Kvalitetsredovisning 2006 Urbergets förskola

Utbildningskontoret Förskolan Urberget Kvalitetsredovisning 2006 Urbergets förskola Ansvarig chef: Thomas Eckerwall

Inledning Urbergets förskola ligger i stadsdelen Ronna i ett villa och radhusområde. Förskolan är mångkulturell 88,24 % av barnen har ett annat modersmål än svenska. På förskolan arbetar pedagoger med lång erfarenhet. De flesta var med under storstadssatsningen för ca 6 år sedan. Detta innebar att vi hade handledning av människor som var knutna till Reggio Emilia institutet. I staden Reggio Emilias (i Italien) förskolor har man en barnsyn som gör att man arbetar utifrån det kompetenta barnet och med miljön som den tredje pedagogen. Detta sammarbete pågick under 4 år och vi har fortsatt att hålla detta levande och utveckla oss själva genom fortbildningar, nätverk och diskussioner. Vi arbetar mycket med tema och projekt arbeten. När vi arbetar temainriktat ger vi barnen möjlihet att under en längre tid tränga djupare in i något. Vi pedagoger lyssnar på barnen och de frågor barnen har och får för att sedan utmana dem vidare. Eftersom miljön är föränderlig och ett pedagogiskt redskap anpassas miljön efter barnens behov och deras önskemål. Material finns framme i barnens nivå för att de ska kunna göra egna val och kunna påverka innehållet i sin dag. Vision Vi ska ha en helhetssyn på barn och ungdommar 1-19 år och vi utgår från det kompetenta barnet och ser deras olikheter som en tillgång och vi ger alla barn oavsett kön och nationalitet samma möjligheter. Kännetecken 2006 Gott bemötande betyder för oss att all personal är flexibel, serviceinriktade, lyhörda och bemöter barn, föräldrar och varandra professionellt. Hög kompetens betyder för oss att personalen är utbildad och erfaren och ständigt har en vilja att utveckla sig och förändra verksamheten efter barnens behov. God tillgänglighet betyder för oss att föräldrar kan nå personal på förskolan alla dagar förskolan är öppen. Föräldrar har möjlighet att få ytterligare samtal med personal om de själva önskar det. Vi har öppettider efter föräldrar och barns behov. Delaktighet betyder för oss att barnen själva får ta ansvar och påverka sin dag på förskolan. Bra samarbete mellan förskolans avdelningar. Personalens lyhördhet och engagemang skapar goda kontakter med föräldrarna. Omvärldsanalys Året startade med en omorganisation och en ny rektor. Våren blev mycket turbulent och skapade stor oro hos all personal på förskolan. Detta tog mycket stor kraft ifrån oss som vi egentligen skulle ha lagt på arbetet med barnen. Trots detta fann vi styrka i varandra och fick en större gemenskap. Vi stöttade varandra och vi tror att vi trots allt gjorde ett bra arbete med barnen. Vårterminen avslutades med ett snabbt rektorsbyte och vi kunde få lite välbehövlig semester.

