MIFO fas 2, Ånge Bangård

Ånge kommun MIFO fas 2, Ånge Bangård Östersund 2011-12-09

MIFO fas 2, Ånge Bangård Datum 2011-12-09 Uppdragsnummer 61811146630 Utgåva/Status Version 1 Kristina Tajani Patrik von Heijne Christian Maurice Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Färjemansgatan 22 831 41 Östersund Telefon 010-615 60 00 Fax 063-13 39 40 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Problemställning och målsättning... 1 3. Kunskapsläget... 2 4. Provtagning och analyser... 3 5. Provtagnings- och analysresultat... 4 6. Riskklassning... 6 6.1 Västra delen av området... 6 6.2 Östra delen av området... 7 7. Referenser... 9 8. Bilaga 1 - Flygbilder... 1 9. Bilaga 2 XRF-analyser... 3 9.1 Allmänt... 3 9.2 Kvalitetskontroll... 3 9.3 Analysresultat... 4 10. Bilaga 3 Resultat laboratorieanalyser... 6 11. Bilaga 4 Beräkningsmodellen, riktvärden för MKM... 15 12. Bilaga 5 Utdata från GPS... 17 i MIFO fas 2 Ånge bangård

MIFO fas 2, Ånge Bangård 1. Sammanfattning Utifrån utförd provtagning och tidigare undersökningar har den östra delen av området bedömts tillhöra riskklass 3. Klassningen har gjorts grundat på de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket, 2009). De föroreningar som i första hand styrt riskklassningen och som även påträffats i halter överstigande riktvärdena är Cu och Pb. Övriga delar av området har klassats som riskklass 4. De generella riktvärdena för MKM för Cu och Pb (200 respektive 400 mg/kg TS) är styrda av skydd av marklevande organismer, därefter skydd av grundvatten och först i tredje hand skydd av människors hälsa (190 000 reps 3 700 mg/kg TS). Mot bakgrund av detta och de påvisade halterna är det rimligt att anta att en fortsatt användning av det aktuella området för någon form av industriell eller affärsverksamhet inte äventyrar människors hälsa. 2. Problemställning och målsättning Det aktuella området kan tidigare ha använts för, samt miljö- och hälsomässigt negativt påverkats av, tidigare industriella verksamheter. Även om ingen verksamhet skulle ha förekommit inom delar av området är det ändå möjligt att närliggande verksamheter kan orsakat påverkan. Inför eventuella framtida företagsetableringar inom området är det av intresse att ha kännedom om vilka risker området innebär. Området är inritat i Figur 1, från vilken det även går att utläsa vilka fastigheter som berörs. Figur 1. Karta över området MIFO fas 2 1 av 1 Ånge bangård

Målsättningen med denna studie har varit att göra en säkrare riskklassning av området än den som gjordes i den tidigare MIFO fas 1-studien, i vilken området ansågs troligtvis tillhöra riskklass 2 eller 3. Området har delats in i två huvudområden, det västra (V) och den östra (Ö), vilka i sin tur delats in i två mindre delområdena (1 och 2), se Figur 2. V1 V2 Ö1 Ö2 Figur 2. Områdesindelning Västra området I tidigare studier har ingen information framkommit som tyder på att området har använts eller nyttjats på ett sätt som kan ha lett till att det förorenats. Det finns dock en tipp direkt söder om området och det är oklart om dumpning även kan ha skett inom delområdena V1 och V2. Detta bör kontrolleras visuellt och vid behov även genom jordprovtagning. Östra område Hantering och lagring av slipers har förekommit inom delområde Ö2. Detta kan ha lett till att område förorenats. Bland de föroreningar som kan vara aktuella återfinns As, Hg och kreosot. Alla tre bedöms ha mycket hög farlighet (Naturvårdsverket 1999). Område Ö1 bedöms utifrån flygbilderna vara mindre påverkad än område Ö2. Eventuell föroreningssituation inom området bör kontrolleras genom jordprovtagning. 3. Kunskapsläget Kunskapsläget inför denna studie finns redovisad i den MIFO fas 1-studie som Ramböll gjorde över området under sommaren 2011, (Ramböll 2011) Den grundar sig på tolkning av flygbilder över området, se Bilaga 1 - Flygbilder, en översiktlig undersökning av bangården som gjordes av NIRAS 2008-2009 på uppdrag av Banverket (Banverket Expertstöd Miljö 2009) samt erfarenhet av föroreningssituationen vid bangårdar. Delområde V1 har varit skogbevuxen sedan 1949 medan V2 i flygbilderna ser ut att ha varit en åker. Ett hus syns där det idag går en väg mellan V2 och Ö1. Enligt bilden från 1961 är hela västra delen av fastigheten skogbevuxen sedan 60-talet MIFO fas 2 2 av 2 Ånge bangård

