Sjögångens byggdokumentation

Sjögångens byggdokumentation

GRUNDLÄGGNING 3 STOMME VÄGG 27 STOMME VALV 41 STOMME TAK 57 FRANSK BALKONG 65 YTTERVÄGG 73 BALKONGMONTAGE 94 YTTERTAK 110 INSTALLATIONER 119 UTRYMMEN 135 SLUTFINISH 154 FAKTARUTA 167

GRUNDLÄGGNING

Schaktning för grundplatta.

Pålning med betongpålar. Betongpålar användes i de fall då tillräckligt djup erhölls för att uppnå sidostabilitet.

Borrning av stålpålar. Stålpålar användes i de fall då inte tillräckligt djup för betongpålar erhölls.

Grupp av färdigborrade stålpålar.

Montering av cellplast vid stålpålsgrupp. Cellplasten används för att förhindra uppkomst av tjäle under grundsula.

Formsatt och färdigarmerad grundsula för hisschakt.

Invändig formvägg för hissgrop ovanpå gjuten grundsula.

Kvarsittande plåtform för formsättning av grundsula. Att använda kvarsittande form innebär både tids och kostnadsbesparing.

Plåtformar för gjutning av grundsulor.

Igjutning av stålpåle. Stålpålen fylls med betong för att motverka korrosion. Betongen är som bekant mycket basisk.

Armering av form för grundsula

Mellan grundsulorna lades cellplast som markisolering.

Montering av sockelbalk. Sockelbalken monteras på grundsulor och fungerar även som formvägg vid gjutning av grundplatta. Den mellanliggande cellplasten fungerar som sidoisolering för grundplattan. Ytterbetongen var upplag för balkongpelare och tegel.

Färdig sockelbalk med invändigt upplag för bjälklag. Observera cellplasten under sockeln och att undergjutning sker vid grundsulor.

Tätning vid sockelbalk. Skarvar i balken tätas noga innan gjutning.

Grund fylls med tvättad singel innan markisolering.

Montering av cellplast innan gjutning av grundplatta. Här ses även hängslejärn för avloppsledningar.

Vy över grund. Här ses försänkningar för invändiga grundsulor som är förlagda under bärande väggar.

Vy över färdigisolerad grund. Cellplasten är lagd i två lager med överlappande skarvar.

Armering av grundplatta. Här ses grundplattans upplag på sockelbalken med tillhörande förankringsjärn.

Vintergjutning vid kall väderlek. Som väderskydd användes isolerade masonitetakelement. Dessa återanvändes.

Nygjuten grundplatta med täckande takelement. Elementen ligger upplagda på en tät sidobalk. I och med att plattan täcktes hölls fukten kvar och ingen bevattning av betongen behövdes.

Gasol användes för varmhållning av grundplatta.

STOMME VÄGG

Montering av prefabricerad yttervägg.

Den prefabricerade delen av väggen består av 16 cm betong med 25 cm färdigkrymt spårad cellplast I fönsternischer går betongen ut till fönsterkarmens läge.

För att kunna fästa fönsterkarmen i väggens isolerskikt gjuts en vinkelplåt fast i fönsternischens betong.

Hörnet markerades med sprayfärg och en stenullsremsa lades ut innan montage av nästa väggelement.

I bakgrunden monteras tätningsremsa mot nästa vägg och i förgrunden läggs en brukssträng innanför stenullsremsan för tätning mellan väggblock och bjälklag.

Justering av brukssträng. Expanderbruk väljs för att säkerställa lufttäthet mellan betongelementen.

Nästa vägg lyfts på plats.

Färdig skarv med expanderbruk och stenullstätning. Stenullen fungerar även som brandskydd för cellplastbrand.

Tätning av vertikalskarvar i väggelement med lättflytande expanderbruk.

Vertikal skarv mellan ytterväggar gjuts igen med expanderbruk.

Den spårade cellplasten fungerar även som avstängare vid gjutning av bjälklag tack vare styvheten i isoleringstjockleken.

Ingjutna elkanaler med dragtråd i ytterväggsblock.

Vy över några monterade väggblock. I mitten av bilden ses en uppdragen betongklack som tjänstgör som avstängare för gjutning vid trapphuset.

STOMME VALV

Valvgjutning. Gula stämpbalkar förbereds för plattbjälklag av filigrantyp.

Stämpning före montering av filigranelement.