Höstterminen har präglats av arbetsro lugn och eftertanke för att reparera det som hände i våras för att kunna gå vidare. Urberget har under året haft så gott som fulla barngrupper. Men 27,94 % av barnens föräldrar är arbetslösa eller föräldra lediga med småsyskon. Detta påverkar budgeten negativt eftersom platsbidraget för dessa barn är mindre. Den pedagogiska verksamheten påverkas också negativt eftersom barnen endast vistas 15 timmar i veckan på förskolan. Det påverkar deras språkutveckling och skapar en oro hos dem när de inte vet om de hinner göra olika aktiviteter under dagen. Vi skulle önska att de skulle vistas på förskolan måndag-torsdag 9-15. Detta skulle ge en positiv utveckling bl.a i barnens språk. Efterfrågan av platser på småbarnsavdelningen har gjort att vi fått ta in många små barn en del inte fyllda två år på syskonavdelningarna. Detta är inte bra för barnen varken de yngre eller de äldre. Vi har försökt att se positivt och har arbetat mycket med de yngsta barnen så att de ska känna sig trygga i grupperna. I slutet av året kan vi se och höra att vi har lyckats med detta och kan arbeta vidare. Viss oro finns dock att detta är en trend som kommer att hålla i sig. Diskussioner om vi ska ändra åldersindelningen på någon avdelning har förts. Oro finns också över att vi under nästa år inte ska få fulla grupper då en ny förskolegrupp ska startas i området under året och när Karlhovs förskola byggs upp igen med utökat antal avdelningar. På Urberget arbetar en del förskollärare och barnskötare som inom ett par år kommer att gå i pension. Detta gör att vi funderar på hur det kommer att bli innom en snar framtid. Kommer det att finnas behöriga pedagoger som kan fortsätta att utveckla arbetet vidare? Det är viktigt att det finns flerspråkig personal men det är lika viktigt att det finns pedagoger med svenska som modersmål för språk och kultur. Händelser och aktiviteter Under året har alla pedagoger deltagit i någon fortbildning eller föreläsning. Diskrimineringslagen, Vygotskij i praktiken (Leif Strandberg), lekens betydelse (clownen Manne), demokratiskt arbetssätt (Burspråkets förskola), natur och teknik (Katja och Renee (från Rösberga). Vi har deltagit i nätverk tillsammans med Björkens förskola samt nyckelpedagogs nätverk. På Urbergets förskola tycker vi att det är viktigt att läsa och berätta sagor därför har vi regelbundet gått med våra äldsta barn till Bårsta skolans bilbliotek för att låna böcker. Alla barn har fått en bok i födelsedagspresent. Vi har haft besök av en sagoberättare fån Stadsbiblioteket som berättade sagor på syrianska och arabiska.vi hoppas att detta kommer att fortsätta under 2007. Alla barn mellan 2-5 år har varit på teater och sett Bu och Bä. Alla barn mellan 4-5 år har dessutom varit på ytterligare en teaterföreställning om Trolltider. Alla 6-åringar var under vårterminen på Tom Tits experiment. Vi firade förskolans dag tillsammans med Björkens förskola, alla barn fick springa "vårruset" och fick sedan frukt, juice och diplom. Vi har haft föräldramöten och firat Lucia tillsammans med föräldrar. Vi har även haft traditionellt firande av påsk, midsommar, jul och födelsedagar tillsammans med barnen. Det är viktigt att föra traditioner vidare. Resurser och organisation Eftersom vi inte fick vara med och utforma arbetsplanen för enheten bygger den här kvalitetsredovisningen på varje avdelnings egen arbetsplan och utvärdering.

Förskoleenheten består av 5 förskolor, Urberget, Björken, Odalen, Grindstugan och Karlhov där Thomas Eckerwall är rektor. Vi har en pedagogisk ledningsgrupp som består av en pedagoansvarig från varje förskola samt rektor. Den här gruppen träffas var fjortonde dag för att diskutera organisations och pedagogik frågor. Meningen är att vi så småningom ska ha gemensam arbetsplan och kvalitetsredovisning. Omorganisationen påverkade oss mycket vi gick från ett ledarskap som var mycket tydligt till ett vi inte förstod alls. Efter ytterligare ett rektorsbyte har vi landat i det nya men behöver nu hitta former för hur vi fem förskolor ska kunna känna att vi är en enhet. Vi har även gemensam A-samverkan. Att vår organisation har blivit större innebär att vi har fått fler kollegor att utbyta erfarenhet med, reflektera med osv. Detta är positivt. Negativt är dock att närheten till rektorn har försvunnit. Vi har också 1 planeringsdag per termin.dessutom regelbundna träffar med avdelningsansvariga och pedagogiskt ansvariga. På Urberget har vi fortsatt att ha så kallad pedagogisk tid mellan 9:30-14 då finns så gott som alla pedagoger på avdelningarne. Alla pedagoger har haft sin planerings/reflektionstid schemalagd både den egna och gemensamma. Detta har fungerat mycket bra. Den här tiden används till pedagogiska dokumentationer i text och bild, utvärdering av verksamheten, diskutera utveckling m.m. Den pedagogiska dokumentationen ligger sedan till grund för de individuella arbetsplanerna och utvecklingssamtal som vi erbjuder föräldrar 2 gånger per år. På förskolan har det funnits 68 barn inskrivna fördelat på 4 avdelningar 1 småbarn och 3 syskonavdelningar. Personalgruppen har bestått av 5 förskollärare, 7 barnskötare, 1 kokerska samt vikarier som dock har lång erfarenhet av förskolearbete. Under året har vi också haft 2 barnskötarelever från BF3000, 1 student från lärarhögskolan, 1 FIA-praktikant samt praktikanter från arbetsförmedlingen och komvux hos oss på förskolan. Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet av pedagoger, övrig personal, föräldrar och barn/elev Eftersom vi inte hade någon arbetsgrupp som arbetade med arbetsplanen under våren har vi inte arbetat som vi gjort tidigare. Tanken är dock att vi ska återuppta detta arbete. En arbetsgrupp som består av pedagoger som skriver och lämnar sedan ut detta på remiss till övrig peronal för synpunkter och revidering. Även det lilla föräldraråd vi hade har upphört eftersom det var vår dåvarande rektor som höll i detta. Det pågår diskussioner om hur vi ska kunna återuppta detta arbete. Vi har inte heller haft några enkäter till våra föräldrar under året så redovisningen bygger på det vi samtalar med föräldrar om dagligen och på utvecklingssamtalen. Övervägande majoritet av föräldrarna är nöjda med vår verksamhet. Likabehandlingsplanen Vi har startat arbetet med att utarbeta en likabehandlingsplan på Urberget. Hela enheten ska ha samma handlingsplan men på grund av omständigheterna ligger vi efter i detta arbete.