fram till idag. Söder om V1 har det funnits en tipp sedan mitten av 70-talet. Utifrån flygbilden ser det ut som bl.a. schaktmassor har deponerats. Det är möjligt att tippen även sträcker sig in på V1. Den östra delen av fastigheten var 1949 åkermark. I början av 60-talet började den norra markremsan av Ö2 mot spåren att nyttjas för lagring av gods (det som verkar vara slipers som syns längs spåret). På bilden från 1976 ser fastigheten ut som den ser ut idag med lagring av olika gods. Slipers och räls har lagrats och hanterats på området Ö2 (bild från 1976). I övrigt är det svårt att urskilja vad som har tippats på området utifrån bilderna (grus och jord verkar finnas på Ö1). Samma typ av verksamhet verkar även ha pågått 1992. Bildkvalitén för denna bild är dock sämre, vilket gör det svårt att identifiera materialen som finns lagrade. NIRAS undersökte Ånge Bangård 2009, dock inte det nu aktuella området. De grundvattenanalyser som genomfördes indikerade ingen storskalig spridning av föroreningsämnen inom bangårdsområdet, varken av metaller eller organiska ämnen. Inget grundvattenprov visade på förekomst av föroreningsämnen i haltnivåer överstigande SPIMFAB:s riktvärden med ytvatten som exponeringsväg. På en upplagsplats påträffades föroreningshalter överstigande MKM avseende koppar, bly och zink. Föroreningarnas ursprung är okänt men kan eventuellt härstamma från lagring av impregnerade slipers, skrot- och skräphanteringen alternativt att platsen används som snöupplag. En samlad bedömning av områdena Ö1 och Ö2 är att de troligtvis tillhör riskklass 2 eller 3. Informationsunderlaget är dock väldigt litet för att kunna göra en mer detaljerad bedömning. För områdena V1 och V2 är riskklassen troligtvis 4. 4. Provtagning och analyser För att uppfylla syftet med undersökningen utfördes jordprovtagning inom området. Provtagningen utfördes i första hand fokuserad på det övre markskiktet med syfta att påvisa eventuell förekomst av föroreningar som härstammar från slipershanteringen. Provtagningen skedde i totalt 14 provgropar vilka grävdes med grävmaskin, se Figur 3 för provpunktsplaceringar. Provgrop 1-6 mättes in med GPS, se Bilaga 5 Utdata från GPS. Övriga punkter syftades in då GPS:en slutat fungera. 13 V1 14 100 m 12 V2 1 Ö1 3 2 4 6 Ö2 7 5 8 11 10 9 Figur 3. Provgropsplacering MIFO fas 2 3 av 3 Ånge bangård

