Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård
Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt! Utlakningen ökar inte förrän vi gödslar överoptimalt Sofias undersökning i vårsäd Finns många mätningar av N-min efter skörd i höstveteförsök Försöken visar att det går att anpassa gödslingen bättre än vad vi oftast gör idag. Genom att använda erfarenhet, kunskap och tekniska redskap har vi kunnat komma nära ekonomiskt optimal giva i höstvete och uppnått Högre skörd Bättre kvalitet Betydligt bättre lönsamhet 2
Mängden mineralkväve i marken efter skörd av höstvete ökar inte förrän efter ekonomiskt optimum N-min 0-60 cm efter skörd i förhållande till N-min vid optimal gödsling 27 försök i Mellansverige 2002-2007 70 60 50 40 N-min 0-60 cm jmf med opt N 30 20 10 0-250 -200-150 -100-50 0 50 100 150 200-10 -20-30 -40 N-giva i förhållande till optimum
Vi kan höja skörd, kvalitet och lönsamhet utan att påverka miljön negativt! Utlakningen ökar inte förrän vi gödslar överoptimalt Sofias undersökning i vårsäd Finns många mätningar av N-min efter skörd i höstveteförsök Försöken visar att det går att anpassa gödslingen bättre än vad vi oftast gör idag. Genom att använda erfarenhet, kunskap och tekniska redskap har vi kunnat komma nära ekonomiskt optimal giva i höstvete och uppnått Högre skörd Bättre kvalitet Betydligt bättre lönsamhet 4
Kväveförsök i höstvete 2013-2015 Höstveteförsök 2015
Kvävestrategi i höstvete - försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC32 DC37-39 DC45 DC 39-55 Tot 1 0 2 40 40 80 3 40 80 120 4 40 120 160 5 40 160 200 6 40 160 40 240 7 40 160 80 280 8 80 80 160 9 160 160 10 120 40 160 11 120 40 Ks 160 12 120 40 Ks 160 13 40 120 Efter bedömning 160+x Gödslingstidpunkter Tidig= Farbart, ej frusen (gärna på nattfrost) Huvudgiva Säker effekt före DC 30 ca 15-senast 25 april i Mellansverige Säker effekt före DC 30 ca 5-senast 15 april i Sydsverige DC 32= Stråskjutningsstadium DC 37-39= Flaggbladsstadium DC 45= Begynnande axgång, när flaggbladets slida vidgas
Komplettering utifrån bästa kunskap I led 13 (40 + 120 kg N) kompletteringsgödslade vi: Om och När vi såg att det fanns ett behov Med hänsyn tagen till Yara N-Prognos (upptagskurvans lutning) Med hjälp av N-Testern (N-koncentrationen) Med hänsyn tagen till upptag i nollruta (mineralisering) Med hjälp av Yara N-Sensors absoluta kalibrering Räknar ut återstående N-behov utifrån uppmätt N-upptag, förväntad skörd, stadium och mineraliseringspotential
L3-2290 40 försök 2013-2015 Led Giva Skörd dt/ha Protein % N-skörd kg N-eff % N-eff kompl 1 0 37,39 8,2 45,8 2 80 70,39 8,0 84,3 48,0 3 120 82,90 8,7 108,0 51,8 4 160 90,87 9,8 131,4 53,5 5 200 95,78 10,7 150,3 52,2 6 240 96,87 11,7 166,1 50,1 7 280 97,56 12,4 177,8 47,1 8 160 90,11 10,3 136,2 56,5 9 160 90,95 9,9 133,7 54,9 10 160 91,03 10,2 135,5 56,0 11 160 91,24 10,3 138,5 58,0 12 160 89,98 10,7 142,5 60,4 13 211 97,48 11,5 164,7 56,4 65,5 1/20/20 16 8
Tre olika år med L3-2290 2013 Tuff vinter följd av torra förhållanden på vissa platser Komplettering ofta lönsam, men på flera platser valde vi att inte gödsla mer Stora regionala skillnader 2014 Höga skördar, höga N-optimum Länge osäkert om mer kväve behövdes Sena kompletteringar mycket lyckade Visade hur skörden kan byggas upp på olika sätt 2015 Höga skördar Låga proteinhalter Höga N-optimum Låg N-effektivitet Högre N-effektivitet vid senare gödsling 9
Årsmånsvariation, skörd vid optimal N-gödsling Skörd vid opt imumkg/ha 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2015 R² = 0,4676 0 40 80 120 160 200 240 280 Optimal Kvävegiva kg/ha
12000 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter 2015. 18,0 10000 16,0 Skörd kg/ha 8000 6000 4000 9020 9,2 8760 10070 9150 9,9 9950 9800 9,0 9,1 9690 10,8 9110 9,5 10520 10850 9,6 14,0 12,0 10,0 Protein % i ts 2000 8,1 8,0 8,3 8,0 0 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Protein 160 N Proteingräns för brödvete 11
Skörd kg/ha 12000 10000 8000 6000 4000 2000 +1160 +1460 9020 9,2 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter 2015. 8760 +540 10070 8,1 8,0 +890 9150 9,9 +230 +960 9950 9800 9,0 9,1 +140 9690 10,8 +2030 9110 9,5 +730 +430 10520 8,3 10850 9,6 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Protein % i ts 0 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Proteingräns för brödvete 12
Skörd kg/ha 12000 10000 8000 6000 4000 2000 +1160 +1460 9020 12,7 9,2 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter 2015. 8760 11,3 +540 10070 10,8 8,1 8,0 +890 9150 11,7 9,9 +230 +960 9950 9800 10,1 10,2 9,0 9,1 +140 9690 12,4 10,8 +2030 9110 12,2 9,5 +730 +430 10520 10,8 8,3 10850 11,5 9,6 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Protein % i ts 0 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl Proteingräns för brödvete 13
Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0-500 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök 2015. 2534 2502 1107 2040-157 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt BrunnbyHallstahammar Mörbylånga Vintrosa 895 94 3900 1580 1672 Smedstorp Trelleborg Halland VästergötlandDalsland Uppland VästmanlandVästmanland Öland Närke Skåne Skåne Netto bröd 14
Komplettering efter uppskattat behov gav stor effekt på skörd och proteinhalt! 12 försök 2014
slutsatser 3 års försök Höstveteförsök 2015
Slutsatser Fler kan gödsla mer precist än vad som sker idag Tekniken hjälper till, men vi får inte sluta tänka För att lyckas krävs ett större engagemang och en ökad kunskap Skördarna kan öka om vi lär oss se potentialen och vågar tro på och satsa på grödan. Kostnaderna kan minska de år skördepotentialen är lägre. Utlakningen kan minska ännu mer Höstvete är en flexibel gröda och justering av N-tillgången kan göras sent om det finns markfukt och tillväxten är god Gasa när potentialen finns, men stryp kvävetillförseln när N-behovet är lägre! 17
Grundprinciper Ett antal aktiva beslut under hela säsongen! Hur ser beståndet ut på våren? Behövs tidig giva / bestockningsgiva Har vi till och med ett alltför kraftigt bestånd (>900 skott) Huvudgivan ska ge tillräckligt mkt N under stråskjutningen. Men lite lägre än totalt uppskattat behov Följa och bedöma grödan och säsongen efter hand Förluster? Ser skördepotentialen ut att vara stor? Är det torrt kanske det finns mer outnyttjat N kvar i marken Det är alltid svårt att uppskatta skördepotentialen Ju längre vi vågar vänta, desto lättare Men vi tar också risker Höstvete är en flexibel gröda och skörden kan skapas på olika sätt. 18