STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Standard Magazine Nr 4 december 2012 Pris 65 kr Nu kommer nya mätmetoder och material som kan göra industrins renrum ännu renare. INTERVJU Möt SIS nya VD FUNKTION Skydda dig mot företagets fiender 5 FRÅGOR Så ska Bågenholm mäta vården Rent hus Fläckfria fabriker KARTBILDEN KLARNAR ETIKETT SKA BLI LÄTT UNDVIK FRITT FALL
innehåll nr 4 2012 Standard Magazine 03 Standardiserat 04 05 11 12 Kommunens företagslots visar vägen. Noterat Rätt etikett ger lägre tillverkningskostnad och nöjdare kunder. Möt SIS nya VD 4 frågor till Charlotta Nilsson. 06 Reportage 10 14 17 För vissa branscher är renlighet en absolut förutsättning. Nytta & Nöje Med rätt fallskydd undviker du att genvägen blir en senväg. Fem frågor till... Eva Nilsson Bågenholm, regeringens äldresamordnare. Funktion Informationssäkerhet: Fienden lägger pussel. Utblick Globala standarder påskyndar utvecklingen av molntjänster. SIS Inside En personcertifiering väger tungt i ditt cv. 20 Visste du att... Entydiga symboler på webbkartor ger bättre räddningsinsats. STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE ANSVARIG UTGIVARE: Per Norstedt CHEFREDAKTÖR: Lovisa Krebs FORMGIVNING: Appelberg Publishing PRODUKTION: Appelberg Publishing OMSLAG: Getty Images TRYCK: Alloffset PRIS: 65 kr. Prenumeration 240 kr/år TELEFON: 08-555 520 00 ADRESS: 118 80 Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 E-MAIL: standardmagazine@sis.se WEBBADRESS: sis.se STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. Världens bästa standardiseringsorganisation Standardisering är viktigt. Det är viktigt för Sverige och ytterst betydelsefullt för svensk ekonomi. Årligen bidrar standardisering till den svenska samhällsekonomin med 25 miljarder kronor*. Det är därför som SIS och svenska företag och organisationer engagerar sig i internationella standardiseringsarbeten. För då kan vi göra vår röst hörd och driva vår linje i olika frågor. Det är ingen slump att SIS ansvarar för och driver 5 procent av ISO:s sekretariat, eller 3 procent av de europeiska sekretariaten inom CEN. Det är resultatet av målmedvetet arbete och vissheten om att vi måste vara med och få gehör för våra åsikter där beslut fattas som är betydelsefulla för svensk del. Teknikutvecklingen går allt fortare och betydelsen av globala överenskommelser blir ännu viktigare. Ett bra exempel på den snabba utvecklingen är de nya molnettjänsterna. Där är Sverige i högsta grad med och påverkar. Nyligen var SIS värd för det första internationella ISO-mötet där världens experter på området träffades för att diskutera vilka standarder som behövs för molnet. Det kan du läsa mer om i det här numret av Standard Magazine. Vi är stolta över det vi gör på SIS och det vi har åstadkommit hittills. Men det betyder inte att vi är nöjda och tänker slå oss till ro. Vi ska jobba ännu hårdare och bli ännu bättre på det vi gör. Allt för att du ska få ännu mer nytta av oss. Vi ska bli världens bästa standardiseringsorganisation! Charlotta Nilsson, VD SIS charlotta.nilsson@sis.se Årligen bidrar standardisering med 25 miljarder till den svenska ekonomin. *enligt den tyska DIN studien Economic benefits. 2 STANDARD MAGAZINE 4 2012
STandard Den nya standarden kommer att heta Kommunal företagslotsning ledning, process och personal, SS 884000. Den kommer att finnas tillgänglig hos SiS vid årsskiftet 2012/2013. För mer information k ontakta Anna Eldestrand, projektledare på SiS, anna.eldestrand@sis.se Standardiserat Företagslotsning Läs mer på sis.se/tk541 Lotsen Så får företag bättre service TEXT Mikael Gianuzzi foto Walter B. McKenzie/Getty Images nart kommer en ny standard för kommunala företagstjänster. Standarden är ett verktyg för att jobba med näringslivsfrågor på ett lik artat sätt i kommunerna, säkerställa en servicenivå och därigenom skapa ett gynnsammare företagsklimat, säger Malin Albertsson, ordförande i SIS kommitté Kommunservice till företag, SIS/TK 541 och turismoch informationschef i Hultfreds kommun. Själva begreppet kommunal företagslotsning beskriver en process där företagens kontakter med den kommunala verksamheten hanteras. Många företagare kan uppleva att samordningen kring företagsärenden brister. Därför ska det finnas ett strukturerat samarbete bland de anställda i kommunen som arbetar med service till företag. Även om det finns många vägar in i processen ska företagaren ha en enda kontaktperson som samordnar företagets ärenden. Standarden ökar kommunernas förutsättningar att på ett effektivt sätt hjälpa näringslivet med information, samordning och beslutsfattande, säger Anna Eldestrand, projektledare på SIS. Standarden består av tre nivåer. Del ett handlar om hur kommunledningen ska arbeta och del två handlar om hur företagslotsningen ska fungera i praktiken. Del tre handlar om kraven på personalnivå. Det kan till exempel vara att ange vilka färdigheter och kunskaper personer som arbetar med företagslotsning ska ha. Bakom standarden står en bred kommitté med representanter från såväl stora som små kommuner samt företag. Nästa steg för SIS kommitté är att arbeta fram underlag för certifiering av kommunal företagslotsning. 4 2012 Standard Magazine 3
