Fysisk aktivitet på Recept i Genombrott

Slutrapport från ett nationellt projekt Brobygge i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Fysisk aktivitet på Recept i Genombrott Primärvården Västernorrland med deltagande vårdcentraler Matfors, Själevad och Viken Sammanställt av Iwona Jacobsson Folkhälsoplanerare och processledare i Västernorrland tillsammans med teamen från Matfors, Själevads och Vikens vårdcentraler November 2007

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Genombrottsmetoden 5 en brygga mellan forskning och praktik 3 Samarbetspartners 6 3.1 Hälso- och sjukvård 6 3.2 Läkemedelskommittén 6 3.3 Intresseföreningar t.ex. idrottsföreningar 6 3.4 Tack 7 4 Vårdcentralen Matfors 8 4.1 Teamets medlemmar 8 4.2 Sammanfattning 8 4.3 Områdesbeskrivning 8 4.4 Problembeskrivning 9 4.5 Syfte 9 4.6 Mätningar 9 4.7 Förändringar 9 4.8 Resultat 10 4.9 Hur går vi vidare? 10 4.10 Reflektion 10 5 Själevads Vårdcentral 12 5.1 Teamets medlemmar 12 5.2 Områdesbeskrivning 12 5.3 Syfte 12 5.4 Mål 12 5.5 Problembeskrivning 12 5.6 Mätningar 12 5.7 Förändringar 13 5.8 Resultat 14 5.9 Reflektioner 14 5.10 Hur går vi vidare? 14 6 Vårdcentralen Viken 15 6.1 Teamets medlemmar 15 6.2 Områdesbeskrivning 15 6.3 Syfte och mål 15 6.4 Problembeskrivning 15 6.5 Mätningar och resultat 16 6.6 Förändringar 19 6.7 Hur går vi vidare? 20 6.8 Reflektioner 20 7 Sändlista 21

3 Bilagor 1. Inbjudan till FaR i genombrott Brobygge 2. Sammanställning, resultat från en enkätundersökning till personalen på Matfors vårdcentral 3. Dokumentation från vissa tester på Matfors vårdcentral 1. Flödesschema för FYSS patienter 2. Checklista vid samtal om Fysisk aktivitet på Recept 3. Frågeformulär. Några frågor om dina motionsvanor 4. Ordinationshandling/plan för FYSS/FaR 4. Enkät till förskrivare av FaR (Själevads vårdcentral) 5. Resultat från uppföljningen enkät till personalen på Själevads vårdcentral 6. Lathund. Fysisk aktivitet på Recept 7. FaR aktiviteter, Örnsköldsvik 8. Annons om Fysisk aktivitet på Recept i lokala blad/tidningar (avsändare Själevads vårdcentral) 9. Broschyr om Fysisk aktivitet på Recept 10. FYSS folder/mapp från vårdcentralen Viken 11. Baksidan på FaR receptet (vårdcentralen Viken)

4 1. Bakgrund Den alltmer stillasittande livsstilen medför att fler människor drabbas av vällevnadssjukdomar. Några orsaker är fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, stress och tobaksrökning. Läkemedelskonsumtion innebär kostnader för landstiget och den enskilde patienten samt att det kan ge biverkningar, medan fysisk aktivitet inte har några biverkningar och är helt gratis. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel, d v s tar upp anamnes, ger ordination på en receptblankett och följer upp behandlingsresultatet. FaR kan användas både i förebyggande och behandlande syfte. I boken FYSS fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 1 görs en evidensbaserad genomgång av 30 sjukdomar och hur de påverkas och förebyggs med fysisk aktivitet. Rådgivning i klinisk vardag av fysisk aktivitet har genomgående visats medföra en ökad fysisk aktivitetsnivå i storleksordningen 12-50 procent (evidensstyrka 1) 2. Effekten blir 15-50 procent bättre om man kompletterar rådgivningen med t.ex. recept på fysisk aktivitet, stegräknare, motionsdagbok, målsättningsdiskussion eller liknande (evidensstyrka 3). 1 Statens Folkhälsoinstitut och Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Sandviken, 2003 2 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. November 2006

