Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér
Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk genom att: Vanliga ord används Upprepning av ord är vanligt Kronologin utvecklas lite åt gången Lös meningsbyggnad Ofullständiga meningar (Elbro, 2004 )
Vad är läsning? LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE (Gough, Tunmer 1986)
Processer Steg Kunskap Snabb åtkomst Minne Avkoda orden Hämta ordens betydelser Kombinera ord till meningar Ordförråd och omvärldskunskap Syntax och grammatik Göra inferenser Intergrera meningars betydelser Strategier Övervaka egen läsning Konstruera en mental modell Genrekunskap
Värt att veta om ordförråd SES påverkar! Stora skillnader mellan barn Antal och kvalitet Bredd och djupkunskaper påverkar läsning Vilka ord bör man undervisa om?
Tre nivåer av ord (McKeown, Beck & Kucan, 2010) Nivåer Beskrivning Exempel 1 Basord Vanliga ord som ofta förkommer i vardagliga samtal 2 Allmänakademiska ord Vanliga hos mogna språkanvändare Mer specifikt och precist sätt att uttrycka något som eleverna kan beskriva 3 Lågfrekventa ord Hör hemma inom ett visst ämnesområde Klocka, barn, glad Samarbeta, typiskt, redovisa Geografi - ekvator, halvö, landsbygd
Inferenser Att läsa mellan raderna Textbaserade inferenser Koppla ihop olika textdelar med varandra Nödvändigt för att förstå! Modellbaserade inferenser Koppla samman text med övrig kunskap man har Inte strikt nödvändigt för att förstå men bidrar till att skapa en rikare bild av texten (Westlund, 2010)
Pelle var inbjuden till Alvas födelsedagskalas. Han undrade om hon skulle gilla en bok om Lasse-Majas detektivbyrå. Han gick in på sitt rum och skakade spargrisen. Den gav inget ljud ifrån sig.
SCHEMATEORIN Livserfarenhet och kulturell kunskap påverkar hur vi tolkar vår omvärld Schema är en slags kunskapsstruktur som har en hierarkisk organisation Det är lättare att förstå ett textstycke ifall vi kan relatera till kunskap om ämnet som vi läser Ger en struktur för att komma ihåg Styr uppmärksamhet Möjliggör inferenser Möjliggör övervakning av egen läsning Möjliggör rekonstuktion
Nätmetafor för att förklara schema I bild A har nätet stora hål (nätverket är inte så välutvecklat) så bollen (informationen) kan lätt glida igenom. Detta representerar en elev som har lite bakgrundskunskap om en text så många av de okända koncepten i texten slinker förbi. I bild B är nätet mycket tätare (mer utvecklat) då är det mycket mindre sannolikt att bollen (informationen) slinker förbi. Detta representerar en elev med mer erfarenhet av innehållet i texten. Därför är det mycket mer troligt att informationen förstås och bli ihågkommen. Ju mer bakgrundskunskap som en elev har om ämnesområdet desto lättare blir det att förstå materialet. (Manzo & Castal Manzo,1996)
Läsförståelse - en interaktion mellan text och läsare Läsaren tillgodgör sig: Fakta Läsaren bidrar med: Schema (erfarenhet & kunskap) Genrekunskap Läsaren skapar: En mental modell
God hörförståelse Läs- och skrivsvårigheter Typiska läsare Svag ordavkodning God ordavkodning Kombinerade svårigheter Språkförståelsesvårigheter Svag hörförståelse
Poor comprehenders, 8-9 år Har avkodningsförmåga som är normal för sin ålder Har läsförståelse som är långt efter vad som förväntas baserat på avkodningsförmågan Så många som 10 % av befolkningen? Oupptäckta i verksamheten? (Cain & Oakhill, 2007; Elwér, 2009, Hulme & Snowling, 2011, Nation, 2005)
Ord och meningsnivå Ordförråd Förstå bildligt tal såsom idiom Grammatikkunskaper (Catts et al., 2006, Nation, et al., 2004; Nation & Snowling, 1998;)
Textnivå Inferenser och textintegration Övervakning av läsning Kunskap och användning av berättelsestruktur (Cain, 2010; Cain & Oakhill, 2003; Cragg & Nation, 2006)
Språklig förmåga över tid Vi har identifierat 56 elever med svag läsförståelse i 4:e klass och jämfört dem med 56 elever med god läsförståelse Jämfört grupperna i språkliga och kognitiva förmågor med start vid 5- års ålder Förändring över tid (Elwér et al., 2015)