Noterat FOTO: FRED CARRIEDO B AKTUELLT FRÅN SIS FÖRLAG Rätt etikett Lägre kostnader i tillverkningen och minskad irritation hos slutkonsumenten över etiketter som lossnar. Det är några av de effekter som den nybildade arbetsgruppen för internationella standarder inom etikettbranschen hoppas kunna uppnå. Bakgrunden är att det i dag saknas gemensamma riktlinjer bland beställare och leverantörer kring etiketter. Det man vill uppnå är att alla viktiga krav tas upp i beställningen och att de blir jämförbara. Det handlar bland annat om användningsområde, vilken yta etiketten ska appliceras på och om etiketten ska vara permanent eller avtagbar. Men också materialets tjocklek, Olika typer av etiketter finns på de flesta produkter. Hittills har en gemensam standard saknats. temperaturområde, typ av lim, tryckfärg med mera. I dag har varje leverantör sin egen specifikation, säger Mikael Hjalmarson på Ericsson, en av initiativtagarna till arbetsgruppen. Med internationella standarder för etiketter minskar risken för felbeställningar samtidigt som möjligheten att jämföra offerter från flera olika leverantörer ökar. Det skapar förutsätt ningar för en effektivare bransch och lägre kostnader för beställaren. Den svenska arbetsgruppens arbete startade i höstas och SIS kommer även att driva det internationella ISO- sekretariatet inom området Packaging Labels (Förpackningar Etiketter). HÅLLBARHETSSPELET I Hållbarhetsspelet får du och dina kollegor på ett spännande sätt utforska vad socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar kan innebära i praktiken. Utifrån den nya standarden ISO 26000 ställs ni inför olika typer av dilemman. Vad gör VD- Victor när företagets lönsamma etiska fonder visar sig vara vapeninvesteringar? I Hållbarhetsspelet har du makten och ansvaret! Pris: 995 kr Art.nr: BCK-86148 Bättre nanoregler gynnar teknikutvecklingen. Mats Engström, chefredaktör Ny Teknik. Apropå att Sverige ska ta fram en nationell handlingsplan för säker användning av nanomaterial. MSB - EN AKTIV DELTAGARE MSB, Myndigheten för samhällsskydd och bered skap, är mycket aktiv inom standardiseringsarbete. Representanter från MSB sitter med i ett 50-tal olika kommittéer, både nationella och internationella. Fördelen med standardisering är att vi kan ta fram standarder tillsammans med andra aktörer i samhället. Vi kan bjuda in representanter från både 5000 personer deltar i ett eller flera av 332 pågående standardiseringsprojekt hos SIS. det privata och det offentliga och kan diskutera vilka krav som ska ställas för att göra samhället mer säkert. I och med att vi blir allt mer beroende av olika aktörer i samhället, vi blir mer och mer sammanflätade, så är vi beroende av att vi jobbar på ett mer likartat sätt, säger Åsa Kyrk Gere på MSB. Se film om MSB på sis.se/msb MATERIALNYCKELN Materialnyckeln är ett utmärkt verktyg för att göra översättningar mellan gamla och nya beteckningar för metalliska material i svensk industri och för att hitta likvärdiga material i t.ex. Kina, Japan, USA och Ryssland. Detta är tolfte utgåvan. Sedan förra utgåvan har vi framför allt kompletterat med fler jämförelser mellan europeiska material och material från Kina och USA. Pris: 1 595 kr Art.nr: BCK-87381 För att köpa böckerna kontakta SIS Förlag: 08-555 523 10 eller sis.sales@sis.se 4 STANDARD MAGAZINE 4 2012
Intervju Charlotta Nilsson 4FRÅGOR TILL Charlotta Nilsson, ny VD för SIS sedan den första oktober. Här ger hon sin syn på sitt nya uppdrag och på standardisering. TexT Lovisa Krebs FoTo Sten Jansin Charlotta Nilsson Ålder: 42 år Bor: Stockholm Krriär: Erfarenhet som VD och styrelsearbete inom telecom, consulting och IT. Senast som VD för Ardendo AB. Standardisering är en viktig förutsättning för att innovationer ska kunna nå ut till användare runt om i världen. Vilka frågor står högst på agendan för dig som ny VD för SIS? Jag funderar på hur vi ytterligare kan förädla det fantastiska utbud som finns i dag. Därför är det viktigt för mig att träffa många medlemmar och kunder, och lyssna på deras erfarenheter. Det finns självklart en hel del för mig att sätta mig in i då verksamheten är mångfasetterad. Vad vill du åstadkomma på lite längre sikt? Jag vill att fler ska få upp ögonen för vilket värde standarder och standardisering kan ge. Möjligheterna är oändliga, det är våra medlemmar som bestämmer vilka projekt vi startar och vilka standarder som tas fram. Här måste vi bli bättre på att kommunicera att vi är en förening som är intressestyrd. Vi måste också bli bättre med att nå ut med vilka möjligheter företag och organisationer har att hämta hos SiS. Vi har det internationella nätverket, verktygen och kompetensen för att ta fram överenskommelser som kan vara avgörande för hur en hel bransch kommer att utvecklas. Hur ser du på standardiseringens roll i samhället? Standardisering är behovsdrivet, vilket är viktigt att komma ihåg. Det är frivilliga gemensamma lösningar på återkommande problem. Så länge det sker forskning och utveckling i samhället, det gäller både inom industri- och tjänstesektorn, så kommer behovet av standardisering att finnas. Och jag tror att det kommer att öka ännu mer framöver, på grund av att förändringar går allt snabbare. Standardisering är en viktig förutsättning för att innovationer ska kunna förpackas och nå ut till användare runt om i världen. Hur vill du förklara nyttan med standardisering? Det unika är att intressenterna själva är med och sätter spelreglerna för sin egen bransch, istället för att passivt behöva rätta sig efter riktlinjerna i efterhand. Standardisering pågår hela tiden runt om oss i olika organisationer och nätverk. Antingen väljer du att vara med och påverka eller så låter du andra bestämma spelreglerna för din bransch. 4 2012 Standard Magazine 5
Absolut rent Ibland måste det vara absolut rent i industrilokaler. Partiklar som förorenar innebär risker för läkemedels industrin, livsmedelsindustrin och många andra industrier. Nu kommer nya mätmetoder och material som kan göra industrin ännu renare. TEXT Susanne Rydell FOTO Adam Haglund REN STANDARD VAD: En serie ISOstandarder om renhetsteknik. Standarderna handlar om renhet när det gäller partiklar i luft och vätskor samt på ytor. Några av de senaste tilläggen handlar om hur luftburna nanopartiklar ska klassificeras i grupper och om ren göring av ytor för att uppnå definierade nivåer av renhet. VAR FÖR: Renhetsteknik blir allt viktigare när produkter och processer ska optimeras. Standarderna syftar till att skapa ett system för klassificering, provningsmetoder för att verifiera renhetskrav och metoder för arbete i renhetskontrollerade områden. VILKA: Standarderna riktar sig till tillverkningsindustrin, till exempel inom medicinteknik, bioteknik och läkemedel. De riktar sig också till företag som bygger rena rum, till exempel elektronikindustri samt byggoch anläggningssektorn. NÄR: Standarderna ses över åtminstone vart femte år. Arbetet med revideringar av två av de grundläggande standarderna ska vara klart 2015. HUR: Du kan påverka genom att delta i SIS kommitté Renhetsteknik SIS/TK 108. Kontakt: Sven Radhe, projektledare SIS, sven.radhe@sis.se, 08-555 521 12 Läs mer på sis.se/tk108 6 STANDARD MAGAZINE 4 2012
