Avesta.se. kommuninfo nr. Något fantastiskt kommer att hända



Relevanta dokument
LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

KRAFTSAMLING

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MEDBORGAREN I FOKUS

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

Remissvar angående Skellefteå 2030 utkast till prioriteringar i strategin

Barn -, skol - och ungdomspolitik

?! Myter och fakta 2010

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Kvinnligt företagande i Ydre

RMS (Roll, Mål & Sammanhang)

Utbildning och kunskap

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Näringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handling för tillväxt... 2

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Näringslivsprogram

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Redaktören har ordet REFLEKTIONER. Nr

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Verksamhetsplan

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Så bra är ditt gymnasieval

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

Hur skapar vi ett engagerat ambassadörskapsnätverk och hur får vi fler att engagera sig?

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN

Finn upp gör problemlösning roligt!

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Företagsklimatet i Oskarshamn

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN

Dagverksamhet för äldre

Mindre styrdans mer rock n roll

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa

Full fart mot Framtiden

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge

LOKAL EKONOMISK ANALYS

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget

Min väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper

Näringslivsprogram fö r Ljusnarsbergs kommun

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Äldrestrategi

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Hur vill framtidens arbetskraft, entreprenörer och besökare resa? EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

Hur man blir en av svensk fotbolls viktigaste spelare

VARUMÄRKET UDDEVALLA

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Mer Svedala för pengarna

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

Kunskap, glädje å så lite tillväxt

Rapport om läget i Stockholms skolor

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Motion. Landskrona i arbete

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Socialdemokraterna i Mora

Transkript:

Avesta.se 1 kommuninfo nr 2013 Något fantastiskt kommer att hända

Avesta.se kommuninfo, ges ut av Avesta kommun Ur innehållet Avesta kommun 774 81 Avesta Tel: 0226-64 50 00 E-post: kommun@avesta.se www.avesta.se Redaktör Marie Palm Formgivning & layout Marie Palm Tryck Tryckservice 6 8 Det är VI som måste göra det! Distribution Posten Frågor eller synpunkter på innehållet? Skicka gärna E-post till: marie.palm@avesta.se Omslaget Märke Avesta 2020 Vet du någon utanför Avesta kommun som vill ha denna och kommande nummer av tidningen? Skicka då ett E-postmeddelande till: marie.palm@avesta.se, eller ring Marie Palm, på tel: 0226-64 50 09 Avesta.se kommuninfo - din informationskanal Du håller i din hand en tidning som är till för dig som är medborgare i Avesta kommun. Du har fått den för att du ännu bättre ska veta vad som händer och sker i kommunen - vad skattepengarna används till. Denna tidning är ett komplement till www.avesta.se. På hemsidan hittar du alltid aktuell information, samt information om öppettider och kontaktpersoner i olika frågor. Besök gärna www.avesta.se 11 13 I Avesta har ni bestämt er, det är en vanlig reaktion jag får när det gäller vår satsning på att det ska bo 25 000 personer i Avesta kommun år 2020, säger Lars Isacsson, kommunalråd, Avesta kommun. Vi vet vilka problem vi har att jobba med, nu gör vi något åt det. Avesta 2020 är något som berör alla i Avesta kommun, och kanske lite extra alla de unga som bor här. Till barn och unga i Avesta kommun vill jag säga att det vi jobbar för, det är att ni ska kunna bo kvar här efter skolan. Det ska finnas jobb, bra fritid med mycket aktiviteter. Det ska vara roligt att bo i Avesta liv och rörelse, utropar Lars Isacsson. Därför satsar Avesta kommun på en mängd olika projekt, alla till för att få fler att bo i Avesta, så att det kan bli ännu bättre att bo här. Om vi inte gör den här satsningen skulle det i slutändan bli lite mindre av allt. Mindre program att välja bland på gymnasiet till exempel. Möjligheterna skulle helt enkelt bli färre och vi skulle inte själva vara med och påverka hur det kommer att bli, säger Lars. Och det är vi som måste göra det. Du, jag, vi ingen annan kommer göra det åt oss, och för att vi ska lyckas måste alla vara med. Det här är inget kommunalt projekt utan ett projekt av, med och för oss alla som bor i Avesta kommun. Alla kan vara med Att bidra till att nå målet om 25 000 invånare år 2020, kan man göra på många sätt. Till att börja med är det värdefullt att tänka till om varför man själv bor i kommunen vad det är som gör att man trivs här. Vi bor ju här för att vi vill det och att vi tycker det är bra då ska vi berätta om det för andra. Vad v tycker är bra med vår kommun kan vara väldigt olika saker, men det är bra med olika bilder. Att tala och arbeta med framtiden i sikte är en drivkraft hos Lars Isacsson. En del människor uppfattar det som provocerande att prata och arbeta med vision och framtid när vi har problem att lösa just nu. Men det finns inga motsättningar i det, tycker jag. Vi måste lösa problemen vi har idag, men också jobba med framtiden om det ska kunna bli bättre. Klart vi till exempel ska ha bra standard på skolor och vägar idag, men om vi lyckas få fler invånare, kommer vi kunna ha ännu bättre skolor och vägar. Regioncentrumet Avesta Det är inte bara Avesta som åter vill växa. Inte bara nationellt, utan globalt finns det en stark urbaniseringstrend, som innebär att de mindre orterna förlorar befolkning när fler flyttar till storstäderna. Därför ska vi utnyttja var vi ligger, och utnyttja urbaniseringen till vår fördel. Vi ska bli ett regionalt tillväxtcenter, säger Lars. Vi har inte tillräckligt lyft fram vårt utmärkta läge, och tidigare har infrastrukturen med vägar, järnvägar och IT inte varit så bra som de är nu. Dessutom fortsätter vi att satsa på infrastrukturen. Lars Isacsson, kommunalråd Kris och kreativitet Projektet 2020 kom till i samband med Outokumpus stora varsel. Plötsligt skulle Outokumpus arbetsstyrka minska med cirka en fjärdedel. Mycket i en kommun som Avesta, och jämförbart med nedläggningen av Saab i Trollhättan i förhållande till folkmängden. Hur ska Avesta se ut framöver, det har vi haft med oss länge, men Outokumpus varsel blev en katalysator för de tankarna. I kriser föds kreativitet, säger Lars. Det gick väldigt snabb för förtroendevalda och tjänstemän att hitta fram till en målbild. Vi bjöd tidigt in Näringslivsdepartementet, och träffade representanter därifrån våren 2012. Då presenterade vi de första konkreta idéerna, och många av dem formade sedan projektet Avesta 2020, säger Lars. Nu kör vi! Sedan dess är det många som har jobbat med att konkretisera och fördjupa de ursprungliga projektidéerna. Nu är vi där att det inte bara är ord och tankar, utan fyllt av planer och handlingar, säger Lars. Själva projektet, som delvis är finansierat av Region Dalarna pågår till år 2015. Men vi kommer inte nå befolkningsmålet på tre år, utan projektet blir ett startskott för ett nytt sätt att jobba. Det är en rivstart på vår långsiktiga strategi för att nå målet om 25 000 invånare år 2020. Text: Marie Palm 3

