt. Grundförutsättningar är att den tekniska utrustningen är lättanvänd och tillgänglig, samt tillgång till adekvat support. Förvaltningen efterfrågade och fick nämndens stöd i detta förhållningssätt. I enlighet med den av nämnden beslutade genomförandeplanen följs denna beslutspunkt inte som en egen aktivitet. För exempel på hur förhållningssättet tillämpats aktivt se andra aktiviteter exempelvis beslutspunkt 23 IT för att föra vården närmare.

24 (56) Lokala stödresurser för forskning, utveckling och utbildning Beslutspunkt 12 i slutrapporten: 12) Samordna de lokala stödresurserna för forskning, utveckling och utbildning inom Region Gotland. Det finns ett ökande behov av att skapa mötesplatser för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan teori och praktik, verksamheterna och vetenskapen inom sjukvården och i samverkan med andra aktörer inom och utanför Region Gotland. Därför bör en lokal stödresurs för forskning, utveckling och utbildning (FoUU) tillskapas. Resultat av forskning omsätts i nya metoder. Metodutveckling kan påverka den gotländska sjukvården på både kort och lång sikt. Det är viktigt att alla verksamheter och professioner har en aktiv omvärldsbevakning och att Region Gotland har en bra struktur för att hjälpa enskilda specialiteter att analysera och vid behov införa nya tekniker/metoder som kan förbättra eller effektivisera vården. Strukturen ska utgå från en helhetssyn, där både ett naturvetenskapligt och ett humanistiskt perspektiv präglar kunskapsinhämtningen. Utgångspunkten i arbetet har varit strukturer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Som beskrevs i slutrapporten är FOUU även en regional fråga. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen samt folkhälsa och välfärd genomför idag gemensamma utvecklings- och kompetensinsatser. Vid utvecklandet av strukturer inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är det viktigt att detta beaktas. En delrapport lämnades till nämnden i juni 2015. Fokus var identifierandet av befintliga strukturer, uppdrag och behov som idag finns inom förvaltningen samt de externa samverkans- och stödresurser som är viktiga delar i förvaltningens FoUU-arbete. Den fortsatta beredningen sattes till att ta fram ett förslag på önskat läge för samordning, organisation och uppdrag för det framtida FoUU-arbetet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förslaget ska omfatta kostnadsberäkning samt eventuell påverkan på och konsekvenser för befintliga funktioner och IT. Lämpliga uppföljningsmått och förslag på implementering ska ingå i förslaget. Sedan senaste återredovisningen har arbetet fortgått; förslag på målsättning för hälsooch sjukvårdens FoUU-arbete har tagits fram men inte beslutad. Kompetenser för beredning och samordning på en övergripande nivå har identifierats och förslag på uppdrag för denna berednings och samordningsgrupp finns framtaget. Målet är att skapa en verksamhetsinriktad FoUU som främjar och förbättrar gotlänningars hälsa. Detta mål

25 (56) ska nås bl.a. genom att höja den vetenskapliga kompetensen och kunskapen om förbättringsmetodik hos våra medarbetare. FoUU-verksamheten ska stimulera, initiera och stödja forskning och utvecklingsprojekt med både en kvalitativ och kvantitativ inriktning. Fördjupad information: FOUU inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen delrapport, beslut HSN (2015:76) Nu då? Arbetet pågår. En ny redovisning till nämnden är planerad till september 2016. Uppföljning av aktiviteten Att utarbeta lämpliga uppföljningsmått ingår som en del i pågående uppdrag. Produktions- och kapacitetsplanering Beslutspunkt 13 i slutrapporten: 13) Vidareutveckla produktions- och kapacitetsplanering inom hälso- och sjukvården på Gotland. I utredningens slutrapport konstaterades att det finns behov av att ytterligare utveckla produktions- och kapacitetsplanering med ännu större samverkan inom hela hälso- och sjukvården på Gotland. Ett framgångsrikt arbete har genomförts inom somatisk vård, framförallt inom specialiserad somatisk vård. Under 2015 beslutade sjukvårdschefen att arbetet med produktions- och kapacitetsplanering skulle fokuseras inom primärvård (egenregi) respektive psykiatrisk verksamhet. Vissa insatser pågår exempelvis genomförs i primärvården under första kvartalet 2016 en tidsstudie av hur läkarnas tid används, vilket är ett steg i att säkra kapacitet. Inom psykiatrin sker viss kapacitetsplanering på läkarsidan inom barn- och vuxenpsykiatri, vilket upplevs ge en bättre kontroll och överblick. Även om flera aktiviteter genomförts, alternativt pågår, visar erfarenheterna att ett mer samlat grepp behövs. Ett framgångsrikt arbete med produktions- och kapacitetsplanering behöver i de flesta fall göras gemensamt med angränsande verksamheter. Samtidigt är hälso- och sjukvård en komplex verksamhet med många sambandsförhållanden. För att få kraft i arbetet och kunna lära av varandra är det viktigt att utvecklingen sker planerat och successivt. Tidpunkt för återredovisning har reviderats avseende denna beslutspunkt. Återredovisning ska göras under hösten 2016.

