Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016
Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Verksamhetsstyrning -------------------------------------------------------------------------------------- 4 Bolagets verksamhetsplan Affärsidé ---------------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Omvärldsanalys -------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Uppdrag och verksamhet --------------------------------------------------------------------------------- 8 Verksamhetsmål 2016-2018 ----------------------------------------------------------------------------- 9 Aktivitetsplan 2016-2018 -------------------------------------------------------------------------------- 11 Resultatplan 2016-2018 ---------------------------------------------------------------------------------- 12 Kassaflödesanalys ---------------------------------------------------------------------------------------- 12 Investeringsplan 2016-2018 ----------------------------------------------------------------------------- 13 Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden -------------------------- 13 Styrande nyckeltal ---------------------------------------------------------------------------------------- 14 Definitioner av begrepp ---------------------------------------------------------------------------------- 15 Prisjämförelse --------------------------------------------------------------------------------------------- 16 2
Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige fastställer årligen den strategiska planen, verksamhetsplaner, skattesats och bolagens borgensramar i november. Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning, drift- och investeringsramar samt räkenskaper, som utgör underlag för styrning av verksamheterna. Verksamhetsplaner arbetas fram parallellt med den Strategiska planen och processen startas upp under våren efter att budgetberedningen lämnat förslag om preliminära ramar och målförändringar. Verksamhetsplanerna är en nedbrytning av den Strategiska planen och utgör verksamheternas budgetdokument. Bolagens verksamhetsplaner baseras på den Strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kommunfullmäktige i samband med Strategisk plan och övriga verksamhetsplaner. Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: delårsrapport för perioden januariapril, delårsbokslut för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. erings- och uppföljningsprocessen Styrelsen faställer verksamhetsplan Strategisk plan och Verksamhetsplaner Budgetramar NOVEMBER Årsstämmor Oktober Delårsbokslut TB2 Beslutsgång i kommunfullmäktige Årsredovisning April Delårsrapport TB1 Allmänpolitisk debatt Juni Maj Kommentar: Bolagens interna uppföljningsrutiner utformas efter styrelsens och moderbolagets behov. 3
Verksamhetsstyrning Vision Arvika med verksamhetsidé, strategiska mål och strategier beskriver kommunens övergripande långsiktiga inriktning och politiska vilja. Även kommunens bolag omfattas av den övergripande verksamhetsstyrningen som utgör en plattform för utformningen av bolagens verksamhetsplaner. Kommunens vision är: Arvika En attraktivare kommun Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Visionen konkretiseras i strategiska mål för invånare och kunder, medarbetare, tillväxt och utveckling, miljö samt ekonomi. Genom att verka i riktning mot de strategiska målen når vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktig hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Våra strategiska mål är: Vi är en attraktiv kommun, där invånare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald Vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. Våra strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande 4
Vi är en hållbar kommun som skapar förutsättningar för en positiv utveckling. Våra strategier för att uppnå målet Vi arbetar för ett hållbart samhälle med miljö- och klimatfrågorna i fokus Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden och verksamhetsutveckling. Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel UPP- FÖLJNING Styrmodell Verksamhetsidé Strategiska mål Strategier Verksamhetsmål PERSPEKTIV: Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Miljö och klimat Ekonomi Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild. 5