År 2020 ska det bo 25 000 personer i vår kommun För att nå dit skapades projektet Avesta 2020 Projektet pågår till år 2015. Det är ett startskott på arbetet framåt - mot år 2020. Det här är Avesta 2020! Vi söker och skapar nya vägar för Avesta att utvecklas, bli bättre - tillsammans! Något fantastiskt kommer att hända Projektet Avesta 2020 har tre huvudmål: År 2015 ska projektet ha: skapat 350 nya arbetstillfällen lett till att nästan 10 000 arbetstillfällen bevarats lett till att 20 nya företag har startats (varav 15 av kvinnor). Attraktiv studieoch arbetspendling Koppardalen - tillväxtmotor Så här arbetar vi: Projektet är uppdelat i fokusområden. Inom varje fokusområden finns delprojekt. Tillsammans ska delprojekten leda till att vi når projektets mål. Förenkla helt enkelt På de kommande sidorna i den här tidningen får du möta de ansvariga för de olika fokusområdena. De berättar om vad de ska åstadkomma i sina fokusområden. Vill du följa projektet och veta mer om de olika delprojekten, kan du göra detta på www.avesta.se/2020 Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser Utveckla kvinnors företagande Utvecklad nyföretagarservice Vad vi vill säga och påminna oss själva om med märket: Avesta - kommunen som satsat, förbättrar och växer. Märket symboliserar framtidstro, kreativitet, tillväxt och en kommun som får högsta betyg för sina insatser år 2020. Medflyttarstöd 4 5