Den naturliga jorden inom området utgörs av torv eller sandig, lerig morän. Området för provgrop 1-11 utgörs av en upplags- och köryta bestående av fyllnadsmassor såsom grus, rivningsmaterial och sand. Provgrop 12 ligger i anslutning till ett område som bl. a fungerat som snötipp (strax söder om ett skogsområde). Provgrop 13 och 14 är belägna i anslutning till en mindre väg mellan Banverkets område och kommunens mark. Vid provtagningstillfället var upplagsområdet till stora delar använt som timmerupplag, varför framkomligheten och även möjligheten att provta var begränsad. Detta medförde att provtagningsplanens provplaceringar var tvungna att justeras. Provtagning skedde ner till naturlig jord, dock till max 1,5 m. Prover togs ut som samlingsprov över 0,5 m längd från en sida i gropen, eller från grävmaskinens skopa i de fall gropen var för djup. Vid avvikande jordlager togs separata jordprov för de olika jordlagren, se Tabell 1. Proverna togs i diffusionstäta påsar. Proverna förvarades mörkt och svalt i kylväska under dagen. Då provtagningen skedde på en fredag ställdes de sedan in i kylskåp och skickades till analys först veckan därpå. I provgrop 12 noterades en stark bränslelukt. Totalt togs 22 prover. Vid provtagningstillfället var vädret blåsigt, mulet som klarnade upp under dagen med en temperatur kring 12-15 C. Tabell 1. Prover. Förklaring till kolumnen Analys - XRF, PID, lab-analys av Metaller, PAH, Alifater respektive Aromater Provgrop Prov nr Djup, cm Analys Provgrop Prov nr Djup, cm Analys 1 1 0-50 X 7 12 0-50 X MP 2 2 40-75 X 8 13 0-50 X MP 3 3 0-75 X 9 14 100 X M 4 4 30-100 X 9 15 100 5 5 100-150 X 10 16 100-150 X 5 6 50-100 X 10 17 50 X MP 5 7 0-50 X M 11 18 0-30 X MP 6 8 75 PAA 11 19 30-100 X 6 9 50 X MP 12 20 150 PiPAA 6 10 100-150 X 13 21 0-100 X 7 11 50-100 X 14 22 0-100 X 5. Provtagnings- och analysresultat Prov 20 som luktade bränsle analyserades med PID i fält, resultat 50 PPM. Prov 8 och 15 uppvisade avvikande lukt och/eller utseende. Dessa tre prover skickades för analys av organiska föroreningar. Övriga 19 prover analyserades med XRF. Efter XRF-analyserna valdes sju prover ut för att de hade höga resultat eller att analysen ansågs osäker på grund av stor spridning i resultatet eller mycket blött prov. Fem av de ytligare proverna skickades för analys av PAH. Då dessa prover MIFO fas 2 Ånge bangård 4 av 4

