Tillv8xtprocesser Norra Bohuslh Styrgruppen för Tillväxtprocesser Norra Bohuslan/RTP PROTOKOLL Tid: Torsdagen den 27 september 2007, kl. 9.00 Plats: Tanums kommun, Tingshuset Tanumshede Nawarande Sotenäs kommun Mats Abrahamsson Strömstads kommun Ronnie Brorsson Munkedals kommun Alf Sifversson Tanums kommun las-ake Sörkvist Gerd Melin Lysekils kommun Roland Karlsson Sven-Gunnar Gunnarsson Frånvarande: Uno R. Johansson Munkedals kommun Peter Heie Strömstads kommun Ovriga: Sotenäs kommun Mats-Ove Svensson Lysekils kommun Lena Fischer Strömstad kommun Maria Lejerstedt Tanums kommun Ulf Björkman Lansstyrelsen Vastra Götaland Gill Hermansson Torbjörn Sahl Tillväxtsekretariatet Elsie Hellstr6m Ordförande Mats Abrahamsson
TillvBxtprocescer Norra Bohuslan Paragrafer: 1-15 1 Mötet öppnas Ordförande Mats Abrahamsson förklarar mötet öppnat och hälsar alla välkomna 2 Val av justerare Alf Sifversson utses jämte ordföranden att justera dagens protokoll. 9 3 Föregående protokoll Föregående mötesprotokoll (2007 06 17-1 8) godkänns och läggs till handlingarna. 4 Presentation av Länsstyrelsens analys av kommunernas översiktsplaner Gill Hermansson och Torbjörn Sahl presenterar Lansstyrelsens analys av kommunernas fem översiktplaner (se bilaga loch 2) Därefter presenterar Elsie Hellström de arbetsgrupper som har bildats utifrån arbetet i den så kallade processgruppen som leds av processledare Ann-Carin Andersson Grupperna ar Vindkaraft GIS Statistik/omvärldsanalyser Naturvärderingsgrupp Båtplaser och hamnar Slutligen diskuterade styrgruppen om nivå och roller kring styrning av projektet "Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling"-iczm och LBU. Elsie Hellström poängterade att projektets roll är inte att bromsa den kommunala hantering av vissa aktuella utvecklingsområden som t.ex vindkrafisutbyggnad utan att dra nytta av varandras erfarenheter och samverka kring värdegrunderna för att nå en gemensam stnikturbild. Styrgruppen tackar för presentationen och beslutar Att "ge i uppdrag" till Länsstyrelsens representanter att undersöka om Bohusbanan har varit riksintresse och i så fall när och varför det upphörde Att inte bara fokusera på besöksnäringen i projektet utan hela näringslivet om det är möjligt resursmässigt
Tillv8xtprocesser Norra Bohusltin Att starta tre ytterligare arbetsgrupper -infrastruktur och kommunikation, hållbar tillväxt i gränsregionen samt en arbetsgrupp kring utveckling av ÖP-arbetet att galla kustlinjen till 12- milsgränsen Att under 2008 ha minst åtta styrgruppsmöten för att öka den politiska styrningen och delaktigheten i projektet ICZM och LBU Att ge i uppdrag till Tillväxtsekretariatet att utveckla hemsidan till en ändamålsenlig kommunikationskanal mellan projektledning, arbetsgrupper och den politiska ledningen a 5 Nuläge "Tjärnö Innovationssytem" Utgår från dagens möte 5 6 Presentation av projektförslag ''Marina möjligheter" Lars Bjömeld Lysekils kommun, presenterar ett förslag till projekt "Marina möjligheter i Norra Bohuslän". Projekflirslaget ar under arbete och projektägarna, som på svensk sida är Lysekils kommun planerar att söka finansiering inom SkagerrackIKategatt programmet (Må13) Projektet berör förutom Norra Bohuslän, Tvedestrand i Norge samt Hjörrings kommun i Danmark, eventuellt kan det tillkomma fler norska partners (se bilaga 3) Styrgruppen tackar informationen och ställer sig positiv till att Lysekils kommun i samverkan med Tillväxtsekretariatet fortsätter diskussionerna med övriga partners i Norge och Danmark 8 7 Presentation av programförslag LEADER Norra Bohuslän 2008-2013 Elsie Hellström presenterar en sammanfatining av LEADER -programmet för Norra Bohuslän samt ett beslutsunderlag. Styrgruppen konstaterar att det kommer att bli svårt att finna medfinansiering i kommunerna i form av likvida medel upp till nivån 27 kr/ kommuninvånare, men att man är i princip positiv till LEADER Norra Bohuslän. De deltagande kommunerna skall vidare undersöka möjligheterna till finansiering i form av en kombination av likvida medel, tid samt lokaler. (se bilaga 4) Styrgruppen beslutar Att ställa sig positiv till att arbetsgruppen sänder in LEADER programmet Norra Bohuslan till Länsstyrelsen för beslut Att programmet snarast möjligt skall sändas ut för politisk behandling och beslut om offentlig medfinansiering till respektive kommun Att målformuleringarna i beslutsunderlaget bör spetsas och att antalet mål skall minskas 58. Nuläge och framtid Stenakademien Elsie Hellström informerar om nuläget i Stenakademien. De medel som riktades till Stenakademien inom näringsdepartementets satsning p& natursten förvaltas
&mmm. mmc-me mos m., mm Tillväxtprocesser Norra Bohusltin av en arbetsgrupp inom Stenindustriforbundet med Agne Nilsson Bohusläns Kooperativa Stenindustri som ordförande. (hm>://www.stenakademien.coin/) För att utveckla konceoter för Stenakademins verksamhet "Triole Helix" och platsförlagd utbildning vidare har styrgruppen för ~tenakadeden beslutat att starta en ideell förening (se bilaga 5). I föreningen kan kommunerna, niiringen och akademin vara medlemmar, insatsen är 10.000 kronor per medlem. Enligt projektledare Kerstin Danielsson finns det ett överskott i det avslutade M91 2 projektet på ca 20.000 kronor per kommun Styrgruppen beslutar Att respektive kommun ianspråktar 10.000 kronor av överskottet och placerar som insats i Stenakademien - ideell förening med säte i Sotenäs kommun. Avseende medlemskap i föreningen beslutar respektive kommun g 9. Aktuellt Strandstädning. Elsie Hellström informerar om nuläget angående den planerade konferensen i april 2008 p9 temat "Strandvård och Vasterhavet" i Smögen. Inbjudan har sänts till miljöminister Andreas Carlgren och stabschef Christina Jonäng om deras deltagande på konferensen. Arbetsgruppen har ännu inte fatt något svar från miljödepartemenetet (se bilaga 6). Styrgruppen beslutar att tacka for informationen att forsla KIM0 och Vastkuststiftelsen att man gemensamt genomför konferensen aven om miljöministern uteblir 8 10.Rapport från kommuncheferna Kommuncheferna informerar om planerade samarbetsområden - IT system, överförmyndarverksamhet, gemensamt Iöneadministrationssystem Styrgruppen tackar för informationen och poängterar att utökat samarbete mellan kommunerna som kan effektivisera och sänka de kommunala kostnaderna ar av yttersta vikt ll.aktuellt Fyrbodal Clas-Ake Sörkvist poängterar vikten av att kommunerna är representerade p9 kommunalförbundets direktionsmöte då bland annat viktiga fragor för Norra Bohuslan som infrastrukturremissen skall diskuteras. Det är ett problem att VG-regionen bara kommunicerar med kommunalförbunden och inte kommunerna, delaktigheten blir mindre men M ör viktigt att deltaga på direktionsmöten. Styrgruppen tackar för informationen