Koppardalen som tillväxtmotor 6 Avestas framtidsområde Koppardalen får axla rollen som tillväxtmotor och husera många av satsningarna inom Avesta 2020. Vid sidan av de andra fokusområdena så ligger fokus på att komplettera kommunens väletablerade verksamheter i Verket med utbildnings- och entreprenörssatsningar, samtidigt som det ska skapas förutsättningar för att öka kulturutbudet och andra arrangemang i området. Avesta kommun har tillsammans med andra finansiärer under lång tid målmedvetet arbetat med att utveckla Koppardalen, Avesta Jernverks gamla produktionsområde. Den långsiktiga satsningen har bidragit till företagsetableringar och en strukturomvandling som är pågående, numera fungerar Koppardalen som Avestas framtidsområde för innovation, kultur, näringsliv, sport och kommunikationer. Regional roll Delprojekten inom fokusområdet är tänkta att stärka Koppardalens regionala roll för näringslivsutveckling, event, konferenser och kompetensutvecklingsinsatser. Fokusansvarige Fredrik Juthman förklarar en del av den roll som Koppardalen kommer att spela för utvecklingen av Avesta. Fredrik Juthman. Kreativitet kommer i många former, här är det den matematiska kreativiteten som tränas i Verkets Bagdad-utställning. Foto: Annika Kumlin Det är bra att satsa på Koppardalen som Avesta kommuns tillväxtmotor, där finns Verket med ett redan väl inarbetat koncept med nutidskonst, Avesta Art, och kreativt lärande som utvecklas hela tiden. Det är viktigt att på ett smart sätt nyttja den lyskraft som Verket redan har, ett väl utvecklat kulturutbud attraherar särskilt kvinnor och är därför viktigt när Avesta ska rekrytera kvinnor som arbetskraft och växa. Fler arbetstillfällen Det övergripande målet med Koppardalen som tillväxtmotor är att skapa fler arbetstillfällen i Avesta. För att nå det målet behövs olika utvecklingsinsatser. De projekt som ingår under satsningen på Koppardalen kompletterar och samverkar med de andra fokusområdena. Högskola/universitet och behovsstyrd eftergymnasial utbildning Det har historiskt sett varit relativt få elever i Avesta som valt att söka sig till högskola eller universitet efter genomförd gymnasieutbildning, enligt statistiken från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2011, påbörjar endast 40,8 % studier på högskola inom tre år efter avslutade gymnasiestudier och av alla 20-åringar i kommunen så är det 55% som har grundläggande högskolebehörighet. Arbetsmarknaden kommer behöva mer välutbildad personal i framtiden, och under kommande femårsperiod sker stora pensionsavgångar. Redan i dagsläget har företagen i kommunen svårt att hitta kompetent personal inom vissa områden. Det i sin tur leder till att företagen har svårt att växa och utvecklas. Risken finns att företag flyttar för att hitta arbetskraft. Målet är att tillgodose arbetsmarknadens specifika behov och önskemål genom att ta fram utbildningar i samverkan med högskola och universitet som uppfyller behoven av kompetens. Ung företagsamhet Många skolor bedriver idag UF (Ung Företagsamhet) i sina program på gymnasienivå. Elever som går yrkesprogram får en god förståelse för hur ett företag fungerar, samt hur de ska tänka om de vill starta ett företag i framtiden. Enligt en undersökning presenterad i januari 2013 ( Effekter av utbildning i entreprenörskap av Karl Wennberg och Niklas Elert på Ratio) så får UF-företagare högre medelinkomst, blir i större utsträckning chefer och har en högre etablering på arbetsmarknaden. Fler ska jobba med UF Syftet med delprojektet är att utveckla Ung företagsamhet på gymnasieskolan genom att erbjuda flera elever entreprenöriellt lärande och kunskaper i hur ett företag fungerar och stärka såväl framtida sysselsättningsbehov som ungdomars självkänsla och lust att driva företag. Målet är att minst fyra program börjar arbeta med Ung företagsamhet under läsåren 2012/2013 och 2013/2014. Entreprenörskap En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Därför behöver skolan anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande och en kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. I delprojektet Entreprenörskap får förskolechefer, rektorer och pedagoger öka Koppardalen är Avestas framtidsområde för innovation, kultur, näringsliv, sport och kommunikationer sina kunskaper på området för att skapa förutsättningar för att eleverna möts av aktiviteter och ett medvetet förhållningssätt som främjar deras utveckling gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Målet är att entreprenöriellt lärande och entreprenörskap på ett tydligt sätt ska finnas med i förskolan och grundskolan, så att eleverna ges förutsättningar för att utveckla entreprenöriella förmågor som nyfikenhet, kreativitet, mod och initiativförmåga. Event och Konferenser Verket har med sitt kreativa lärande och Avesta Art etablerat sig både i regionen och nationellt. Genom den årliga konstutställningen med samtidskonst och seminarieserier kopplade till kultur bidrar Avesta Art sedan 1995 till Koppardalens attraktivitet. Mycket tack vare Avesta kommuns uthålliga satsning på Avesta Art så finns Verket nu med i regionens kulturplan som plattform för Dalarnas Barnbildcenter med noder runt om i Dalarna. Verket/Avesta Art är också från 2013 en regional institution för samtidskonst och har upprättat ett samarbetsavtal med Landstinget Dalarna. Förstudie Målet med projektet Event och Konferenser är att skapa förutsättningar för att öka utbudet samt antalet evenemang och konferenser i Verket och Koppardalen. Det kommer att göras en förstudie kring vilken typ av event och konferenser som kan vara utvecklande för Avesta och Verket, som en följd av en inventering av möjliga satsningar som en tankesmedja tagit fram. 7

