BLANKETT 1 (9) Dokumenttitel Innehållsförteckning 1 Bakgrund...2 2 Syfte...2 3 Instruktion...2 4 Beskrivning av de arbeten som avses...2 Bilaga 1. Checklista Platsbesök vid stabilitetspåverkande arbeten... 3 Bilaga 2. KRAVTEXT kopplade till frågor i bilaga 1: "CHECKLISTA - Platsbesök vid stabilitetspåverkande arbeten"... 8
BLANKETT 2 (9) 1 Bakgrund Det är inte ovanligt att solkurvor uppstår i anslutning till arbeten som påverkat spårets stabilitet. I vissa fall kan solkurveutslag direkt kopplas till att arbetet utförts utanför de tillåtna arbetstemperaturerna. I andra fall visar solkurverapporter att spåren inte var normenliga. I de flesta fall saknas dokumenterad kontrollplan enligt TDOK 2014:0520 och TDOK 2014:0077. 2 Syfte Syftet med Checklistan i bilaga 1 är att ge utrymme för en dialog mellan beställare och entreprenör när det gäller regler och rutiner för denna typ av arbete samt att säkerställa att arbeten och dokumentation utförs enligt dessa. Checklistan används i ordinarie verksamhet. 3 Instruktion Checklistan, se bilaga 1, ska användas av utsedd beställarrepresentant för platsbesök vid stabilitetspåverkande arbeten. Checklistan bör användas både vid arbeten som genomförs inom underhållsentreprenaderna och vid arbeten som beställs av Investering och Stora projekt. Beställaren av underhållsentreprenader och investeringsentreprenader väljer med hjälp av entreprenörernas produktionstidplaner ut ett antal arbeten för kontroll, se kapitel 4. Beställaren utser en beställarrepresentant som ska utföra platsbesöket. Beställarrepresentanten avgör vilket/vilka skeden av byggnationen, före/under/efter, som passar för platsbesöket. Entreprenören ska kontaktas och informeras om att platsbesök kommer utföras. Beställarrepresentanten använder checklistan i bilaga 1 som mall vid kontroll av att arbetet utförs enligt Trafikverkets regler. Till varje punkt i checklistan finns kontrollfrågor som beskriver vad man bör titta på. I bilaga 2 finns kravtexter kopplade till varje punkt i checklistan med referenser till Trafikverkets regler. Vid anmärkningar som bedöms kunna orsaka en solkurva eller annan fara p.g.a. instabilitet ska beställaren omedelbart kontaktas. Alla anmärkningar som kan medföra kompletterande beställningar måste gå via entreprenadens beställare. Då brister upptäcks som inte orsakats av entreprenaden kommenteras detta i kommentarsfältet efter respektive fråga. Även brister som kontrollfrågorna inte fångar upp redovisas i kommentarsfältet. 4 Beskrivning av de arbeten som avses Sliperbyte: Alla typer av sliperbyten (ströbyten eller totalbyten). Spår- och växelriktning samt plogning: Alla typer av spår- och växelriktning. Vid förekommande fall, titta även på plogningen. Totalförnyelse av spår: Nybyggnation eller utbyte av spår. Ballastrening/urgrävning: Kortare eller längre spåravsnitt med ballastbyte. Exempelvis urgrävning av sträckor med uppumpad lera eller ballastrening med ballastreningståg. Schakt i eller intill banan: Exempelvis nedgrävning av kontaktledningsfundament, längsgående schakt för t.ex. kabelförläggning, tvärkanalisationer, rörtryckning, ny kabelränna. För varje typ av arbete är lämpliga frågor markerade med kryss i checklistan i bilaga 1. Dessa ska ses som förslag. Vid behov, lägg till alternativt dra ifrån frågor.