5 2. Genombrottsmetoden - en brygga mellan forskning och praktik Genombrottsmetoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom hälso- och sjukvården och syftar till att sluta gapet mellan det några vet och de flesta gör. Metoden bygger på att förbättringsbehov identifieras, förändringar testas i liten skala, resultaten analyseras och beslut fattas om hur man går vidare. I figur 1 visas förbättringsmodellen med PGSA-hjulet 3. Det är ett sätt att systematiskt pröva förändringar (helst i liten skala) för att se och lära om förändringen verkligen leder till den förbättring man vill uppnå. Kanske uppstår det bieffekter som man inte hade räknat med? Arbetet med PGSA hjulet kan struktureras steg för steg med hjälp av en frågemall. När hela PGSA hjulet är genomgånget har mallen blivit ett protokoll som kan ligga till grund för lärandet. Vad vill vi åstadkomma? mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? idéer! PGSAhjulet Planera Göra test! Agera Studera Figur 1. Förbättringsmodell enligt T Nolan, E Deming m.fl. 3 PGSA står för Planera, Göra, Studera, Agera. Ibland används samma begrepp på engelska PDSA som betyder Plan, Do, Study, Act

6 3. Samarbetspartners 3.1 Hälso- och sjukvård Fysisk aktivitet på Recept är ett sätt att tydligt markera den enskildes ansvar för och möjligheter att påverka sin hälsa. Sjukvårdspersonalens roll är att t.ex. via det motiverande samtalet (MI, Motivational Interviewing) öka patientens motivation till förändring. Genom att ta upp frågan om livsstil påbörjas en intervention. Det handlar om att på ett lugnt, sakligt och värderingsfritt sätt hjälpa patienten att utforska sina tankar, farhågor och erfarenheter kring t.ex. motion. För patienternas del gäller det att säkerställa att befolkningen i hela Västernorrland erbjuds en likvärdig hälso- och sjukvård inklusive hälsovägledning. 3.2 Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén i Västernorrland ska genom rekommendationer till hälsooch sjukvårdspersonalen, eller på annat lämpligt sätt, verka för tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom Landstinget. Läkemedelskommittén har uppmärksammat att livsstilsåtgärder i form av rökstopp, ökad fysisk aktivitet och viktminskning många gånger utgör basen för all behandling. I mars 2008 planeras en spridningskonferens i västernorrland för erfarenhetsutbyte och inspiration kring Fysisk aktivitet på Recept. Konferensen möjliggörs tack vare ett ekonomiskt bidrag från Läkemedelskommittén 3.3 Intresseföreningar t. ex. idrottsföreningar Intresseföreningarna tillhandahåller motionsaktiviteter för alla (stavgång, promenadgrupper, sittgympa, ryggympa, medelgympa m m). FaR-ledare bör ha genomgått FaR ledarkurs eller motsvarande och ha kunskaper om vad det innebär att ta emot patienter som har recept på fysisk aktivitet. Patientcentrerad FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Fysisk aktivitet på recept Skrivet recept/ordination Stödjande miljö Nätverk i närmiljön Figur 2. Arbetet med fysisk aktivitet kan beskrivas med fyra delar. Det är patientcentrerat, evidensbaserat (FYSS), använder skrivet recept/ordination och arbetar med nätverk i en stödjande miljö. Källa SKL efter Lena Kallings Processen/projektet startade pågick under januari-september 2007 (bilaga 1).

7 3.4 Tack Vi vill rikta ett stort tack till de medverkande vårdcentralerna från Primärvården Västernorrland * Matfors vårdcentral * Vikens vårdcentral * Själevads vårdcentral Till hälso- och sjukvårdsplanerare Kicki Wickberg för ekonomiskt och idérikt stöd. Ett stort tack även till Läkemedelskommittén i Västernorrland för ett bidrag till spridningskonferensen.