Tillväxtprocesser Norra Bohuslän $ 12. Mötestider för Styrgruppen för TiUväxtprocesser 2008 Till dagens möte förelåg ett förslag med mötestider för 2008 (se bilaga 7) Styrgruppen beslutar Att fastställa mötesdatum för verksamhetsåret 2008 enligt förslaget $13. Brysselresan Elsie Hellström meddelar att hon tyvärr ännu inte fått något program för Brysselresan från West Swedens kontor i Bryssel, men kommer att sända ut programmet direkt när hon får ett program som Överensstämmer med gruppens önskemål $14. Övriga frågor Det sedan tidigare beslutade mötet med besöksnäringen 12 oktober kl. 13.00 är förlagt till Tanumshede, Tingshuset lokal- Fornsalen Elsie Hellström informerar om att Boverket har planerat in en så kallad ÖP-dialog p& Smögens Havsbad 8-9 november kl. 12-12. Denna konferens är en del i projektet ICZM och LBU. Målgrupp är politiker i Norra Bohuslän samt, tjänsteman inom kommun, länsstyrelse och Västra Götalandsregionen samt nationella och regionala finansidrer $15. Nästa möte i Munkedals Folkets Hus Styrgruppsmötet för tillväxtprocesser Norra Bohuslän den 29:de november kl. 13.00 ä~ flyttat från Sotenas kommun till Munkedal och Munkedals Folkets Hus. Syftet med flyttningen är att samordna styrgruppsmötet med konferensen om Landskapskonventionen, som ar en del inom projekt "ICZM och LBU".
sammanträdestider 2008 Direktion Fyrbodal Au Fyrbodal Januari 24 Februari 7fm 28 Mars 20 herdag April 24 fm 3 Maj 15 Juni Juli Augusti September Oktober November December 5 heldag 4 fm 16 heldag 20 fm 18 heldag
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE SAMT VATTEN/AVLOPP...3 2. NÄRINGSLIV OCH TURISM...5 3.KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR...7 4. KULTURMILJÖ...9 5. YRKESFISKE OCH VATTENBRUK...10 6. JORD- OCH SKOGSBRUK...11 7. NATURVÅRD...12 8. STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN / TYSTA OMRÅDEN...13 9. GEOTEKNIK OCH ÖVERSVÄMNINGSRISKER - KLIMATFÖRÄNDRINGAR...14 10. ENERGI - KLIMATFÖRÄNDRINGAR...15 1
Inledning Reflektioner om kommunernas översiktsplaner I En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän reflektioner och frågeställningar har Länsstyrelsen samlat reflektioner och frågeställningar som bedömts som extra viktiga att lyfta efter att ha analyserat Strömstad, Tanum, Lysekil, Sotenäs och Munkedals aktuella översiktsplaner. Länsstyrelsen är medveten om att det finns fler viktiga frågeställningar som skulle kunna lyftas, men de frågeställningar och reflektioner som lyfts berör centrala och viktiga tillväxtfaktorer i norra Bohuslän som boende och byggande samt turism och näringslivsutveckling. Samlade reflektioner och frågeställningar ska ses som ett dialog- och diskussionsunderlag på vägen mot en gemensam strukturbild för norra Bohuslän. Förhoppningen är att reflektionerna, tillsammans med ÖPanalysen, ska väcka eftertanke och vara en katalysator för fortsatta diskussioner kring hur en önskad långsiktig utveckling kan se ut i norra Bohuslän. Läsanvisning Texten är uppdelat i samma rubriker som ÖP-analysen. Det innebär att ämnesområdena Boende och byggande samt vatten/avlopp, Näringsliv och turism, Kommunikationer och infrastruktur, Kulturmiljö, Yrkesfiske och vattenbruk, Jord- och skogsbruk, Naturvård, Stora opåverkade områden/tysta områden, Geoteknik och översvämningsrisker samt Energi behandlas var för sig. För varje ämnesområde har ett antal frågeställningar och reflektioner tagits fram. Fokus ligger på boende och byggande samt en utveckling av besöksnäringen. 2
1. Bostad och byggande samt vatten/avlopp Attraktiva lägen 1) Samtliga kommuner vill erbjuda bostäder i attraktiva lägen. Ofta nämns närheten till havet/vattnet som viktigt för att området ska utgöra ett attraktivt läge. Det kan ses som en något förenklad definition. Finns det inte fler definitioner? Måste ett attraktivt läge nödvändigtvis vara i direkt närhet till havet? Kan man tänka sig att föra en mer aktiv diskussion kring attraktiva lägen och definitioner i översiktsplaneringen? I ett regionalt perspektiv kan det till och med hävdas att även kommunernas inre delar har stor närhet till havet. God tillgänglighet till havet i form av cykelvägar och kollektivtrafik kan vara en möjlig utveckling. En gräns för attraktiviteten 2) Kopplat till attraktivitet kan man fundera över hur mycket bebyggelse ett område (t.ex. kustområdet) tål för att fortfarande vara lika attraktivt. Finns det en brytpunkt, var ligger den? Är brytpunkten när det gäller attraktiviteten för turism/besöksnäringen den samma som för boendet? Det är mycket svåra frågor att besvara i en översiktsplan, men det är ändå där en sådan långsiktig diskussion kan föras och utvecklas till strategier för hur mycket och när bebyggelse får uppföras. Markkonsumtion inom och utom detaljplan 3) Byggande inom planlagt område utgör en del av byggandet i kommunerna. En annan del är byggande utom plan. För en bättre överblick behöver det klargöras hur mycket som byggs inom respektive utom plan (relationen bygglov/detaljplaner vad gäller markkonsumtion). Kommunernas strategier för bebyggelseutvecklingen måste behandla såväl byggande inom som utanför plan. Kan en diskussion kring förhållandet föras i översiktsplanerna? Finns sådan statistik tillgänglig? Om det saknas uppgifter på byggande inom respektive utom plan bör sådan tas fram för att få en bättre överblick på helheten. Totalt antal bostäder 4) Bara två översiktsplaner kvantifierar hur många bostäder som planeras totalt. Vad betyder det att inte alla kommuner har idéer om antal planerade bostäder? Boendesituationen 5) Finns det tillräckliga inventeringar över var folk bor idag? Var bor de åretruntboende respektive säsongsboende? När bor de säsongsboende i kommunen sommartid eller även vid andra tidpunkter? 3
