Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 1(5) Amningsrelaterade problem Undersökningsmetoder Anamnes Smärtskattning med VAS Inspektion av båda brösten och bröstvårtorna Palpation av båda brösten Amningsobservation Mätning av kroppstemperatur Odling från bröst/bröstmjölk vid behov CRP och LPK endast vid behov Mjölkstas/stockning Mjölkstas är fysiologiskt. Vanligast på 3:e-4:e dygnet postpartum. Ett avflödeshinder har uppstått i mjölkgångarna. Mjölken kan inte passera utan stockar sig, kan kännas som en förhårdnad i bröstet. Ofta är detta enda symtomet och försvinner ofta av sig självt vid amning. Bröstet kan dock vara spänt och svullet samt rodnat. Ibland kan modern ha frossbrytningar. Eventuellt kan lätt nedstämdhet uppstå. Individuella omvårdnadsåtgärder: Lyssna, bekräfta, uppmuntra. Vila, mat och rikligt med dryck. Amningsobservation/stöd av barnmorska. Värme/kyla. Om BH används ska den vara rymlig. Smärtlindring: Tablett Paracetamol (Panodil) 500 mg 2 x 4 gärna i kombination med tablett Ibuprofen (Ipren) 200-400 mg 1 x 4, dock max dos 1200 mg/dygn. Bägge preparaten är receptfria. Bröstinflammation Uppträder sällan före 10 dagar postpartum. På grund av ett avflödeshinder pressas mjölken ut i kapillärer och bindväv runt området och immunförsvaret reagerar, en inflammation uppstår mastit, utan att någon infektion föreligger. Man kan se förhöjt CRP och LPK i serum men inga patologiska bakterier i mjölken. En eller flera resistenser kan palperas i bröstet, med eller utan kraftig ökning av kroppstemperaturen, ibland upp till 41,0 grader. Lokal smärta och allmän sjukdomskänsla med huvudvärk, muskelvärk och frossbrytningar är vanligt
Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 2(5) Individuella omvårdnadsåtgärder och smärtlindring, se under Mjölkstas/stockning. Uppföljning: Om ingen förbättring inom 2 dygn, ny kontakt för utvärdering av åtgärder och ny bedömning. Bröstinfektion Uppträder sällan före 10 dagar postpartum. Bakterier har kommit in i bröstet, en bröstinfektion infekterad mastit, har uppstått. Man ser förhöjt CRP och LPK i serum samt patogena bakterier i mjölken. Falskt negativa odlingssvar förekommer dock. En eller flera resistenser kan kännas i bröstet. Det är vanligt med kraftigt förhöjd kroppstemperatur. Sår finns ofta på bröstvårtan, eller i anamnesen. Ingen förbättring sker trots insatta individuella omvårdnadsåtgärder. Individuella omvårdnadsåtgärder och smärtlindring, se under Mjölkstas/stockning. Antibiotikabehandling: Vid infektion med Stafylokockus aureus ges tablett Flukloxacillin (Heracillin) 1000 mg 1 x 3 x X upp till 8 veckor postpartum, därefter kan dosen sänkas till 750 mg 1 x 3 x X. Vid Streptokocker grupp A eller B ges tablett Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 1000 mg 1 x 3 x X. Vid pc-allergi ges kapsel Klindamycin (Dalacin) 150 mg 1 x 3 x X, vid kraftig övervikt hos modern ges 300 mg 1 x 3 x X. Enstaka fall med blodig avföring hos barnet har rapporterats vid behandling med Klindamycin varför modern bör upplysas om att ta kontakt med sjukvård om detta uppstår. Vid svåra infektioner kan behandlingstiden behöva förlängas. Uppföljning: Om ingen förbättring inom 2 dygn, ny kontakt för utvärdering av åtgärder och ny bedömning. Bröstböld Varbildning har skett i bröstet, det har uppstått en böld abscess. Smältning kan ske, området kan gå i nekros och kännas fluktuerande. Huden kan se glansig ut och bröstvårtan vara förskjuten åt något håll. Rodnad eller missfärgning kan ses på bröstet. Allmän sjukdomskänsla och temperaturökning är vanlig, men oftast inte så kraftig som vid inflammation eller infektion, med eller utan intensiv smärta. Troligen tar det flera veckor att utveckla en abscess.
Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 3(5) Palpation: Bröstbölden kan inte alltid palperas fluktuerande men är ofta distinkt ömmande på djupet. Ultraljud: Använd abdominell prob med handske på. Man kan verifiera om likvifiering av en abscess har skett (ekofattigt område centralt). Vid infektion är strukturen förändrad jämfört med omgivande bröstvävnad, ofta ett oregelbundet flammigt utseende utan någon ekofattig uppklarning. Infektion uppvisar flöde medan abscess saknar påvisbart flöde. En lokal infektion bör följas med ultraljud inom några dagar för att hitta rätt tidpunkt för punktion om en abscess utvecklas. Bröstinfektion behandlas konservativt. En bröstböld ska punkteras och dräneras. Vid punktion ska odling alltid tas. Kirurgisk behandling: Abscess < 3 cm punkteras med kanyl efter att huden lokalbedövats. Pus aspireras. Ta odling! Byt till grövre kanyl och pröva spola med NaCl och aspirera tills bölden är tömd. Ibland behov av flera punktioner med ett par dagars mellanrum. Abscess >3 cm dräneras med så kallad pig-tailkateter. Huden lokalbedövas och en liten hudincision görs med kniv. Pig-tailkatetern införes i sårhålan, pus aspireras varefter odling tas. Via katetern spolas därefter sårhålan med steril NaCl cirka 3-4 gånger. Proppa katetern. Spolningsförfarandet upprepas sedan i hemmet av patienten 3-4 ggr per dygn. Successivt kommer spolningsmängden minska och då den understiger 10 ml kan katetern tas bort. Sårhålan ofta läkt inom cirka 3-7 dagar. Antibiotikabehandling: Se under Bröstinfektion. Barnet kan fortsätta amma, se även Individuella omvårdnadsåtgärder och smärtlindring under Mjölkstas/stockning. Uppföljning: Återbesök efter 3-5 dagar. Katetern avvecklas då man efter aspiration inte kan se någon abscess med ultraljud, då aspiratet är klart eller mjölkvitt, då spolmängderna NaCl är små och då patienten avsevärt förbättrats avseende smärta. Pat instrueras att återkomma tidigare om försämring eller om spolningsmängderna understiger 10 ml. Bröstcancer förekommer hos ammande kvinnor varför man vid utebliven förbättring bör ta ställning till om cytologi eller remiss till röntgen behöver utfärdas! Ytlig svampinfektion Vanliga symtom är smärtor i början av amningen. Inga tecken ses på djup infektion. Vårtor och vårtgård är lätt rodnade och ibland fjällande. Ofta ses torsk i barnets mun eller blöjutslag.
Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 4(5) Vanligaste agens är Candida albicans. Behandling: Canestenkräm 1% till bröstvårta och vårtgård minst 3 gånger per dag tills fullständig läkning skett. Mycostatin mixtur 100 000 E/ml ges till barnet efter varannan amning. Kan ge lösare avföring. Djup svampinfektion Symtom som sätts i samband med djup svampinfektion är ömma, såriga bröstvårtor som ej vill läka samt smärta i bröstvårtan som strålar ut i bröstet både under och efter amning. Ibland har mamman inga symtom utom smärtan som kan vara nog så påfrestande, smärtan skär som knivar. Barnet kan sakna tecken till torsk i munnen. Vid odlingsverifierad svampinfektion kan behandling med Diflucan 150 mg, 1 tablett som engångsdos ges. Dosen kan behöva upprepas efter en vecka. Barnet behöver ingen behandling eftersom Diflucan passerar över till bröstmjölken. Daglig dos med 50 mg x 1 x VII avrådes pga risk för ackumulering hos barnet! Max dos 150 mg/vecka. Eksem Rött, fjällande utslag på vårtor och vårtgård och ibland på omgivande hud. Behandling: Salva Hydrokortison 1% x 2 i sju dagar. Kan kombineras med Canestenkräm 1% vid förekomst av svampinfektion. Svåra vätskande eksem behandlas med Kaliumpermanganat kompresser( 1 ml Kaliumpermanganat 3% per liter ljummet vatten) appliceras i 15 minuter. Lufttorka. Obs! Smakar illa, bröstet bör avtorkas före amning. Vid utebliven effekt kontakta hudläkare! Nedläggning av amning Läkemedel kan användas både för att hindra mjölkproduktion att komma i gång och för att stoppa mjölkproduktion som redan har startat. För att förhindra uppkomsten av mjölkproduktion ges t Dostinex 0,5 mg, 2x1 som engångsdos inom 24 tim efter förlossningen.
Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 5(5) För att hämma mjölkproduktion som redan kan ha startat, dvs efter 24 h postpartum eller för att lägga ned pågående amning ges t Pravidel 2,5 mg 1x2 under 14 dagar. Efter behandlingsperioden kan en del få sparsam mjölksekretion som oftast försvinner av sig själv utan större obehag. Om mjölksekretionen blir riklig och besvärande kan tabletterna tas ytterligare 1 vecka, men först efter att läkare kontaktats För fördjupad läsning rekommenderas dokumentet Amningsrådgivning i Östergötland samt Regionalt Vårdprogram; Bröstkomplikationer i samband med amning, Stockholms läns landsting. Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign 1 2002-12-31 Första utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2002-12-31 2 2003-12-31 Andra utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2003-12-31 3 2006-04-11 Tredje utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2006-04-11 Barbara Almfeldt, Verksamhetschef, 2006-04-11 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2006-04-11 4 2007-04-10 Fjärde utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2007-04-10 Barbara Almfeldt, Verksamhetschef, 2007-04-10 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2007-04-10 5 2008-03-22 Femte utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2008-03-22 Barbara Almfeldt, Verksamhetschef, 2008-03-22 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2008-03-22 6 2008-11-27 Sjätte utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2008-11-27 Barbara Almfeldt, Verksamhetschef, 2008-11-27 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2008-11-27 7 2010-02-14 Sjunde utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, 2010-02-14 Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2010-02-14 8 2010-11-03 Åttonde utgåvan Ann Josefsson, Verksamhetschef, 2010-11-03 Karin Bergare, Verksamhetschef, 2010-11-03 8 2012-07-03 Nionde utgåvan Ninni Borendal Wodlin, Verksamhetschef, 2012-07-03 Karin Bergare, Verksamhetschef, 2012-07-03 9 2014-08-24 Tionde utgåvan Ninni Borendal Wodlin, Verksamhetschef, 2014-08-24 Karin Bergare, Överläkare, 2014-08-24