26 (56) Primärvårdens ersättningsmodell Beslutspunkt 14 i slutrapporten: 14) Omarbeta primärvårdens uppdrag, formulerat i krav- och kvalitetsboken. I omarbetningen ta ställning till eventuellt namnbyte för vårdcentralerna till hälsocentraler. Privata utförare ska bjudas in i arbetet. Omarbetningen inkluderar att: a. Utforma uppdraget så som ett grunduppdrag respektive tilläggsuppdrag. Beskriva vilka tilläggsuppdrag som är aktuella och vilken enhet som anses som lämplig utförare. b. Utforma uppföljning av respektive uppdrag. c. Utforma ersättningsmodellen inom primärvården utifrån principen om konkurrensneutralitet och med beaktande av modellen med grunduppdrag och tilläggsuppdrag. d. Utforma principer för listning enligt intentionen med team. e. Tydliggöra eventuella andra ställningstaganden. Primärvårdens uppdrag formulerat i Krav- och kvalitetsboken omarbetas årligen i december, för att gälla från och med 1 januari påföljande år. KoK-boken har således reviderats två gånger sedan slutrapporten för strukturutredningen antogs. För 2016 är BVC, trygghetspunkter, studierektorsuppdrag, läkaransvar på korttidsboendet exempel på tilläggsuppdrag. Dessutom avsätter beställaren en summa pengar att fördela för deltagande i utvecklingsarbete. Detta för att skapa samma förutsättningar för all primärvårdsverksamhet oavsett utförare. 2016 tillfördes budgetmedel för att helt finansiera ST-läkare i allmänmedicin, dvs lönemedel både vid tjänstgöring på vårdcentral och sidoutbildning oavsett var ST-läkaren har sin placering, all sidoutbildning förutsätts genomföras på Gotland. För att möjliggöra ett ställningstagande avseende eventuellt namnbyte från vårdcentraler till hälsocentraler genomfördes under november 2014 två enkäter; den ena via strukturutredningens hemsida och den andra riktad till den som arbetar inom primärvården oavsett regi. Syftet vara att undersöka om medborgares och/eller personalens förväntningar skulle ändras vid ett eventuellt namnbyte och att det hälsofrämjande arbetet därmed kunde antas påverkas positivt. De inkomna svaren indikerade inte att ett namnbyte skulle göra skillnad för medborgares och/eller personalens förväntningar. Nämnden beslutade i december 2014 att benämningen vårdcentraler skulle kvarstå.

27 (56) Frågan om att utforma principer för lisning på team, istället för som idag på läkare, har ännu inte omhändertagits. Frågan avses utredas och återredovisas till nämnden i november 2016 i samband med den årliga omarbetningen av Krav- och kvalitetsboken. Fördjupad information: Ställningstagande avseende eventuellt namnbyte från vårdcentral till hälsocentral, beslut HSN (2014:568) Delvis separat ärendenummer 2015/499, 2014/542 Krav- och kvalitetsbok för Primärvården på Gotland 2016, beslutad HSN (2015:129) Krav- och kvalitetsbok för Primärvården på Gotland 2015, beslutad HSN (2014:577) Nu då? Krav- och kvalitetsboken omarbetas årligen. Arbete pågår med att ansluta Gotland till det nationella registret för indikatorer inom primärvård. Uppföljning av aktiviteten Uppföljning av verksamheten görs månatligen avseende de parametrar som genererar ersättning dvs listningspoäng, besöks- och andra prestationsersättningar samt bonusbelopp för hög telefontillgänglighet respektive täckningsgrad. Patienternas upplevelse följs upp via den nationella patientenkäten. Enkäten genomförs vartannat år.