VA-problem 6) Några av översiktsplaner redovisar områden med VA-problem. Det kunde med fördel göras i samtliga översiktsplaner. Hur stora områden och hur många hushåll har problem med VA i norra Bohuslän? Hur kan ett robust VA-system utvecklas? Översiktsplanerna skulle kunna redogöra bättre för detta. Tekniska lösningar 7) Vilka krav ställer besöksnäringen på tekniska lösningar (t.ex. inom VA-området) och vad får det kosta för kommunerna? Bostäder - problem med VA 8) En kombination av kartskikt med planerade bostäder och områden med VA-problem visar att de i flera fall sammanfaller. Vad betyder det? Betyder nya bostäder att problemen samtidigt kan lösas eller förvärrar det problemen istället? Hur kan konflikten hanteras? Avloppsreningsverk - bebyggelse 9) Flera avloppsreningsverk ligger vid kusten. Nya bostäder kryper allt närmre befintliga avloppsreningsverk. Hur ska de konflikter som uppstår hanteras? Vattenkvalitet 10) Vattenkvaliteten är av central betydelse för besöksnäringen. Hur kan vattenkvaliteten säkras i områden där besökare vistas? Vilka områden har problem med VA-lösningar samtidigt som de attraherar många besökare? Skulle det kunna visas i översiktsplanerna? Önskad boendeutveckling önskad besöksnäring 11) Hur ser samspelet ut mellan bostadsbyggande och en hållbar utveckling av besöksnäringen? Synergier och/eller konflikter? Hur och var bör byggande ske för att samtidigt bäst gynna utvecklingen av besöksnäringen? Översiktsplanerna skulle kunna innehålla en starkare koppling/diskussion mellan boendeutveckling och en utveckling av besöksnäringen. 4
2. Näringsliv och turism Besöksnäringen 1) Är det verkligen bäst att behandla turism och friluftsliv i samma andetag? Besöksnäringen diskuteras i viss mån integrerat med övrigt näringsliv i översiktsplanerna. Varför behandlas den inte som övrigt näringsliv? Det är kanske den allra viktigaste näringsgrenen i Norra Bohuslän, ändå är den inte fullt integrerat med övrigt näringsliv. Det är viktigt att fundera över hur kopplingen kan stärkas. Det kan handla om såväl arbetssätt som behandling i översiktsplanering. Näringslivets struktur 2) Hur ser en karta ut som hanterar näringslivets (inklusive besöksnäringen) struktur? Hur ser strukturen ut? Vilka brister och potentialer finns i denna struktur? Näringslivsinnehåll 3) Översiktsplanerna skulle med fördel bättre kunna redovisa näringslivets struktur såväl rumsligt som innehållsmässigt. Det planeras för ett antal verksamhetsområden, men vad är det för typ av verksamheter kommunerna planerar för? Kan näringslivet differentieras i redovisningen på karorna? Handlar det främst om industriverksamhet? Kan man tänka sig att vidga begreppet och även inkludera besöksnäringen i planeringen av verksamheter? Båt och hav 4) Båtlivet är av speciellt intresse för boende och besökare i norra Bohuslän. Kan man tänka sig att lyfta det mer i översiktplaneringen? Kan man tänka sig att fokusera på några större marinor i norra Bohuslän eller ska alla kommuner kunna erbjuda stora hamnar och marinor? Hur kan hantera efterfrågan och båtplatsköerna? Kan båtköerna symboliseras på ett bra sätt i översiktsplanerna? Båtar tar mark i anspråk vintertid - var finns platser för vinterförvaring av båtar? Kartläggning av hamnar 5) I den strategiska planen för besöksnäringen står det att en gemensam kartläggning av bl.a. hamnar ska tas fram. Sjöbodar 6) Det har tagits fram sjöbodspolicys i en del av kommunerna. Idag lyser sjöbodarna med sin frånvaro i översiktsplanerna. Sjöbodspolicys bör kunna integreras och lyftas mer i översiktsplanerna. Fler aktiviteter 7) Ett antal aktiviteter och anläggningar lyfts i översiktsplanerna inom området friluftsliv och turism. Finns det fler aktiviteter och anläggningar som kan redovisas och diskuteras i översiktsplanerna? 5
De olika aktiviteter som syns på kartorna är relativt begränsade och ger ingen fullständig bild över besöksnäringen. Var finns besöksnäringen respektive friluftslivet? Synen på turismen som näringsgren är begränsat i översiktsplanerna. Reservation av mark 8) Tre av fem kommuner har i översiktsplanerna reserverat mark för turism och friluftslivets framtida behov. Vad betyder det att inte alla kommuner har gjort det? Stark koncentration till kustzonen 9) Kartbilden visar en stark koncentration av befintliga och planerade anläggningar/platser för turism till kustzonen. Finns det ett tak för hur mycket turism som kan lokaliseras till kusten? Går det att planera för en framtida turism på landsbygden i anslutning till tätorter eller befintliga anläggningar? Restauranger och hotell 10) Restauranger och hotell är exempel på verksamheter med direkt koppling till besöksnäringen. De syns inte i översiktsplanerna. Finns det ordentliga kartläggningar tillgängliga? Kan man tänka sig att presentera dessa i översiktsplanerna? Priset på turism 11) Förutom den fysiska planeringen av besöksnäringen är det viktigt att styra turismen på andra sätt också. Tar man tillräckligt betalt för turismen överallt? Vilka intäkter/kostnader har kommunen för besöksnäringen? Sätt att illustrera turismen 12) Man kan fundera över hur kommunerna bäst illustrerar turismen på översiktsplanernas mark- och vattenanvändningskartor. Redovisningen i de fem översiktsplanerna täcker så skiftande verksamheter som anläggningar för fritidsboende till skjutområden. Besöksnäringskartor 13) Kan man tänka sig rena besöksnäringskartor i översiktsplanerna? Samarbetet mellan kommunernas turistbyråer, näringslivs- och planenheter skulle kunna tydliggöras genom att kopplingar till näringslivsprogram och annat arbete lyfts fram i översiktsplanerna. Säsongsutjämning 14) I den strategiska planen, precis som i några översiktsplaner, poängteras vikten av en utjämning mellan säsonger. Hur löser man det och vilket rumsligt utfall ger det? Går det att på karta symbolisera besökstryckets variation över året? 6