8 4. Vårdcentralen Matfors Inte haft lust! Men jag kan ändra mig! 4.1 Teamets medlemmar Distriktssköterska Elisabeth Hellman Familjeläkare Maria Jonsson Sjukgymnast Helena Nordvall Distriktssköterska Lena Söderström 4.2 Sammanfattning Matfors vårdcentral ligger i Västernorrlands län, Sundsvalls kommun. Vårdcentralen har 26 medarbetare och cirka 8 000 listade patienter. Anledningen till deltagandet i FaR i genombrott - Brobygge var en mycket låg förskrivning av FaR. Avsaknad av enhetliga rutiner skapade merarbete för personalen och orsakade dålig patientsäkerhet. Syftet var att uppnå en ökad förståelse och engagemang på vårdcentralen gällande FaR samt att förskrivarna skulle se FaR som ett komplement eller alternativ till läkemedelsbehandling av patienter med hypertoni, hjärtoch kärlsjukdom, diabetes samt besvär från rörelseapparaten. Målet var att 20 recept på fysisk aktivitet skulle skrivas på ett år, att skapa ett flödesschema och göra en handlingsplan för FaR-patienter där en god uppföljning ingick. Ett delmål var att kartlägga och förbättra personalens intresse och kunskap om FaR. Projektet har bland annat bestått av kartläggning av personalens kunskaper och attityder till FaR och patienternas inställning till fysisk aktivitet. Flera personalutbildningar/informationsträffar arrangerades. Vi upprättade bland annat ordinationshandling och flödesschema, för att förbättra strukturen runt förskrivningen. Intresset bland befolkningen var större än vi trott, vid en enkätundersökning önskade hela 44 procent av de tillfrågade att få ett FaR- recept. Arbetet har resulterat i att vi uppnått våra mål. Ett nytt arbetssätt har implementerats och hittills har det också resulterat i drygt 24 receptförskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept. 4.3 Områdesbeskrivning Matfors vårdcentral är belägen cirka 1,5 mil väster om Sundsvall i Sundsvalls kommun och tillhör Primärvården Västernorrland. Sundsvalls kommun har drygt 94 000 invånare, där det bland annat finns tyngre industrier. En av de mer betydande är pappers- och massaindustrin. Matfors är ett gammalt brukssamhälle och jordbruksbygd som består av en liten centralort samt mindre byar. Antalet listade patienter på vårdcentralen är cirka 8 000 personer. Området är geografiskt relativt stort om man jämför med andra närliggande vårdcentraler. Matfors vårdcentral har idag 26 medarbetare. 4,90 läkartjänster fördelade på åtta personer, sex distriktssjuksköterskor, en undersköterska, två sjukgymnaster, en rehabiliteringsassistent, en arbetsterapeut samt fyr sekreterare och två städerskor. Knutna till vårdcentralen är även barnmorska, fotvårdare, kurator samt en psykolog.

