SEGLET HUSET MED HÅLLBAR VÄRME

Transkript

1 SEGLET HUSET MED HÅLLBAR VÄRME

2 SVERIGES FÖRSTA ENERGIEFFEKTIVA FLERFAMILJSHUS. Höghuset Seglet i stadsdelen Orrholmen i Karlstad är Karlstads Bostads ABs och troligen Sveriges första större flerfamiljshus utan traditionellt uppvärmningssystem. Huset är 12 våningar högt och uppfört som ett förtätningsprojekt i befintligt miljonprogramsområde ovanpå ett befintligt parkeringsdäck. Det består av totalt 44 lägenheter om 2 3 rum och kök och är byggt för att vara extremt energisnålt men samtidigt ha en optimal boendekomfort. FAKTA SEGLET Byggår: 2007 Antal våningar: 12 Antal lägenheter: 44, varav 22 tvåor om ca 51 kvm och 22 treor om ca 68 kvm. Hyresnivå: Differentierad beroende på läge i huset. Tvåor har en bashyra på kr/mån och treor på kr/mån. Projektkostnad (inkl. moms och byggherrekostnad): 51,8 mkr eller kr/kvm BOA. Konceptkostnad för jämf. (detta energihus med pålad platta istället för projektets komplicerade grundläggning på p-däck): 46,4 mkr eller kr/kvm BOA. Energi: Energiåtgången för värme och varmvatten är ca 32 kwh/kvm per år. Energianvändningen fördelar sig ungefär enligt följande: Värme 10 kwh/kvm Varmvatten 22 kwh/kvm Fastighetsel 18 kwh/kvm Boende-el 32 kwh/kvm VI VILL GÖRA ETT TANKESPRÅNG. Syftet med projektet är att i ByggaBoDialogens anda åstadkomma en byggprocess och ett höghus med framsynta lösningar för att inspirera byggherrar till ett mer långsiktigt tänkande. KBAB anser att bygg- och installationstekniska lösningar ska vara enkla att reproducera och ge betydande energibesparing. Vi tror nämligen att den energi som inte används är den som kommer att betyda mest i framtiden. Och vi tror också att denna energibesparing endast kan uppnås med hjälp av utvecklad produktionsteknik och nyskapande lösningar. Genom Seglet vill vi göra ett tankesprång och höja ribban för samtliga som tllsammans ansvarar för projektets genomförande - från tidigt programskede till driftsatt och överlämnat projekt. Mats Enmark VD, KBAB

3 TESTER I BYGGLABB. Våren 2004 bedrevs planprocessen samtidigt som ett bygglabb etablerades där vägg- och bjälklagsdetaljer samt installationslösningar testades i full skala i samverkan med engagerade hantverkare. Testerna som gjordes stärkte oss i vår övertygelse om att tre utvecklingsspår är fullt möjliga att realisera: En jämförelse gjordes i april 2004 mellan det tilltänkta lågenergihuset och att bygga ett mer konventionellt prefabricerat hus. Livscykelkostnaden kopplad till energiförbrukningen var den avgörande betydelsen då styrelsen valde lågenergihuset framför ett mer traditionellt alternativ. - En ny ytterväggstyp som medger ett rationellt montage samtidigt som extremt god täthet och värmeisolering utan köldbryggor uppnås. - En ventilationslösning som på ett effektivt och energisnålt sätt säkerställer en god luftkomfort. - Ett enkelt uppvärmningssystem anpassat till byggnadens förutsättningar.

4 TEKNISK BESKRIVNING. Allmänt: Under P-däck förstärks pelare och entré. Ovanpå ligger en förstavåning med förrådsutrymmen, därpå kommer elva bostadsvåningar med totalt 44 lägenheter (22 tvåor, 22 treor). Överst har vi ett valmat tak utan vindsutrymmen och fläktar. Det finns två hissar och en oisolerad utrymningstrappa. Detta ger en följsamhet i tätheten mot betongens ojämnheter och plastfolien innanför gipsen behöver inte klara kantavslutningarna. I fönsternischerna läggs särskild omsorg om plastfolietätning och enbart utprovade godkända tejper används (Tesa 4668, 50 mm). Tätningen mellan fönsterkarm och Bjälklag: Bjälklagen består av plattbärlag med självkompakterande betong om totalt 270 mm (70+200). De bärande väggarna och pelarna är av betong respektive stål. Höjden mellan bjälklagen är 2,42 m, vilket ger 2 cm till parkett och klinker. Yttervägg: Ytterväggarna består av inhängda prefab lättregelväggar med skivmaterial ytterst och av lättregelvägg med vinklade fönsternischer innerst. Däremellan är det enbart isolering om 230 mm samt de bärande stålpelarna. Totalt uppgår isoleringen till 450 mm. Material: - Fasadskivor, Steni Colour P7 med bärprofiler i stål - 8 mm minerit vindskiva - Stålregelstomme, 145 mm med stenull mm stenullsskiva i 230 mm mellanrum - 70 mm stålregel + isolering, träreglar kring fönster - Plastfolie - 13 mm gipsskiva Konstruktionen för ytterväggarna har utvecklats av KBAB och Skanska i Karlstad speciellt för det här projektet. Utvecklingen har skett genom fullskaletester och bygger på några enkla grundtankar: - Lufttätt In mot rummet mot betongen i golv, tak och lägenhetsskiljande vägg monteras en plåtregel, 70 mm, med två stycken EPDM-gummilister limmade under (SKT-1). regelverk görs enligt de senaste rönen, utifrån och in, med 30 mm svällband, drev, bottningslist och mjukfog. Inga elgenomföringar görs i vägg. Eldosor placeras utanpåliggande på sockel och rören kommer upp från betonggolvet. Utöver detta mjukfogas vinkeln mellan stålregel och betong innan gipsen sätts.