3.Kommunikationer och infrastruktur Omställning till dagens transportbehov 1) Kustsamhällena i norra Bohuslän har ett svårt utgångsläge, då vägnätet utvecklades i ett annat samhälle än dagens, då fokus var vattenvägar och fisket. Behovet av snabba och mångtaliga transporter på väg var mindre. En övergripande fråga för kommunikation och infrastrukturen i norra Bohuslän är därför hur man ska hantera omställningen till dagens transportbehov? Finns det strategier för hur de här mer övergripande strukturfrågorna ska hanteras i kommunerna? Hur kan dessa strategier arbetas in i översiktsplaneringen? Bebyggelseutveckling i samklang med infrastruktur 2) Området bebyggs i snabb takt och det är viktigt att ny bebyggelse kopplas till och utvecklas parallellt med infrastruktur och kommunikation. Utgångspunkt för planeringen 3) Det är inte alltid klart vilken utgångspunkt kommunerna har när de i översiktsplanerna behandlar kommunikationer. Ser man sig som boendeort och vägarna krävs för att nå andra arbetsmarknader? Är det hållbart? Om man ska kunna bo och verka i kustområdet är det kanske bättre att fokusera på näringslivsfrågor för att skapa lokal sysselsättning. Det understryker återigen hur viktigt det är att integrera näringsliv (inkl. besöksnäring) bättre med andra allmänna intressen i översiktsplanerna. Framkomlighet i kulturmiljö 4) Hur hantera dagens transportproblem utan att tillintetgöra det kulturhistoriska sammanhang vägarna är en del av? Framkomlighet kontra kulturmiljö? Snabba och raka vägar kontra ringlande kulturmiljövägar? Det finns en trolig konflikt mellan vägutbyggnad och kulturmiljö. Hur kan konflikten hanteras? Översiktsplaneringen skulle gärna kunna lyfta en sådan diskussion tydligare än vad den gör i aktuella översiktsplaner. Prioritering av vägsträckor 5) I ett par översiktsplaner pekas på vägsträckor som behöver rustas upp, men i alla översiktsplaner är det inte helt tydligt vilka vägar som bör prioriteras. Är alla vägar lika viktiga? Var finns kapacitetsproblemen i norra Bohuslän? Sjötransporter 6) Bör sjötransporterna synas mer i översiktsplanerna än vad den gör idag? Finns det konflikter mellan sjöfartens intressen och besöksnäringens och friluftslivets intressen. Hur hantera eventuella konflikter? 7
Kollektivtrafik 7) Kollektivtrafiken pekas i den strategiska planen ut som ett viktigt område i strävan mot ett hållbart samhälle. Det behöver dock problematiseras mer, t.ex. kräver kollektivtrafik ett resandeunderlag. När och var finns det? Vad betyder kollektivtrafik för en utveckling av besöksnäringen? Är det en nödvändighet eller behövs det inte alls? Agenda 21 8) I det strategiska dokumentet skriver kommunerna i om kollektivtrafik och infrastruktur att all planering ska utgå från Agenda 21. Vad menar man med det? Agenda 21 har i Sverige ofta felaktigt missuppfattats som en miljöagenda. Agenda 21 ska möta såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska utmaningar. Det handlar exempelvis om demokrati, jämställdhet och barnperspektiv. Hur ska man hantera dessa frågor i samband med planering av kollektivtrafik och infrastruktur? Och hur kan samhällsekonomiska effekter lyftas upp i den fysiska planeringen? 8
4. Kulturmiljö Kulturmiljövårdsprogram 1) Ett par av kommunerna hänvisar till relativt gamla kulturmiljövårdsprogram (från 1976 och 1984). Varför finns det inte nyare kulturmiljövårdsprogram? Nyare KMV-program skulle kunna utgöra ett bra underlag för kommande översiktlig planering. Kultur är inte statisk. Kanske finns det kulturmiljöer som inte redovisas i översiktsplanerna, men som skulle kunna redovisas om KMVprogram med mera sågs över och uppdaterades. Riksintresset kulturmiljövård 2) Samtliga översiktsplaner redovisar riksintressen för kulturmiljövården, men hur väl stämmer beskrivningen av riksintresset med dagens markanvändning? Kulturmiljöns betydelse för besöksnäringen 3) Kulturmiljön utgör en attraktivitet för besökare, men alla kommuner gör inte i översiktsplanen en tydlig koppling med kulturmiljön och besöksnäringen. Vad betyder det att inte alla kommuner gör det? Hur kan kulturmiljöfrågor och besöksnäringen integreras mer? Det marina kulturarvet 4) Finns det inventeringar och uppgifter om det marina kulturarvet i området? Kan det vara ett nyttigt underlag för översiktsplanering? Går det att utveckla det marina kulturarvet i besöksnäringssyfte? 9
5. Yrkesfiske och vattenbruk Yrkesfiskets och besöksnäringen 1) Det kan alltså hävdas att det både finns för- och nackdelar med yrkesfisket för turism och friluftslivet. Hur kan konflikten bäst hanteras? Kan konflikten göras till en möjlighet? Exempel på möjligheter finns redan nu genom exempelvis fiskeauktion och havsfiske, kan detta utvecklas? Finns liknande konflikter mellan vattenbruk och turism/friluftsliv som mellan fiske och turism/friluftsliv? Tydliga ställningstaganden 2) Fler och tydligare ställningstaganden kan med fördel formuleras i översiktsplanerna, inte minst på karta. Kan man till exempel tänka sig att markera ut områden där den här konflikten finns och måste hanteras? 10
6. Jord- och skogsbruk Exploateringens intrång i jord- och skogsmark 1) Flera av kommunerna tar i översiktsplanerna ställning för att exploateringar och ny bebyggelse ska beakta jord- och skogsbrukets intressen. Hur det ska gå till besvaras sällan. Kommunerna skulle i översiktsplanerna gärna kunna föra en djupare diskussion kring mer jord- och skogsmark ska hanteras i relation till exploateringstrycket. Klassning av åkermark 2) En kommun klassar åkermark i tre olika nivåer. Är det något som passar att göra på fler håll? Jordbruk och besöksnäringen 3) I ett par av översiktsplanerna nämns jordbruket, som något som kan kombineras med besöksnäringen. Kan det utvecklas ännu mer i kommunerna? Vilken betydelse har jord- och skogsbruket för attraktiviteten och besöksnäringen i området idag? Synergier och eventuella konflikter? Går det att visa på karta? 11
7. Naturvård Naturvårdsintressen som besöksnäringen bygger på 1) Länsstyrelsen kan konstatera en stor variation i hur naturvårdsintressen redovisas i översiktsplanerna. Minsta gemensamma nämnare på kartorna är redovisningen av områden av riksintresse för naturvård. För en bättre bild av kapitalet (naturen) som besöksnäringen till stor del bygger på borde redovisningen av naturvårdsintressena i flera översiktsplaner kunna fördjupas. Kanske finns det fler planeringsunderlag i kommunerna som skulle kunna arbetas in i översiktsplanerna. Riksintresse för naturvård 2) Att Norra Bohuslän till stora delar är utpekat som ett område av riksintresse bör ses som en stor tillgång. Hur kan kommunerna på bästa sätt förvalta och ta tillvara denna tillgång? 12