Nycklarna till att få fler företag och boende Det är egentligen ryggraden i projektet Avesta 2020 - att lyckas med marknadsföringen av det vi har att erbjuda företag, säger Anders Friberg, fokusansvarig för området utvecklade näringslivs- och marknadsföringsresurser. Många delprojekt inom Avesta 2020 kommer att bidra till att Avesta kommun, i slutet av år 2015, kommer ha mycket mer att erbjuda både företag och boende. Det innebär förbättrade förutsättningar för att lyckas med marknadsföringen. Men vi måste ligga före och fundera kring vilka framtidsbranscher som är på gång, och vad som är viktigt för dem när de söker platser att etablera sig på, säger Anders. Vi måste skapa unika värden i Avesta, sådant som är äkta. Vi ska sticka ut, och människor ska tänka det är till Avesta jag vill. Avesta kommun har tidigare prövat olika typer av marknadsföring, men i Avesta 2020 handlar det först och främst om att undersöka vad företag och boende värderar högt när de bestämmer sig för var de ska flytta eller starta nytt. - Vi håller på att titta på vilken metod som kan fungera, säger Kerstin Eriksson, som är projektledare för det delprojekt som ska ta fram en marknadsföringsmetodik som riktar sig mot företagsledare och deras företag. När metoden sedan är utarbetad, kommer den att testas och ska då leda till ett större intresse för Avesta som plats för företagande. I utvecklingen av näringslivsarbetet utgår vi från att erbjuda god serice för hela vårt befintliga näringsliv, men vi behöver också jobba framåt, och få ett mer differentierat näringsliv, så att vi inte blir så sårbara, säger Anders Friberg. Redan idag är Avestas näringslivsstrutkur relativt väl balandserad till skillnad mot andra kommuner som har ett väldigt stort beroende av arbetstillfällen i några få företag, men det behöver bli ännu bättre. Kerstin Eriksson. När det gäller boendefrågorna, så behöver vi erbjuda olika typer av boende. Vi behöver centrumnära boende, boende i byar, älvnära boende och så vidare, säger Anders. Och oavsett vad det gäller så måste vi arbeta tillsammans: näringsliv - kommun och medborgare, säger Anders Friberg. - Till exempel är Arena Avesta en viktig samarbetsplattform, där vi har representanter från näringslivet och bankerna med. Anders Friberg Text. Marie Palm Varför marknadsföra en plats? Vi gör många val i livet. Valen sker dagligen och flera gäller hur vi spenderar våra pengar. Allt ifrån vilken tandkräm vi använder till vilken mobiltelefon vi bär. Som konsument tror vi gärna att våra köpbeslut sker på rationella grunder men gedigen forskning pekar på en annan verklighet - nära 90 procent av våra val är baserade på känslor. Vi uppfattar även varumärken vi gillar som bättre än andra oavsett deras faktiska egenskaper och när vi ska göra ett val mellan någonting känt och okänt är vi mer benägna att välja det vi känner till det vi exponerats för. Med det i bakhuvudet lägger företag enorma pengar på att ta fram attraktiva varumärken och marknadsföringskampanjer för att konkurrera om vår gunst. Men det är inte bara företagen som tävlar. Även platser konkurrerar med varandra. De gör det när företag väljer var de ska etablera nya verksamheter och det gör det när vi människor väljer var de ska bo eller turista. Okänt begrepp Att strategiskt marknadsföra den egna staden är idag allt vanligare och forskningen på området har intensifierats kraftigt. Trots detta är city branding - eller stadsmarknadsföring som det också kallas - ett ganska okänt begrepp för många. City branding om att se på och arbeta med staden/kommunen som om den vore ett varumärke. Det gäller att precisera och kommunicera stadens unika fördelar, egenskaper och upplevelser - att finna den säljbara skillnaden - och ladda statsbilden med positiva associationer. Medlen och målen vid en city branding process kan vara många och olikartade. Det kan till exempel handla om att förbättra en plats anseende bland invånarna genom att rusta upp nedgångna kvarter eller locka till sig ny turism genom att anordna stora evenemang. Attityder långsiktigt arbete Oavsett avsikten är det viktigt att det alltid finns sanning i de budskap man för ut. Den stad som vill befästa sig som en kulturell och kreativ plats bör lämpligen också anordna exempelvis många och breda konstnärliga events. Att förändra attityder är därtill någonting som kräver ett långsiktigt och konsekvent arbete. Vissa kritiker anser att city branding blivit en ursäkt för de som vill bygga spektakulära byggnader och menar att kommuner hellre visar upp fasader istället för att fokusera på sina invånares välmående. Positiv spiral Det är en förenklad bild. Likt en kommersiell produkt gäller det för en stad att erbjuda attraktiva fördelar till sinamålgrupper. Men till skillnad från en produkt så har en stad betydligt fler aktörer och viljor att överväga. Företag som söker efter lämpliga platser för nyetableringar gör troligtvis inte sina beslut på samma grunder som potentiella turister eller invånare. Marknadsföringen i sig är givetvis heller inget självändamål. Men genom att locka nya företag blir det fler arbetstillfällen på orten. Det i sin tur bidrar med ökade skatteintäkter som kan fördelas på skola, vård och omsorg - en utveckling som förhoppningsvis bidrar till en ännu bättre kommun som genererar flera invånare och investeringar - en positiv spiral. Text: Robert Eriksson Några röster från Avesta kommun : Det här har vi - det här kan vi berätta om. Vad kan du berätta om Avesta? 8 Gratisbussarna förenklar vardagen. - Edvin Malmqvist, 15, Avesta Avesta Avesta Art är en unik kulturskatt som fler borde ta del av. - Sara Persson, 23, Avesta Gamla byn är ett fantastiskt arv med byggnadsstilar från 1600- och 1800- tal. - Bertil Musse Andersson, 86, Krylbo Avesta har ett härligt sportliv. Gillar särskilt Muay Thai-klubben. - Toni Korkiakoski, 26, Avesta Avesta har en enorm kapacitet i sin litenhet, med närhet till storstad, kust och fjäll. - Ulla-Karin Ullis Morell, 50, Nickarvet Avesta har många bra föreningar. - Michelle Axelsson, 15, 9

