Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning mellan Västermyrriset och Tuggen Lycksele och Åsele kommun, Västerbottens län Skellefteå Kraft Elnät AB

2(22) Innehållsförteckning Inledning och inbjudan till samråd... 3 Bakgrund och syfte... 3 Inbjudan till samråd... 4 Inbjudan till samrådsmöte... 4 Koncessionsansökan... 4 Lokalisering och alternativ... 5 Lokalisering... 5 Alternativa sträckningar 52 kv luftledningar... 5 Alternativa sträckningar 170 kv luftledningen... 7 Alternativa tekniska utföranden... 7 Nollalternativ... 8 Utförande... 8 Förutsättningar... 10 Kommunala planer... 10 Berörda intressen... 10 Förutsedd miljöpåverkan... 19 Natur-och kulturmiljövärden... 19 Rennäring och markanvändning... 20 Bebyggelse och boendemiljö... 20 Rekreation och friluftsliv... 20 Samlad analys av utredningsstråken... 20 Fortsatt arbete... 22 Tidplan... 22

3(22) Inledning och inbjudan till samråd Bakgrund och syfte Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) planerar att uppföra nya 52 kv luftledningar mellan vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden i Åsele och Lycksele kommun och en ny transformatorstation vid Västermyrriset i Åsele kommun, samt en ny 170 kv ledning mellan transformatorstationen till stamnätsstationen Tuggen, ca 15 km sydöst om Lycksele i Lycksele kommun. Syftet med ledningarna är att ansluta de planerade vindkraftsparkerna till elnätet, se Figur 1. Nordisk Vindkraft är ägare för de tre vindkraftsprojekten. Vindkraftspark Vinliden har tillstånd enligt miljöbalken. Vindkraftsparkerna Fjällberg och Hornmyran är fortfarande under prövning. Figur 1. Översiktskarta med samtliga utredningsalternativ och berörda vindkraftsparker. I inledningsskedet av ledningsutredningen har möjliga anslutningspunkter undersökts. Resultatet av detta arbete är att stamnätstation Tuggen identifierats som den enda möjliga anslutningspunkten för planerade vindkraftsparker. Skellefteå Kraft har nu startat en samrådsprocess och har identifierat olika utredningsstråk (utredningskorridorer) som möjliggör anslutning av planerade vindkraftsparker i det aktuella området. Utredningsstråken har valts med utgångspunkten att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt.

4(22) Inbjudan till samråd Detta dokument utgör underlag för samråd och Skellefteå Kraft vill härmed samråda kring föreslagna ledningsstråk enligt 6 kap 4 miljöbalken. Ni är berörd av detta samråd i egenskap av fastighetsägare eller ägare av särskild rätt till en eller flera fastigheter som ligger inom eller i närheten av något av de alternativa utredningsstråken, eller som berörd myndighet, sameby, organisation eller förening. Vi ber er att informera eventuella arrendatorer eller andra nyttjanderättsinnehavare om projektet och samrådsmötet. Synpunkter och information som kan vara värdefull för det fortsatta arbetet lämnas skriftligen senast den 11 mars 2016 till Åsa Laurell, Environment AB, Box 110, 901 03 Umeå. Samrådsunderlag finns att erhålla om ni kontaktar Åsa på telefon 090-715210, e-post Asa.Laurell@sweco.se. Till Åsa kan ni även ställa frågor. Efter samrådet kommer Skellefteå Kraft att sammanställa en samrådsredogörelse till länsstyrelsen för beslut om projektet innebär betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram. När MKB och ansökan för ny koncession för linje är framtagen kommer handlingarna att skickas in för prövning hos Energimarknadsinspektionen. Inbjudan till samrådsmöte Skellefteå Kraft vill även bjuda in er till samrådsmöte avseende de planerade kraftledningarna. På mötet kommer det att finnas möjlighet att studera kartor och diskutera projektet, samt lämna synpunkter och önskemål. Representanter från Skellefteå Kraft och kommer att finnas på plats. Plats: Hotell Lappland, Lycksele Datum: torsdag den 25 februari 2016 Tid: Kl. 18 20 Kl 18 hålls en kort presentation om projektet och vi bjuder på fika. Förutom att informera om projektet är syftet med mötet att inhämta synpunkter och önskemål från berörda. Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Skellefteå Kraft ämnar ansöka om hos Lantmäteriet.