8. Stora opåverkade områden / tysta områden Samstämmighet i redovisningen 1) Områden utpekade som stora opåverkade områden i översiktsplanerna sammanfaller på bra sätt i kommunernas översiktsplaner. Det stora området i nordost rör tre kommuner, men ser på kartan ut att vara en enda enhet. Det indikerar hur väl kommunövergripande strukturer kan skapas i framtida strukturbild för norra Bohuslän. Tysta områden 2) I takt med exploateringar och ökat tryck i området finns en risk att tysta områden blir alltmer sällsynta. Kan fler kommuner tänka sig att i översiktsplaneringen peka ut områden som bör vara tysta? Utveckling av besöknäringen 3) Hur kombinerar man besöksnäringen med ett bevarande av stora opåverkade och tysta områden. Hur bör dessa områden hanteras i kommunernas turismpolitik? Kan man i översiktsplanerna styra användningen av områdena med någon form av zonering liknande de exempel vi sett inom vindkraft och jordbruk? 13
9. Geoteknik och översvämningsrisker - klimatförändringar Översvämningar och besöksnäringen 1) I föreliggande ÖP-analys lyfter vi två frågor, geotekniska förutsättningar samt översvämningsrisker. Det finns dock många fler frågor som kan och bör diskuteras i kommunernas översiktsplaner med beröring på dessa punkter. Den mest övergripande frågan är klimatförändringen, som inte bara utgör ett hot mot samhällen, näringsliv och turismen i kustområdena utan stigande havstemperaturer utgör också ett hot mot det marina livet. Klimatfrågan är en av de största frågorna idag och bör lyftas upp i kommunernas översiktsplanering framöver. Det är inte minst viktigt för en hållbar utveckling av besöksnäringen och det förändrade mönster klimatet kan innebära. Ekoturism och andra möjligheter 2) Det är lätt att tala mer om konsekvenser än om åtgärder i diskussionen om klimatförändringen. Finns det möjligheter inom turismnäringen att påverka beteende? Är ekoturism något som kan utvecklas vidare i Norra Bohuslän? Översvämningar och besöksnäringen 3) En kommun har slagit fast en lägsta nivå för känsliga byggnadsdelar. Är det ett sätt att gå vidare för alla kommuner? Vilka ytterligare sätt finns att ta till för att minska risken för översvämningar i kustbandet? Vilken betydelse har stigande vattennivåer för besöksnäringen som många gånger är havsanknuten? Kommer det att drabba vissa delar av besöksnäringen mer än andra och om de områdena kan identifieras kan då kommunen styra och planera för det på något sätt för att minska påverkan? Planering i översvämningshotade områden 4) Var planeras för bostäder och verksamheter idag? Finns det tillräckliga kartläggningar över vilka områden som kan påverkas av exempelvis översvämningar och skred? Finns det förorenade områden som kan påverkas av översvämningar och sedan påverka till exempel dricksvattenförsörjningen? Översiktsplanerna bör ses över med avseende på långsiktig markanvändning av översvämningshotade områden. 14
10. Energi - klimatförändringar Förnyelsebara energikällor och besöksnäringen 1) På energikartan syns att befintliga vindkraftverk sällan ligger i direkt anslutning till de områden för såväl befintliga som planerade anläggningar för turism och friluftsliv som markerats på översiktsplanernas kartor. Eventuell konflikt vindkraft och andra allmänna intressen nämns i ett par översiktsplaner, men hur är det med eventuellt konflikt mellan vindkraftsutbyggnad och turism/besöksnäringen? Finns det en sådan konflikt eller separeras vindkraftverk och besöksnäringen tillräckligt? Vilken förnyelsebar energikälla påverkar besöksnäringen minst? Finns det strategier för att hantera eventuella konflikter i kommunerna? Energistrategier och besöksnäringen 2) I den strategiska planen för besöksnäringen står att en hållbar fysisk planering är en grundläggande del av besöksnäringens tillväxt och utveckling. Det väcker funderingar kring vilken betydelse kommunernas strategier för energi har för besöksnäringen. Finns det en sådan koppling och hur ser den i så fall ut? Vattenkraftverk 3) På energikartan är befintliga vattenkraftverk markerade, men inte i alla kommuner. I några kommuner redovisas vattenkraftverk på karta. Är detta något att ta efter för övriga kommuner. Nätkapacitet 4) Vilken nätkapacitet finns för de bostadsområden och verksamhetsområden som planeras? 15
Analys av fem översiktsplaner Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil och Munkedals kommun
Förord De fem kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil och Munkedal har efter har efter tre års samarbete över kommungränserna (2003-2006) gått samman i en bred överenskommelse och unik kommunpolitisk strategi för besöksnäringen. I strategin har kommunerna fastställt att besöksnäringen är den enskilt viktigaste näringsgrenen och tillväxtfaktorn i området. Den Strategiska planen för utveckling av besöksnäringen antogs som ett politiskt inriktningsdokument i samtliga fem kommunfullmäktige i juni 2006. Våra kustområden är heta! I den gränszon som uppstår mellan hav och land längs kuststräckan i norra Bohuslän är många konkurrerande intressen koncentrerade och konflikterna mellan olika intressen är komplexa och kopplade till samhällsplaneringen. Förändrings- och exploateringstrycket skapar stora anspråk på både mark och vattenresurser. Det förändrade boendet och besöksnäringen är kustzonens nya utvecklingsmotorer, vilket innebär både problem och möjligheter. - Hur kan vi planera för en önskad långsiktigt ( hållbar) utveckling av våra kustområden? - Vilken utveckling önskar kommunerna längs Bohuskusten kortsiktigt och långsiktigt? - Vilken utveckling önskar kommunerna inte längs Bohuskusten kortsiktigt och långsiktigt? Den stora utmaningen är: Hur främja tillväxt inom besöksnäringen utan att äventyra norra Bohusläns natur, de unika magiska värden som är det kapital som besöksnäringen bygger på? Utifrån en helhetssyn och den antagna strategiska planen och aktuell utveckling/verklighet så har kommunerna och Länsstyrelsen utifrån sina roller, och i samverkan tagit initiativ och utvecklat ett pilotprojekt Integrerad kustzonsplanering ICZM och landsbygdsutveckling LBU. I projektet har nationella, regionala och lokala parter involverats för att i samverkan utveckla verktyg/arbetsmetoder för önskad långsiktig hållbar utveckling och en kommungränsöverskridande gemensam strukturbild för norra Bohuslän. Pilotprojektet har fokus på fysisk planering som verktyg och regional tillväxt/utvecklingspolitik på en operativ lokal nivå. Förutom det övergripande målet att sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling av kustzonen är ett mål med projektet att utveckla metoder för att nå ett resultatinriktat sektorövergripande samarbete mellan: - Länsstyrelsen och andra statliga aktörer kommunerna - regionen - kommunerna (mellankommunala) - kommun - medborgare Förhoppningen är att det hos berörda parter skall växa fram en gemensam insikt om det regionala/kommunövergripande samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor, samsyn om verktyg och arbetsmetoder. 1