Montering av filigranbjälklaget med sina ingjutna armeringsstegar.

Tätning av filigranbjälklag med fogskum.

Vy över filigranbjälklag. Observera dragning av ventilationskanaler i bjälklag.

I bjälklaget monterades kanaler för till- och frånluft. Tilluften mynnade ut i hallen och frånluften togs från kök, badrum och sovrum.

Montering av ventilationskanaler i bjälklag.

Genomföringar i bjälklag görs i inbyggda lättbetongelement som det är lätt att anpassa håltagningen i.

Vy över bjälklag med avloppsrör.

Förankring av avloppsledningar i badrum. Golvbrunnen är rostfri och avloppsstigarna ljudisolerande.

Gjutning med självkompakterande betong. Urparing görs vid badrum för att få fall till golvbrunn och för att gjuta med en högre betongkvalitet.

Vy över vindsplan med Marieberg i bakgrunden.

Prefabricerad trappa lyfts på plats.

Stommen på Orrholmsgatan 5 är på väg upp. Fönstren skyddas av plastfilm.

Kuggstångshiss för transport av material.

STOMME TAK

Montering av limträpelare och limträbalk som upplag för takelementen.

Montering av takelement. Prefabricerade masonite-takkassetter med 45 cm isolering

Anslutning yttervägg- och takelement. Takkassetternas täta plåtundersida läggs mot en syllisoleringsremsa.

Lyft av takelement för ytterhörn.

Nockavslutning av takelement. Hålrummet mellan kassetterna fylldes sedan med lösull.

Takelement med läkt i vindslägenhet för eldragning och gipstak.

Vindlägenhet med färdigmonterade läkt på takelement.

FRANSK BALKONG

Armering bjälklag och förankringsjärn för franska balkonger.

Fästjärn för fransk balkong gjuts in i bjälklag. Cellplasten som är instucken i fästjärnet fungerar som avstängning för betongen.

Fästjärn för fransk balkong tätades och fylldes med fogskum för att minska köldbryggan.

Den franska balkongens fästjärn under fönstret.

Den fransk balkongen läggs upp på de ingjutna konsolerna.

Övre skruvfäste för fransk balkong innan putsning.

Övre infästning för räcke till fransk balkong.

YTTERVÄGG

En tjock asfaltspapp limmas på sockel och vägg före montage av stenullsisolering som skydd mot vatteninträngning.

Dörröppning till uteplats. En provisorisk innerdörr har monterats för att kunna uppnå tillräcklig värme under byggtiden.

Fönster med fönsterbleck har monterats i liv med cellplasten.

En justerbar plastpuck användes vid fönstermontagen för att rikta in fönstren.

Specialutformade cellplastskivor, som sedan putsades, monterades runt fönster mot karmen för att få optimal lufttätning.

Cellplasten förbereds för putsning och 10 cm stenullsskivor ansluts på sidorna till en total väggisolering på 35 cm..

Förberedelse för putsning. Fönsterhörn armeras. I stenullen syns en rund urstansning. Stoppbrickan för stenullen sitter 3 cm in för att undvika putsfläckar i framtiden.

Stenullsskivorna träs på murkramlornas fäststål innan tegelmurning.

Självhäftande skyddsplats monterades på fönster innan putsning.

Murning av fasad med 87 mm modultegel.

Sektion av yttervägg med utan bruksspill bakom tegel.

Rostfria murkramlor har fästs i betongen för att gjutas in i bruket.

Undersida fönster innan fönsterblecket monteras.

Hörndetalj av tegelgavel utan bruksspill i luftspalten.

Avtäckning av tegelmurningen med plåt innan stenullskivan som ska putsas sätts dit

Putssmygen visas runt hela fönstret. Vatten bakom teglet droppar rakt ner ovanför fönstret.

Fönsterblecket följer teglet och dras in under putsen.

Putssmyg vid fönsterbleck. Eluttaget i bakgrunden fästes på en hård plastpuck som monterades bakom putsen.

Plastpuckar fälls in i isoleringen för infästningar av stuprör mm.

Ställningen monteras ner på Orrholmsgatan 3.

BALKONGMONTAGE

Stålpelare monteras för utvändigt liggande balkonger. Cellplasten har ursparingar som gör att pelarna blir dolda innanför putsen och teglet.

Skarvning av balkongpelare för balkonger

Balkongpelaren skummas mot cellplasten och kläs in i stenullsskivorna.