Reportage Ren industri Tänk på skillnaden mellan hur en bil såg ut på 70-talet och hur en bil ser ut i dag. Berit Reinmüller Fläckfri fabrik. För Marcus Andersson på Gambro är renhet i produktionen en absolut nödvändighet. Inom industrin och forskningen finns särskilt rena miljöer, renrum. Dessa rum är byggda för att vara så rena som möjligt och föroreningarna, i form av luftburna partiklar, kontrolleras noggrant. En serie standarder reglerar miljön i renrum. För Marcus Andersson, Manager Quality Control Solutions på Gambro i Lund, är renhet i produktionen en absolut nödvändighet. Han är kvalitetsansvarig för tillverkning av engångsprodukter som används vid behandlingar för njurdialys. Våra produkter är klassade som medicinteknisk utrustning i vissa länder och som läkemedel i andra länder, säger Marcus Andersson. På fabriken arbetar ungefär 100 personer. Marcus Andersson konstaterar att en noggrann kvalitetskontroll vid tillverkningen är grunden till hela verksamheten. All tillverkning sker i renrum och Gambro har strikta rutiner för ombyte, tvätt av kläder och så vidare. Alla rutiner är dokumenterade och baserade på de standarder som företaget följer. Standarderna är bra riktlinjer och innebär stöd och hjälp för oss, det är ett sätt att se till att vi inte gör misstag i produktionen. Standarderna ser jag som en samlad kunskapsbank där man satt upp regler och rutiner för att undvika att göra fel. Vi utgår från standarderna när vi skapar egna rutiner. Arbetet med standarder på området är långt ifrån nytt. Det har pågått sedan 70-talet, men under decennierna har mycket hänt när det gäller tillverkningen i renrum. En enkel jämförelse är att tänka på bilar. Tänk på skillnaden mellan hur en bil såg ut på 70-talet och hur en bil ser ut idag. Då får man en bild av utvecklingen, kommenterar Berit Reinmüller, ordförande i SIS kommitté Renhetsteknik, när hon förklarar utvecklingen. 4 2012 Standard MagazIne 7
Reportage Ren industri Några konkreta exempel på förändringarna: materialen är säkrare, mätmetoderna är effektivare och kraven är därmed striktare. Därför måste även standarderna uppdateras och anpassas efter den utveckling som pågår. Nu pågår revidering av två av de grundläggande standarderna, som båda handlar om klassificering av rena rum med avseende på luftburna partiklar. Berit Reinmüller arbetar som docent på Chalmers inom skyddsventilation med inriktning på renhetsteknik. Hon förutspår att revideringarna av standarderna får stor betydelse, bland annat eftersom mätmetoderna har utvecklats. De nya effektivare mätmetoderna kommer att innebära påtagliga förändringar. Men det finns också olika åsikter om hur arbetet ska göras. Därför är det viktigt att många är med och påverkar, säger hon. De nya standarderna beräknas bli klara 2015. Samtidigt pågår arbete inom en rad andra undergrupper, en av de senaste berör nanopartiklar. Det är lätt att inse att vissa industrier, till exempel läkemedel och medicinteknisk utrustning, måste ha delar av sin tillverkning i renrum. Men betydelsen av standarderna och utvecklingen av renhetsteknik berör många andra områden såsom tillverkning av elektronik och livsmedel. Exempel på vardagsprodukter är mobiltelefoner och skivat bröd. Den nybakade limpan är ren när den kommer ut ur ugnen, men sen ska den skivas och kylas ner. Då vill man inte få in partiklar som bär med sig mögelsporer. Det skulle innebära att limpan möglar snabbt. Med tanke på att utvecklingen går mot användning av mindre konserveringsmedel och önskemål om längre hållbarhet blir frågan allt viktigare i livsmedels industrin och förpackningsindustrin, säger Berit Reinmüller. RenRum Ett renrum, med låga halter av föroreningar, kan användas för tillverkning eller forskning. Rummet har en kontrollerad nivå av antalet luft burna partiklar per kubikmeter. Som exempel kan nämnas att luft i en stadsmiljö kan innehålla omkring 35 000 000 RenRum stadsmiljö partiklar per kubikmeter i storleken 0,5 µm och större i diameter. Ett renrum av klass ISO 1 tillåter inga partiklar i den storleken och endast 12 partiklar per kubikmeter 0,3 µm och mindre. Det finns nio ISO klasser av renrum och ISO klass 1 är den tuffaste. 12 partiklar/m3 35 miljoner partiklar/m3 8 Standard Magazine 4 2012
All tillverkning sker i renrum och Gambro har strikta rutiner för ombyte och tvätt av kläder. Flergångskläder blir renare än om man använder engångsprodukter. Henrik Misiorny De kläder som används i ren rum för tankarna till science- fiction. Till vänster syns exempel från Fristads Kansas sortiment. Standarderna är bra riktlinjer och innebär stöd och hjälp för oss Marcus Andersson STENHÅRD KOLL PÅ KLÄDERNA I NYKÖPING JOBBAR ett 30-tal personer med att tvätta kläder till andra industrier runt hela Sverige, däribland Gambro i Lund, som beskrivs i texten här intill. Kläderna tvättas och förpackas så att de kan användas i så kallade renrum. Syftet är att undvika förorenande partiklar. Ren tvätt betyder något annat hos Berendsen Textil Service i Nyköping än det gör hemma. Tänk science-fiction eller operationsrum, så stämmer det bättre. Medarbetarna arbetar iförda heltäckande kläder, munskydd och handskar. Innan någon av dem går in i renrummet måste de passera via en luftsluss. Varje plagg som företaget tvättar har en isydd transponder så att det går att spåra elektroniskt genom hela processen. Vi använder samma kläder som vi hanterar åt våra kunder i industrin, säger