9 4.4 Problembeskrivning Initialt var det meningen att Fysisk aktivitet på Recept (FaR) skulle startas upp samtidigt i hela Landstinget Västernorrland efter utbildning av berörd personal. Så blev det dock inte. I landstingets södra del har det gått trögt med receptförskrivningen överlag. På Matfors vårdcentral har försvinnande få recept skrivits sedan starten 2005. Avsaknad av enhetliga rutiner har skapat merarbete för personalen. 4.5 Syfte Det övergripande syftet var att uppnå en ökad förståelse och engagemang på vårdcentralen gällande FaR samt att förskrivarna skulle se FaR som ett komplement eller alternativ till läkemedelsbehandling av patienter med hypertoni, hjärt- kärlsjukdom, diabetes samt besvär från rörelseapparaten. Målet var att 20 recept skulle skrivas på ett år, att skapa ett flödesschema och en handlingsplan för FaRpatienter där en god uppföljning ingick samt att kartlägga och förbättra personalens intresse för och kunskap om FaR. 4.6 Mätningar Mätning nummer ett kartlade personalens intresse samt behov av utbildning i FYSS och FaR. En enkät delades ut till personalen på ett möte i februari 2007. Svarsfrekvensen var 100 procent och majoriteten önskade mer utbildning om FYSS och FaR samt bättre struktur runt förskrivningen. Ett axplock av kommentarerna: För lite kunskap. För lite tid. Dålig struktur tidigare. Ger muntliga råd som hittills. Inte haft lust! Men jag kan ändra mig! (bilaga 2). Mätning nummer två låg till grund för att sätta ett realistiskt mål. Projektgruppen (teamet) gjorde en tillbakablickande mätning av två representativa veckor under den gångna hösten för att se hur många patienter som passade in på våra kriterier. Resultatet visade att antalet uppgick till cirka en per vecka. 4.7 Förändringar Första testet innebar att upprätta ett flödesschema för FaR- patienter (bilaga 3, sida 1). Andra testet bestod i att utforma och test en ordinationshandling som ett komplement till receptet (bilaga 3, sida 4). Syftet med bägge testerna var att öka patientsäkerheten genom att skapa enhetliga rutiner för all berörd personal samt att minska merarbetet. Projektgruppen (teamet) upprättade bägge dokumenten. Flödesschemat redovisades och godtogs på ett personalmöte. Ordinationshandlingen provades av en läkare och en distriktssköterska under en fyraveckorsperiod. Utvärderingen visade att testpersonerna tyckte att ordinationshandlingen fungerade bra. Efter fortsatt användande har projektgruppen (teamet) upptäckt brister som skall åtgärdas.

10 Förändring nummer tre bestod av att göra en checklista att använda som stöd vid FaR-samtal med patienter (bilaga 3, sida 2). Syftet var att ge en bättre förståelse för och ett enhetligt omhändertagande av patienter. Checklistan delades ut till en distriktssköterska och en läkare att provas under fyra veckor. Utvärderingen visade att distriktssköterskan tyckte att listan fungerade bra och var till positiv hjälp, medan läkaren inte använt den. Förändring nummer fyra består i att konstruera en träningsdagbok för patienterna. Denna är dock inte klar ännu, då den ansvariga personen är mammaledig. Projektgruppen (teamet) undersöker om den kan färdigställas via FoU-enheten. Förändring nummer fem bestod av utbildning för personalen. Utifrån önskemålen i enkätsvaren anordnades en föreläsning i motiverande samtal samt redovisning av folkhälsorapporten i Västernorrland. Ett informationsmöte med Västernorrlands Idrottsförbund arrangerades också. Förändring nummer sex bestod i att projektgruppen har tagit upp FYSS och FaR på varje arbetsplatsträff. Test nummer sju handlade om att upptäcka komplement till det nuvarande arbetssättet angående FaR. Syftet var att nå ut till fler patienter vad gällde erbjudandet av FaR. En FaR- enkät omarbetades (bilaga 3, sida 3) och 50 stycken enkäter delades ut via personalen i receptionen på vårdcentralen. Målgruppen var patienter i åldrarna 20 till 65 år, oavsett besöksorsak. En möjlig svårighet var att hantera alla de receptönskemålen (FaR), vilket visade sig vara en reell farhåga. 39 personer svarade (78 procent) och 17 av dem (44 procent) önskade sig Fysisk aktivitet på Recept. 4.8 Resultat Testen har resulterat i att flödesschemat, ordinationshandlingen och checklistan numera används av förskrivarna. Förskrivningen har ökat, till och med den 30 oktober 2007 har 24 FaR skrivits. Detta torde tyda på att kunskapen ökat och i en mer positiv anda. 4.9 Hur går vi vidare? Under återstoden av 2007 kommer vi att fortsätta uppföljningen och sammanställningen av patientenkäten med FaR-önskemål. Samtliga patienter som så önskat FaR kommer att kontaktas. Under samma tidsperiod kommer även patientdagboken och ordinationshandlingen att färdigställas respektive justeras. En uppdaterad version av den lokala aktivitetskalendern har nyligen kommit, vilken kommer att tryckas upp för att användas i det dagliga arbetet. Vi har fått löfte om att uppdateringen skall fungera bättre i fortsättningen än den har gjort hittills. Om tiden så tillåter kommer vårdcentralen under hösten även att ordna en fortbildning för personalen där syftet är att arbeta med FaR och att själva vara fysiskt aktiva under trevliga former. 4.10 Reflektion Målet med 24 skrivna recept kan tyckas lågt, men för oss var det viktigare att implementera ett nytt fungerande arbetssätt i verksamheten än att uppnå hög kvantitet. En annan viktig anledning var att få känslan av att lyckas, att uppnå målet. I dagens ansträngda arbetsmiljö är den motsatta känslan alltför vanlig.