Länsstyrelsen har utifrån sin roll att ta fram planerings- och kunskapsunderlag arbetat fram en analys av kommunernas översiktsplaner. Syftet är att i ett första steg visa på likheter och skillnader i kommunernas översiktsplanering samt väcka frågor och idéer om hur arbetet kan gå vidare för att nå en långsiktigt hållbar utveckling av kustzonen integrerat med landsbygdsutveckling. Analys av fem översiktsplaner och En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän- reflektioner och frågeställningar skall ses som ett planerings- och diskussionsunderlag på vägen mot en gemensam strukturbild för norra Bohuslän. Det finns ett stort behov av en bättre överblick över kommungränserna. En tydligare koppling mellan lokala och regionala strategier, inklusive den kommunala översiktsplaneringen och den framväxande regionala utvecklingsplaneringen. Det behövs ett paraply över de fem kommunernas översiktliga planering, en strukturbild för norra Bohuslän, ett kunskaps/planeringsunderlag som: - ger stöd för ett samordnat agerande (i vardagen), förutom gemensamma mål och strategier - ger underlag för ett aktivt arbete om hur den gränsöverskridande strukturen bör utvecklas - ger stöd som en sammanfattande bild av huvuddragen i den fem kommunernas fysiska struktur. - ger stöd för kommunernas översiktliga planering - är ett levande dokument, i en kontinuerlig utveckling genom löpande dialog. Första steg: ÖP-analys kompletterad med reflektioner och frågeställningar Andra steg: Översiktlig bild och beskrivning av befintlig utveckling och situation Tredje steg: Strukturbild önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Göteborg i maj 2007 Dick Hedman Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen i Västra Götalands län Arbetsgrupp: Fredrik Olsson, Energiplanerare Gill Hermansson, Regionalekonom Matilda Wirebro, GIS-samordnare Torbjörn Sahl, Kulturgeograf 2
Innehåll Inledning, s. 5 En kommunövergripande strategi för besöksnäringen En ÖP-analys visar likheter och skillnader i kommunernas planering Läsanvisning 1. Boende och byggande samt vatten/avlopp, s. 8 Boende byggande Vatten/avlopp 2. Näringsliv och turism, s. 14 Näringsliv och verksamhetsområden Friluftsliv och turism/besöksnäring 3. Kommunikationer och infrastruktur, s. 25 4. Kulturmiljö, s. 29 5. Yrkesfiske och vattenbruk, s. 33 6. Jord- och skogsbruk, s. 36 7. Naturvård, s.39 8. Stora opåverkade områden/tysta områden, s. 43 9. Geoteknik, översvämningar och klimatförändringar, s. 45 10. Energi klimatförändringar, s. 47 3
Tabellförteckning Tabell 1 Boende och byggande samt vatten/avlopp. Tabell 2 Näringsliv och turism. Tabell 3 Kommunikationer och infrastruktur. Tabell 4 Kulturmiljö. Tabell 5 Yrkesfiske och vattenbruk. Tabell 6 Jord- och skogsbruk. Tabell 7 Naturvård. Tabell 8 Stora opåverkade områden /tysta områden. Tabell 9 Geoteknik och översvämningsrisker. Tabell 10 Energi. Kartförteckning Karta 1 Bostäder. Planerade. Karta 2 VA Befintligt. Karta 3 Näringsliv och verksamhetsområden. Planerat. Karta 4 Näringsliv /verksamhetsområden, Turism/Besöksnäring. Planerade områden. Karta 5 Friluftsliv och turism/besöksnäring. Befintliga och planerade områden. Karta 6 Friluftsliv och turism/besöksnäring. Riksintressen. Karta 7 Båtlivskarta. Befintliga och Planerade hamnar. Karta 8 Kommunikationer och infrastruktur. Riksintressen. Karta 9 Kulturmiljövård. Riksintresse. Karta 10 Yrkesfiske. Riksintresse. Karta 11 Naturvård. Riksintresse. Karta 12 Stora opåverkade områden. Karta 13 Energi. Befintlig och planerad. 4
Inledning En kommunövergripande strategi för besöksnäringen Fem kommuner; Strömstad, Tanum, Lysekil, Sotenäs och Munkedal, har efter tre års (2003-2006) samarbete över kommungränserna gått samman i en bred överenskommelse och unik kommunalpolitisk strategi för besöksnäringen. I strategin har kommunerna fastställt att besöksnäringen är den enskilt viktigaste näringsgrenen och tillväxtfaktorn i området. Strategisk plan för utveckling av besöksnäringen i norra Bohuslän antogs som ett politiskt inriktningsdokument i samtliga fem kommunfullmäktige i juni 2006. Den stora utmaning som kommunerna står inför och som ligger bakom antagandet av den strategiska planen är hur man kan skapa tillväxt i besöksnäringen utan att äventyra naturen och dess unika värden, som är det kapital och den råvara som näringen bygger på. Enligt regionala tillväxtprogrommet NoBo är besöksnäringen en framtidsbransch, sammansatt av olika branscher och många aktörer. I det gemensamma dokumentet Strategisk plan för utvecklingen av besöksnäringen i norra Bohuslän har kommunerna enats om en kommunövergripande strategi för att möta strukturomvandlingen inom besöksnäringen. En ÖP-analys visar likheter och skillnader i kommunernas planering Strategin för besöksnäringen innehåller flera mål och åtgärder med direkt koppling till ett integrerat samarbete för att nå en samsyn kring regional utveckling/tillväxt, fysisk planering och kommunernas översiktsplaner (ÖP). Det står i dokumentet att det ska ge en tydlig bild av kommunernas roll och ambitioner avseende utvecklingen av besöksnäringen samt vad det innebär för den kommunala organisationen. Strategin ger med andra ord implikationer för respektive kommuns översiktliga planering Därför finns det skäl att undersöka innehållet i kommunernas översiktsplaner och hur de kommunicerar med varandra. Det är också relevant att jämföra det gemensamma strategiska dokumentet med kommunernas respektive översiktsplaner, i vilka det ska kunna utläsas vilka kommunernas intentioner och planer är för en framtid på runt 15 år. Arbetar kommunerna redan i samma riktning? Genom att analysera översiktsplanerna blir det möjligt att identifiera likheter och skillnader i synen på olika markanvändningsfrågor som bebyggelse, turism- och friluftsliv samt näringslivsutveckling. Översiktsplanering är, och bör vara, en kontinuerlig process där själva dokumentet översiktsplanen är en del. I den fortlöpande processen är översiktsplanen ett nedslag. Den sammanfattar kommunens syn på den framtida mark- och vattenanvändningen och på hur den byggda miljön ska utvecklas och förvaltas vid en viss tidpunkt. Att studera fem översiktsplaner 5