5(22) Lokalisering och alternativ Lokalisering Utredningsområdet för de nya 52 kv ledningarna och 170 kv ledningen berör Lycksele och Åsele kommuner i Västerbottens län, se Figur 1. I kartor och alternativbeskrivningar beskrivs de utredningsstråk som den slutliga ledningsdragningen kan komma att hamna inom. Utredningskorridorerna är avsevärt mycket bredare än det område ledningen senare kommer att kräva. Alternativa sträckningar 52 kv luftledningar Skellefteå Kraft har utrett flera olika utredningsstråk (utredningsalternativ) för 52 kv ledningarna som presenteras i översikt i Figur 2. Längden på de nya ledningarna varierar beroende på stråkval. Utredningsstråken kan kombineras med varandra i olika delsträckor. För samtliga utredda stråk gäller att de i huvudsak kommer att beröra skogsmark och våtmarker i sin sträckning. Utredningsstråk 1, 2 och 3 Utredningsstråk 1, 2 och 3 omfattar 52 kv ledningarna mellan vindkraftsparkerna Vinliden och Fjällberg och den nya transformatorstationen vid Västermyrriset. 1 (ca 45 km lång) och stråk 2 (ca 55 km lång) börjar i vindkraftspark Vinliden för att därefter gå i sydlig riktning, se Figur 2. I höjd med sjön Selet skiljs stråk 1 och 2 åt. 1 fortsätter söderut, går mellan vindkraftspark Fjällbergs delområden och ansluter sedan till den nya transformatorstationen vid byn Västermyrriset. 2 fortsätter österut norr om vindkraftspark Fjällberg och går därefter åt sydväst delvis längs väg 365 förbi byn Åttonträsk och fram till den nya transformatorstationen. 3 (ca 65 km lång) börjar i vindkraftspark Vinlidens södra delområde och går därefter norrut till det norra delområdet. Därefter går ledningen i sydöstlig-sydlig riktning och delas sydöst om byn Kroksjö i en västlig och syd-sydöstlig riktning för att ansluta vindkraftspark Fjällbergs alla delområden och därefter fram till den nya transformatorstationen. Utredningsstråk 4 och 5 4 och 5 (båda ca 23 km långa) omfattar 52 kv ledningen mellan vindkraftspark Hornmyran och den nya transformatorstationen vid byn Västermyrriset, Figur 2. 4 ansluter till den nya transformatorstationen i syd-sydvästlig riktning genom obruten mark. 5 går först i västlig riktning i obruten mark, via en befintlig väg och sedan längs väg 365 förbi byn Åttonträsk fram till transformatorstationen. Ledningen planeras gå parallellt med den nya 170 kv ledningen Västermyrriset-Tuggen på denna sträcka.

6(22) Figur 2. Karta med utredningsstråk 1-5 för 52 kv ledningen.

7(22) Alternativa sträckningar 170 kv luftledningen Två utredningsstråk, stråk A och B, har identifierats för 170 kv ledningen mellan den nya transformatorstationen vid Västermyrriset och stamnätstationen Tuggen, se Figur 3. A (ca 50 km lång) börjar vid Västermyrriset, går längs väg 365 och sedan österut, längs en skogsbilväg och sedan i obruten mark förbi vindkraftspark Hornmyran och fram till station Tuggen. B (ca 45 km lång) börjar vid Västermyrriset och går österut i obruten mark söder om vindkraftspark Hormyran fram till befintlig ledningsgata med 130- och 400 kv ledningar där stråket går väst och öst om ledningarna fram till station Tuggen. Det smala stråket väst om Königslund är ett alternativ till stråket parallellt med befintlig ledningsgata. Figur 3. Karta med utredningsstråk A och B för 170 kv ledningen. Alternativa tekniska utföranden Skellefteå Kraft har valt bort markkabel som tänkbart alternativ. Av driftsäkerhetsskäl anläggs nya regionnätsledningar (52 kv-170 kv) i normalfallet som luftledningar. Ett eventuellt fel på ledningen är betydligt lättare att hitta och går snabbare att åtgärda om det inträffar på en luftledning jämfört med en markförlagd ledning. Markkabel kan innebära en längre felsökning med bortfall av vindkraftsproduktion som följd. En markkabel påverkar landskapsbilden delvis på samma sätt som en luftledning eftersom även en kabel kräver en öppen ledningsgata. En markkabel innebär även en större markpåverkan i ledningsgatan. Förutom röjning av ledningsgatan utmed kabelsträckningen måste ytskiktet avlägsnas och kabelkanalen grävas. Även sprängning kommer krävas där berg i dagen finns. Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan vägs behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Då området utgörs av många våtmarker, bedöms påverkan på