Stålkonsol för balkongplatta förankrad i bjälklagskant.

Infästningsjärn för balkonger, både för dragstag och upplag.

Putsnät monteras kring balkongplattans konsoller för att motverka sprickbildning.

Färdigmonterad balkongplatta. På kortändan syns dragstag för upphängning av plattan.

Montage av balkongplattor.

Hörndetalj på Balcos balkonginglasning där plats finns för takavvattning inne i hörnet.

Både stålram och betong på balkongernas undersidor målades ockragula.

Montage av balkongräcke. Räckestypen har opaliserat glas upp till halva räcket för att göra det både ombonat och ljust. Ramverket var varmvitt och en rödbrun handledare valdes som topp.

En kraftig durkplåt valdes som övergång till balkong och som skyddsvinkel mellan vägg och balkongplatta.

En färdig balkong ut mot Mariebergsviken som har både en inglasad del och en öppen för att ge bästa komfort.

Formsättning av platta för uteplats.

Vy över Orrholmsgatan 9. Balkonghörnen har fått en orange accent.

YTTERTAK

Gaveldetalj på taksprång.

Undersida takfot och gavelsprång kläs med gulbrunt infärgade Formicaskivor. Vindskivorna täcks sedan med plåt.

Här ses nocktäckning av papp och monterade ströläkt.

Nock med färdig papptäckning och läktning runt takluckor.

Ett läktat yttertak kring tillufts- och frånluftsstosar.

Utläggning av takpannor. Första raden spikas fast som vindskydd.

Ofägade ljusa betongtakpannor och plåtövergång mot teglet.

Anslutningsplåt mellan tak och tegelfasad med luftningshål ovanför plåten.

INSTALLATIONER

Undercentralen byggs upp. Till vänster finns fyra ackumulatortankar för varmvattnet(totalt 3 m³) Kallt vatten tas in i slingor från botten. Laddning sker i manteln. Vi har ett rött expansionskärl för värmepumpens köldbärarsida. Vit behållare är expansionskärl för radiatorsidan. Rakt fram sitter radiatorpumpen och bakom den två fjärrvärmeväxlare.

Rörkoppling returledningar. Montage av påstick till värmepumparna (totalt 90kW). På radiatorledningarnas retursida förvärmer värmepumparna innan fjärrvärmen får komma in. Påkopplingen sker innan pumpen.

Installationerna matar lägenheterna från varmvinden. Stigarna (varmvatte/vvc, radiatorrör tur och retur, kall- och varmvatten samt el och köldbärare) placerades utanpå fasaden.

Stigarrören kläddes in med rostfritt polerat stål. Ovantill sattes en vinklad plåt för att förhindra måssittande.

Stigarrören från fasaden kommer här genom betongen in på varmvinden.

Rördragning på varmvinden hängdes upp i bra arbetshöjd längs ytterväggarna.

En kalbelstege monteras på vinkleljärn som fästs i limträbalken och dras över trapphustoppen.

Toppen av trapphuset sett inifrån vinden.

Frånluften kommer upp på vinden. De har brandstrypare innan samlingslådan för att sedan gå till frånluftsaggregatet. Det vita plåttaket var bra ur ljussynpunkt.

Fläktrumet byggs. Köldbärarledningarna i mässing ska dras in och ut ur återvinningsbatteriets vänstra del. I den högra delen finns filter som renar frånluften. I överkant ser man början till bypassledningen som ska kopplas in bakom batteriet. Denna används om brandrök uppstår.

Tilluftskammare på vind under uppbyggnad innan väggarna plåtklätts. Varje rör förses med brandstrypare. I taket finns ett förvärmningsaggregat och tilluftsskorstenen.

Slits i trapphuset för ventilationskanaler, el och tele.

El-, vatten och avloppsgenomföringar. Avloppsrören är av ljuddämpande typ.

Slitsbotten som sedan fylldes med betong och ett skvallerrör drogs ut från schaktet.

Elcentral och bredbandscentral i lägenhetshallen. Bägge täcks sedan av en gångjärnsförsedd spegel.

UTRYMMEN

Vy över vindsutrymme. Innertaket utgörs på vinden av takkassetternas vita lufttäta plåt. Skarvarna av EPDM-gummi tejpades med vit tejp.

Vindsförråden har en tät sida mot korridoren och nät mellan förråden.

Mellanväggarna utgjordes av stålreglar. Några stämp får sitta kvar lite längre efter gjutning.