Henrik Misiorny, platschef på Berendsen. Kläderna är av 100 procent polyester, tätt vävda med trådar som tillverkats av ändlöst långa textilfibrer eftersom det är viktigt att kläderna inte har lösa fibrer som kan släppa ifrån sig partiklar. Det gör att flergångskläder blir renare än om man använder engångsprodukter, säger Henrik Misiorny. Han är medlem i SIS kommitté för renhetsteknik och företaget arbetar med stöd av flera ISO-standarder. Dessutom finns ytterligare myndighetskrav som läkemedelsindustrin behöver rätta sig efter. Men läkemedelsindustrins krav hänvisar till standarderna, så det finns en samsyn på vilka krav som ska gälla. Partiklar som kan ta med sig mikro organismer, som bakterier, är en risk i flera tillverkningsprocesser. Hur stor risken är beror på vad som tillverkas, därför finns också nio olika klasser av renhet i standarderna. Standarderna definierar vilka nivåer av renhet vi använder. Det gör att vi alltid kan diskutera med våra kunder utifrån en tydlig referensram. Berendsen är ett internationellt företag med liknande anläggningar för att hantera renrumstvätt i andra länder i norra Europa. Kunderna är också ofta internationella företag, därför är det viktigt att standarderna är internationella, säger Henrik Misiorny. Den pågående revideringen av standarderna får stor betydelse, tror han. Det är viktigt för oss eftersom det här påverkar vår dagliga verksamhet. Kraven kommer antagligen att bli hårdare i de reviderade versionerna, men det är bara bra, säger han. 4 2012 STANDARD MAGAZINE 9
Nytta & Nöje Fallskydd FYRA HÖJDARTIPS Undvik arbete på hög höjd Förebygg fallriskerna Minska konsekvenserna vid ett fall med hjälp av fallskyddsutrustning Gå en grundläggande fallskyddsutbildning. Mer om standarder för fallskyddsutrustning och hur du kan vara med och påverka finns på www.sis.se/tk403 Bli inte ett fall för akuten En höjd på två meter ser kanske inte så farlig ut, men ett fall kan få allvarliga följder. Rätt fall skydds utrustning och kunskap om hur den används är A och O, både hemma och på jobbet. TEXT Åke R Malm FOTO istockphoto Du känner kanske igen dig: D En lampa uppe på verkstadsväggen behöver bytas, eller så måste snön hemma på garagetaket bort. Det där ser ju inte så högt ut. En stege borde duga. Säkerhetsutrustning? Nej, det här går fort Då gäller det att hejda sig och tänka på fallskyddet. Annars kan genvägen bli en senväg som slutar med sjukskrivning och men för livet. Statistik visar att fall från höjd står för nästan hälften av alla arbetsplatsolyckor med över två veckors sjukfrånvaro. Men de går att undvika. Det finns flera olika typer av fallskydd, både för att förhindra ett fall och för att förhindra att den som faller blir skadad, säger AnnSofie Kero på Arbetsmiljöverket. Hon är ordförande i Personlig fallskyddsutrustning, SIS tekniska kommitté 403, som arbetar med standardisering av fallskydd. De består bland annat av en sele och en förankringslina, men även andra komponenter ingår. Syftet är att påverka kvalitet, funktion och säkerhet så att utrustningen ger ett bra skydd. Men, fallskyddsutrustning är alltid ett sistahandsval. Går det att sätta upp staket eller annat som förhindrar fall ska man göra det, säger AnnSofie Kero. Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna blir en höjd hög redan vid två meter. Men det är inte bara att dra på sig en sele och koppla fast sig, det gäller att veta hur man ska göra också. Både privatpersoner och yrkesproffs kan förkovra sig hos olika utbildningsföretag som lär ut fallskydd. För proffsens del sker det ofta i arbetsgivarens regi. Hos gruvföretaget LKAB är det gott om djupa schakt och höga maskiner. Över 2 500 anställda har utbildats i grundläggande fallskydd och det har de glädje av även på hemmaplan. Vår policy är att ta ett helhetsgrepp på säkerheten. Därför lånar vi även ut utrustning privat till våra anställda om de behöver skotta ett tak eller något, säger Åke Andersson som är instruktör på LKAB. 10 STANDARD MAGAZINE 4 2012
När gick du senast en utbildning i projektledning? Projektledning grunder. 12-14 mars och 16-18 april. Projektledning fördjupning. 29-30 maj. Ny utbildning Att leda och kommunicera i projekt. 15-16 maj. Workshop: Att facilitera arbetsmöten gå från ord till handling. 21 mars och 21 maj. Anmäl dig på sis.se/utbildning
Funktion Informationssäkerhet SyStem blir angripet Möjliga orsaker: Massanrop till webbplats, hackerattack, ren brottslighet. Tänkbara åtgärder: Använd senast möjliga versioner av mjuk och hårdvara, ha en bra omvärldsbevakning, samverka med polis och andra myndigheter. Fienden lägger pussel Känslig information i fel händer kan hota både företags och människors säkerhet. Därför gäller det att bestämma vad som är viktigt och hur det ska skyddas. text Åke R Malm illustration Graham Samuels Fienden lägger pussel. Behåll din bit. Så lyder ett klassiskt motto för att skydda rikets säkerhet. Principen är lika användbar för viktig information hos företag och myndigheter. Om ett känsligt affärsdokument kommer på avvägar eller en skyddad identitet blir röjd kan följderna bli allvarliga. Allt från att ett företag går i konkurs till att en människa kommer till fysisk skada. Därför gäller det att ha koll på sina informationstillgångar och hur de hanteras. Ett verktyg för det är standardserien ISO 27000 om 12 Standard Magazine 4 2012 informationssäkerhet som SiS tekniska kommitté 318 arbetar med. Den ena delen är hur lednings- och styrprocessen ska se ut för att skydda de informationstillgångar som finns i verksamheten. Den andra är hur vi skapar den faktiska säkerheten, säger Rikspolisstyrelsens Jan-Olof Andersson som är kommitténs ordförande. Första steget är att klassificera all information på tre punkter: hur konfidentiell är den, hur tillgänglig måste den vara i verksamheten och hur höga är kraven på Det finns en affärsmodell för hur du stjäl identiteter, tar över bankkonton eller blockerar viktig information.