Uppföljning av Skolverkets inspektion Aktuella utvecklingsarbeten på enheten Vi har planerat och påbörjat ett nätverk där alla pedagoger i organisationen ingår. Utgångspunkten är Ann Åbergs bok Lyssnandets pedagogik. Alla pedagoger skall dessutom lyssna på hennes föreläsning i vår. Tanken är att vi ska utveckla vårt tankesätt och få en gemensam grund att stå på så att vi i den känna att vi hör ihop.

Prioriterat område Språkutveckling Mål Vi vill att samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i grundskolan ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende språkkunskaper. I Södertälje vill vi särskilt värna om kvaliteter kring barns och ungdomars förmåga i muntlig, skriftlig samt alternativ kommunikation, läsförståelse och modersmål. Dessutom vill vi att barn och ungdomar tillägnar sig fler språk och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Målet gäller ämnet svenska, svenska som andraspråk, kommunikation samt för ämnet modersmål för de elever som har valt sådan undervisning. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o att samtala med och förstå andra barn och vuxna utifrån ett begripligt och meningsfullt sammanhang, i förekommande fall både på svenska och det egna första språket o reflektion och berättande utifrån sina egna erfarenheter, i förekommande fall både på svenska och det egna förstaspråket o intresse för skriftspråk Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan < 69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi har inte nått målet riktigt som vi önskat även fast vi har arbetat hårt med det. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi har under året fortsatt språkutvecklingsarbetet som startade med föreläsningar och samtal med Veli Toumela för ett par år sedan. Vi har varit mycket medvetna om hur viktigt det är för barnen hur vi använder språket när vi samtalar med barnen. Vi tar tillvara på alla tillfällen till samtal i alla situationer i det vardagliga arbetet som av/påklädning, dukning, måltider osv, samt när barnen arbetar i projekt och temagrupper. Det är viktigt att ligga "snäppet" över barnens nivå och att barnen är intresserade och fokuserade för att det ska vara utvecklande för dem. Vi har arbetat mycket i smågrupper utifrån barnens intresse för att barnen ska få talutrymme och våga prata mer själva. Det blir också längre samtal mellan barn/barn och barn/pedagog. Förutom språkjournalen använder vi oss av bandspelare när vi kartlägger barnens språkutveckling. Vi använder oss av en bok "Viggo kan själv" av Matti Lep som barnen får berätta fritt ur en gång om året. Eftersom spelar in och skriver ner exakt det barnen säger kan vi se barnens utveckling i det svenska språket. Vi hör att

barnen utvecklar sitt språk, använder fler ord, adjektiv, längre meningar osv. jämfört med året innan. Vi prioriterar även sagor och berättande. Vi läser och berättar sagor på svenska minst en gång per dag. Vissa avdelningar använder sig av en temasaga som de arbetar med under en längre tid. Barn med syrianska och arabiska som modersmål har också fått höra sagor i dessa språk. Vi ser dock att vi har varit dåliga på att utnyttja resurserna i dessa språk i huset. Barn med andra modersmål har vi inte kunnat tillgodose eftersom vi inte har dessa språkkunskaper och inte haft tillgång till modersmålslärare. Barnens eget berättande är också av stor prioritet också här använder vi oss av bandspelare när vi dokumenterar deras eget berättande i olika sammanhang. De flesta barnen har också haft tillgång till dator. De har kunnat spela spel samt skapa och skriva själva på datorn. Vi ser att barnen utvecklas i sitt språk hela tiden med det arbetssätt vi har. Trots detta uppnår inte en del barn en svensk 5-6årings nivå när de slutar hos oss.. Reflektion över analysen Detta beror bland annat på att barnen inte är på förskolan kontinuerligt (15- timmars barnen får för långa uppehåll från förskolan), att barnen börjar på förskolan när de är över tre år dessutom sover de 15-timmars barn som väljer 3 dagar i veckan bort 6 timmar i veckan när de istället kunnat få språkutveckling. De barn som gått kontinuerligt i förskolan 1-6 år har ett klart försprång i det svenska språket. Åtgärder för utveckling Vi ska fortsätta att arbeta som vi gör men fokusera ännu mer på samtal med barnen och ta reda på vad som intresserar dem och vad de vill göra. Vi tror att kunskap och lärande bygger på lust, nyfikenhet och intresse. Hittar vi rätt sker utveckling på köpet. Tyvärr kan vi inte påverka barnens vistelsetid på förskolan. Vi ska bli bättre på att ta till vara på de språkliga resurser vi har i huset. Till exempel "låna" in pedagoger som kan arabiska/syrianska till annan avdelning för sagostunder regelbundet. Förväntade effekter av åtgärderna Att barnen ska utvecklas mer i det svenska språket men även sitt modersmål.

Prioriterat område Natur, teknik och matematik Mål Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i grundskolan ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik. I Södertälje vill vi särskilt värna om att barn och ungdomar i takt med stigande ålder utvecklar sin förmåga att praktiskt pröva antaganden samt reflektera och analysera kring naturvetenskapliga sammanhang. På samma sätt ska vi arbeta med att utveckla barn och ungdomars praktiska färdigheter i att använda teknik och verktyg samt agera för en hållbar ekologisk utveckling. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o möjligheten att utföra och reflektera kring naturvetenskapliga experiment o möjligheten att i leken konstruera med ett variationsrikt utbud av material och redskap o möjligheten att ute i naturen tillsammans med vuxna få upptäcka, förundras och nyfiket utveckla språk och begrepp om naturen o möjligheten att få se vuxna som förebilder och delta i verksamhetens miljöarbete Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi har god måluppfyllelse i området, detta beror på att vi tidigare har fått fortbildning i ämnet. Analys av resultat och måluppfyllelse På förskolan har vi under året haft rikligt med byggmaterial till våra barn. De har byggt med Lego, Duplo och olika klossar. De större barnen bygger bilar och flygplan efter instruktionsritningar. De bygger även med andra material som finns tillgängligt i sin nivå t.ex papprör, kartonger, wellpapp, toarullar, snören, stenar, kottar och lera, ja det finns inga begränsningar man kan bygga med nästan allt. Det blir många fantasifulla skapelser som vi kan dokumentera under ett år. Nästan alla barn bygger och konstruerar.experimenterandet har fortsatt under året. Främst experiment med vatten där barnen häller, mäter, blåser, tittar på vad som flyter och vad som sjunker. Alla barn älskar att experimentera med vatten och de äldsta klarar även att ta fram baljan, spola upp vatten och sedan plocka undan materialet.