10 Kvinnors företagande - en outnyttjad resurs För att ta tillvara den kompetens och de kunskaper som kvinnor har satsar kommunen på att stärka kvinnors företagande. Ett jämlikt företagande skulle leda till en stor ökning av arbetstillfällen och ge kvinnor en möjlighet till försörjning på orten. Det leder till att fler kan stanna kvar och fler kan flytta hit. I Sverige är företagandet generellt lågt, Avesta är inget undantag. Andelen företag som drivs av kvinnor är ännu lägre, nationellt 29,4 % och i Avesta 28,6 % (siffror för 2011, källa Företagarna), vilket placerar kommunen på plats 109 av 290 kommuner. Enligt Tillväxtverket leder fler företag som drivs och utvecklas av kvinnor till att fler affärsidéer tas till vara och att nya affärsmodeller utvecklas. Det ökar bredden och tillväxten i näringslivet och därmed både Avesta kommuns och Sveriges möjligheter till ökad konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt. Anna Kuylenstierna tror att ett kompetenscenter kommer stärka och komplettera satsningar som redan görs på kvinnor och nyföretagare. Som det är idag har vi inte en lika hög andel företagare som är kvinnor, som vi har företagare som är män. Det innebär att vi inte tar tillvara de resurser som finns hos kvinnorna i kommunen, förklarar Anna Kuylenstierna som är fokusansvarig för satsningen på kvinnors företagande. Jämlikt företagande För kvinnor kan företagandet innebära Monica Ericsson i full fart i möjligheter till nya karriärvägar och matsalen att i By skola. kunna utnyttja sin kompetens och kreativitet på en annars begränsad arbetsmarknad. Ett jämlikt företagande skulle skapa 75 000 nya företag med 278 000 nya jobb i Sverige, enligt Tillväxtverket (baserat på siffror för 2010). Projektet att utveckla kvinnors företagande får sin bas i Koppardalen för att kunna samverka med andra närliggande satsningar som görs. Ett kvinnligt kompetenscenter/mötesplats och en idéverkstad etableras, där särskild tonvikt läggs på att stötta kvinnor med otraditionella affärsidéer. Naturvetenskapliga på kvinnan att ta hand om barnen och Erica Andersson, en av ca 900 och tekniskt inriktade företag är ett par ambassadörer för kvinnors företagande och ägare av bokförings- sådana områden där kvinnor ska lyftas fram. byrån Daleko, tror att kvinnor Satsningen på kvinnors företagande kan behöva stöd för att våga ta startade redan under 2012 med KvalitetsLab, som inspirerar kvinnor till att för sig mer. Foto: privat starta företag och ökar kunskaperna hos hemmet, vilket också försvårar att satsa befintliga företagare. Genom fokusområdet i Avesta 2020 utvecklas och utökas höva stöd för att våga ta för sig mer. på karriären. Jag tror att kvinnor kan be- den satsningen. Kompetenscenter I satsningen på kvinnors företagande ingår ett kompetenscenter, som skapas i Koppardalen och ska ge såväl den som vill starta ett företag, som den som redan är etablerad stöd och råd. Ambassadör Erica Andersson som driver bokföringsbyrån Daleko, samt nyligen utsågs till en av ca 900 ambassadörer för kvinnors företagande i landet, ger sina tankar om varför kvinnor kan behöva annat stöd än männen i sitt företagande. Jag hade vissa farhågor över att jag inte skulle erhålla samma respekt som en man när jag startade upp mitt företag, men jag måste säga att det känns nästan som att folk har mer respekt för mig eftersom jag är kvinna och vågar driva eget. Min uppfattning är att gamla traditioner lever kvar, kvinnor ska stå i skuggan av männen. Vi kvinnor har inte alls samma historia av att få ta plats i samhället, till exempel blev kvinnor inte röstberättigade förrän 1919, det kan vara en orsak till att kvinnor inte är företagare i större utsträckning. När det kommer till familjelivet så ligger det fortfarande mer Vi kommer att arbeta med att starta och driva ett kompetenscenter, där det är kvinnorna själva som får möjlighet att avgöra vilket stöd de behöver, säger Anna Kuylenstierna. Flytta hit Syftet med satsningen är att genom att stärka kvinnors företagande öka och bredda