inte luktat något vid provtagningen ansågs sannolikheten för att de skulle innehålla några högre halter av aromater eller alifater som mycket låg, varför de endast analyserades med avseende på PAH:er. De mest intressanta parametrarna från laboratorieresultaten redovisas i Tabell 2. För kompletta analysresultat se Bilaga 2 XRF-analyser och Bilaga 3 Resultat laboratorieanalyser. Tabell 2. Analysresultat från laboratorie för metaller och PAH samt Organiskt inklusive PAH. Enhet mg/kg TS. Färgning utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden, Naturvårdsverket (2009). Näst högsta värdet för metaller och högsta för PAH har markeras i fetstil, se texten nedan. Riktvärde NV PG5 P7 PG6 P9 PG7 P12 PG8 P13 PG9 P14 PG10 P17 PG11 P18 Medel PG KM MKM 0,00-0,50 0,50 0,00-0,50 0,00-0,50 1,00 0,50 0,00-0,30 5,6,7,10,11 TS (%) 73,3 92,8 93,9 93,3 95,9 93,1 90,3 89 As 10 25 5 9 23 <3 5 4 4 9 Ba 200 300 98 45 37 22 81 27 43 50 Cd 0,5 15 0,2 0,5 0,8 0,1 0,1 0,3 0,2 0,4 Co 15 35 10 9 8 6 8 6 8 8 Cr (tot) 80 150 22 28 22 11 16 28 17 23 Cu 80 200 32 137 171 15 24 493 58 178 Hg 0,25 2,5 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Mo 40 100 1 2 3 <0.4 1 1 1 1 Ni 40 120 21 20 18 13 16 15 20 19 Pb 50 400 155 266 939 12 17 42 62 293 V 100 200 26 23 25 16 20 17 20 22 Zn 250 500 72 174 219 39 52 235 76 155 PAH L 3 15 1,6 0,18 <0.15 0,41 <0.15 0,7 PAH M 3 20 2,7 2,3 0,2 2,5 0,67 2,0 PAH H 1 10 1,2 2,3 0,21 3,9 0,68 2,0 Riktvärde NV PG6 P8 PG9 P15 PG12 P20 KM MKM 0,75 1,00 1,50 TS (%) 88 83,2 89,2 Al >C5-C8 12 80 <10 <10 <10 Al >C8-C10 20 120 <10 <10 <10 Al >C10-C12 100 500 <20 <20 <20 Al >C12-C16 100 500 <20 <20 <20 Al >C16-C35 100 1000 22 21 24 Ar >C8-C10 10 50 <1 <1 <1 Ar >C10-C16 3 15 <1 <1 1,3 Ar >C16-C35 10 30 <1 <1 <1 PAH L 3 15 1,1 <0.15 <0.15 PAH M 3 20 1,3 <0.25 <0.25 PAH H 1 10 0,8 <0.3 <0.3 Bensen 0,012 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 Etylbensen 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 M/P/O-Xylen 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 Toluen 10 40 <0.05 <0.05 <0.05 Av de analyserade proverna är det fem som överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) för PAH H, As, Cd, Cu och/eller Pb, se Figur 4. Riktvärdet för Cd överskrids bara i ett prov och då endast knappt. Ett prov MIFO fas 2 5 av 5 Ånge bangård

överskrider riktvärdet för Mindre känslig markanvändning (MKM) för Cu och ett annat för Pb. Riktvärdet för MKM för Cu och Pb är i första hand styrt av skydd av marklevande organismer. Utan detta hade alla uppmätta halter av Cu varit under riktvärdet. För Pb gäller dock att ett prov överskrider den del av riktvärdet för som härrör sig från skydd av människans hälsa, se Bilaga 4 Beräkningsmodellen, riktvärden för MKM. De fem proven är alla från ytprover från norra delen av delområde Ö2. XRFanalyser av djupare prover från de fem provgroparna har alla haft lägre metallhalter, understigande KM. För PAH:er har djupare prov endast analyserats från provgrop 6. Även där var det djupare provet under riktvärdet. Utifrån områdets historik och de erhållna analysresultaten är det rimligt att anta att jorden förorenats på plats och att det mesta har fastlagts i de övre jordlagren. En schematisk avgränsning av en potentiell yta med föroreningshalter överstigande KM har utifrån de erhållna resultaten ritats in i kartan. Ytan har en area på ca 9 000 m 2. Ett medelvärde för de fem proverna finns redovisade i tabellen. Det bör betonas att variationen mellan provresultaten är stor, varför nyttjandet av detta medelvärde så som en skattning av medelhalten inom området är mycket osäker. Även avgränsningen är mycket osäker då den bygger på väldigt få provpunkter och inga prover tagna för verifiering av avgränsningen. Inom övriga delområdet tycks halterna av såväl metaller som organiska föroreningar vara låga. 13 V1 14 12 V2 1 Ö1 2 4 Ö2 5 11 10 100 m 3 6 7 8 9 Figur 4. Schematisk avgränsning av förorenat delområde. Provpunkter med halter över MKM i kraftigare nyans. Vare sig synintryck eller analysresultat tyder på att tippning har skett inom södra delen av delområde V1. 6. Riskklassning 6.1 Västra delen av området Ingen information har framkommit som tyder på att området har använts eller nyttjats på ett sätt som kan ha lett till att det förorenats varför det klassas som riskklass 4 MIFO fas 2 6 av 6 Ånge bangård