5 - Köldbryggor Genom att placera utfackningsväggen 145 mm utanför bjälklagskanter och mellanväggar åstadkoms en 175 mm isolering innan betongen kommer. Innerst mot rummen finns nästa regelvägg på 70 mm. Däremellan finns bara isolerskivor och bärande stålpelare. Balkongerna placeras helt utanför vindskivan ytterst och hängs in i utanpåliggande stålpelare. - Byggtolerans Väggblocken hängs in med L-järn i väggblockens stående reglar ner i bjälklagsbetongen i våningen ovanför. Blockskarven ligger alltså 30 cm ovanför bjälklaget. Mellan väggblocken och betongkanten är det 30 mm fritt mått för lodningstolerans. I vertikal- och horisontalled är toleransen 15 mm (mellan blocken) som tas upp av ett svällband. Hål för balkongdörrar utgör ett toleransutrymme då man platskompletterar mellanstycket mellan dörrarna uppöver. Detta sammantaget gör det lätt att justera elementen. - Prefabricering Genom att fönstren placeras i väggblockens utsida och fasaden kläs med Steniskivor så kan fönster med tätning och plåtbeslag runt fönstren monteras i fältfabrik vilket ger bättre kvalitet och kortare stomtid på bygget än vanliga lösningar med utfackningsväggar. Fönster: I ett superisolerat hus är risken för övervärme sommartid stor om man inte väljer rätt fönster. Beroende på läge i huset har olika val gjorts avseende fönsterglas innerst, i mitten och ytterst med gasfyllningarna argon eller krypton emellan. Fönstrens U-värde ligger på ca 1,0 W/m²/ C. Både inåtgående fönstertyper och drehkipphängning har använts. Balkong: Balkongerna är utanpåliggande. Stålstolpar monteras mot vindskivan med infästningsjärn innanför till bjälklag. Höjden på balkongplattorna kan anpassas exakt till dörrtröskel och handikappkrav. I bakkant är en stålkant ingjuten för att vatten inte ska rinna mot väggen. Tak: Ytterväggar dras upp för motfyllning till 800 mm lösull. Uppstolpade trätakstolar. Takfot inklädes med mineritskivor. Plastfolie läggs i botten på bjälklag innan lösull för att skydda mot byggfukt. Yttertak i råspont och papp. Inga fläktar eller elinstallationer på vind eller tak. Ventilation: Varje lägenhet ventileras med ett unikt lägenhetseget enkelt återvinningssystem utan luftfilter och där endast frånluften har fläkt. Till- och frånluftskanalerna samt växlare och ljuddämpare samsas om ett utrymme i trapphuset där 4+4 kanaler går ut i fasad på varje våningsplan. Lägenhe-