Vi har fortsatt att visa experiment från Tom Tits och under våren experimenterade 5-6 åringarna mycket själva både hos oss men även hemma (har föräldrarna berättat). Under höstteriminen har barnens eget experimenterande avstannat lite. I naturen har barnen upplevt årstidsväxlingar med snö, kyla, regn, värme, grönska m.m. på vår gård. Där har vi förutom traditionella saker som sandlåda och gungor ett ställe som barnen kallar "djungeln". Det är en liten skogsbacke med pilbuskar. Där hittar barnen småkryp som maskar, nyckelpigor och skalbaggar som de samlar och undersöker. I sandlådan öser barnen sand, bygger sandslott eller bakar smarriga kakor. Barnen har odlat olika saker som blommor, squasch och tomater. En avdelning har fött upp fem fjärilslarver som blev till vackra fjärilar som släpptes ut en blåsig dag i början av juni. Alla barn har förutom dessa upplevelser varit iskogen och plockat blommor, sett harar, småkryp, fåglar, rådjur m.m. En del av dessa upplevelser har lett till projekt på avdelningarna. Bland annat ett fågelprojekt och ett katt projekt. Hela förskolan sopsorterar i gröna påsar, papper, kartong osv. En avdelning besöker en sopstation regelbundet. De jobbar även med kretsloppet och har provat att ha kompost. I alla dessa moment ingår matematik på ett naturligt sätt. Dessutom använder vi matematik i alla vardagliga sysslor som av/påklädning, dukning m.m. Även här som i språkutvecklingen sätter vi ord på det vi gör hela tiden. Reflektion över analysen Att experimenterandet har avstannat tror vi beror på att vi i höstas fick in många små barn på våra avdelningar. Åtgärder för utveckling Vi ska fortsätta att arbeta som vi gör och utveckla vårt arbetssätt ännu mer. Vi pedagoger behöver bli mer medvetna och fokuserade på vad barnen gör i uteleken för att kunna fortsätta att inspirera och locka till nya upptäckter. Vad är de intresserade av och vad säger dom. Vi ska också utveckla möjligheterna för barnen att experimentera själva, i stor grupp och i liten grupp. Pedagogerna ska vara med och konstruera tillsammans med barnen och ge dem möjlighet och tillfälle att få reflektera över det de gör. Vi behöver ha fortsatt fortbildning inom området. Förväntade effekter av åtgärderna Att barnens experimenterade i olika material skall utvecklas. Att barnen ska kunna se sin egen utveckling.

Prioriterat område Hälsa Mål Vi vill att samtliga barn och elever upplever att de mår bra och känner sig trygga i förskolan och skolan, samtliga föräldrar till barn i förskolan och skolan upplever att deras barn mår bra och är trygga. I Södertälje vill vi därför särskilt värna om kvaliteter i skolans uppdrag som utvecklar barns och ungdomars trygghet samt fysiska och psykiska hälsa. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o att självkänslan stärks och att man accepteras och duger för den man är o möjligheter att få uppleva många situationer där känslan av att lyckas är stor o möjligheter att röra sig aktivt inom och utomhus i organiserad och spontan verksamhet Varje förälder till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: o deras barn får tillräckligt utrymme för spontan aktivitet och utevistelse under dagen i förskolan o deras barn mår bra och är trygga o deras barn serveras varierad och näringsriktig kost i en fysisk miljö som skapar förutsättningar för en god matkultur o pedagogerna är aktiva som goda förebilder under måltiden Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse God måluppfyllese. Vi ser att barnen är glada när de kommer till förskolan. Analys av resultat och måluppfyllelse För att må bra i kropp och själ måste man först och främst bli sedd och accepterad för den man är samt känna att man lyckas. På förskolan har vi fortsatt arbetet med detta på olika sätt bl.a genom att sätta barnet i centrum. De får t.ex vara "veckans barn" och sitta på en guldkudde och hjälpa "fröken" i samlingen, de är matvärdar, vi låter barnen berätta sagor för varandra i stor och liten grupp osv.

Barn växer också med uppgiften om de får göra sådant de klarar av att känna att man är behövd och att man lyckas. De tycker om att hjälpa till, de har då fått uppgifter som torka bord, vika handdukar osv. Vi uppmuntrar också barnen att hjälpa varandra. Det värmer i hjärtat när man ser en treåring hjälpa en tvååring att breda smör på smörgåsen eller sätta på skor. De äldre barnen har också hjälpt till vid inskolning av barn på några avdelningar. De har visat runt och bjudit in till lek. Det gäller noll tolerans när det gäller sparkar, slag och elaka ord. Blir barnen osams visar vi på hur man kan lösa konflikten och pratar mycket om det. Det är också viktigt för hälsan att röra på sig. Detta är barnen mycket duktiga på själva om vi ger dem förutsättningar till det. Detta har vi sett till på olika sätt. Det mest naturliga stället att röra på sig är ute då får man också frisk luft. Vi försöker att gå ut en stund varje dag. De stora barnen får också förtroende att gå ut själva på gården. På gården har vi åkt kana, cyklat, spelat fotboll och bandy m.m. Ibland går vi ner på fotbollsplanen nedanför vår förskola och leker eller spela boll. Vi går också till skogen där kan barnen öva att gå i ojämn terräng och klättra m.m. Vila behövs också för att må bra därför ser vi till att barnen får det genom t.ex en stunds sagoläsning eller bara få sitta i knä och mysa en stund. Efter maten vilar också de flesta barnen på madrasser till avkopplande musik och en del sover också en stund. En del av de äldre barnen vilar när de lyssnar på sagor på svenska eller sitt modersmål. Måltiderna ser vi till att det blir en lugn och trevlig stund. Barnen äter också frukt två gånger per dag. Pedagogerna är också goda förebilder när de äter med barnen. Men alla äter inte samma mat som barnen eftersom den pedagogiska måltiden inte är kostnadsfri. Reflektion över analysen Pedagogisk lunch borde vara gratis. Åtgärder för utveckling Fortsätta att arbeta som vi gör men lägga ännu mer fokus på att stärka barnens självkänsla. Vi behöver också mer fortbildning angående barns ätande. Förväntade effekter av åtgärderna Att vi får glada, pigga, nyfikna barn.