Bakgrund ILTS (International Longitudinal Twin Study) Data insamlat i USA, Australien, Norge och Sverige Sammanlagt fler än 1000 tvillingpar Testas vid 5 års ålder, slutet av f-klass, åk 1,2, 4 & 8 Titta på utvecklingen av skriftspråkliga förmågor Startar före formell läs- och skrivinlärning Studerar genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och förutsättningar för läsning
-1,2 0,8 Resultat i årskurs 4 0,6 0,4 0,2 0 Fon. Medv. Snabb namngivning Vokabulär Avkodning Stavning Läsförståelse Hörförståelse -0,2 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6-0,8-1
Tester vid 5- års ålder: Fonologisk medvetenhet Syntes och segmenteringsuppgifter (ord och fonemnivå) Snabb namngivning (RAN) objekt och färger Verbalt minne på ordnivå, meningsnivå och i form av en berättelse Grammatik/morfologi tex ITPA grammatisk helhet Vokabulär 100 bilder, WPPSI Skriftförståelse: bokstavskunskap mm
-0,8 0,6 Resultat vid 5- års ålder 0,4 0,2 0-0,2 Fon. Medv. Skiftförst. Snabb namngivning Gram Vokabulär verb. Minne Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6
-0,6 0,4 Fonologisk medvetenhet 0,3 0,2 0,1 0 5-år f-klass Åk 1 Åk 2 Åk 4-0,1 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,2-0,3-0,4-0,5
0,6 Vokabulär 0,4 0,2 0 5-år Åk 2 Åk 4-0,2 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6-0,8-1
-0,4 0,3 Avkodning 0,2 0,1 0-0,1 f-klass Åk 1 Åk 2 Åk 4 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,2-0,3
-1,2 0,8 Läsförståelse 0,6 0,4 0,2 0 Åk 1 Åk 2 Åk 4-0,2 Svag läsförståelse God läsförståelse -0,4-0,6-0,8-1
Sammanfattning av resultaten Inga skillnader i avkodning och stavning Ökande skillnader i läsförståelse Homogen språkligt svag grupp
Pedagogiska implikationer Generaliserbarhet till svenska förhållanden? Specifika åtgärder för en svag grupp från förskoleålder? Hur ska man upptäcka eleverna? Hur ska man arbeta?
Reciprok undervisning Palinscar & Brown 1984 Förutsäga innehållet i texten Förtydliga innehållet i texten Ställa frågor till texten Sammanfatta texten
Interventioner Tidiga experiment med reciprok undervisning visade lika stora effekter av programmet för gruppen poor comprehenders som genomsnittet (Palinscar & Brown, 1984) Inferensträning ger effekter som är större jämfört med bara hastighetsträning. Dock inte signifikant större än de som tränats med andra förståelsestrategier (Yuill & Oakhill, 1991) Undervisning i ordkunskap, muntligt berättande, reciprok undervisning (allt muntligt) starkast långsiktig effekt jämfört med undervisning om text. (Clarke et al., 2010)
Sammanfattning Det finns stora skillnader mellan vardagligt tal och text Läsförståelse är en komplicerad process där ordförråd och kunskap inte kan betonas nog mycket Det finns elever med god avkodning och svag läsförståelse De uppvisar en svag språklig profil över tid dock uppvisar de inte läsförståelseproblem förrän sent i utvecklingen Väl etablerade metoder för undervisning fungerar för dessa elever (Reciprok undervisning) Som lärare behöver man skaffa sig en rik bild av elevernas läsförståelse
Referenser: Elwér, Å. (2009). Specifika läsförståelseproblem. I S. Samuelsson (red).), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s. 162-182). Stockholm: Natur & Kultur. Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Linköping: Linköping University, Department of Behavioral Sciences and Learning, 2014 Elwér, Å., Keenan, J. M., Olson, R. K., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of Experimental Child Psychology, 115(3), 497 516. doi:10.1016/j.jecp.2012.12.001 Elwér, Å., Gustafson, S., Byrne, B., Olson, R. K., Keenan, J. M., & Samuelsson, S. (2015). A retrospective longitudinal study of cognitive and language skills in poor reading comprehension. Scandinavian Journal of Psychology, 56(2). doi:10.1111/sjop.12188
Tack för att ni lyssnat! asa.elwer@liu.se www.liu.se