11 Diskussioner angående vår datajournal har förts. För att effektivisera dagligt arbete samt utvärdering av FYSS och FaR-patienter behövs en ändring eller tillägg i journalsystemet. Idag existerar ett resursslöseri på grund av att vi varken kan registrera eller identifiera ovan nämnda patientkategori på ett optimalt sätt. Vi har dock inte mandat att bestämma över eller lösa detta på egen hand. Ingen enhet är en isolerad ö, utan man är alltid beroende av andra. Viktigt är därför att kringorganisationen fungerar optimalt, i vardag liksom i projekt. Under projekttiden har så inte alltid varit fallet. För mycket tid och energi kan inte ödslas på dem som inte hänger med på tåget. För att undanröja onödiga hinder kan det dock vara viktigt att ta reda på vad den enskilde personens motstånd består i och att i möjligaste mån ge de förutsättningar som behövs för att underlätta starten av det som skall införas. Brobyggeprojektet har varit lärorikt, inspirerande och hållit hög klass. En av fördelarna med projektet har varit att idéspridningen har betonats, det vill säga att det har varit fritt fram att använda både idéer och färdigt material från de övriga deltagande enheterna. Alla har villigt delat med sig. En annan fördel har varit kontakten med kunniga och trevliga handledare som vid behov guidat oss samt delat med sig av sin kunskap på lärandeseminarierna. En av anledningarna till att FaRförskrivningen inte fungerat tidigare är tidsbristen i den dagliga verksamheten. Under projekttiden har vi tvingats att ta oss den tiden, men det har ändå inte alltid varit så lätt när vardagen både bildligt och bokstavligt knackat på dörren.

12 5 Själevads vårdcentral 5.1 Teamets medlemmar Distriktssköterska Britt-Marie Jonsson Sjukgymnast Roger Byström ST-läkare i allmänmedicin Jonas Nyfelt 5.2 Områdesbeskrivning Örnsköldsvik är en del av världsarvet Höga Kusten och ligger mitt i en spännande utvecklingsregion i Västernorrlands län. I Örnsköldsviks kommun bor omkring 55 000 personer. Själevads vårdcentral har ett upptagningsområde på knappt 7 000 personer och sträcker sig geografiskt över Själevad, Gottne, Överhörnäs och Komnäs i Örnsköldsviks kommun. 5.3 Syfte Friskare, rörligare och mer fysiskt aktiva patienter samt i förlängningen minskade läkemedelskostnader. 5.4 Mål Förskrivare ska få redskap och information för att använda FaR till patienter med sjukdomstillstånd där det finns evidens för sådan behandling samt integrera FaR i det vardagliga arbetet på vårdcentralen. Fram till den 15 oktober 2007 ska vårdcentralens förskrivare utfärda minst 40 recept med fysisk aktivitet (FaR). 100 procent av alla patienter som fått FaR ska få en strukturerad uppföljning (enligt ett frågeformulär). 40 procent av patienterna som fått FaR ska ha ökat sin fysiska aktivitet. 5.5 Problembeskrivning Enkät till förskrivare med frågor: - anser du dig ha kunskap om evidensen för att ökad fysisk aktivitet kan vara en potent behandlingsform ensam eller tillsammans med läkemedel? - anser du dig ha kunskap att föreslå fysisk aktivitet samt dosera mängd och intensitet - hinder och möjligheter - hur många FaR har du/ni skrivit ut? Resultat från enkätundersökningen redovisas nedan under rubriken Resultat, punkt 5.8. Frågeformuläret finns i bilaga 4. 5.6 Mätningar - Antalet utskrivna FaR. - Enkät till förskrivare (se under rubrik resultat, 5.8). - Strukturerad uppföljning till patienter som fått FaR. - Frågeformulär till medarbetare på vårdcentralen i samband med planeringsdagarna (bilaga 5).