Prioriterat område Demokrati Mål Samtliga barn, ungdomar och föräldrar upplever att de har goda möjligheter till inflytande i verksamheternas innehåll och arbetssätt I Södertälje vill vi särkskilt värna om barns, ungdomars och föräldrars upplevelse av inflytande samt barns och ungdomars förmåga att ta ansvar. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o möjligheten att få ta ansvar för sina egna handlingar o möjligheten att kunna påverka förskolans miljö o möjligheten att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Varje förälder till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: o de anser att de har möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll o de anser att pedagogerna är lyhörda inför deras åsikter Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi har nått god måluppfyllelse. De flesta av barnen vet hur man uppträder mot varandra. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi har under året fortsatt att arbeta med att säga ja oftare än nej till barnen. Vi har lyssnat på barnens egna lösningar och stöttat dem i detta. Vi har försökt göra den pedagogiska miljön tydlig så att barnen har haft möjlighet att bestämma vad de ska göra eller leka. Vi lyssnar till barnens egna önskemål om aktiviteter och lekar. Är det genomförbart stöttar vi dem i detta. Vi kan också se på barngruppen om och när särskilda behov uppkommer i barngruppen t.ex är många barn i gruppen i byggen måste vi se över så att det finns material till alla. Några avdelningar har ibland arbetat med att barnen själva väljer vilken grupp man vill ingå i utifrån vad just den gruppen ska arbeta med. Med de yngsta barnen har fokus lagts på materialkännedom. Vet man inte hur man ska använda ett material kan man heller inte göra egna val.

Vi vuxna är förebilder och hur vi uppträder mot varandra speglar av sig på barnen. Barn gör inte som vi säger utan gör som vi gör. Naturligtvis pratar vi mycket om det också. Vid konfliktlösning är vi pedagoger med och för en dialog med barnen. Reflektion över analysen Vi behöver diskutera detta mer än vi gör idag. Åtgärder för utveckling Vi ska fortsätta att lyssna aktivt på barnen ännu mer. Förtydliga barns rätt att vara med att påverka, bestämma och välja. Vi ska också arbeta för att få igång ett föräldraråd. Förväntade effekter av åtgärderna Att alla tar hänsyn till varandra på förskolan. Alla behöver inte tycka lika dant men ska respektera andras åsikter.