innebär att man studerar dokument som sammanfattar fem olika kommuners ställningstaganden vid fem olika tillfällen. Den äldsta översiktsplanen i studien är Munkedals som antogs 26 september 2001. Den senast antagna översiktsplanen är Lysekils som antogs 21 juni 2006. De övriga är antagna däremellan. 1 Det kan hävdas att det är problematiskt att skapa en rättvis bild när dokumenten skiljer sig mycket åt och är skiftande i ålder. Bilden blir dock rättvis på så sätt att den redovisar hur kommunernas ställningstaganden beträffande framtida mark- och vattenanvändning redovisats i aktuell översiktsplan. 2 Ett första steg i en kommunöverskridande ÖP-analys kan vara att ta bort kommungränserna på kartorna. Redan med ett så enkelt grepp kan en del intressanta bilder framträda. Tar vandringsleden plötsligt slut? Finns det inga problem med vatten- och avloppslösningar i vissa områden fast problemen är stora alldeles i närheten? Planeras det för turismrelaterade aktiviteter i hela norra Bohuslän? Det är upp till varje kommun att planerna inom sina respektive gränser, men om man tar bort kommungränserna går det att visa på att frågor inte behandlas på samma sätt i kommunerna. ÖPanalysen vill visa det. Samtidigt finns det många likheter i kommunernas översiktsplaner. ÖP-analysen vill också visa på det. Jämförelsen mellan kommunernas översiktsplaner kan förhoppningsvis identifiera områden där tillräcklig samsyn redan etablerats samt områden där ytterligare samsyn krävs. Jämförelsen kan också visa om inriktningen i översiktsplanerna stämmer överens med inriktningen i det gemensamma strategiska dokumentet som alla fem kommuner ställt sig bakom politiskt och skrivit under. Analysen kan fungera som en väckarklocka för vilka allmänna intressen som behöver behandlas mer utförligt i kommande översiktsplaner eller i andra strategiska dokument. Likaså kan den visa aktuella behov av fler och fördjupande planeringsunderlag, vilket kan rikta sig till såväl kommunerna som Länsstyrelsen i Västra Götaland. Läsanvisning Texten är uppdelad i ämnesområdena Boende och byggande samt vatten/avlopp, Näringsliv och turism, Kommunikationer och infrastruktur, Kulturmiljö, Yrkesfiske och vattenbruk, Jord- och skogsbruk, Naturvård, Stora opåverkade områden/tysta områden, Geoteknik och översvämningsrisker samt Energi. Varje ämnesområde inleds med en genomgång av hur ämnet behandlats i de fem översiktsplanerna. Det följs av en sammanfattande tabell och i de flesta fall en eller fler kartor. 1 Strömstad kommun antog sin senaste översiktsplan 2002-05-16, Tanum 2002-05-27 och Sotenäs 2004-06-23. 2 Fördjupningar av översiktsplaner som gäller för vissa områden har inte tagits hänsyn till i analysen, då syftet och utgångspunkten är att jämföra de kommunövergripande översiktsplanerna och inte fördjupningar för vissa områden. 6
I En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän reflektioner och frågeställningar har Länsstyrelsen samlat reflektioner och frågeställningar som bedömts som extra viktiga att lyfta efter att ha analyserat Strömstad, Tanum, Lysekil, Sotenäs och Munkedals aktuella översiktsplaner. Länsstyrelsen är medveten om att det finns fler viktiga frågeställningar som skulle kunna lyftas, men de frågeställningar och reflektioner som lyfts berör centrala och viktiga tillväxtfaktorer i norra Bohuslän som boende och byggande samt turism och näringslivsutveckling. Samlade reflektioner och frågeställningar ska ses som ett dialog- och diskussionsunderlag på vägen mot en gemensam strukturbild för norra Bohuslän. Förhoppningen är att reflektionerna, tillsammans med ÖPanalysen, ska väcka eftertanke och vara en katalysator för fortsatta diskussioner kring hur en önskad långsiktig utveckling kan se ut i norra Bohuslän. 7
1. Boende och byggande samt vatten/avlopp Boende och byggande Planläggning skall, med beaktande, av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Hänsyn skall tas till förhållanden i angränsande kommuner. (2 kap. 2 PBL) Att erbjuda goda bostäder i attraktiva lägen ses ofta som en konkurrensfördel, men i sådana lägen uppkommer inte sällan konflikter med andra intressen. Det är därför mycket viktigt att i översiktsplaneringen peka ut områden som är lämpliga för framtida bebyggelse som innefattar boende och ta ställning till uppkommande konflikter. De studerade översiktsplanernas problembeskrivningar varierar, men samtliga kommuner är medvetna om att det finns en konflikt mellan att erbjuda attraktiv mark för bostadsbyggande och att främja en långsiktigt hållbar utveckling och bevarande av natur- och kulturmiljöer. Noteras kan att kommunerna i den strategiska planen har skrivit under på att försöka nå en hållbar utveckling genom att använda planeringsinstrumenten för en medveten utformning och utveckling av den fysiska miljön och det offentliga rummet. Samtliga fem kommuner uttrycker i sina översiktsplaner, en önskan om att erbjuda bostäder i attraktiva lägen. Vad som definieras som ett attraktivt läge skiljer sig lite åt, men närheten till havet poängteras av kommunerna. En kommun nämner också närheten till kommunikationer, en annan närheten till strövområden. Beträffande byggande i kustzonen tar översiktsplanerna ställning för en utveckling i närhet till befintliga samhällen. I övrigt ska restriktivitet råda. Samtidigt som byggande i anslutning till befintliga samhällen är ett genomgående drag i översiktsplanerna finns också öppningar för bebyggelse i mer känsliga områden. Det uttrycks exempelvis som utmed den långa kustlinjen / / ser kommunen att man har möjligheter att skapa attraktiva områden för helårsboende, komplettering i anslutning till redan befintlig bebyggelse ska kunna prövas och vägas mot riksintressena och områden med särskilt höga natur- och kulturvärden / / kan i vissa lägen tåla kompletteringar i befintliga bebyggelsegrupper utan att bevarandevärdena skadas. En utmaning för översiktsplaneringen är hur man ska hantera den omvandling av bostäder som sker till och från hel- respektive delårsboende. Av ett par av översiktsplanerna framgår det att kommunen vill underlätta för åretruntboende i de fritidshusområden som ligger tätortsnära. En kommun poängterar vikten av att nya fritidshus ska utformas med helårsstandard, en annan kommun gör klart att fritidsboende bör undvikas i områden som behövs för åretruntboende. Översiktsplanerna visar också att kommunerna efterfrågar bättre styrmedel för att påverka omvandlingen. Det kan dock noteras att två av översiktsplanerna inte behandlar omvandlingsfrågan, 8