BLANKETT 3 (9) Bilaga 1. Checklista Platsbesök vid stabilitetspåverkande arbeten Datum: Bandel: Entreprenör: Sträcka: Beställarrepresentant: Projektledare UH jvg: Beställare: Typ av arbete Slipersbyte Spår- och växelriktning (samt plogning) Totalförnyelse av spår 1 Ballast/urgrävning Schakt i eller intill banan Annat Slipersbyte Spår- och växelriktning Totalförnyelse av spår Ballastrening/urgrävning Schakt i eller intill banan 1 x x x x x Är spåret fullt ballasterat? 2 x x x x x Är det rätt ballastkvalitet? 3 x x x x Är befästningarna OK? 4 x x x x x Finns en kontrollplan enl. TDOK 2014:0520 eller TDOK 2014:077 upprättad? Fråga Hjälptext Metod J N Kommentar Är ballastskuldran OK? Förorenas ballasten på grund av att man drar in gräs, grus eller lera? Verkar befästningen korrekt idragen? Är de hela? Tumstock (om möjligt även kontroll av ballastprov) - Fråga 1 nybyggnation eller utbyte av spår
BLANKETT 4 (9) Slipersbyte Spår- och växelriktning Totalförnyelse av spår Ballastrening/urgrävning Schakt i eller intill banan Fråga Hjälptext Metod J N Kommentar 5 x x x x x Är kontrollplanen korrekt ifylld? Är uträkning av T korrekt? Finns uppgifter angående tonnage? Har entreprenören angivit rätt kategori för arbetet? Kontrollera kontrollplanen och fråga 6 x x x x x Utförs några stabilitetshöjande åtgärder? Exempelvis körning med DSS. samt fråga 7 x x x x x Är de stabilitetshöjande åtgärderna tillräckliga? - Kontrollera mot krav 8 x x x x x Håller sig E underrättad gällande väderprognoser och övrigt som kan ändra arbetets förutsättningar? 9 x x x x x Är området för den eventuella nedsättningen tillräckligt stort? 10 x x x x x Ser omgivningen stabil ut? Stämmer hastighetsnedsättningen med aktuell temperatur? Undviker man onödiga bromsoch accelerationskrafter vid arbetsplatsen.? Uppumpningar? Sumpmark? Brunnar fyllda? Är det vattensjukt? Kontrollera kontrollplanen och fråga Kontrollera nedsättningssträckan 11 x x x x Påverkas spårgeometrin vid arbetet så att man förändrar SFT? Ex. ensidig bax i kurvor. Kurvkort, bax och lyftlistor kontrolleras.
BLANKETT 5 (9) Slipersbyte Spår- och växelriktning Totalförnyelse av spår Ballastrening/urgrävning Schakt i eller intill banan Fråga Hjälptext Metod J N Kommentar 12 x x x x Om arbetet kräver neutralisering, är detta planerat/utfört? Säkerställer man att SFT är inom toleranserna. 13 x x x x Dokumenteras neutralisering enligt kraven? - Kontrollera dokumentation 14 x x Har man återställt spåret till rätt SFT (spänningsfri temperatur) vid svetsarbeten? Vid inlägg av passbitar etc. Kontrollera dokumentation 15 x x x x Ligger de sliprar som på något sätt rubbats/flyttats av entreprenaden med rätt slipersavstånd? 16 x x x x x Ser spårläget bra ut? 17 x x x x Återställer man spåret till projekterat läge? Har man kritat eller på annat sätt säkerställt att man lägger tillbaka den på samma plats? Har slipern flyttats ofrivilligt under arbetet? Hur ser det ut under/efter jobbet? (höjd och sida) Använder man bax- och lyftlistor vid spårriktningen? Tumstock Kurvkort, bax och lyftlistor kontrolleras. 18 x x x x x Genomförs kontroll av spårläge innan trafikpåsläpp? Maskinell/ manuell mätning? Fråga
BLANKETT 6 (9) Slipersbyte Spår- och växelriktning Totalförnyelse av spår Ballastrening/urgrävning Schakt i eller intill banan Fråga Hjälptext Metod J N Kommentar 19 x x x x x Utförs arbetet inom tillåtna temperaturgränser? Gränserna bestäms av SFT på platsen. Fråga 20 x x x x x Finns beredskap för platser där arbeten nyligen utförts och som påverkat spårets stabilitet? Exempelvis om värme väntas. Vilken handlingsplan finns för eventuell bevakning tills full stabilitet uppnåtts? Fråga 21 x x x x x Hanteras materialet varsamt? 22 x x x Är eventuellt material som återanvänds OK? 23 x x x x x Vad säger helhetsintrycket om arbetsplatsen? 24 x x x x x Var arbetsområdet normenligt när arbetet startade? 25 x x x x x Vad säger helhetsintrycket om arbetsplatsen? Används rätt verktyg och metoder så att skador inte uppkommer? - - Saknas makadam? Tidigare, ej färdigställda, arbeten? Fråga -