företagsbasen i Avesta, därigenom bidra till omställningen av näringslivsstrukturen och få fler kvinnor att stanna kvar i Avesta eller att flytta hit. Kommunikationer för framtiden Avestas geografiska läge har bra förutsättningar för att kunna erbjuda pendlingsmöjligheter till närliggande större städer och deras arbetstillfällen. Med satsningar på bättre kommunikationer finns möjlighet att locka såväl kompetens till företagen på orten, som att erbjuda möjligheten att arbeta i andra kommuner medan man bor kvar. En av de stora fördelarna för Avesta kommun är det strategiska läget som knutpunkt mellan stråket genom Bergslagen och Dalabanan samt riksväg 68 och 70. Möjligheten att nå arbetsplatser i stora delar av Dalarna och intilliggande län genom pendling kan vara avgörande för beslutet att bosätta sig i kommunen. Under hela 2000-talet har Avesta kommun haft en positiv nettoinpendling. Flest som arbetskraftpendlar in kommer från Hedemora, Norberg och Sala. Från Avesta kommun pendlar man framförallt till Hedemora, Borlänge och Stockholm, men pendling från Avesta till arbete i intilliggande län har en utvecklingspotential konstaterar transportforskningsgruppen i Borlänge 2008 i en förstudie till tågpendlarutredningen i Dalarna. Jan Ericsson har fått det på sin lott att vara fokusansvarig för två områden: Attraktiv studie- och arbetspendling samt medflyttandestöd. De berör ju två sidor av samma mynt och den gemensamma nämnaren är att det ska vara en reell och inbjudande möjlighet att bo i Avesta, säger Jan. Utifrån nuläget vill vi sedan förbättra möjligheterna till att pendla till jobb och studier. Bra pendlingsmöjligheter gör det möjligt för människor som trivs med boende och fritid i Avesta att välja att bo här, trots sysselsättning på annan ort. Det är av stor vikt för Avesta kommuns del att kunna rekrytera högutbildad arbetskraft i framtiden, redan idag ses effekterna av ökade drivmedelspriser som innebär att såväl näringsliv som offentlig sektor har svårigheter att rekrytera. Fokus på kollektiva pendlingsmöjligheter är därför av stor vikt i konkurrensen om framtida arbetskraft, lika stor betydelse har det för unga som kan välja att studera på annan ort och samtidigt bo kvar i kommunen. Bra förbindelser innebär också möjligheten att bo kvar efter en uppsägning och söka arbete i regionen. Sofie Norberg, samhällsplanerare på Stationsområdet i Krylbo kan komma att spela en viktig roll för att utveckla möjligheterna att pendla till och från Avesta i framtiden. Avesta kommun och projektledare för rätt satsningar görs och pendling till satsningen på att förbättra pendlingsmöjligheterna, förklarar: större städer blir en praktisk möjlighet. Allt tyder på att vi blir mer och mer Avesta ligger mitt emellan flera växande regioner, förutom Falun/Borlänge smarta informationssystem. I dag lever mobila trots utbyggnaden av fiber och regionen ligger Avesta på pendlingsavstånd till Uppsala, Gävle och Västerås, att familjer söker sig till storregioner för vi i ett kunskapssamhälle, vilket innebär men även Stockholm och Örebro tror att båda parterna i ett förhållande ska vi kommer bli vanliga pendlingsmål för finna jobb. Det innebär ofta att en eller Avestaborna i framtiden. På några år har båda pendlar utanför kommungränsen. vi sett avstånden krympa med hjälp av Vi kommer att resa ännu mer i framtiden och för att Avesta ska vara ett alter- snabbare kommunikationer. Denna utveckling kommer att fortsätta och jag nativ för de som väljer att jobba i dessa tror att det kommer att vara lika självklart att pendla till Uppsala eller Gävle munikationer. storregioner krävs att vi har bra kom- som det är att åka till Hedemora eller Sala idag. Det geografiska läget Avesta har kan ge kommunen en fördel i framtiden, om Jan Ericsson tycker att den gemensamma nämnaren är att det ska vara en reell möjlighet för fler att ha med Avesta i valet av bostadsort. Sofie Norberg är samhällsplanerare på kommunen och även projektledare för satsningen på att utveckla pendlingsmöjligheterna. 11