samtidigt som samtliga kommuner i den strategiska planen slagit fast att via planinstrumenten skapa levande samhällen/kommuner året runt. Förutom byggande i kustzonen behandlar översiktsplanerna också byggande i tätorter och på landsbygden (inlandet). Fyra av de fem kommunernas översiktsplaner förespråkar en förtätning i centralorter, även om någon kommun poängterar att det måste ske restriktivt. Tre av översiktsplanerna tar tydligt ställning för byggande på landsbygden. En kommun tar i översiktsplanen ställning för att olika kommundelscentra ska stärkas, en annan slår fast att kommunens struktur med många små självständiga samhällen ska behållas. Planerade områden för bostäder redovisas på Bostäder - planerade. Kartan redovisar alla utpekade områden, oavsett om det där planeras för nya bostadsområden eller enbart tilläggsbebyggelse. Vatten/avlopp Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för vattenförsörjning eller avfallshantering ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.( MB 3 kap 8 ) Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till / / 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. (PBL 2 kap. 3 ) Problem med vatten och avlopp har allteftersom kusten exploaterats blivit mer påtagligt. Det finns stora områden som från början varit områden för fritidsbostäder men som nu omvandlats till åretruntbostäder. I dess områden är det vanligt att ägarna enskilt löser vatten och avloppsfrågan. I Bohuslän finns även problem med radon i borrade brunnar. Kvaliteten och kapaciteten på de kommunala avloppsanläggningarna är ofta knapphändiga och kommunerna beskriver i sina översiktsplaner att de har för avsikt att se över kapaciteten och även göra översyn på enskilda avlopp. Så många som möjligt ska anslutas till de kommunala reningsverken. Vid nybyggnation satsar kommunen på att ansluta områden till det kommunala VA systemet och använder både översikts- och detaljplanering som ett verktyg för detta. En detaljplan får inte fastställas om inte försörjning av vatten och avlopp kan lösas godtagbart. I Tanums kommuns ÖP står det exempelvis att: Kommunen ska ha en generös inställning till anslutning av bostadshus till kommunala va-systemet.. Konsekvensen av bristfälliga VA-system är övergödning vilket är ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i svenska marina miljöer idag. Organiska miljögifter men också olika andra slag av nyttjande, exempelvis fiske, sjöfart, anläggningsverksamhet och utvinning av naturresurser. Kommunernas medvetenhet om problemet framgår genom översiktsplanerna som används för att kartlägga, förbättra eller behålla en god vattenkvalitet. Användning av befintliga våtmarker samt iordningsställande av nya för upptag av närsalter av renat avloppsvatten är exempel på lösningar som eftersträvas. 9
Tabell 1 Boende och byggande samt vatten/avlopp. Ämnesområde Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Vill man erbjuda bostäder i attraktiva lägen? Vad innebär attraktiva lägen? Förtätning i centralort/er? Byggande i kustzonen? Omvandling hel- /delårsboende? Byggande på landsbygden och iinlandet? Antal planerade bostäder? JA. Närhet till hav och/eller strövområden i alla kommundelar. JA. Närhet till kommunikatio ner och vatten (Gullmarn). JA. Havets attraktionsvärden beaktas särskilt. JA. - JA, i vissa tätorter menar man att det är viktigt att erbjuda hyreslägenheter och äldreboenden. Utveckling i närhet till befintliga samhällen i övrigt restriktivt. Vill underlätta åretruntboende i de fritidshusområ den som ligger tätortsnära. Nya fritidshus ska utformas med helårsstandard. Stöder lagändringar som försvårar utförsäljning av helårshus. Inlandet betraktas som möjligt för utveckling av visst glesbygdsboen de och byggande. 800 900 lägenheter. Önskar öka tillgången på attraktiva tomter, bl.a. på Tunge-näset, men ställer samtidigt krav på planläggning. Utveckling i närhet till befintliga samhällen i övrigt restriktivt. - Fritidsboende bör undvikas där markområde behövs för åretruntboende. Efterfrågar lämpliga styrmedel, för att påverka användningen av hus. Positiv grundinställnin g till byggande på landsbygden, dock viktigt att bibehålla kulturlandskapets karaktär. Positiv till byggande på landsbygden. Inlandet betraktas som resurs vad gäller glesbygdsboende och byggande. - 1 600 1 800 bostäder. JA. Ingen definition av det innebär. JA, men restriktivt. Utveckling i närhet till befintliga samhällen i övrigt restriktivt. JA. Den långa kustlinjen prioriteras. JA. Utveckling i närhet till befintliga samhällen i övrigt restriktivt.. Detaljeplaneläggn ing ska dock även kunna ske inom strandnära lägen. - Vill underlätta åretruntboende i de fritidshusområde n som ligger tätortsnära. Vill skapa en modell för att lösa upplåtelseformern a. Olika kommundelscentr a bör stärkas. Helårsboende ska tillkomma i närheten av allmänna vägar. Främst kompletterade bebyggelse. - - Kommunens struktur med många små självständiga samhällen ska behållas. Åtgärder för att höja kvaliteten på VA samt vattenkvalitén? Vilka ställningstagand en gör kommunen gällande vattenkvalitet. - Översyn på enskilda avlopp, ansluta så många som möjligt till kommunalt VA. - Lokalt omhändertaga nde av dagvatten. -Ingen ny bebyggelse inom nederbördsomr ådena till Gullmarn, Åbyfjorden - Översyn på enskilda avlopp, reningsgraden vid kommunala reningsverk höjs. VA- ÖP antogs 1990-11-28. - Gullmarn har med sitt stora vetenskapliga värde en särställning inom kommunen. Det värde fjorden och dess närmste omgivning och - Översyn på enskilda avlopp, utarbeta en särskild VAutredning på kommunala reningsverk, minska dräneringen av våtmarker. - Inom Åbyfjordens, Örnefjordens och särskilt Vikefjordens tillrinningsområde bör endast undantagsvis nya avlopps-utsläpp tillåtas i vattendrag. - Översyn på enskilda avlopp, anlägger nya våtmarker och öppnar upp vägbanker. - Försurning av sjöar och vattendrag ska begränsas med åtgärder enligt kommunernas kalkningsplan. - Ytterligare skyddsbest. Bör upprättas för kommunens - Kretsloppsanpassade avloppslösningar, anläggning av våtmarker, ansluta så många som möjligt till kommunalt VA. -Kommunen har en VA-policy. -Skyddsområde bör fastställas för grundvattentäkt i Lur. - Generös inställning till anslutande till kommunala vasystemet. 10