6 terna görs så täta att man med hjälp av undertrycket på ett kontrollerat sätt ersätter den borttransporterade luften med ny frisk luft, dels genom en plattvärmeväxlare och dels via borstlist över sovrummens fönster. Plattvärmeväxlaren har en något lägre verkningsgrad än vad som går att uppnå, men då slipper vi värmebatterier samtidigt som igensättningen minskar med lågt tryckfall. Vid hög innetemperatur under sommarhalvåret används fönstervädring. Då upphör genast undertrycket i lägenheten och därmed avbryts värmeåtervinningen utan att krångliga plåtinsatser eller dyrbar automatik behöver installeras (eftersom det endast finns frånluftsfläktar). Tack vare att alla rum i lägenheten förses med frånluftsdon kommer också varje rum att få rätt luftomsättning vilket inte är fallet med normala lägenheter idag som bara har frånluft i kök och bad. Öppnas en balkongdörr där så får sovrummen ingen luftomsättning alls. Över varje spis finns en vanlig köksfläkt av villatyp som via en lägenhetsseparat imkanal blåser ut matlukten över hustaket. Verkningsgraden hos värmeväxlaren i trapphuset försämras därför inte av matfetter. Köksfläkten går bara på timer och är helt tät utan grundflöde då den är avslagen. Inga fläktrum byggs alltså och inga fläktar behöver servas på taket och vinden. Genom att varje lägenhet ventileras helt separat från andra lägenheter så kommer brandspridningsrisken att vara minimal till skillnad mot normala flerbostadshus där kanaler sammankopplas. Värme: Systemen för husets värme- och varmvattenproduktion utnyttjar restvärmen, ca 35 grader, i fjärrvärmereturen från det område med 60-talsbebyggelse som ligger intill. Detta resulterar i en sänkning av temperaturen i fjärrvärmens returledning från Orrholmen, vilket i sin tur ökar återvinningsgraden och förbättrar rökgasreningen hos Karlstad Energi. Genom att använda fjärrvärmereturen kan också ett ekonomiskt fördelaktigt energiprisavtal slutas. Den totala energianvändningen för Seglet, för uppvärmning inklusive varmvatten, beräknas uppgå till ca 20 kwh/kvm BOA. För varmvattenproduktionen används en värmepump där 6 kwh el och 24 kwh fjärrvärmeretur tillförs. Det bedöms gå åt totalt kwh/år att skapa varmvattnet, varav kwh kommer från elnätet. Ett enkelt golvvärmesystem ersätter energiförluster via ventilation och transmission som komplement till apparater och människor. Plastslangen förläggs direkt i plattbärlagets överbetong. Systemet har i motsats till vanliga golvvärmesystem endast en central pump och denna sitter i värmecentralen. För varje lägenhet finns magnetventiler som är åtkomliga från trapphuset. Golvvärmens startstoppgivare sitter i respektive lägenhets frånluftskanal i trapphustaket. Vattentemperaturen i slingorna kan styras av utetemperaturen. Maximal yttemperatur på golven är 27 grader då vi har parkett. Det finns även referensgivare på vägg som mäter temperaturen inne i lägenheterna. Hyresgästerna kan i sin lägenhet slå av och på golvvärmefunktionen för att möta golvvärmetrögheten. El: Varje lägenhet utrustas med system för individuell mätning och debitering av såväl vatten som elström. KBAB levererar både el och vatten med en taxa som baseras på förbrukning istället för en fast avgift, något som ger incitament till de boende att spara energi. Systemet kommunicerar via lägenheternas eget bredband och debitering sker på hyresavin utan manuell hantering av mätresultaten. I trapphuset placeras en delvis egenutvecklad digital informationstavla på vilken de boende kan få information om sin förbrukning. Här bokas även tvättstugan om man inte har internet. Vatten/avlopp: Plaströr används för både vatten och avlopp. Individuell mätning och debitering sker av varm- och kallvatten. Vattensäkert byggande: För att kunna starta invändigt arbete med isolering och ytskikt är det viktigt att ha ett bra regnskydd under byggtiden. Vi har valt att använda presenningar som fästs in i stålvajer på det högsta bjälklagets undersida och hängs ut som en kjol utanför väggblocket under. Sedan kan vajer och presenning flyttas med för varje nygjuten våning.

7 PARTNERINGSAMARBETET SOM GJORDE DET MÖJLIGT. En förutsättning för projektet var den strategiska partneringupphandling Fler projekt i ett som genomfördes KBAB tecknade då avtal med en entreprenör (Skanska Sverige AB) om samverkan från projektidé till färdigt projekt för bästa möjliga slutresultat. Seglet är det första projektet som med ett lyckat resultat utlöser en option på nästa planerade nybyggnadsprojekt. Förhoppningen är att vi där ska kunna fortsätta med valda tekniklösningar. Fler projekt i ett har utveckling och förbättringsidéer som ett målområde samt bygger på att kvalitetsutvecklingen optimeras om samma partners tar lärdom från ett projekt med in i nästa. KBAB och Skanska har under samarbetat i ett separat partneringprojekt om 76 lägenheter vilket skapat tryggheten att fortsätta med arbetssättet. Inom ramen för samarbetet finns också arkitekt, teknikkonsulter, målare, golvläggare och installatörer med som partners. Alla är upphandlade på liknande grunder och har från första början varit med och utifrån sina kompetensområden utvecklat byggnaden. FAKTA OM PARTNERING Partnering som arbetssätt har i svensk byggsektor tillämpats i olika former sedan 1999 och i ökande omfattning sedan I bred mening är partnering den process (eller de processer) där kund och leverantörer tillsammans och systematiskt söker en effektiv form av samverkan för att uppnå ett bättre gemensamt helhetsresultat i ett (projektpartnering) eller flera (strategisk partnering) på varandra följande projekt. Dialog mellan parterna är en viktig förutsättning. Några viktiga processer som parterna bör dela är: Att skapa samsyn om vad man vill nå och hur man ska nå dit. Att ta tillvara meningsskiljaktigheter på ett för projektet meningsfullt sätt och att hitta arbetssätt och vidta gemensamma åtgärder som förebygger konflikter. Kontinuerligt förbättringsarbete. Upphandlingar och inköp. Relations- och förtroendebyggande inom projekt och med dess intressenter.

8 Visiting Besöksadress: address: Norra Strandgatan 13. Postal Postadress: address: Karlstads Bostads AB, AB, Box Box 1505, 1505, Karlstad. Phonenumber: Telefon: (+46) E-post: Internet: Internet: