Läkemedelsplan inom dagvården

Läkemedelsplan inom dagvården 18.11.2014 Social- och hälsovårdsnämnden 07.10.2014 Överskötare Marjo Orava och kvalitetsgruppen för barnrådgivning

2 (8) Innehållsförteckning sid 1. Läkemedelsbehandlingens innehåll och praxis... 3 1.1 Verksamhet... 3 1.2. Personalens färdigheter att delta i genomförandet av läkemedelsbehandlingen utgående från grundutbildningen (källa SHM 2007:15)... 4 1.3 Riskfaktorer och problemområden... 4 2. Kontroll av kunnande i läkemedelsbehandling... 4 2.1 Tillståndsförfarande... 4 2.2 Plan för introduktion och utbildning... 5 3. Ansvar, skyldigheter, ansvarsfördelning och uppföljning... 5 4. Läkemedelsförsörjningen... 6 4.1 Förvaring... 6 4.2 Mediciner för första hjälp... 6 5. Fördelning och administrering av läkemedel... 6 6. Bedömning av läkemedelsbehandlingens verkningar, dokumentation och information... 7 7. Individuell plan för barnets läkemedelsbehandling... 7 8. Uppföljning och responssystem... 8

3 (8) Läkemedelsplan inom dagvården Läkemedelsplanen baseras på social- och hälsovårdsministeriets publikation Säker läkemedelsbehandling (SHM 2007:15). Planen har utarbetats i samarbete med dagvården, hälsovården och rådgivningen. Läkemedelsplanen är en del av patientsäkerhetsplanen inom social- och hälsovårdsverket i samarbetsområdet. Planen tillämpas inom den kommunala dagvården och förskoleverksamheten. Med planen som grund utarbetar varje dagvårdsenhet en egen läkemedelsplan som är anpassad till verksamheten. För varje barn som behöver läkemedelsbehandling utarbetas en individuell plan. På några ställen i planen används begreppet "dagvårdens ledning" och dagvårdsenhetens föreståndare. Social-och hälsovårdsverket rekommenderar att dagvårdscheferna förtydligar texten till den delen, så att ansvarsfördelningen mellan dagvårdsenhetens föreståndare/förman, dagvårdschefen och det beslutande organet är klar och tydlig. 1. Läkemedelsbehandlingens innehåll och praxis 1.1 Verksamhet Inom dagvården förverkligas av läkare ordinerad läkemedelsbehandling för tillfälliga, akuta eller kroniska sjukdomar. Läkemedelsbehandlingen förverkligas i enlighet med barnets individuella läkemedelsplan och alltid i samarbete med vårdnadshavarna. Vårdnadshavaren ansvarar för att dagvården har de mediciner som behövs. Tillfällig läkemedelsbehandling används för att lindra symtom såsom - symtomatisk behandling av astma - vård vid sjukdomsrelaterad värk eller feber Akut läkemedelsbehandling kan t.ex. vara vård vid - anafylaxi (akut allergisk chockreaktion) - insulinchock (lågt blodsocker) - kramper (feberkramp, epilepsi). Läkemedelsbehandling i samband med kroniska sjukdomar är t.ex. - insulinbehandling vid diabetes - övrig regelbunden medicinering som inte kan genomföras under den tid barnet är hemma. En verksamhetsmiljö där läkemedelsbehandlingen ofta genomförs av personer som saknar utbildning inom hälso- och sjukvård, t.ex. daghemmen, kallas för en atypisk sektor som genomför läkemedelsbehandling. Personal som saknar grundutbildning i läkemedelshantering kan ändå delta i barnets läkemedelsbehandling efter nödvändig tilläggsutbildning.

4 (8) 1.2. Personalens färdigheter att delta i genomförandet av läkemedelsbehandlingen utgående från grundutbildningen (källa SHM 2007:15/lähde STM 2005:32) Personal inom hälsovården med skyddad yrkesbeteckning och utbildning i läkemedelsbehandling, t.ex. en närvårdare eller motsvarande, kan efter slutförda grundstudier genomföra läkemedelsbehandling på naturlig väg (mun, näsa, öron, ändtarm, hud). Efter tilläggsutbildning, kontroll av kunnande och utfärdat tillstånd, har personalen rätt att injicera läkemedel under huden eller i muskeln. Yrkesutbildad person inom socialvården som fått utbildning inom läkemedelsbehandling, t.ex. en socionom, kan administrera färdigt fördelade läkemedel på naturlig väg. Efter tilläggsutbildning och utfärdat tillstånd kan personen injicera färdigt fördelade läkemedel under huden. Person som inte fått utbildning inom läkemedelsbehandling, t.ex. barnträdgårdslärare, dagvårdare. Grundutbildningen ger inte färdigheter för läkemedelsbehandling. Efter kontroll av kunnande, tilläggsutbildning och utfärdat tillstånd, kan personen enligt överenskommelse administrera färdigt fördelade läkemedel på naturlig väg eller injicera läkemedel under huden. 1.3 Riskfaktorer och problemområden Faktorer som påverkar läkemedelshanteringen är - rätt läkemedel, till rätt barn, i rätt tid och rätt dosering - att trygga kunnandet under personalens ledigheter - säker hantering av läkemedel som förvaras oåtkomligt för små barn - rätt förvaring av läkemedel - ansvarsfördelningen. 2. Kontroll av kunnande i läkemedelsbehandling Genom introduktion, tilläggsutbildning och till vissa delar yrkesprov säkrar dagvården att personalen har tillräckliga kunskaper i läkemedelsbehandling. Skriftligt intyg ges över tilläggsutbildning. Man måste försäkra sig om att det finns kunnig personal tillgänglig under hela den tid som det på dagvårdsenheten finns ett barn som behöver läkemedelsbehandling. 2.1 Tillståndsförfarande Tilläggsutbildning ges för följande mediciner och nödvändiga tillstånd ges enligt social- och hälsovårdsverkets anvisningar: - astmamedicin - läkemedel vid epilepsi - adrenalininjektioner - insulin - matning med slang och medicinering via slang.

5 (8) För tilläggsutbildning, yrkesprov och beviljande av tillstånd ansvarar, beroende på barnets sjukdom, - sjukskötare på barn- och ungdomspolikliniken - diabetesskötare - hälsovårdare. För genomförande av läkemedelsbehandling behövs vårdnadshavarnas tillstånd. Tillståndsblanketter bifogas barnets personliga läkemedelsplan. Social- och hälsovårdsverkets enskilda direktiv - medicinering i dagvården/skolan (rutinbeskrivning) - utfärdat tillstånd att ge läkemedel - vårdnadshavarnas tillstånd att ge läkemedel i dagvården - insulininjicering i dagvård/skola - tillstånd att injicera insulin - vårdnadshavarnas tillstånd att injicera insulin. 2.2 Plan för introduktion och utbildning - på enheten finns alltid två inom personalen med kunnande inom respektive delområde - innan ett barn som behöver regelbunden läkemedelsbehandling börjar i dagvården, ska dagvårdsenhetens föreståndare försäkra sig om att personalen har fått nödvändig introduktion och tilläggsutbildning för att genomföra läkemedelsbehandlingen - på enheten utses en ansvarsperson för introduktion i läkemedelsbehandling och uppdatering av planen, t.ex. en av närvårdarna - ansvarig vårdenhet ordnar tilläggsutbildning för i frågavarande läkemedel - dagvårdsenhetens föreståndare försäkrar sig om att alla som tillhör personalen kan ge barnet akutvård vid behov. 3. Ansvar, skyldigheter, ansvarsfördelning och uppföljning Vårdnadshavarna har ansvar för att barnets behov av läkemedelsbehandling och ändringar i läkemedelsbehandlingen kommer till dagvårdens kännedom. Vårdande läkare ansvarar för läkemedelsbehandlingen. Vårdande enhet inom hälso- och sjukvården har ansvar att för behovet att uppgöra en läkemedelsplan för ett enskilt barn kommer för dagvårdens kännedom. Dagvårdsenhetens föreståndare ansvarar för att det i samarbete med vårdnadshavarna samt sjuk- och hälsovården uppgörs en individuell läkemedelsplan för barnet. Föreståndaren ansvarar också för att säkerställa kunnandet på den egna enheten. Personalen på dagvårdsenheten och den som administrerar läkemedlet ansvarar för att läkemedelsbehandlingen genomförs enligt läkemedelsplanen.

6 (8) Dagvårdens ledning ansvarar för att det på respektive enhet inom dagvården finns uppgjorda läkemedelsplaner. Överläkaren och överskötaren inom primärhälsovården ansvarar för att dagvårdens läkemedelsplan förverkligas och följs upp. Planen uppdateras vid behov eller minst vartannat år. 4. Läkemedelsförsörjningen 4.1 Förvaring Varje dagvårdsenhet utser en ansvarsperson för medicinförsörjningen. Läkemedlen förvaras enligt föreskrifterna för läkemedel, i rätt temperatur och i ett låsbart skåp. Barnets namn ska stå på varje läkemedelsförpackning. Barnens läkemedel förvaras åtskilda från läkemedel för personalens bruk. Läkemedel som förvaras i kylskåp ska förvaras åtskilt från livsmedel, t.ex. i slutna askar. Gamla eller oanvända mediciner förstörs enligt föreskrifterna. 4.2 Mediciner för första hjälp Läkemedel för akuta behov ska vara lätt tillgängliga för personalen. Personalen ska veta var läkemedlen finns och känna till deras användningsändamål. Det ska finnas en förteckning över mediciner för första hjälp. Läkemedel förvaras oåtkomligt för barn. 5. Fördelning och administrering av läkemedel Läkemedlen levereras till dagvårdsenheten i originalförpackningar med doseringsföreskrifter. Hjälpmedel som behövs vid läkemedelsbehandlingen är personliga. Enhetens personal ska vara medveten om vem som genomför läkemedelsbehandlingen vid varje arbetsskift. Personalen som ger ett läkemedel ska identifiera barnet, ge rätt dos, i rätt tid och följa med läkemedlets verkningar. Den som ger barnet medicin ska vara medveten om vilka effekter läkemedlet kan ge och följa upp hur barnet mår efter att medicinen getts. Läkemedlets administreringssätt ska framgå tydligt av barnets individuella läkemedelsplan.

7 (8) 6. Bedömning av läkemedelsbehandlingens verkningar, dokumentation och information På enheten ska man komma överens om hur man dokumenterar läkemedelsbehandlingen, så att följande fakta framgår - läkemedlets namn och dos - till vem läkemedlet gavs - vem som gav läkemedlet - när läkemedlet gavs - läkemedlets effekt. Informationsgången mellan hemmet och dagvården säkerställs med överenskomna rutiner. Vårdnadshavarna informeras om vilken medicin som getts och dess effekt. Informationsgången och kunnandet ska tryggas också då barnet byter dagvårdsenhet, likaså under semesterperioder. 7. Individuell plan för barnets läkemedelsbehandling Den individuella planen för barnets läkemedelsbehandling uppgörs i samarbete med vårdnadshavarna, dagvårdsenhetens föreståndare, den representant för hälso- och sjukvården som ansvarar för barnets vård, samt dagvårdspersonal som genomför läkemedelsbehandlingen. Barnets individuella läkemedelsplan infogas som en del i planen för småbarnsfostran och uppdateras vid behov. En läkemedelsplan utarbetas för barn som har en kronisk sjukdom och är i behov av regelbunden eller tillfällig läkemedelsbehandling under dagvårdsdagen eller då läkemedelsbehandlingens verkningar ska följas upp under dagen. En läkemedelsplan ska uppgöras om barnet i vissa situationer kan vara i behov av omedelbar vård (t.ex. kramper). Läkemedelsplanen ska innehålla följande - vilken sjukdom eller vilket symtom det är frågan om - vilken läkemedelsbehandling som behövs och när - vem som behöver känna till läkemedelsplanen - var läkemedlet förvaras - hur läkemedlet administreras - vem som ger läkemedlet och eventuella ersättare för dem - när och hur vårdnadshavarna informeras att ett läkemedel har getts och dess effekter - hur samarbetet med hälso- och sjukvården ska organiseras och vem som är kontaktperson - vilket kunnande som behövs och hur ett tillräckligt kunnande säkerställs - tillståndsrutiner och blanketter bifogas - hur läkemedlet eller det använda hjälpmedlet ska förstöras - övriga åtgärder som hänför sig till läkemedelsbehandling, t.ex. när ambulans tillkallas vem som informerar vårdnadshavarna vilka symtom som ska följas upp andra åtgärder som hänför sig till läkemedelsbehandling, t.ex. mätning av blodsocker, mätning av matportioner och dylikt.

8 (8) 8. Uppföljning och responssystem På dagvårdsenheten bör man komma överens om rutiner vid avvikelser i läkemedelsbehandlingen. I rutinbeskrivningen ska det framkomma hur avvikelserna dokumenteras, hur vårdnadshavarna informeras och i vilka situationer hälso- och sjukvården informeras. Avvikelser i läkemedelsbehandlingen följs upp systematiskt. På varje dagvårdsenhet ska det finnas en plan för hur man följer upp, utvärderar och utvecklar läkemedelsbehandlingen. Primärhälsovården ansvarar för uppdateringen av denna gemensamma läkemedelsplan. Dagvårdens ledning ansvarar för uppdateringen av de enhetsvisa läkemedelsplanerna och barnens individuella planer.