6.2 Östra delen av området Riskklassningen för området har gjorts utifrån analysresultat för As, Cd, Cu, Pb och PAH H, de fem ämnen som påträffats i halter överstigande riktvärdet för KM. Då endast jordprover analyserats grundar sig riskklassningen endast på dessa. Förekomsten av PAH innebär att det troligtvis förekommer kreosot inom området. Detta har dock inte kontrollerats varför riskklassningen görs utifrån analysresultat, rikt- och jämförvärden för PAH-16. Farlighet De funna föroreningarna As, Cd, Pb och PAH hör enligt Naturvårdsverket (1999) till gruppen ämnen med Mycket hög farlighet medan Cu hör till gruppen Hög farlighet. Föroreningsnivå Vid bedömning av föroreningstillståndet och avvikelse från jämförvärden har jämförelse gjorts mot MKM då området och dess närhet är att betrakta som ett område av MKM-karaktär. Då 19 prover analyserats med avseende på metaller har det näst högsta används vid bedömningarna. För organiska analyser finns inte så många prover analyserade varför det högsta värdet använts. Då det näst högsta analysresultatet för varje metall är lägre än MKM och då alla analysresultat för organiska föroreningar är lägre än MKM blir tillståndet för alla analyserade ämnen Mindre allvarligt. Vid jämförelse mot jämförvärden i djupa moräner i tätorter, tabell 2, bilaga 5 i Naturvårdsverket (1999) indikerar As ingen eller liten påverkan, Cd och PAH Ö trolig påverkan av punktkälla samt Cu och Pb stor påverkan av punktkälla. Vid bedömning av mängden förorening har endast den översta halvmetern av norra delen av Ö2 antagits förorenad och då med en halt motsvarande medelvärdet för de fem proverna från denna del av delområdet. Jordmängden är beräknad till ca 7 000 ton TS (290 m * 30 m * 0,5 m = 4 300 m 3 * 1,8 ton/m 3 * 0,89 (TS)). Det ger en klassning av föroreningsmängder och -volymer enligt Tabell 3. I tabellen redovisas även en sammanvägd föroreningsnivå baserad på föroreningstillståndet, avvikelsen från jämförvärdet, mängden och volymen. Tabell 3. Sammanvägning av föroreningsnivå. Raderna i rak fetstil vägs samman till den nedersta enligt Naturvårdsverket (1999). As Cd Cu Pb PAH H Föroreningens farlighet Mycket hög Mycket hög Hög Mycket hög Mycket hög Tillstånd (allvarlighet) Mindre Mindre Mindre Mindre Mindre Avvikelse fr jfv (påverkan av punktkälla) Ingen/liten Trolig Stor Stor Trolig Halt (mg/kg TS) 9 0,4 178 293 2 Mängd (kg) 63 3 1240 2042 14 Mängdklassning Mycket stor Stor Mycket stor Mycket stor Stor Volymklassning Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Sammanvägd föroreningsnivå Måttlig Måttlig Stor Stor Måttlig MIFO fas 2 7 av 7 Ånge bangård

Som framgår av tabellen klassas föroreningstillståndet för As, Cd och PAH H till måttligt medan tillståndet för Cu och Pb klassas som stort. Spridningsförutsättningar De naturliga jordarternas hydrauliska konduktivitet inom området bedöms ligga mellan 10-5 -10-10 m*grundvattenlutning(%)/s, vilket motsvarar spannet genomsläpplig-täta jordlager. Det finns inga vattendrag i anslutning till fastigheten och tidigare undersökningar av bangården visar ingen storskalig spridning. Det antas ej heller finnas något uttag av grundvatten. Damning kan vara ett problem för människorna som vistas i området. Spridningsförutsättningarna bedöms sammanfattningsvis vara Måttliga. Känslighet Detta är en arbetsplats nära bangården där människor kan vistas. Känsligheten bedöms vara Liten - Måttlig. Skyddsvärde Skyddsvärdet bedöms vara litet med tanke på att bangården och annan industrimark och deponier finns runt fastigheten. Sammanfattande bedömning Även om föroreningarnas farlighet är hög till mycket hög så är de påträffade halterna relativt låga, varför den sammanvägda föroreningsnivån inte blir högre än måttlig respektive stor. Tillsammans med litet skyddsvärdet, liten-måttlig känsligheten och måttlig spridning ger det en samlad riskklassning av delområde Ö2 motsvarande riskklass 3, se Figur 5. Inom delområde Ö1 har än lägre halter påvisats varför klassning blir riskklass 4. S K F(Cu) F(As, Cd, Pb, PAH H) N(As, Cd, PAH H) N(Cu, Pb) Figur 5. Samlad bedömning MIFO fas 2 8 av 8 Ånge bangård