BLANKETT 7 (9) Övriga kommentarer Datum Underskrift beställarrepresentant
BLANKETT 8 (9) Bilaga 2. KRAVTEXT kopplade till frågor i bilaga 1: "CHECKLISTA - Platsbesök vid stabilitetspåverkande arbeten" Krav 1 Ballastsektionen ska anordnas enligt TDOK 2014:0198 avsnitt 5.1 Ballastlager. Observera att vid radier under 500 m gäller särskilda krav på ballastsektionen. 2 Ballasten ska utgöras av makadam klass I, se TDOK 2014:0759. Ballastsektionen ska anordnas enligt TDOK 2014:0198 - Typsektioner för banan. Inom stationsområden med sth 100 km/h eller lägre där spåret ligger säkrat mot förskjutning i sidled, mot annat spår eller mot plattform (liknande), tillåts makadam klass II. 3 Rälsbefästningar ska vara av fjädrande typ med tillräckligt stor och bestående hållkraft, vridstyvhet och motståndsförmåga mot längskrafter. Säkerhetskraven på rälsbefästningar framgår av TDOK 2014:0240 avsnitt 6.4 Befästning och 7.4 Befästning 4 Underhållsarbeten i spår ska planeras noggrant med hänsyn till de temperaturförhållanden, dvs krafter och spänningar, i spåret som kan tänkas uppstå under arbetets genomförande, dels med hänsyn till möjligheterna att utföra arbetet på rätt sätt, dels med hänsyn till ev. trafikeringsrestriktioner efter avslutat arbete. Se TDOK 2014:0520 kapitel 6 samt exempel på kontrollplan i TDOK 2014:0077 bilaga 1. För underhållsarbete i skarvfritt spår se TDOK 2013:0664 avsnitt 9.1-9.3 och för skarvspår se TDOK 2014:0756 avsnitt 9.1-9.2. 5 Temperaturen T är skillnaden mellan förväntad högsta rälstemperatur, Tf, och spänningsfri temperatur, To. Om osäkerhet råder beträffande kategori ska beställaren kontaktas. T.ex. byter man rätt antal sliprar som är tillåtet för aktuell kategori? Kategorierna beskrivs i TDOK 2014:0520 och TDOK 2014:0077 och ligger till grund för hastighetsberäkningarna i kontrollplanen. 6 Efter spårarbeten av kategori 1 erfordras konsolidering av ballasten innan full hastighet får tillämpas. Detta kan ske genom trafikbelastning enligt vad som redovisas i kapitel 5 i TDOK 2014:0520 och /eller genom insats av spårstabilisator (DSS),. Efter spårarbeten av kategori 2, erfordras normalt konsolidering av ballasten innan full hastighet får tillämpas, se kapitel 5 i TDOK 2014:0520. DSS kan användas för att undvika/minimera tiden för hastighetsnedsättning. Efter spårarbeten av kategori 3 erfordras normalt inga insatser med hänsyn till spårets sidostabilitet. Vid DEF-slipersbyte gäller istället TDOK 2014:0077. 7 Spåret anses alltid fullt stabiliserat efter trafikbelastning motsvarande 100 000 bruttoton (brt). 8 För tillåtna hastigheter efter stabilitetspåverkande arbeten se TDOK 2014:0520 respektive TDOK 2014:0077. 9 Hastighetsnedsättning ska göras på sådant avstånd att broms- och accelerationskrafter undviks på berörd sträcka. 10-11 Ensidig bax i kurva ändrar rälsmängden. Ändringen blir större ju större baxen är och ju mindre kurvradien är. Inåtbax ökar rälsmängden, vilket medför sänkt spänningsfri temperatur, medan utåtbax medför höjd spänningsfri temperatur. Se diagrammet i bilaga 4 TDOK 2013:0664 som visar ovanstående samband samt avsnitt 9.5 i samma TDOK. 12 Även efter större ingrepp där rälerna inte kapas, som ballastrening och genomgående slipersbyte, i spår som inte återförs till ursprungligt (med hänsyn till neutraltemperatur) eller absolut befäst läge, ska neutralisering göras. 13 All utförd neutralisering ska dokumenteras. För nollställningsmetoden används blankett enligt bilaga 9a. För beräkningsmetoden används blankett enligt bilaga 10a. Båda bilagorna återfinns i TDOK 2013:0664.