InformatIon blir förstörd Möjliga orsaker: Brand i arkiv eller serverhall, kraschad hårddisk Tänkbara åtgärder: Effektivt brandskydd, utspritt datasystem med överkapacitet (redundans), säkerhetskopior på annan plats. InformatIon på avvägar Möjliga orsaker: Stöld, medarbetare läcker, förlust av dator eller mobiltelefon. Tänkbara åtgärder: Klassificera all information, begränsa åtkomsten till utvalda medarbetare, kryptera lokala hårddiskar och/eller lägg viktig information centralt. riktighet? Steg två är att analysera vilken risk det innebär om det skulle brista på någon av punkterna. Sedan går det att besluta vilka rutiner och åtgärder som är nödvändiga. Hur det går till i praktiken är också beskrivet i ISO 27000-serien. Målet är att de grundläggande metoderna ska genomsyra hela organisationen. I dag är informationssäkerhet och ITsäkerhet intimt förknippade med varandra. Det mesta av de informationstillgångar vi har i dag är behandlade via IT på något sätt. Det är egentligen väldigt lite som enbart ligger i något annat medium, säger Jan-Olof Andersson. För att undvika dataintrång och liknande angrepp är hans främsta råd att alltid ha hårdoch mjukvara av senaste version. Inte minst eftersom hotbilden hela tiden blir värre. I början av 80-talet handlade det i första hand om hackers som ville visa att de kunde tekniken, men i dag är det en rent kriminell verksamhet. Det finns en affärsmodell för hur du stjäl identiteter, tar över bankkonton eller blockerar viktig information för att sedan kunna pressa ägaren på pengar. SäkerhetSpaket Som Standard SS-ISO/IEC 27000-serien har som mål att öka informations säkerheten. Standarden består av flera delar: Översikt och begrepp, 27000 Krav på ledningssystem, 27001 Riktlinjer, 27002 Vägledning för införande, 27003 Mätning, 27004 Hantering av risker, 27005 Kontinuitetsplanering, 27031 Hantering av incidenter, 27035 För mer information: bengt.rydstedt@sis.se Läs mer på sis.se/tk318 4 2012 Standard Magazine 13
Utblick Molntjänster Molnet är egentligen ett annat namn för internet och molntjänster kan med andra ord nås med vilken enhet som helst: stationär dator, laptop, telefon eller surfplatta. Checka in i molnet Molntjänster, cloud computing, innebär att filer och datorprogram finns på nätet, i molnet. När företag checkar in sina data får de fördelar i form av låga IT-investeringar och mindre krångel. TexT Måns Widman grafik Robert Hagström foto Getty Images, Tobias Ohls 14 Standard Magazine 4 2012
Fördelarna med molntjänster är många och intresset ökar bland svenska företag. Men än så länge är det bara 34 procent som använder molntjänster. Det visar undersökningen Mobility Report. Ja Använder ert företag molntjänster? om ja... Använder ni någon av följande molntjänster? 39% 19% 30% 16% 29% 26% källa: Telenor MobiliT y r eport 2012 34% 62% Nej, ingen av dessa Andra affärssystem Tidrapportering Mobila växellösningar Kundregister Dokumenthantering Vet ej 4% Nej 600 intervjuer med beslutsfattare Begreppet molnet är relativt nytt och någon gemensam terminologi saknas än så länge. Området omges ofta av en viss förvirring, men en global standard kommer att skingra dimmorna och lägga grunden för en snabbare och effektivare utveckling av molntjänster. Nyligen genomfördes det första internationella mötet med syfte att ta fram en global standard för molntjänster i den samverkansgrupp som har bildats av de globala standardiseringsorganisationerna iso och itu-t. Skapandet av en global standard är mycket viktigt för företag i skilda delar av världen som vill samarbeta på detta område för att kunna tillhandahålla attraktiva tjänster på marknaden, säger Ewelina Szczekocka, Telekomunikacja Polska SA (varumärke Orange), Polen. I Kina är det mycket hett med molntjänster, berättar Yuan Yuan, Vice Director, Software Department, IT Research Center, China Electronics Standardization Institute. Myndigheter, företag, organisationer, universitet alla räknar med att molntjänster kommer att utvecklas och bli oerhört viktiga i framtiden. Standarden blir en stabil grund för molntjänstindustrin och dess globala marknad, säger hon. Mötet mellan ledande experter inom cloud computing från ett tjugotal länder ägde rum i Stockholm i september. Bland deltagarna fanns representanter för både leverantörer och kunder på marknaden för molntjänster. Standarden ska utvecklas i samarbete mellan de internationella standardiseringsorganisationerna ISO och ITU (International Telecommunication Union). SiS, som håller ihop arbetet i Sverige, var värd för evenemanget. Genom att köpa molntjänster kan företag slippa göra dyra it-investeringar i infrastruktur och i stället få fasta månadskostnader och mindre krångel. En av de stora fördelarna med molntjänster Deltagare i SIS kommitté ITstandarder för distribuerade plattformar, applikationer och tjänster, SIS/TK 542: Arbetsförmedlingen IBM Svenska Microsoft SineQra Solutions Skattekontoret, Göteborg Softarc Tieto Sweden Healthcare & Welfare Kommittén deltar i det globala standardiseringsarbetet inom ISO, som sköts i kommittén ISO/IEC/JTC 1/SC 38. Där ingår cloud computing och SOA (Service Oriented Architecture). Just nu pågår det arbete med Skapandet av en global standard är mycket viktigt för företag i skilda delar av världen. Ewelina Szczekocka Standarder för molntjänster Terminologi (blivande svensk standard) och Referens arkitektur. Det arbetet leds av Anders Kingstedt som också är ordförande för det svenska molnet-arbetet som sker inom SIS kommitté TK 542. Troliga kommande arbeten: Service Level A greements och Service Delivery Principles. Den svenska SIS-kommittén har sam arbete med Cloud Sweden och Eurocloud Sweden och arbetar aktivt för att lyfta molnet frågor nationellt. För mer information eller om du vill vara med och påverka, kontakta Patrick Lindén, projektledare på SIS, patrick.linden@sis.se Läs mer på: sis.se/tk542 4 2012 Standard Magazine 15