13 Syftet med frågeformuläret var att följa upp medarbetarnas receptförskrivning, vad mer som behövs för att förskriva FaR, idéer som motiverar oss och patienter i förskrivningen och vad de tyckte om lathunden (bilaga 8). 5.7 Förändringar - Information/diskussion om FaR på alla arbetsplatsträffar. - Strukturerad uppföljning till patienter som fått FaR. - Enkäter till medarbetarna om hinder och möjligheter med FaR - Tagit fram en mapp med FaR, lathund och aktivitetsinformation från idrottsföreningarna m.fl. (bilagor 6, 7) - Satt upp aktuell poster och informationsmaterial om vårt genombrottsprojekt utanför personalrummet - Manual till förskrivarna om - Inspiration och informationstillfälle på verksamhetsplaneringen för samtlig personal i Gideå (rapport från teamet om vad som är gjort, månadsrapporten, förslaget på manualen till förskrivarna, diskussion om den strukturerade enkäten till FaR patienterna, utbildning till medarbetarna med fallbeskrivningar m.m.). - Annonser om FaR i lokala tidskrifter (bilaga 8) - Aktualisera och uppdatera förskrivarstöden för bästa möjliga verktyg - Vi fortsätter att peppa medarbetarna att skriva ut fler FaR och lägger till en belöning (biobiljetter eller relaxbiljetter till Paradisbadet) till dem som skriver ut flest FaR samt uppdaterar förskrivarstöden och delar ut förskrivarstöd till tre nya medarbetare. - Fortlöpande uppföljningar till patienter som fått FaR (4 veckor efter besöket).

14 5.8 Resultat Målet var att skriva ut 40 FaR under januari-september 2007. Totalt skrevs det ut 43 FaR under perioden. Antal FaR utskrivna på Själevads vårdcentral år 2007 Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Antalet Målvärde Figur 3. Antalet utskrivna FaR på Själevads vårdcentral under januari-oktober 2007 Det har till dags datum 4 skrivits ut 45 stycken FaR och målet är uppnått. Förskrivare har fått redskap och information för att förskriva FaR, samt förskrivarstöd. 13 av 19 medarbetare har tagit till sig möjligheten att förskriva FaR, samt kunskap om evidens för när man använder Fysisk aktivitet på Recept. FaR har integrerats i det vardagliga arbetet på vårdcentralen. Strukturerad uppföljning av patienter som fått FaR fortgår löpande. I ett test av 19 patienter har 90 procent av de tillfrågade uppgett att de ökat sin fysiska aktivitet och alla tyckte bra om FaR. 5.9 Reflektioner Teamet har träffats regelbundet, peppat och uppmuntrat varandra och medarbetarna. Förskrivningen har kommit igång och vi har genomfört projektet. Ibland har det gått trögt och där emellan känts bra och rullat på. Det känns bra att allt fler efterhand har blivit förskrivare av FaR. Vi hoppas på en ökad förfrågan på FaR från patienter, efter annonsering i lokalblad och på vårdcentralen. Vi tycker att metoden är implementerad i verksamheten, men genombrottsteamet ytterligare en period fortsätter att uppmuntra, ger förskrivarstöd till medarbetarna. En sista reflektion är, att från landstinget centralt, förväntar vi oss ett snarast införande av FaR i SYStemCross. 5.10 Hur går vi vidare? Vi kommer även fortsättningsvis att på vissa arbetsplatsträffar (APT) ta upp aktuella saker kring FaR, informera medarbetare och tillhandahålla förskrivarstöd. I november 2007 ska projektet presenteras för omkring 35 sjugymnaster i Örnsköldsviks kommun. I början av nästa år har vi lovat att presentera vårt genombrott på en spridningskonferens. I övrigt kommer vi i vardagen att fortsätta att prata och skriva FaR på Vårdcentralen i Själevad. 4 Den 24 oktober 2007