8(22) dessa bli avsevärt större om man behöver gräva breda schakt rakt igenom, istället för enstaka stolpplatser. Ett markkabelutförande innebär även betydligt högre materialkostnader vilket i praktiken skulle omöjliggöra vindkraftsutbyggnaden. Både den omfattande arbetskostnaden, samt materialkostnaden gör så att det är betydligt mer kostsamt att förlägga en markkabel istället för luftledning. Det är i storleksordningen ca 5-7 gånger dyrare. Nollalternativ Nollalternativet i det aktuella fallet innebär att 52- och 170 kv ledningarna inte byggs, vilket medför att de planerade vindkraftsparkerna inte kan anslutas till stamnätet och att arbetstillfällen i samband med vindkraftsetableringen inte kan förverkligas. Det skulle i sin tur betyda att den förnyelsebara energin från vindkraftsparkerna inte kan tas tillvara. Om denna energi ska produceras på annat sätt, t.ex. av fossila bränslen, kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Nollalternativet innebär även att de miljökonsekvenser som de nya ledningarna orsakar uteblir, som exempelvis avverkning av skog. Utförande Ledningen planeras att byggas som luftledning med antingen, eller med en kombination mellan, trä-, stål- och kompositstolpar med faslinorna placerade i ett horisontalplan vid portalstolpe eller i triangelform vid enkelstolpe, se Figur 4. Figur 4. Principskiss av planerad stolpkonstruktion. Exemplet till vänster visar enkelstolpe i komposit med portalstolpe i bakgrunden, exemplet till höger visar enkelstolpe i stål. Stolphöjden kan variera mellan ca 17-40 meter beroende på val av stolptyp, avstånd mellan stolpar och terräng. Avståndet mellan faserna blir 5 meter vid horisontalplan och 3 meter vid triangel. Spannet mellan stolparna kan variera beroende på topografi och marken beskaffenhet. Normalspannet för denna typ av ledning är ca 200 meter, men kan vara både kortare och längre. Beroende på terräng och stolpval görs en anpassning av

9(22) stolplägen i förhållande till omgivningen. Längre spann kräver att högre stolpar används. Vid projektering undviks stolpplacering i våtmarker i möjligaste mån. Ledningsgatan för en 52 kv ledning blir i nysträckning 30-35 meter bred beroende på stolpkonstruktion och var på ledningssträckningen man är. Ledningsgatan blir bredare ju närmare ledningssträckningen är den nya transformatorstationen eftersom det för varje delområde tillkommer en ny ledning som går parallellt med de andra. Parallellt med den nya 170 kv ledningen från Tuggen blir ledningsgatan ca 50 meter bred vid ny dragning. För att knyta samman vindkraftsparkerna Vinliden och Fjällberg innebär det att separata ledningar dras från respektive park till transformatorstationen vid Västermyrriset. Från Hornmyran till transformatorstationen kommer både en 170 kv och en 52 kv ledning att dras. För sammankoppling av anläggningarna kommer ledningsgatan att i vissa sektioner bestå av en till fyra parallella ledningar där största bredd för ledningsgatan med fyra ledningar blir ca 70 meter. Två ledningar medför en ledningsgata på ca 44 meter och tre ledningar ca 55 meter. 170 kv ledningens ledningsgata blir i nysträckning 26-40 meter bred beroende på stolpkonstruktion. Vid parallellgång med 52 kv från Hornmyran till transformatorstationen vid Västermyrriset blir ledningsgatan 45-50 meter. Vid parallellgång med befintlig ledningsgata med 130- och 400 kv ledningar kommer gatan att breddas med ca 20 m. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena, se Figur 5. Figur 5. Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata.