Utblick Molntjänster Vad är molnet? Molntjänster är en teknik som gör det möjligt för användare att få tillgång till program vara och andra resurser i form av webbtjänster. All over Press är också att de gör det möjligt för användare att utföra sitt arbete var de än befinner sig, under förutsättning att de kan koppla upp sig på nätet, säger Yuan Yuan. Företag som utvecklar och säljer molntjänster kommer att kunna certifiera sig enligt standarden. En certifiering ger både leverantören och dess kunder fördelar. Det är en kvalitetsstämpel. Den gör det lättare för kunden att välja rätt molntjänst, säger Laura Kuiper, Consulting Engineer, Research Advance Development, Cisco Systems, USA. Moln tjänster kommer att utvecklas och bli oerhört viktiga i framtiden. Standarden blir en stabil grund för molntjänstindustrin och dess globala marknad. Yuan Yuan, China Electronics Standardization Institute Standarden ska bestå av två delar. En del definierar terminologin på området. Den andra delen definierar referensarkitekturen inom molnet. Den beskriver olika delar av molnet, vilka tekniker de bygger på och hur de interagerar med varandra. Förhoppningen är att standarden ska tydliggöra bilden av vad molnet är för alla aktörer på marknaden. I dag är det svårt för kunderna att jämföra olika leverantörers molntjänster. Det måste bli lättare, säger Bengt Bäverman, IT-arkitekt, Arbetsförmedlingen, Sverige. Han får medhåll från Laura Kuiper. Oavsett var i världen köpare och säljare befinner sig kommer de att förstå varandra. På det sättet sparar alla tid och pengar, säger hon. I fortsättningen kommer de internationella mötena att äga rum två gånger om året. Vid sidan om de stora mötena sker det också lokala möten. I Sverige träffas vi en gång i månaden och sammanställer och diskuterar vad vi och andra har gjort, säger Bengt Bäverman. Det återstår en del arbete innan standarden är klar. Delen som definierar terminologin kommer vi sannolikt kunna vara klar med inom 18 månader. För delen med referensarkitekturen kommer det nog ta två till tre år innan vi har något som är klart att publicera, säger Laura Kuiper. Vi har komplicerade förhandlingar och mycket arbete framför oss. Vi har nu tagit de första stegen, och det är en bra start, säger Ewelina Szczekocka. q Fördelar Kostnadseffektivt: Användarna betalar bara för det som de använder. Flexibelt: Användandet kan ökas eller minskas efter behov. Uppdaterat: Programvaran uppdateras kontinuerligt. Tillgängligt: Åtkomst var som helst. Nackdelar Säkerhet: Överlåta IT-säkerhet till extern part kan innebära en säkerhetsrisk. Uppkopplingskrav: Användaren måste varauppkopplad. Ansvar: Kan vara otydligt vem som bär ansvar om data försvinner. Legalt: Olika lagar reglerar lagring digitalt. 16 Standard Magazine 4 2012
5 frågor till... Eva Nilsson Bågenholm, nationell äldresamordnare utsedd av regeringen att under mandatperioden 2010 2014 samordna satsningen på de mest sjuka äldre. Vården måste mätas TEXT Petra Lodén FOTO Sten Jansin KVALITET I ÄLDREBOENDE SIS har fått i uppdrag att ta fram svensk standard för äldrevård och omsorg som avser både offentliga och privata vårdgivare. Detta görs i två grupper som ska ta fram var sin standard: Kvalitet i äldreboende, SIS/TK 572, och Kvalitet i hemtjänst, SIS/TK 573. Vad ska du göra som äldre samordnare? Jag är ansvarig för regeringens äldresatsning på Socialdepartementet och satsningen sker i samarbete med SKL och Socialstyrelsen. Vi har identifierat ett antal områden som vi har satt upp mål för. Det handlar om bättre demensvård, bättre vård i livets slutskede, förebyggande vård, läkemedelsanvändning samt en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Vi ska ta reda på hur det ligger till och se om det blivit någon förbättring genom att varje år under den här fyraårsperioden följa upp resultaten. Varför har SIS fått i uppdrag att ta fram standarder för vård och omsorg? Det är inte så vanligt inom omsorg och vårdens område med standarder och vi diskuterade tidigt hur SIS skulle kunna bidra till vårt arbete. När SIS hörde av sig och var intresserade av att hjälpa till att ta fram överenskommelser inom omsorgsområdet tyckte vi att det lät spännande. Varför är det viktigt med gemensamma överenskommelser för kvalitet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre? Ett sätt att börja jobba med kvalitetsfrågor inom vården är att ta fram standarder. Efter skriverierna i media på sistone ropade alla på regler, men det är svårt att hitta något som fungerar. SIS arbete kan vara en möjlig väg att gå. Parterna själva kan jobba med detta. Det ska bli intressant att se vad de kan ta fram. Vem riktar sig de nya standarderna till i första hand? De som arbetar med äldreomsorg, de som bedriver och de som beställer omsorg och vård. Vilka förbättringar kommer de äldre att märka av? Målet är att få en hög och jämn kvalitet för den enskilde äldre. Det är svårt att mäta vad som är god kvalitet, så det är en stor utmaning. Men det går. Vi har precis börjat och jag är övertygad om att det kommer att finnas kvalitetssystem på olika sätt. 4 2012 STANDARD MAGAZINE 17