Bolagets verksamhetsplan Affärsidé Arvika Fjärrvärme AB skapar förutsättningar för god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare, genom att tillhandahålla hållbara tjänster med stort kundvärde och hög driftsäkerhet. Omvärldsanalys Händelser och trender Flera fjärrvärmebolag bygger idag kompletterande större anläggningar för eldning av biobränsle. Några av dessa ligger på ett avstånd som gör att bolaget konkurrerar om bränsleråvaran. Arvika Fjärrvärme AB kan på sikt komma att få ett högre pris för anskaffning av bränsle. Kostnaden för bränsle tillsammans med bränsleomkostnader var under 2014 drygt 50 % av bolagets totala kostnader. Bränslepriserna har stagnerat det senaste året viket har gjort att kommande tre års bränslekostnader är något lägre än föregående år. Ett steg för att motverka kostnadsökning kan vara att realisera den egna flis- och bränsleterminal som har planerats under några år. Bolaget har i den långsiktiga planen planerat för en sakta sjunkande försäljningsvolym. En av de största orsakerna till detta är de energieffektiviseringskrav som finns inom fastighetssektorn. Bedömning är att företaget långsiktigt kan tappa ca 1 % av försäljningen. Detta utifrån den tidigare budgeterade normalårsproduktion på 115 GWh årligen. För 2016 budgeteras 113,5 GWh. VD s mål Mitt mål är att ägare och styrelse ska känna stolthet över verksamheten i Arvika Fjärrvärme AB och att bolaget ska uppfattas som ett hållbart, effektivt och modernt företag med konkurrenskraftiga priser, hög leveranssäkerhet och kvalitet. Thomas Malmstedt Under 2015 har bolaget tappat, kommer att tappa, två villakunder och en bostadsrättsförening som valt värmepumpar som huvudsaklig värmekälla. Fyra villor har nyanslutits under året. De nya prisprodukterna som beslutades av styrelsen i september ger kunderna ytterligare valmöjligheter kring leveransgräns/ägande samt effektavgift. Nya lagar och regelverk EU-parlamentet har antagit ett nytt direktiv avseende ökande krav på kontroll av och minskade utsläpp av NOx, SO 2 och stoft. Befintliga anläggningar har tio år på sig att genomföra åtgärder för att klara de nya kraven. I nuläget vet bolaget inte i hur stor utsträckning detta kommer att påverka anläggningarna, i huvudsak Lyckeverket. Avdragsrätten av koldioxidskatten blir bara hälften så stor som det tidigare sagts. Avdragsrätten kommer att minskas i två steg, ett första steg vid årsskiftet, då rabatten minskas från 40 % till 20 %. Andra steget sker i januari 2018, då rabatten tas bort helt. Ekonomi Bolaget har sedan förvärvet av den del som Fortum ägde i bolaget investerat i effektreserv för produktionsanläggningarna. Under de kalla vintrarna runt förvärvet hösten 2010 fanns inga reserver för driftstörning i pannorna. Sammanlagt de senaste fyra åren har bolaget investerat ca 25 mnkr i effektreserv, pelletspanna och miljö i form av sandåtervinning och förbränningsoptimering. Under de kommande åren är reinvesteringsnivån i produktions- 6
anläggningarna lägre, vilket gör att amortering på de lån som bolaget har kan genomgöras. Under det senaste året har bolaget amorterat 32 mnkr och lånen har lagts om till en låg räntenivå som kommer att minska kapitalkostnaderna. De sammantagna åtgärderna tillsammans med lägre bränslepriser innebär att bolaget från den första januari 2016 kan erbjuda ett lägre energipris vinter, motsvarande ca 2 %. För villor/småhus motsvarar sänkningen ca 2,7 % på energiavgiften. Bolagets resultat ska finansiera kostnader från förvärvet som finns i moderbolaget Arvika Stadshus AB. Personal Bolaget har ingen egen personal, största delen av personalresurserna köps från Arvika Teknik AB. I dagsläget finns planer på att förstärka bemanningen för avdelningen Fjärrvärme med en energiingenjör. Energiingenjören kommer att erbjuda Arvika Fjärrvärme AB:s kunder hjälp med effektivisering av fastighetens uppvärmning. I och med förändringen av mäthanteringen och därmed även avgiftsstrukturen finns bra och rättvist underlag för varje ansluten