Nyföretagarservicen utvecklas för att möta behovet av stöd I framtiden kommer det i första hand att skapas nya arbetstillfällen i de små företagen, entreprenörskap och innovationer ska leda Sveriges näringsliv framåt. För att ta tillvara på människors idéer och drivkraft kommer det inom Avesta 2020 satsas på att stärka nyföretagaren i sin roll. Entreprenörskap är grunden för ett hållbart näringsliv i framtiden, det är i första hand i de små företagen som arbetstillfällen kommer att skapas och därför är det viktigt att att tillräckligt stöd finns för att ge de nya företagarna bra förutsättningar att lyckas i sina satsningar. Ska vi få Avesta att växa är nyföretagandet en viktig del, säger Erik Nordén, ansvarig för fokusområdet Nyföretagande. Vi ska hitta modeller för att de som har nya idéer ska verkställa dem och stödja de som ser nya möjligheter, var de än finns. Grundförutsättningar Fokusområdet Kvinnors företagande fokuserar på att hjälpa kvinnor med entreprenöriella tankar framåt, i området Nyföretagande ligger fokus på att arbeta förutsättningslöst som stöd för bägge könen. Här behöver personella resurser tillföras för att stimulera och öka det låga nyföretagandet i Avesta och Erik Nordén. Sverige. Fokusområdena ligger nära varandra, men i vårt område kommer vi att arbeta mer med grundförutsättningarna för entreprenörskap, säger Erik. Friare Fokus i satsningen ligger mycket på att utveckla det som redan finns, genom samverkan med till exempel Arbetsförmedlingen undersöks möjligheten att använda de arbetsmarknadspolitiska medlen mer innovativt, för att kunna nyttja dem i ett tidigare skede och på ett friare sätt. Tanken är att koppla ihop satsningarna med redan etablerade aktörer, för att komplettera och utveckla det som redan finns. Det ger projekten förutsättningar att lyckas och att knyta till sig även näringslivet för samverkan är en viktig del i det. Det gäller att även få med de redan etablerade företagen i det här arbetet, och det är inte alltid lätt. Jag vet själv hur det är att verka i den privata sektorn. Det är mest fokus på det egna, att skapa intäkter och att få det egna företaget att utvecklas. Men det man ska komma ihåg är att när man hjälper andra igång med sina företagsidéer, kan det också leda till nya värdefulla kontakter och kunder, förklarar Erik. Mad Lab Kopplingen till Koppardalen finns även i fokusområde Nyföretagande. Här finns planer på att skapa en entreprenörsutbildning och ett Mad Lab samt en mötesplats för företagare. Vi ska bland annat skapa ett Mad Lab i Koppardalen. Det ska vara något annorlunda, och det ska handla om att ha roligt och vara kreativ i arbetet med idéer. Överhuvudtaget kommer Koppardalen att spela en stark roll. Där finns utrymme för mycket kreativitet, säger Erik. Kreativ miljö Carina Eriksson, en av projektledarna och ansvarig för Mad Lab -satsningen, förklarar närmare vad det är. Vi ska skapa en kreativ miljö nere i Koppardalen som ska bli en naturlig mötesplats för olika typer av skapande. Här kommer det att finnas möjlighet att nätverka och skapa i olika typer av öppna miljöer, ha grupparbeten/seminarium, hyra kontor eller bara komma på drop-in för att komma åt all tänkbar kontorsutrustning samt bredband. Förenkla helt enkelt Fokusområdets namn berättar vad det handlar om: Att förenkla helt enkelt, säger Siw Karlsson när hon i korthet ska berätta vad hon och hennes projektledare med projektgrupper jobbar med inom Avesta 2020. När vi förenklar är det för att skapa tillväxt i kommunen genom fler arbetstillfällen. Fler arbetstillfällen inom näringslivet gynnar hela kommunen och möjliggör ytterligare satsningar på välfärd och infrastruktur, säger Siw. Företag ger jobb Att Förenkla helt enkelt är en del i Avestas strategi för att öka antalet medborgare i kommunen, självklart utifrån logiken att företag som trivs och kan koncentrera sig på sitt företagande, med så lite krångel som möjligt, kommer att skapa fler jobb. Fler jobb ger människor möjlighet att välja Avesta som bostadsort. Alla undersökningar som kommunen genomfört om varför människor väljer att flytta till Avesta visar att ett jobb är det som i hög utsträckning får och möjliggör för människor att flytta till hit. Därför arbetar kommunen med att förenkla för företag. Är det för krångligt med kontakterna med kommunen kan det leda till att företag inte etablerar sig i Avesta, blir irriterade och kanske flyttar sin verksamhet alternativt inte väljer att expanderar. Och det är något vi vill undvika, säger Siw Du som företagare ska inte behöva När Sveriges kommuner och landsting (SKL) erbjöd en utbildning för att förenkla beslutade vi oss för att delta. Från den utbildningen fick vi många bra idéer med oss och det är dessa idéer som nu blivit projekt inom Förenkla helt enkelt. Att vara företagare ska inte vara svårare än det behöver. Avesta kommun vill minska företagarens bördor så längt det går. Siw Karlsson. Alla är med Projekten som ingår i fokusområdet spänner över ett vitt område och det är medarbetare från många olika håll som är engagerade som projektdeltagare. I ett av projekten handlar det till exempel om utveckling av gott värdskap och bemötande bland alla våra medarbetare och i detta projekt deltar medarbetare från samtliga våra verksamheter inklusive medarbetare från räddningstjänsten, säger Siw. Det känns roligt att våra projektledare är så entusiastiska de vill verkligen det här. Projektet om handläggargrupp är det projekt som kommit längst inom fokusområdet. Det handlar om att utveckla en nystartad grupp som samlas för att kunna arbeta med ett företag ur ett helhetsperspektiv. I denna grupp finns kompetens från kommunens olika förvaltningar och det gör det möjligt att kunna hantera komplexa företagsfrågor på ett smidigt sätt. Berätta! En grundläggande fråga för att kunna förenkla är att veta vad som är enkelt och framförallt hur företagarna uppfattar det. Jag skulle vilja uppmana företagare att delta i olika sorters mätningar av deras kontakter med myndigheter. Jag förstår att det tar tid, men det är signaler från dessa undersökningar som ger oss underlag för att kunna förbättra våra rutiner och underlätta för företag. I fokusområdet finns också företagare involverade, till exempel Susanne Holmberg, ordförande för Företagarna. Men vi kommer också att involvera företag på andra sätt än att vara projektdeltagare och vi tar gärna emot tankar, erfarenheter och idéer som kan hjälpa oss att verkligen förenkla och utveckla rådgivningen, säger Siw. Text: Marie Palm Kreativa idéer kan ta sig många uttryck. 12 13