Där det var plats för vägg-tv förstärktes väggen med plywood.

Kortlingar i badrummsvägg för infästning av badrumsutrustning.

Etagevåningen är klar för tapetsering och läggning av parkettgolv.

Parkettläggning i kök/vardagsrum.

Tätskiktsmatta på väggar och golv monterades före kakelsättning i badrum

Vattenmätare för individuell mätning placeras bakom toalettstol på rätt sida om tätskiktet och kläs sedan in i en låda med lock.

I badrummen placerades installationerna för vattenmätning i en låda bakom toalettstolen genom en sidodragning av ledningarna från schaktet bakom duschen.

Slits i badrum med avstick till vattenmätning innan inklädnad.

I badrum användes en kopplingslåda bakom handfat för att få dolda rördragningar.

Ett extrabadrum med elhandukstork och installationslucka under handfatet, en lösning som gjorde att vi på ett säkert sätt kunde dra alla ledningar osynligt i vägg.

Invändig fönstersmyg i badrum med marmorbänk i botten och rundade plasthörn.

Fönsternischerna vinklades 20 för att ge ett fint ljusinsläpp. Nischerna blev klara snabbt med måttanpassade marmorbänkar i botten.

Köken har självstängande luckor, volymkåpa med hjälpfläkt och laminatbänkskiva med eklist i framkant.

I överskåpet ovanför spisfläkten har kanalen klätts in och hyllor monterats för att få bra förvaring.

Det fanns möjlighet att välja halogenspotbelysning under överskåp istället för lysrör.

SLUTFINISH

Ett inrett kök från en visningslägenhet.

En alternativ färgsättning av köket i visningslägenhet två.

Vardagsrummet i den inredda visningslägenheten.

Kapprummet innanför ytterdörren har klinkergolv. I taket sitter ventilationsdonet för den något förvärmda tilluften. Till vänster har vi en radiator som hjälper tilll att värma upp tilluften.

För bra städhygien valdes en ingjuten sockelplåt i trapphus istället för granitkeramik eller trä. Innerhörn vinklades med en kvartsstav över.

Franska balkonger med öppet galler i botten. Fasaden avslutades med infärgade skuggrå ränder för att sänka den höga fasaden över fönstren.

De franska balkongerna saxades på framsidan för att ge mer liv. De vertikala stålpinnarna står i vinkel ut från centrum för att ge ljus.

Alla marklägenheter har egna trädgårdar. Tvåorna fick ingen inglasning i bottenvåningen.

Entrétaket gjordes i formpressad silvergrå plast som hängdes in i ett vinkeljärn i entrepartiet med en kättingförankring ut till en mothållande maststolpe. Granitfiskar placerades i asfalten (vattendraget).

Varje trapphus försågs med kakeltavlor där fotokonsten var från byggprocessen.

Sjögången från Mariebergssidan av viken.

Kvällsvy över Sjögången.

FAKTARUTA På Orrholmsgatan 1-9 finns 127 lägenheter där de sista flyttade in i juni 2012. Kompletterande markarbeten och de 12 flytande bostäderna intill avslutades våren 2013. Lägenhetsfördelning och hyror (exkl individuell mätning) 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok 6 rok 4 st 35 st 50 st 32 st 5 st 1 st 41 m 2 56 m 2 74 m 2 98 m 2 111 m 2 156 m 2 Bruksarean BOA är 9 597 m². Detta är lägenhetsytan där inte varmvindar och andra allmänna ytor ingår. Snitthyran är 1 490 kr/m² BOA. Alla fem hus är miljöcertifierade enligt LEED Guld.

Ekonomi A. Projekteringen 2 160 000 kr exkl moms B. Byggentreprenaden 191 600 000 kr exkl moms C. Kundval som höjde kvaliteten i husen 500 000 kr exkl moms D. Moms på ovanstående 48 600 000 kr E. Byggherrekostnaderna exkl. markknutna kostnader 5 000 000 kr F. Tomtrelaterade kostnader utöver tomtköpet 3 400 000 kr G. Tomtköp 10 500 000 kr Entreprenad Projektet genomfördes som en väl fungerande partneringentreprenad med TE-kontrakt Byggherre: Karlstads Bostads AB Totalentreprenör: Skanska

TEXT Jan Andersson och Gunnar Persson Foto Sigurd Wapelhorst (www.fotofaktoriet.se)