10(22) Förutsättningar Kommunala planer Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Lycksele och Åsele kommuners översiktsplaner. Något detaljplanelagt området berörs ej. Berörda intressen Landskap Landskapet består av brukad skog av varierande ålder där de dominerande trädslagen är tall och gran. En mindre del av området som utredningsstråken kommer att beröra består av myrmark, sjöar och vattendrag. De stora vattendrag som stråken kommer att passera är Umeälven och Öreälven. Jordbruksmark berörs i liten utsträckning. Längs den aktuella sträckan kommer ett flertal vägar att passeras. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar. Natur- och kulturmiljövärden t rymmer bitvis höga naturvärden, framförallt kopplade till våtmarker, som berörs av ett eller flera stråk, se Figur 6 - Figur 9 samt Tabell 1. Inga nationalparker, Natura 2000- områden, naturreservat eller kulturreservat berörs av något av stråken. Vindkraftspark Vinliden ligger i västra hörnet av riksintresseområde för kulturmiljövård, se Figur 6. Beroende på val av anslutningspunkt i vindkraftsparken kan stråk 1 och 2 beröra riksintresset, men möjligheten är stor att det inte berörs. Västerbottens inland är sparsamt inventerat när det gäller historiska lämningar vilket innebär att det finns brister i underlag gällande forn- och kulturlämningar i området. Registrerade lämningar förekommer sparsamt i eller i nära anslutning till samtliga utredningsstråk, se Figur 6 och Figur 8.

11(22) Figur 6. Utredningsstråk för planerade 52 kv ledningar samt omgivande riksintressen, områden skyddade enligt 7 kap MB, samt forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. Hela kartutsnittet täcks även av riksintresse vattendrag.

12(22) Figur 7. Utredningsstråk för planerade 52 kv ledningar samt omgivande övriga intressen. För att öka läsförståelsen visas inte Vissa naturvärden och Låga naturvärden från länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) i kartan, men de är med i Tabell 1.

13(22) Figur 8. Utredningsstråk för planerad 170 kv ledning samt omgivande riksintressen, områden skyddade enligt 7 kap MB, samt forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. Figur 9. Utredningsstråk för planerad 170 kv ledning, samt omgivande övriga intressen. För att öka läsförståelsen visas inte Vissa naturvärden och Låga naturvärden från länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) i kartan, men de är med i Tabell 1.

14(22) Tabell 1. Utpekade skyddade områden inom och i utredningsstråkens närhet, samt en redovisning av vilka skyddade områden som berörs av vilka stråk. X = stråk som berör, x = stråk som endast berör delvis. Utpekande/ skyddsform Namn/plats/värde 1 2 3 4 5 A B Biotopskydd X X X Sumpskogar X X X X X X X Nyckelbiotop X X X X X X X Naturvårdsavtal X X X X Naturvärden X X X X Hundrabondmyran X X X Svanamyran (Fredrika) x x Mycket högt naturvärde (VMI) Stormyran vid Åttonträsk x x x Våtmark vid Lillträsket och Maratjärnen x x Svanaträskmyran x x Vallsmyran Våtmark vid Kroksjön x X Svanamyran (Lycksele) X Lidmyran-Fallmyran X X X X X Flatmyran x x Högt naturvärde (VMI) Kärr vid Leksjön X x Bäckmyran X X Middagsmålmyran x x x Sörmyran x X Stormyran NO Ormberget X X X

15(22) Utpekande/ skyddsform Namn/plats/värde 1 2 3 4 5 A B Stormyran O Fäbodbrännan X X X Högt naturvärde (VMI) Oxmyran x x Myr kring Lövträsket x Västamyran Myr vid bäcktjärnen X x Vissa naturvärden (VMI) X X X X X X X Låga naturvärden (VMI) X X X X X X X Naturreservat Riksintresse naturvård Stöttingfjället X X Öreälven X X Natura 2000- vattendrag Lögdeälven X X X X X X X Öreälven X X X X X X X Natura 2000- område Ramsar Riksintresse kulturmiljövård Bjurträsk Stöttingfjället x x Riksintresse friluftsliv Öreälven X X Riksintresse vindbruk X X X X X X X Riksintresse vattendrag X X X X X X X