Viktigt att välkomna nyinflyttade Hennes perspektiv hjälper till i arbetet med att förbättra mottagandet för nyinflyttade i kommunen. Trots att jag till viss del redan kände till Avesta, så saknade jag en bättre paketering av staden utifrån ett rent nyborgarperspektiv. Vilka skolor som De senaste åren har Avesta haft ett negativt flyttnetto. Fler har valt att flytta från än till kommunen. För att locka fler att bosätta sig och sedan få dem att trivas och bli kvar, är en av satsningarna inom Avesta 2020 att hjälpa nyinflyttade att komma in i sociala sammanhang och guida dem till vad kommunen har att erbjuda. För att öka befolkningen i Avesta till målet 25 000 år 2020, är det inte bara viktigt att öka inflyttningen utan att också behålla dem som flyttar till kommunen. Mellan åren 2009-2011 har i snitt 800-900 personer per år flyttat till Avesta, under samma period har dock något fler varje år valt att flytta härifrån. Det resulterade i ett negativt flyttnetto för 2009 (-75), 2010 (-98), 2011 (-7). Av de som varje år flyttar till Avesta kommun är det under första vistelseåret cirka 30 % som väljer att lämna kommunen igen. Under det nästföljande året minskar utflyttning till ca hälften för att det tredje året och framåt vara nere i ett tapp på 6-12 %. Det visar att det första året är avgörande om de nya invånarna kommer stanna eller flytta. Att förstå och arbeta med orsakerna till att så många flyttar igen är en viktig kugge i arbetet mot en ökad befolkning. Den som kommer till en ny ort kan ha svårigheter att komma in i olika sociala sammanhang. Vi vill förbättra möjligheten att träffa och lära känna Avestaborna, och det här vill vi jobba med för alla som av någon orsak flyttar till vår kommun. Det är viktigt att känna sig välkommen i en ny stad, förklarar Jan Ericsson som är fokusansvarig för Medflyttandestöd samt Attraktiv studie- och arbetspendling. Att känna sig delaktig i samhället och ha ett aktivt fritidsliv är två viktiga aspekter för att man ska trivas på sin bostadsort. Bilträffen Rat Fink Reunion lockar många människor i alla åldrar och från hela Sverige med bilintresse till Näs under en helg i juli. Foto: Annika Kumlin Arbete det som avgör Vid sidan av den sociala biten så är det i mångt och mycket frågan om arbete som avgör beslut om att flytta till kommunen eller att flytta iväg till en annan ort. Många som flyttar till Avesta gör det av anledningen att de fått ett arbete på orten, genom att visa kommunens fördelar och att aktivt arbeta för att hjälpa medflyttande partners att skaffa jobb sänks tröskeln för beslutet att flytta hit. För att få optimal matchning mellan arbetsmarknaden och de nyinflyttade måste vi förbättra våra kontakter med företagen och övrig arbetsmarknad, säger Jan Ericsson. Redan nu är Avesta en bra stad att bo i, här finns ett rikt kultur- och fritidsliv, intressanta och varma människor och fina bostadsområden. Linda Oskarsson, ursprungligen från Lycksele, men har även bott i Umeå och Stockholm innan hon flyttade till Avesta för ett och ett halvt år sedan, är en av projektledarna som arbetar med Avesta 2020. Linda arbetar för att skapa förutsättningar för att alla i Avesta i högre grad ska välkomna inflyttade och hjälpa dem in i den sociala gemenskapen. Att flytta till Avesta Linda förklarar hur hon upplevde sin flytt till Avesta. I stort var det bra, Avesta är en fantastisk småstad med allt man behöver och ett fantastiskt läge. I mitt fall hade jag och min familj redan vänner, släkt och bekanta i Avesta, vilket såklart underlättar hur det är att flytta och komma in i den sociala gemenskapen. Men utöver det så har jag under mina två år här mött fantastiska människor som välkomnat mig som nyinflyttad och jag har lärt känna många intressanta och trevliga Avestabor som jag inte kände innan. Linda Oskarsson, projektledare, som arbetar med att förbättra mottagandet för nyinflyttade, har själv nyligen flyttat till Avesta och har eget perspektiv på hur det är att komma hit.. finns, hur man hittar till föreningslivbarnverksamheter, vad Metropoolen är och när Avestafestivalen går av stapeln är saker som man som nyinflyttad behöver veta. Helt enkelt en snabbguide till saker som alla Avestabor redan känner till, men som för en ny invånare kan ta väldigt lång tid att komma in i. Delprojekt inom fokusområdet Medflyttandestöd Stöd till medflyttande. När en person rekryteras till en anställning i Avesta kan det ibland vara svårt att finna arbete till en eventuell familjemedlem som flyttar med. Denna faktor kan i förlängningen bidra till att Avesta får svårt att attrahera den arbetskraft som söks. Utifrån grannkommuners liknande arbete visas att det finns stor vinning i att verka tillsammans med företag inom kommunen, men också över kommungränserna för att tillvarata de kompetenser som kommer utifrån. Paketeringen av Avesta som stad. Det finns mycket bra att berätta om Avesta och den nya orten man flyttat till, men vi måste paketera det bättre så att den som inte känner vare sig kommunen eller de som bor i den har en god chans att komma in i gemenskapen. Tillvarata och integrera nyinflyttade i de sociala nätverk som finns i Avesta. Genom att kommunicera det aktiva föreningslivet, barnverksamheter och annat som händer i staden så att alla vet vad som erbjuds, så kan man öka den sociala integreringen. 14 15

Vill du veta mer? Bli delaktig? I september är det dags för en stor Kick off för Avesta kommuns medborgare. Du kommer att vara inbjuden! Kick offen är till för alla som vill bidra till att fler vill bo och verka i vår kommun, så att Avesta kommun kan bli en ännu bättre kommun att leva i. Då kommer du få träffa fokusansvariga och projektledare för delprojekten Håll ögonen öppna efter inbjudan, med mer information om program, plats och tid! Kontakta gärna oss! Fokusansvariga och projektledare för delprojekten når du via Avesta kommuns växel, tel: 0226-64 50 00 Du kan också skicka E-post till: fornamn.efternamn@avesta.se 16