Inom delområde Ö2 förekommer halter av Pb och Cu klart över MKM i de ytliga jordlagren. Antalet prover som analyserats är för få och har för stor haltvariation för att en vettig skattning av medelhalten inom området ska kunna utföras. De generella riktvärdena för MKM för både Cu och Pb (200 resp 400 mg/kg TS) är styrda av skydd av marklevande organismer, därefter skydd av grundvatten och först i tredje hand skydd av människors hälsa (190 000 reps 3 700 mg/kg TS), se Bilaga 4 Beräkningsmodellen, riktvärden för MKM. Mot bakgrund av detta och de påvisade halterna är det rimligt att anta att en fortsatt användning av det aktuella området för någon form av industriell eller affärsverksamhet inte äventyra människors hälsa. 7. Referenser Banverket Expertstöd Miljö 2009. Rapport förorenade områden Översiktlig miljöundersökning Ånge bangård. Banverkets diarienummer: F08-9467/SA60 Naturvårdsverket 1999. Rapport 4918: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Naturvårdsverket 2009. Rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning Ramböll 2011. Inventering av förorenad mark. Mifo-studien är en bilaga i Miljökonsekvensbeskrivning Ånge Bangård, 2011-08-23 MIFO fas 2 9 av 9 Ånge bangård

8. Bilaga 1 - Flygbilder Flygbild från 1949 Flygbild från 1961 Ånge bangård, MIFO fas 2

Flygbild från 1976 Flygbild från 1986 Flygbild från 1992 Ånge bangård, MIFO fas 2

9. Bilaga 2 XRF-analyser 9.1 Allmänt Analyserna utfördes med en XRF av modellen Niton XL3T 600. De prover som analyserades kom från fastigheten söder om Ånge bangård. De var märkta som provpunkt X, prov Y. Prov nummer 8, 15 och 20 saknades. Dessa prover hade skickats till ALS för organiska analyser. Det enda provet som togs för provpunkt 12 var ett av dessa tre, varför inga XRF-analyser kunde göras för denna provpunkt. Proverna kom i för XRF-ändamål nästan fyllda plastpåsar, varför homogenisering försvårades. En del av proverna var av blandade jordarter. Några innehöll något som påminde om riktigt blöt lera och gick inte att homogenisera alls (p 5 5, p 5 6). Några innehåll en blandning av leriga klumpar blandat med mer lätthomogeniserbart material. Av ovanstående anledningar valdes ett större antal delanalyser, 6 st, med en lite kortare analystid, 20 s, för det mest intressanta huvudfiltret (analyserar Mo, Zr, Sr, U, Rb, Th, Pb, Se, Ars, Hg, Zn, W, Cu, Ni, Co, Fe, Mn). De två övriga filtren (analyserar Cr, V, Ti, Sc, Ca, K, S, Ba, Cs, Te, Sb, Sn, Cd, Ag, Pd) analyserades i 10 s för att ge en uppskattning om halterna, om än ej så noggrann. 9.2 Kvalitetskontroll Kvalitetsförsäkringsarbetet för XRF-analyserna bestod av en inledande intern kalibrering som redovisade en upplösning på väl tillräckliga 184. Analyserna inleddes och avslutades med analys av tre referensprover (RCRA 180-428, -600 och -436). Resultaten kontrollerades direkt mot tidigare fastställda medelhalter och analysspridningar, se diagram nedan. Två gånger överskreds avvikelsen från medelhalt med mer än två standardavvikelser varför referensprovanalyserna omgående upprepades. Då de nya analysresultatens avvikelse understeg 2 standardavvikelser utfördes ingen vidare kontroll utan instrumentet antogs fungera som det skulle. Då inga alarmerande mönster kan urskiljas ur diagrammen antas instrumentet ha fungerat tillfredställande. Kalibreringskontroll As mot 180-428 (Avläsning 7-134, analysdatum 11-10-05-11-10-05) Kalibreringskontroll As mot 180-600 (Avläsning 8-136, analysdatum 11-10-05-11-10-05) As [PPM] 8 6 4 2 0-2 0 50 100 150-4 -6 Ars XRF medel XRF 2 SD XRF 3 SD 180-428 medel 180-428 2 SD Reading No stdav/medelmätfel = 1,51 As [PPM] 40 35 30 25 20 15 10 Ars XRF medel XRF 2 SD XRF 3 SD 180-600 medel 180-600 2 SD 5 0 0 50 Reading No 100 stdav/medelmätfel 150 = 1,31 Kalibreringskontroll As mot 180-436 (Avläsning 9-137, analysdatum 11-10-05-11-10-05) 600 550 As [PPM] 500 450 400 Ars XRF medel XRF 2 SD XRF 3 SD 180-436 medel 180-436 2 SD 350 0 50 100 150 Reading No stdav/medelmätfel = 1,51 Ånge bangård, MIFO fas 2