16(22) Rennäring och markanvändning Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. Mestadels är det fråga om storskaligt, modernt skogsbruk som bedrivs av stora skogsbolag, men även privatägd skog finns. Vid sidan av skogsbruket finns flera utpekade intresseområden för rennäringen som berörs av de utredningsstråk som utreds, se Tabell 2, samt Figur 10 och Figur 11. Vapsten sameby, Vilhelmina Norra sameby och Ubmeje tjeälddie berörs av utredningsstråken. Utredningsstråken berör riksintressen för rennäringen, bland annat korsas ett antal flyttleder. Vissa stråk tangerar eller korsar även ett kärnområde. Alla stråk går genom riksintresseområde för vindbruk. Tabell 2. Berörda samebyar, deras huvudsakliga användningsområde och berörda intressen. Sameby Huvudsaklig användning Riksintresse el annat intresse Berörs i stråk Vapsten Förvinterland, vinterland och vårvinter Riksintresseområde Långtjärnen med vinterbetesområde, flyttled med svåra passager A, B Flyttled av riksintresse A, B Flyttled Alla stråk Vilhelmina Norra Förvinterland och vårvinter Inget utpekat intresse Ubmeje tjeälddie Förvinterland, vinterland och vårvinter Flyttled av riksintresse A, B Svår passage (delvis av riksintresse) A, B

17(22) Figur 10. Utredningsstråk för planerade 52 kv ledningar samt omgivande intressen för rennäringen.

18(22) Figur 11. Utredningsstråk för planerad 170 kv ledning samt omgivande intressen för rennäringen. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alternativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser.

19(22) På några platser finns bebyggelse inom 200 meter från utredningskorridorerna (se Figur 7 och Figur 9): 1: Nyland, Västermyrriset. 2: Nyland, Fjällberg, Västermyrriset, Åttonträsk. 3: Nyland, Ledningsvall, Fjällberg, Västermyrriset. 4: Västermyrriset 5: Åttonträsk, Västermyrriset. A: Västermyrriset, Åttonträsk, Norrgård, Otternäs B: Västermyrriset, Åttonträsk, Rönnås, Dugers, Nyåker. Rekreation och friluftsliv t är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Öreälven som är av riksintresse för friluftsliv berörs av utredningsstråken A och B, se Figur 8. Fritidsfiske förekommer i flera av de sjöar och vattendrag som tangeras eller korsas av de stråk som utreds. Skogslandskapet har skoterleder som berörs, exempelvis vid Åttonträsk och Västermyrriset där skoterlederna berörs av alla stråk. Vid Hornmyran och längs Öreälven finns skoterleder som berörs av stråk A och B. Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser de planerade ledningarna förväntas medföra. I den MKB som kommer att bifogas ansökan kommer kraftledningarnas miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt för vald ledningssträckning, liksom motivering av val av utredningsstråk. Landskap Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria skogsgator. Bredden på skogsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. I det fall den nya ledningen anläggs i parallellgång med befintlig ledning eller längs befintlig väg sker påverkan i en tidigare påverkad miljö. Det i huvudsak skogsklädda landskap som berörs av redovisade utredningsstråk bedöms som relativt tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten oavsett stråkval. Natur-och kulturmiljövärden Utredningsstråken berör i huvudsak produktionsskog, där påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. Utredningsstråken har så långt möjligt planerats för att minimera intrånget i kända naturmiljöintressen som Natura 2000-områden, nyckelbiotoper, värdefulla våtmarker och liknande. Det finns goda möjligheter att i samband med detaljprojektering anpassa exempelvis stolplägen så att påverkan på vattendrag, våtmarker skyddad natur kan undvikas eller minimeras. En naturvärdesinventering har utförts och rapporten kommer att slutföras och presenteras i MKBn. Föreslagna utredningsstråk har samråtts med Kungsörnsgruppen för att minimera den potentiella risk ledningen kan utgöra för kungsörn. Beroende på val av anslutningspunkt i vindkraftsparken Vinliden kan stråk 1 och 2 beröra riksintresseområde för kulturmiljövård, men möjligheten är stor att det inte berörs. 2, 5, A och B berör utpekade kulturhistoriska lämningar, men dessa bedöms vara möjliga att undvika under detaljplaneringen av ledningen.