Enhetens eget prioriterade område Pedagogisk dokumentation Mål Att alla pedagoger dokumenterar för att göra barnet synligt för sig själv och andra för att på så sätt hjälpa barnet att bygga upp en identitet. Dokumentationen ska lyfta fram och visa processen i barnets arbete. På så sätt ska barnen få syn på sin egen inlärningsprocess. Den ska hjälpa dem att se, minnas, förstå och reflektera över vad de har gjort samt uppskatta sina kamraters lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Dokumentationen ska också på detta sätt göra föräldrar delaktiga i sitt barns lärande på förskolan. Indikatorer för enheten o o o när varje förskolebarn har minst en dokumentation som beskriver en lärande process. när alla pedagoger och arbetslag använder dokumentationen som ett redskap i sitt arbete för att reflektera över barnens arbete och görande samt för att på så sätt kunna utmana barnen vidare i sin utveckling. när barnen kan med hjälp av dokumentation beskriva sin läroprocess i ett arbete på sin nivå. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi dokumenterar men inte med tillräcklig kvalité. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi kom igång bra med diskussion om pedagogisk dokumentation och vad det innebär. Den avstannade under året på grund av omständigheterna. De flesta pedagogerna dokumenterar barnens arbete men är dåliga på att beskriva och fokusera på läroprocesser. Vi reflekterar inte tillsammans med våra kollegor över dokumentationerna. Vi är också dåliga på att reflektera tillsammans med barnen. Reflektion över analysen Vi orkade inte driva utvecklingen vidare. Åtgärder för utveckling Utbildning och fortbildning i ämnet samt att vi tar ansvar själva över vår utveckling i pedagogisk dokumentation. Att vi reflekterar tillsammans med våra kollegor. Hela enheten ska lyssna på Ann Åbergs föreläsning och reflektera i nätverk.

Förväntade effekter av åtgärderna Att reflekterande över pedagogiska dokumentationer ska bli ett verktyg för både barn och pedagoger så att ständig utveckling sker utifrån barns intresse och nyfikenhet. Att vi pedagoger verkligen ser alla barn.

Ekonomiskt resultat Mål Enheten har en budget i balans med god kvalitet i verksamheten. Åtagandet i arbetsplanen är uppfyllt. Resultat och måluppfyllelse Ronna förskolor resultat för 2006 blev -169 000:- med en god kvalitet i verksamheten. Kommentar till resultat och måluppfyllelse Underskottet beror på att vi inte har fått ut försäkringspengarna efter branden på Karlhovs förskola. Medel kommer att under 2007 sättas av för att kunna användas när den nya förskolan är byggd och till övrig verksamhet som under 2006 bekostat inredningen av den provisoriska förskolan Karlhov. Vi har inte anställt ca 100% biträdande skolledning som var budgeterat. Analys av resultat och måluppfyllelse Personalen har tagit ett stort ansvar över ekonomin och har god insikt i budgetarbetet. Reflektion över analysen Fortsätta att arbeta med hög delaktighet i budgetarbetet. Åtgärder för utveckling Fortsätta utveckla ledningsorganisationen och anställa ca 100% biträdande skoledning allternativ utvecklingspedagog. Förväntade effekter av åtgärderna Tydligare organisation och ett mera medvetet och samordnat utvecklingsarbete.

Prestationsmål Mål Alla skall ha rätt plats i rätt tid till rätt plats. Indikatorer för enheten Alla ca 300 platser ska vara fyllda i rätt tid. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi hade svårt att fylla alla platser under hösten 2006 och tappade därmed lite platsbidrag. Vi kunde tillgodse nästa alla önskemål från föräldrar angående vilken förskola de ville ha placering på. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi har skapat bra rutiner med kö och placeringsenheten där de träffar de ansvariga på respektive förskola i olika gemensamma placeringsmöten. Reflektion över analysen Det är positivt med ett gott samarbete och vi har anpassat verksamheten efter behov. Åtgärder för utveckling Fortsätta öka medvetenheten hos all personal inom service och budget. Förväntade effekter av åtgärderna Alla föräldrar upplever att de har fått rätt plats i rätt tid.

Personalmål Mål Frisk personal som trivs på arbetsplatsen. Indikatorer för enheten Att all personal har hög frisknärvaro och skrattar minst en gång om dagen. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Personalenkäten visar att många har varit missnöjda över hur den nya organisationen och dess ledning påverkade både personal och trivsel på arbetsplatsen. Det gjordes en internutredning under vårterminen som resulterade i att ledningen byttas ut. Analys av resultat och måluppfyllelse Det visar tydligt hur ledningen kan påverka verksamheten och det har varit ett hårt arbete att ersätta de förskollärare som slutade. Reflektion över analysen De som tidigare inte fått utrymme att ansvar och drivar verksamheten har lyft sig och presterat ett gott arbete. Åtgärder för utveckling Fortsätta arbetet med att rekrytera förskollärare/lärare med komptens för de yngre åldrarna. Kompetensutveckla befintlig personal. Uppmuntra barnskötare att utilda sig till lärare. Utöka ledningen med ca 100%. Förväntade effekter av åtgärderna Ökad måluppfyllelse både vad gäller personalmål som utveckling.