SIS Inside AKTUELLA S UTBILDNINGAR Personcertifiering för miljörevisorer Genom personcertifiering säker ställs att du behärskar god miljö kunskap, miljöteknik, miljöledningssystem, riskbedömning samt är väl insatt i lagar och regler på miljöområdet. Du ska också vara väl förtrogen med metoder, tillvägagångssätt och teknik för att genomföra revision. En certifierad miljörevisor kan utföra första- eller andraparts miljörevisioner. Du kan också arbeta som tredjepartsrevisor på uppdrag av ett certifieringsorgan. Certifieringsdatum 2013: 22 februari 19 april 14 juni SIS erbjuder även personcertifiering som: Informationssäkerhetsspecialist, certifierings datum 2013: 22 februari 19 april 14 juni Maskinsäkerhetsspecialist, certifieringsdatum 2013 15 mars 24 maj Du kan även bli diplomerad areamätare, kursdatum 2013: 13 14 februari 6 7 mars 17 18 april 22 23 maj Under 2013 kommer vi också att börja erbjuda diplomeringsprogrammet Hållbarhetssamordnare utifrån ISO 26000. Läs mer på sis.se/ personcertifiering g NYA ANSIKTEN Tor Fridell är ny ordförande för IT-standarder för lärande, SIS/TK 450. Tor är civilingenjör i datateknik från Linköpings Tekniska Högskola där han också arbetar som Ladokansvarig, dvs. ansvarig för den databas där allt om studier och studenter lagras. Tor är också president i intresseföreningen European Campus Card Association (ECCA). Björn Rödsta, Göteborg, är ny ordförande för Flytande och gasformiga bränslen, SIS/TK 414. Björn är kvalitetsansvarig för produkterna inom Preem. Han har många års erfarenhet inom Preem och tidigare BP, bland annat som laboratoriechef på Preemraff i Göteborg, och som produktionsansvarig på Preem Specialbränsle. Ulla Edberg, Uppsala, tillträder som ordförande i Livsmedel och foder, SIS/TK 435, den 1 januari 2013. Ulla är docent i medicinsk och fysiologisk kemi och arbetar sedan 25 år tillbaka på Livsmedelsverket. Ulla är också svensk representant i Codex kommitté för metoder och provtagning. Björn Norell, Östersund, är omvald ordförande i Hydrometri SIS/TK 432. Han är ingenjör och har bland annat studerat geovetenskap vid Uppsala universitet. Björn representerar Elforsk i kommittén och till vardags arbetar han som hydrolog vid Vattenregleringsföretagen i Östersund. Y SIS I MEDIA Robert Lundin, Hunnebostrand, är omvald ordförande i Kalibrering, mätning och provtagning av flytande och gasformiga bränslen, SIS/TK 411. Robert är kvalitetsingenjör på distributionsavdelningen på Preemraff i Lysekil, där han främst arbetar med frågor rörande kvalitetssäkring, provtagning och optimering. Han har en högskoleexamen i fysik från Göteborg. SIS har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en kvalitetssäkring för äldrevård och äldreomsorg. Det nya verktyget ska kunna användas som ett förbättringsverktyg och för kravsättning i samband med upphandlingar. Tidningen Skandinavisk Sjukvårdsinformation 7 september Arbetet med att ta fram världens första standard för utbildning av vårdhundar pågår under ledning av SIS och beräknas vara klart vid årsskiftet. Kommunernas efterfrågan på vårdhundsteam ökar stadigt, säger SIS projektledare Christa Ahlenblom. Dagens Nyheter 24 september Jag tycker att det är väldigt bra att EU markerar betydelsen av molnet. Det har stort symbolvärde, säger Anders Kingstedt som är ordförande för SIS arbetsgrupp om molnstandardisering och en av flera ordföranden i det gemensamma molnprojekt som de internationella organisationerna ISO och ITU startat. Ny Teknik 1 oktober Snart släpper SIS riktlinjer för egendeklaration av socialt ansvarstagande. Dokumentet som bygger på en nederländsk förlaga beskriver hur man kan visa att man följer ISO 26000:s vägledning eller på annat sätt arbetar med socialt ansvarstagande. Kvalitetsmagasinet 8 oktober p NYA MEDLEMMAR 15 augusti 5 november 2012 Afasiförbundet i Sverige Aleris Omsorg AB Alfons Haar Svenska AB Almega AB Aptum Fallskydd AB AQ Wiring Systems AB Bodycote Hot Isostatic Pressing AB Bold Printing Group AB Brandab Skydd & Säkerhet AB Capio Geriatrik AB Centuri AB Certezza AB CLP System AB Domsjö Fabriker AB Efo AB ELU Konsult AB FANUC Robotics Nordic AB Flexlink Components AB Fora AB GPP Perimeter Protection AB Grafiska Företagens Förbund Halmstads kommun Holmbergs Childsafety Holding AB Jernhusen AB Know IT Dalarna AB Kommunicera Communications i Göteborg AB Konsumenternas Försäkringsbyrå Kropp & Själ Med Omtanke i Helsingborg AB Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund LFV Lib Luck & Inredningsbolaget i Borås AB Liftbyggarna AB LK Armatur AB Mediapoolen Västra Götaland AB Metagis AB Minerva Safety AB Mwl-Teknik Myloq AB Norrbottens Byggprojektering AB OneMed Holding AB ParkinsonFörbundet Restless Legs Förbundet Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor Rope Access Sverige AB S-GROUP Solutions AB Sirona Health Solutions St Jude Medical Systems AB Stiftelsen Stockholm International Water Institute Stöttepelarna AB Svenska Djurskyddsföreningen TE Connectivity Svenska AB Tempix AB Thorn Lighting AB Thule Group AB Upplands-Bro kommun Uppsec Vargön Alloys AB Veidekke Entreprenad AB Wist Last & Buss AB Örebro kommun Östhammars kommun 18 STANDARD MAGAZINE 4 2012