20(22) Rennäring och markanvändning Tidigt samråd har hållits med samebyarna då lokaliseringen av ledningen är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden när det gäller rennäringen. Inkomna synpunkter under samrådet kommer att användas vid val av ledningsalternativ att gå vidare med i ansökan. Påverkan på rennäringens intressen kommer att utredas under kommande MKB-arbete. Ny ledningsgata innebär ett intrång i framförallt skogsmark som måste hållas trädfri, men bedöms inte försvåra det pågående skogsbruket i området. Intrång kommer att ersättas. Bebyggelse och boendemiljö Vid detaljprojektering av ledningens dragning kommer behörigt avstånd hållas till bebyggelse och försiktighetsprincipen kommer därmed att innehållas. Närheten till bebyggelse skiljer sig något mellan stråkalternativen. Ju mer bebyggelse inom 200 m från stråket desto fler kommer att påverkas av ledningen visuellt. Dock planeras ledningen i skogslandskap och den visuella påverkan kommer att begränsas av mellanliggande vegetation. Rekreation och friluftsliv En trädfri korridor i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Känslan av orördhet kan minska. Vid parallellgång med befintlig ledning tillkommer ingen påverkan i orörda delar av utredningsområdet, däremot ökar ledningsgatans bredd. Ledning i nysträckning tillför en ny struktur i tidigare orörda delar av området. ts värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv kommer inte att påverkas i någon omfattning av betydelse i något av alternativen. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik. Samlad analys av utredningsstråken I Tabell 3 ges en samlad bedömning av de miljöaspekter som hanteras i samrådsunderlaget. I bedömningen jämförs utredningsstråk 1, 2 och 3 med varandra, stråk 4 och 5 med varandra och stråk A och B med varandra.

21(22) Tabell 3. Samlad bedömning av de miljöaspekter som hanteras i samrådsunderlaget, samt jämförelse mellan de olika utredningsstråken. Mindre påverkan än jämförda alternativ skillnad mellan alternativen Större påverkan än jämförda alternativ Landskap Natur/kultur Rennäring /markanv. 1 Nysträckning. 1 har (52 kv) större påverkan än 2. 2 (52 kv) 3 (52 kv) 4 (52 kv) skillnad mellan 1 och 3. Nysträckning samt devis parallellt med väg. 2 har mindre påverkan än 1 och 3. Nysträckning. 3 har större påverkan än 2. skillnad mellan 1 och 3. Nysträckning. 4 har större påverkan än 5. Berör riksintresse naturvård. 1 har större påverkan än 2. skillnad mellan 1 och 3. 2 har mindre påverkan än 1 och 3. Berör riksintresse naturvård. 3 har större påverkan än 2. skillnad mellan 1 och 3. 4 har mindre påverkan än 5. 1 har mindre påverkan än 2 och 3. 2 har större påverkan än 1. skillnad mellan 2 och 3. 3 har större påverkan än 1. skillnad mot 2. 4 har mindre påverkan än 5. Bebyggelse/ boende/hälsa Minst antal boendemiljöer inom 200 m. 1 har mindre påverkan än 2 och 3. 2 har större påverkan än 1 och 3. Flest antal boendemiljöer inom 200 m. 3 har större påverkan än 1. Minst antal boendemiljöer inom 200 m. 4 har mindre påverkan än 5. Rekreation/ friluftsliv skillnad mellan 1-3. skillnad mellan 1-3. skillnad mellan 1-3. skillnad mellan 4 och 5. 5 (52 kv) Nysträckning samt devis parallellt med väg. 5 har mindre påverkan än 4. skillnad mellan 4 och 5. 5 har större påverkan än 4. Flest antal boendemiljöer inom 200 m. 5 har större påverkan än 4. skillnad mellan 4 och 5. A (170 kv) B (170 kv) skillnad mellan A och B. Nysträckning samt devis parallellt med väg. skillnad mellan A och B. Nysträckning samt devis parallellt med befintliga ledningar. skillnad mellan 4 och 5. B har mindre påverkan än A. A har större påverkan än B. B har mindre påverkan än A. Flest antal boendemiljöer inom 200 m. A har större påverkan än B. Minst antal boendemiljöer inom 200 m. B har mindre påverkan än A. Påverkan på Öreälven. skillnad mellan A och B. Påverkan på Öreälven. skillnad mellan A och B.

22(22) Fortsatt arbete Information och synpunkter som framkommer under samrådet är en viktig grund för det fortsatta arbetet och valet av ledningssträckning. Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen för beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för vald ledningsdragningen. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggningsskedet som driftstid kommer att beskrivas. Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen inom valt utredningsstråk krävs vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av sträckningen. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (staknings- eller förundersökningstillstånd). Skellefteå Kraft kommer att söka sådana tillstånd från varje berörd fastighetsägare genom skriftligt medgivande innan arbetena påbörjas. Tidplan Koncessionsansökan planeras att lämnas in sommaren 2016. Byggnation planeras påbörjas så snart koncession erhållits, dock tidigast under vintern 2019/2020.