fastighets effektbehov. Övrigt Driftstörningar har inträffat i biopannan eller i kringsystem runt pannan, dessa störningar påverkar inte leveranssäkerheten. Detta kan på sikt rendera i högre driftkostnader. Orsaken kan vara att biopannan, som är byggd för en effekt på 16 MW, har uppgraderats till 18 MW och detta kan vara upprinnelsen till en ökad förslitning. Bolaget hade också, med början under hösten 2014, ett ökat antal störningar i distributionssystemet. Bolaget kan inte i dagsläget se om det är en tendens som beror på åldersförändringar. Den röda tråden verkar vara slarv i samband med svetsning och förläggning av kulvert. Stor del av kulvertsystemet byggdes under en överhettad period vilket kan ha påverkat kvalitén. Stickprovsvisa kontroller av kritiska ställen kommer att fortgå under hösten 2015, troligen även våren 2016. 7
Uppdrag och verksamhet Arvika Fjärrvärme AB ska bedriva produktion och distribution av fjärrvärme i de anläggningar som finns inom bolaget. Ändamålet med bolagets verksamhet är att med effektivt resursutnyttjande och miljömässigt hänsynstagande tillhandahålla en miljövänlig värmelösning inom kommunen. Personal Personalen är anställd i Arvika Teknik AB och utgörs av fjärrvärmechef, driftledare och tre drifttekniker som svarar för drift, skötsel och underhåll av Arvika Fjärrvärmes panncentraler och fjärrvärmeledningar. För att möta marknadens krav, även från befintliga kunder, behövs förstärkning med en energiingenjör för att på ett mer proaktivt sätt arbeta med frågor som prisprodukter, energieffektiviseringar och liknande frågor. Vidare kommer även en driftchef att rekryteras, med huvudsakligt fokus att utveckla de drift- och underhållstekniska systemen och arbetssätten. Den tekniska staben och den administrativa staben inom Arvika Teknik AB stödjer även Arvika Fjärrvärme AB. Kunder, Marknad Till nätet är cirka 500 kundcentraler anslutna, fördelade på cirka 300 kunder. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt i centrala Arvika där de flesta större hyresfastigheter och lokaler är anslutna. Dessutom är cirka 200 villor anslutna, i huvudsak i områdena Agneteberg och Degerängen. Nyanslutningarna i framtiden bedöms ske i närhet av befintliga ledningssträckor. Förutsättningarna för större satsningar på anslutning av villor får anses som begränsat då många villaägare valt annan lösning. En eventuell utveckling av hamnområdet kan dock innebära utveckling av fjärrvärmenätet. Arvika Fjärrvärme är sedan 2006 REKOcertifierat. REKO är ett system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörerna. REKO-certifieringen ska bidra till att stärka kundernas ställning och därigenom till att gynna utvecklingen av långsiktigt hållbara relationer mellan fjärrvärmekunder och fjärrvärmeleverantörer på värmemarknaden. Bolaget styrs av fjärrvärmelagen, samt regler och beslut avseende handel med utsläppsrätter. Prissättning av fjärrvärme förändrades den första september 2014 efter ett projekt som har inkluderat flera informationsmöten med bolagets kunder. Förändringen innebär att effektnivån numera mäts och loggas. Detta ger en mer rättvis fördelning av effekt mellan kunder och skapar ett kostnadsriktigt incitament vid energieffektiviseringar hos kund. I augusti 2015 togs även ett styrelsebeslut på att införa ytterligare två prisprodukter, tariff för spetsleverans samt om kunden väljer att själv äga fjärrvärmecentralen och angränsande ledningar i fastigheten Produktion, distribution Fjärrvärmenätet består idag av ca 71 km ledningar som rymmer en volym på 1 400 m 3 hetvatten. Till systemet hör också en ackumulatortank på 2 000 m 3. Maximal framledningstemperatur är 110-112 grader vilket inträffar då utetemperaturen ligger på 15-20 minusgrader. Leveranser av industriell spillvärme har under de senaste åren haft en sjunkande trend, trots tillskott från rötgasåtervinning vid reningsverket på Vik. I inleverans från spillvärme har bolaget idag ca 4-5 GWh. 8