BLANKETT 9 (9) Krav 14 För varje slutsvetsskarv ska erforderlig dokumentation göras över rådande rälstemperatur och ev. speciella omständigheter vid arbetets utförande enligt kapitel 13 - Dokumentation TDOK 2013:0664. Slutsvetstemperatur dokumenteras på blankett enligt bilaga 3a i TDOK 2013:0664. Krav på neutralisering vid spårbyggnation enligt avsnitt 8.4.12 och efter spårunderhållsarbeten enligt avsnitt 9.6 i TDOK 2013:0664. 15 För nyare skarvfria spår ska slipersavståndet vara 600 mm i rakspår och i kurva, för äldre skarvfria spår ska slipersavståndet vara högst 65 cm i rakspår och i kurvor med R 500 m och högst 60 cm i kurvor med R <500 m. Maximalt tillåten tolerans för slipersavståndet är ± 20 mm. Antalet sliprar per 1000 m spår får inte avvika mer än 0,5 % från det antal som erhålls med slipersavstånd enligt ovan. Maximal tillåten snedställning av sliprar är 20 mm. Se TDOK 2013:0664 avsnitt 7.1.13 och 7.5. För skarvspår gäller slipersavstånd enligt TDOK 2014:0756 avsnitt 7.1.14 och 7.2.2. 16 Spårläget ska ha jämn kvalitet och större fel får ej förekomma. Krav enligt spårlägesnorm TDOK 2013:0347 ska innehållas. 17 Spår vars absoluta läge befästs ska uppfylla ställda toleranskrav. Krav enligt spårlägesnorm TDOK 2013:0347 ska innehållas. 18 Omedelbart efter avslutat spårarbete, innan trafik tillåts, ska spårläget kontrollmätas, se TDOK 2014:0520 respektive TDOK 2014:0077. Spårläget ska uppfylla kraven i aktuell hastighetsklass enligt TDOK 2013:0347. Metod för kontroll enligt nämnda TDOK. 19 Arbeten som rubbar eller försvagar spårets läge i ballasten (lyftning, stoppning, baxning, slipersbyte, kabelgrävning etc) eller rälernas befästning på sliprarna samt påsvetsning av rälerna får endast göras inom temperaturintervallet från -25 till +15 C kring känd befästningstemperatur eller alternativt kring spårets med säkerhet kända spänningsfria temperatur. Om befästningstemperaturen eller den spänningsfria temperaturen inte med säkerhet är känd gäller att rälstemperaturen inte får vara högre än +25 C eller lägre än -5 C. Påsvetsning av delar i växlar som inte påverkar spårets längskrafter får utföras enligt gällande svetsnormer. För gränser se TDOK 2013:0664. 20 I skarvfria spår ska särskilt övervakas sträckor där arbeten nyligen utförts som kan ha påverkat spårets stabilitet och då speciellt sträckor med högre risk för spårförskjutning, t.ex. Heybackspår. Särskild uppmärksamhet ska ägnas ställen där man kan konstatera tendenser till lyftning eller sidolägesförändringar. Där förhållandena bedöms särskilt ogynnsamma ska tåghastigheten sättas ned till 40 km/h eller därunder och spåret besiktigas efter varje tåg. Detta ska pågå till dess rälstemperaturen sjunkit till normala värden, under 30 C. Se TDOK 2013:0664 avsnitt 9.3 och 8.11-8.13. I skarvspår bör särskilt spår med spikbefästning samt sträckor där man kan konstatera tendenser till lyftning eller sidolägesförändringar övervakas. Även övergångszoner mellan skarvspår/skarvfritt spår, spikspår/heybackspår samt grusballastspår/makadamballastspår bör hållas under uppsikt. Där förhållandena bedöms särskilt ogynnsamma ska tåghastigheten sättas ned till 40 km/h eller lägre och spåret besiktigas efter varje tåg. Detta ska pågå till dess rälstemperaturen stadigvarande sjunkit under + 30 C. Se TDOK 2014:0756 avsnitt 9.2 och 8.5-8.7. Enligt tabellerna i TDOK 2014:0520 respektive TDOK 2014:0077 tillåts i vissa fall full sth, t.ex 200 km/h, innan trafikbelastningen 100.000 brutton har uppnåtts och spåret kan anses fullt stabiliserat. Detta innebär att trots att full sth tillåts måste spårsträckan betraktas som ofullständigt stabiliserad och hållas under bevakning, t.ex så kan rälstemperaturen stiga så att en hastighetsnedsättning måste återinföras, intill dess 100.000 bruttoton har passerat. 21 Om man inte använder rätt verktyg för materialhantering kan man bl.a. åstadkomma krosskador på betongsliprar, brottsanvisningar på räls, försämrad funktion på befästningsmaterial. 22-23 - 24 -