SIS Inside SIS SWEDISH STA T SH S TA NDA D RDS INSTITUTE PERSONCERTIFIERING Bevisad kunskap Allt fler skaffar sig en personcertifiering. Krav på formell kompetens ökar i samhället och då kan en certifiering bli ett kvitto på den anställdes kunskap. Personcertifiering ligger rätt i tiden. Det säger Helen Strandgren, verksam hetsansvarig för personcertifiering på SIS Förlag. Med ökad rörlighet på arbetsmarknaden och ständiga förändringar ökar efterfrågan på formaliserade kompetensbevis. Att få ett kvitto på sin kompetens i form av ett certifikat är intressant både för den enskilde medarbetaren och för arbetsgivaren. Medarbetaren kan visa internt vad han eller hon går för och det blir en tung post i cv:t. Ett företag med certifierad personal har en konkurrensfördel och chans att ta hem fler affärer. 2011 drog SIS igång arbetet med personcertifiering. Först ut var miljörevisorer och ett 20-tal har examinerats under året. Två nya personcertifieringar kom under hösten: maskinsäkerhetsspecialist och informationssäkerhetsspecialist. Certifikaten bygger på de krav som finns inom de standarder som är tillämpliga för respektive yrke. Initiativ till personcertifiering kommer från våra medlemmar och kunder, men vi gör också egna utvärderingar av områden där det kan finnas behov och intresse för certifiering, säger Helen Strandgren och tillägger att det finns fler branscher på gång, intresset tycks bara öka. SÅ BLIR DU PERSONCERTIFIERAD: 1. Välj lämpligt examinationsdatum på sis.se. 2. Skicka in underlag som styrker dina förkunskapskrav, t.ex. utbildningsbevis och intyg om arbetslivserfarenhet. 3. SIS kontrollerar att du uppfyller de formella kraven. 4. Skriftlig examination. 5. Utfärdat certifikat, namn publiceras på sis.se. 6. Anmäl dig till kontinuerlig kontroll för att behålla certifikatet (omcertifiering). Miljörevisorer bygger på de krav som finns i SS-EN ISO 14001:2004, Miljöledningssystem Krav och vägledning och SS-EN ISO 19011:2011, Vägledning för revision av ledningssystem. Informationssäkerhetsspecialist bygger på SS-ISO/IEC 27000-serien. Maskinsäkerhetsspecialist bygger på kraven i maskindirektivet och den harmoniserade standarden SS-EN ISO 12100:2010 samt den tekniska rapporten SIS-ISO/TR 14121-2:2012. FAKTA Personcertifiering hos SIS innebär att krav och metoder är fastställda enligt internationella standarder. SIS är en oberoende part och ackrediterad av myndigheten Swedac, styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Läs mer på sis.se/personcertifiering 2 frågor till 2 Inge Vad innebär ett personligt certifikat för dig? Varför valde du SIS certifikat? Sivlér, driver konsultföretaget Process Control Center i Gammelstad. Snart gör han provet för certifierad maskinsäkerhetsspecialist. Trovärdighet är en central fråga. Personcertifiering är en väldigt viktig bekräftelse på att man är expert på sitt område. Speciellt för mig som driver ett litet företag har det stor betydelse. Det innebär att jag har lättare att sälja mina tjänster, speciellt till större företag. Stora företag kräver att leverantörerna följer standarder och ofta förutsätter de att personalen har rätt kompetens. Jag känner till SIS och har ett stort förtroende för dem. SIS ligger långt fram inom maskinsäkerhet och det känns bra att de är ackrediterade för certifiering av miljörevisorer av Swedac och att de nu även ansökt om ackreditering för maskinsäkerhet. Christoffer Eskilsson, Informationssäkerhetsstrateg på Sahlgrenska universitetssjukhuset, certifierad informationssäkerhetsspecialist. Mycket av mitt arbete bygger på standarder inom SS-ISO/IEC 27000-serien. Att vara personcertifierad innebär en kvalitetsstämpel, jag vet att jag har de kunskaper som krävs. Det är också en kvalitetsstämpel för verksamheten. Jag håller mig hela tiden à jour inom mitt område, går kurser med mera, men ett personcertifikat väger betydligt tyngre och jag kommer absolut omcertifiera mig. Det finns alternativ, men jag gillade SIS inriktning mot europeiska standarder och regelverk. Andra certifikat följer till exempel standarder i USA, men på sjukhuset följer vi de svenska och europeiska standarderna. 4 2012 STANDARD MAGAZINE 19
POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 118 80 STOCKHOLM VISSTE DU ATT? TEXT Petra Lodén FOTO Shutterstock Säkrare med samma KARTBILD Samordnade webbaserade kartor från olika källor underlättar allt från krisinsatser till bostadsplanering. Dalälven svämmar över efter ymnigt regnande, räddningstjänsten rycker ut. För att planera och organisera åtgärder tar de fram tillgängliga kartor, numera oftast webbkartor som kommer från olika leverantörer. Problemet är bara att de kan se olika ut, symboler och färgmanér kan skilja sig från en karta till en annan. Det kan skapa förvirring, leda till förseningar och onödiga risker i räddningsarbetet. Kjell Hjorth, senior advisor på Lantmäteriet, ger ett exempel. Vid ett räddningsuppdrag i samband med översvämning kan personalen använda kommunens kartor, kartor från Lantmäteriet, från elleverantören, från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och från andra håll. En karta kan visa hur el försörjningen är dragen, en annan karta hur naturen ser ut kring älven och på en tredje framgår vattenståndet. Utifrån kartorna kan räddningstjänsten bedöma hur stor risken är för jordskred och planera sina insatser. Det är lätt att förstå hur viktigt det är att kartorna är läsbara när de över lagras och att symbolerna är entydiga en elstolpe på en karta måste ha samma symbol på en annan karta. Och färgen på en yta får inte släcka ut en underliggande yta. Tidigare i år startade SIS ett arbete om hur man ska kunna kombinera webbaserade kartor som kommer från olika källor. Kjell Hjorth är ordförande i SIS kommitté Webbkartografi, SIS/TK 570. Vi ska skapa riktlinjer för manér för webbkartor. Det handlar om att ge användarna möjlighet att tyda kartorna. När man hämtar flera olika kartor från webben så ska de vara möjliga att sampresentera. Just nu håller vi på med att identifiera olika scenarier där det kan uppstå problem. Resultatet blir snabbare och säkrare insatser vid olika typer av kriser. Men enhetliga kartor och webbsymboler behövs också vid annan verksamhet, till exempel planering av bostadsområden och rekreationsområden, trafikplanering och för privat användning. q