Verksamhetsmål 2016-2018 Invånare och kunder Mål Kunder är nöjda med verksamheterna inom Arvika Fjärrvärme. Indikatorer och mättillfällen Nöjd kundindex enligt kundenkät ska uppgå till minst 78 %. Delmål under planperioden 2016 2017 2018 76-78 Vi har hög tillgänglighet i våra värmeleveranser. Vi ska inte ha några störningar i fjärrvärmedistributionen. 0 0 0 Vi har en konkurrenskraftig värmeleverans över tid. Priset ska uppgå till < 100 % i förhållande till jämförbara bolag i Nils Holgerssonundersökningen. < 100 < 100 < 100 Tillväxt och utveckling Mål Vi arbetar för att ständigt förbättra och utveckla anläggningarna. Indikatorer och mättillfällen Investerings- och reinvesteringstakten ska genomföras enligt plan, 100 %. Delmål under planperioden 2016 2017 2018 100 100 100 Nyansluta fler kunder inom befintligt fjärrvärmeområde. Erbjuda hållbara energilösningar i hela kommunen. Antal nyanslutna kunder under perioden ska uppgå till 9. 3 3 3 Ta fram minst ett nytt affärsalternativ. - 1 1 9
Miljö och klimat Mål Öka andel förnyelsebart bränsle och spillvärme. Indikatorer och mättillfällen Andelen förnyelsebart bränsle ska uppgå till 98 %. Delmål under planperioden 2016 2017 2018 >98 >98 >98 Vi ska skapa miljövärden i Arvika. Återinvestera 50 % av intäkterna från utsläppsrätter i miljövärden. 50 50 50 Ekonomi Mål Avkastningen på bolagets justerade eget kapital ska följa ägardirektivet. Indikatorer och mättillfällen Avkastningen ska uppgå till minst 12 %. Avstämning vid årsbokslut. Delmål under planperioden 2016 2017 2018 12 12 12 Vi ska ha hög tillgänglighet i basproduktionen. Tillgängligheten ska uppgå till > 97 %. > 96,2 > 96,5 > 97 Vi ska ha en bra likviditets-planering. Likviditeten ska uppgå till 100 %. Avstämning vid årsbokslut. 100 100 100 Vi ska ha en hög kalkylsäkerhet. Kalkylsäkerheten ska vara bättre än +/- 10 %. Avstämning vid årsbokslut. +/-10 +/- 10 +/- 10 Bolaget ska ha en bra långsiktig finansiell ställning. Soliditeten ska uppgå till minst 30 %. Avstämning vid årsbokslut. 26 28 30 10
Aktivitetsplan 2016-2018 Perspektiv Invånare och kunder Tillväxt och utveckling Miljö och klimat Ekonomi Aktivitet och genomförande 1. Erbjuda kunderna konsultation inom energieffektivisering. 2. Ta fram appar för styrning och övervakning. 3. Anställa en energiingenjör. 4. Upprätta en kommunikationsplan. 5. Visa Arvika Fjärrvärme AB:s verksamhet genom mässor, öppet hus, kundträffar, kundtidning, sociala medier etc. 6. Jämföra avgifter med motsvarande verksamheter på andra orter. 1. Göra en marknadsinventering inom Arvika tätort. 2. Utöka samarbetet med kommunens energirådgivare. 3. Utreda affärsmöjligheter utanför befintligt fjärrvärmeområde. 4. Ha en bra planering i förstudier, upphandling och genomförande av investeringar. 1. Använda en del av intäkterna från utsläppsrätter till ny miljövänlig produktion. 2. Främja kunskap inom miljövänlig energiproduktion och energihushållning. 3. Fortsätta arbetet med att minska antalet pappersfakturor. 1. Arbeta utifrån planer för drift, underhåll och investeringar för bolagets anläggningar. 2. Implementera ett IT-baserat underhållssystem. 3. Hålla hög kvalitet i den ekonomiska planeringen i budget och verksamhetsplan. 4. Hålla hög kvalitet i den ekonomiska rapporteringen. 5. Arbeta kontinuerligt med likviditetsplanering. 11
Resultatplan 2016-2018 2015 2016 2017 2018 Nettoomsättning 75 000 73 599 73 249 73 629 Övriga intäkter 1 717 2 035 2 035 2 035 Intäkter 76 717 75 634 75 284 75 664 Material och entreprenörer -34 235-31 490-31 470-31 170 Övriga externa kostnader -12 000-12 853-13 253-13 553 Personalkostnader - - - - Avskrivningar -12 300-12 335-12 323-12 495 Kostnader -58 535-56 678-57 046-57 218 Rörelseresultat 18 182 18 956 18 238 18 446 Finansiella poster -4 597-2 327-2 527-2 727 Avsättningar mot kund - - - - Resultat efter finansiella poster 13 585 16 629 15 711 15 719 Kassaflödesanalys 2015 2016 2017 2018 Den löpande verksamheten Årets resultat 13 585 16 629 15 711 15 719 Avskrivningar 12 300 12 335 12 323 12 495 Övriga kostnader 500 300 300 300 Medel från den löpande verksamheten 26 385 29 264 28 334 28 514 Investeringsverksamheten Bruttoinvesteringar -6 060-3 800-8 040-5 450 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 060-3 800-8 040-5 450 Finansieringsverksamheten Amortering av lån -12 000-20 000-12 000-12 000 Utbetalning koncernen -6 000-6 000-6 000-6 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -18 000-26 000-18 000-18 000 Årets kassaflöde 2 325-536 2 294 5 064 12