Mitt under analysen upptäcktes kondens i XRF:en varför kompletterande analys av referensproverna utfördes. Dessa påvisade dock ingen effekt varför analysarbetet fortsattes. Batteriet var fulladdat inför analyserna och blev aldrig markant urladdat. 9.3 Analysresultat Som framgår av Tabell 4 är det i första hand de tre proverna, p 6 9, p 7 12 och p 10 17 som riskerar att ha halter över MKM. Av dessa är det ringa överskridandet för As i p 6 9 det som är mest osäkert. Det kan ev orsakas av den höga Pb-halten i detta prov. För fullständig utdata från XRF-analyser se Tabell 5. I tabellen framgår att spridningen för de sex delanalyserna av prov p 6 9 är relativt sätt mycket stor för vilket indikerar att mätosäkerheten för provet är stor. Tabell 4. Sammanställning XRF-resultat (Provnamn i fetstil har även analyserats med ICP-MS) RIKTVÄRDEN Pb Ars Zn Cu Ni KM 50 10 250 80 40 MKM 400 25 500 200 120 FA 2500 1000 2500 2500 1000 >FA >2500 >1000 >2500 >2500 >1000 XRF-DATA <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD PROV Antal Duration Halt Osäk. Halt Osäk. Halt Osäk. Halt Osäk. Halt Osäk. p 01 01 0-50 6,0 40,0 9,7 5,0 <5,9 [3,4] 36,3 8,4 <18,0 [17,5] 54,4 25,8 p 02 02 40-75 6,0 40,0 10,7 5,5 <6,4 [2,2] 38,0 9,7 35,1 14,6 <43,9 [33,2] p 03 03? 7,0 40,0 12,2 5,1 <5,9 [1,5] 67,5 9,9 19,8 12,4 <37,8 [26,5] p 04 04 30-100 6,0 40,0 11,4 5,0 <6,0 [4,3] 42,0 8,6 20,1 11,8 <36,6 [26,7] p 05 05 100-150 6,0 40,0 10,5 4,3 <5,2 [4,8] 50,8 7,7 33,6 10,2 <30,1 [14,5] p 05 06 50-100 6,0 40,0 17,2 5,0 7,6 4,1 59,4 8,8 21,1 10,8 <33,9 [26,7] p 05 07 0-50 6,0 40,0 151,6 9,6 15,2 7,8 46,9 8,3 37,4 11,8 <33,4 [4,1] p 06 09 50 6,0 40,0 159,5 10,4 26,3 8,6 145,1 13,1 122,2 16,0 60,8 25,9 p 06 10 100-150 6,0 40,0 9,5 5,5 <6,6 [5,2] 41,3 10,2 35,2 14,5 70,2 30,7 p 07 11 50-100 6,0 40,0 28,1 5,7 <6,6 [1,9] 20,7 7,1 33,5 11,8 40,7 23,3 p 07 12 0-50 6,0 40,0 669,9 20,1 65,7 16,5 176,4 14,7 149,9 17,4 77,2 27,4 p 08 13 0-50 6,0 40,0 9,2 4,9 <5,7 [1,6] 22,6 7,7 30,3 12,5 <36,8 [24,8] p 09 14 100 6,0 40,0 14,0 5,3 <6,4 [5,9] 37,6 8,8 24,7 12,4 42,8 25,7 p 10 16 100-150 6,0 40,0 <6,7 [5,9] <5,2 [2,8] 26,5 7,3 23,2 10,9 37,9 22,9 p 10 17 50 6,0 40,0 25,0 5,7 9,5 4,7 227,2 15,3 334,7 21,6 <36,5 [32,7] p 11 18 0-30 6,0 40,0 35,9 6,2 11,2 5,2 67,4 10,1 62,4 13,8 <37,1 [26,4] p 11 19 30-100 6,0 40,0 10,4 5,0 <5,8 [2,7] 26,6 7,7 <16,7 [6,3] <36,0 [23,4] p 13 21 0-100 6,0 40,0 43,3 6,3 <7,5 [4,5] 56,2 8,9 40,6 12,0 <34,2 [21,1] p 14 22 0-100 6,0 40,0 29,5 6,1 <7,2 [4,3] 94,1 11,5 65,9 14,2 42,6 26,5 Förklaring till tabell Halt Osäk.(=medelanalysosäkerhet) 9,6 1,9 - medelmätvärde = 9,6; medelanalysfel (2σ) = 1,9 <3,2 [2,3] - detektionsgräns = 3,2; medelmätvärde = 2,3 OBS: Såväl fel som detektionsgränser är analysantalsjusterade (medelanalysfel/rot(antal delanalyser) Ånge bangård, MIFO fas 2

De prov som hade högst halter eller av jordartsskäl inte var lämpliga för XRFanalys i påse (prov 7, 9, 12, 13, 14, 17 och 18) har även analyserats på laboratorium med ICP-MS. Korrelationen mellan ICP-MS och XRF redovisas i Figur 6. Figur 6. Korrelation mellan ICP-MS och XRF Det är välan få, ej jämnt spridda värden och ej heller slumpmässigt utvalda prover som ingår i korrelationen, speciellt det enda högre värdet får stort genomslag. Än dock ger de en indikation på att XRF:en underskattar metallhalterna för de två ämnena. Tabell 5. Utdata från XRF -se separat bilaga Ånge bangård, MIFO fas 2

10. Bilaga 3 Resultat laboratorieanalyser Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

11. Bilaga 4 Beräkningsmodellen, riktvärden för MKM Ånge bangård, MIFO fas 2

Ånge bangård, MIFO fas 2

12. Bilaga 5 Utdata från GPS Resultat från inmätning av provgropar Koordinatsystem: SWEREF991545-RH70 Instrument: TRIMBLE R8 GNSS/R6/5800 Noggrannhet: Vid goda förhållanden är noggrannheten 2 cm i plan och höjd. Kommentarer: Tyvärr drabbades vi av tekniska problem och provgrop 7-14 fick syftas in. PROVGROP X Y Z pg 1 144880.463 6935192.952 166.498 pg 2 144928.550 6935173.593 166.502 pg 3 144929.010 6935135.257 166.638 pg 4 144989.515 6935173.174 167.197 pg 5 145040.561 6935150.452 166.929 pg 6 145069.818 6935127.274 166.616 Ånge bangård, MIFO fas 2