Investeringsplan 2016-2018 Projekt 2016 2017 2018 Lyckeverket Reinvestering bränsle-, asksystem 2 000 Anpassning av ställverk, nödgenerator 200 Reinvestering uh Prod ospec 500 500 500 Kameraövervakning, bränsle, aska 80 Digitalisering el, styrritningar 250 150 Reinvestering värmebatteri, primärluft 300 Bränslesåll, arbetsplattform 75 Ny styrning bränsletravers 600 Ny mätarterminal bränslevåg 100 Ny askcontainer, flygaska 150 Mobil tryckhållning 100 Skalskydd, autolås 5 gångdörrar 120 Styckåsen Staket, mot kv Förrådet 1 125 Distribution Reinvestering Distribution, ospec 600 400 400 Kunder, Marknad, Övrigt Investeringar för bättre avkylning 150 150 150 Ospec utbyggnad fjärrvärme 1 000 1 000 1 000 Fjärrvärme hamnområdet 2 000 Mätarrevision, kundmätning 250 240 200 Bränsleterminal 3 000 Fjvledning, reinvestering 1 000 Summa 3 800 8 040 5 450 Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Större investeringar Faktorer som kan påverka ett investeringsbeslut är bland annat tillgången av spillvärme, energibesparing hos kunderna samt bolagets miljöprofil. Större poster, med viss osäkerhet, är bränsleterminal och fjärrvärmeledning. Reinvesteringsomfattningen, och/eller reparationsbehovet, i distributionsnätet är osäkert och kommer troligtvis att öka med tiden. 13
Styrande nyckeltal Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Mål 2016-2018 Nöjd kundindex, % - 76-78 Störning i fjärrvärmedistributionen, st - 0 1 0 Prisnivå jämförbara bolag, % - 98,6 99,2 <100 Andel förnyelsebart bränsle, % 95,9 95,9 97,8 98 Tillgänglighet i basproduktionen, % 94 92,5 93,8 >97 CO, andel godkända dygn, % 72 62 74 100 NO X, andel godkända dygn, % 68 77 96 100 Avkastning justerat eget kapital, % 12,3 16,6 14,6 12 Likviditet, % 137,8 181,4 134,4 100 Kalkylsäkerhet, % - - - +/- 10 Soliditet, % 22,4 22,5 25,8 30 14
Definitioner av begrepp Andel energi med förnyelsebart bränsle, % Tillfört skogsbränsle, pellets och återvunnen spillvärme (MWh) i förhållande till totalt tillfört bränsle (MWh). Avkastning på justerat eget kapital Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt, i % av genomsnittligt justerat eget kapital. Genomsnittet beräknas som snittet av in- och utgående balans. Kalkylsäkerhet, % Ekonomiskt utfall av avslutade investeringsprojekt i förhållande till budgeterad kostnad för motsvarande projekt. Likviditet Omsättningstillgångar minskat med lager i procent av kortfristiga skulder. Nöjd kundindex, kundenkät Bolagets egen kundundersökning enligt rekommendationer i REKO. Prisnivå, Fjärrvärme jämförbara bolag Avvikelse från medelvärdet hos jämförbara värmländska bolag i Nils Holgersson-jämförelsen avseende prisnivå 2013. Valda bolag/orter är Sunne, Kristinehamn och Filipstad. Dessa bolag har en bränslemix som liknar Arvika Fjärrvärmes och är byggda och utvecklade under senare delen av 90-talet. Soliditet Summa av eget kapital och eget-kapital andel av obeskattade reserver i % av balansomslutningen. Störning i fjärrvärmedistributionen Störning definieras som ett driftläge där viss leveranskvalité saknas exempelvis frånvaro av varmvatten eller störning med totalt driftavbrott på värme och varmvatten. Tillgänglighet basproduktion, % Utfall producerad energi med biobränsle och pellets (MWh) i förhållande till möjlig produktion med biobränsle och pellets (MWh). Revisionsmånad för biopannan är normalt juni, revisionsperiod undantas i tillgänglighetsberäkningen. 15
Bilaga 1 Prisjämförelse Fjärrvärme Medelvärde, kr/m2 Typfastighet i Nils Holgersson-undersökning. Jämförbara bolag: Sunne, Filipstad och Kristinehamn. Arvika 2014 Jmf bolag 2014 Värmlan d 2014 Riket 2014 Kronor per kvadratmeter, inklusive moms 171,6 173,0 171,6 160,3 En prisjämförelse inom länet visar att prisnivån under 2014 ligger i nivå med flera av länets fjärrvärmebolag. En kostnadsjämförelse, kr/m 2, i den så kallade Nils Holgersson-undersökningen visar att i Arvika är uppvärmningskostnaden för denna typfastighet 171,6 kr/m 2 Föregående år var motsvarande kostnad 169,10 kr/m 2. 16