15 6. Vårdcentralen Viken 6.1 Teamets medlemmar Distriktssköterska Yvonne Wallin ST-läkare i allmänmedicin Anna Nyfelt Sjukgymnast Margareta Nordin Medicinsk sekreterare Susanne Öberg 6.2 Områdesbeskrivning Örnsköldsvik är en del av världsarvet Höga Kusten och ligger mitt i en spännande utvecklingsregion i Västernorrlands län. I Örnsköldsviks kommun bor omkring 55 000 personer. Vårdcentralen Viken erbjuder hälso- och sjukvård till cirka 5 500 boende i Örnsköldsviks centrum med omnejd. Här finns familjeläkar- och distriktssköterskemottagning, barnmorskemottagning, barnavårdscentral (BVC) och distriktsarbetsterapeut. Även kurator, sjukgymnast och psykolog finns att tillgå på vårdcentralen. 6.3 Syfte och mål Ta fram ett redskap för förskrivarna att komma igång och vidmakthålla användningen av Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Att FaR blir en behandlingsform eller ett komplement till läkemedel där det är befogat utifrån FYSS. Att implementera FaR på vårdcentralen. Målet är/var att skriva ut 120 FaR under år 2007 6.4 Problembeskrivning Enkät till förskrivare med frågor om (här redovisas även resultat från enkätundersökningen i samband med starten av projektet FaR i genombrott, Brobygge, se även under rubriken mätningar och resultat under punkt 6.5 nedan). - Anser du dig ha god kunskap om evidens för att ökad aktivitet kan vara en potent behandling ensam eller tillsammans med läkemedel? 71 procent av de tillfrågade på vårdcentralen uppgav att de hade god kunskap. - Hur naturligt känns det för dig att föreslå ändrad livsstil i form av ökad fysisk aktivitet? 74 procent av de tillfrågade på vårdcentralen uppgav att det kändes naturligt att föreslå en ändrad livsstil. - Vad har du upplevt som positivt med förskrivningen av FaR? Några kommentarer från de tillfrågade: * konkret * ett arbetsverktyg * delaktighet * ett sätt att hitta realistiska mål * positivt gensvar hos motiverade patienter * både sociala och fysiska effekter * tydlighet, delaktighet. - Vad har du upplevt som problem.

16 Några kommentarer från de tillfrågade: * om utbudet via idrottsföreningarna m.fl. är aktuellt * svårt att hitta i SystemCross receptmodul * det tar tid, svårt att hitta en lämplig aktivitet * svårt att följa upp * omotiverade patienter, känns krystat * blanketten är svår att fylla i. 6.5 Mätningar och resultat Under perioden januari till september 2007 blev 77 FaR registrerade i SystemCross. Enkäter till förskrivarna (se även under rubriken 6.4 Problembeskrivning) Det var elva medarbetare på vårdcentralen som besvarade enkäten. Anser du dig ha god kunskap om evidens för att ökad aktivitet kan vara en potent behandling ensam eller tillsammans med läkemedel? 70 60 50 40 % 30 07-feb 07-sep 20 10 0 Inte alls x x x x x God kunskap

17 Hur naturligt känns det för dig att föreslå ändrad livsstil i form av ökad fysisk aktivitet? 70 60 50 % 40 30 07-feb 07-sep 20 10 0 Inte naturligt alls x x x x x Helt naturligt Anser du dig ha kunskap att tillsammans med patienten föreslå fysisk aktivitet samt dosera mängd och aktivitet? 70 60 50 % 40 30 07-feb 07-sep 20 10 0 Inte alls x x x x x God kunskap Kommentarer: Vad har du upplevt som positivt med förskrivning av FaR? Ökat insikten om fysisk aktivitets betydelse. En möjlighet att komma med på fysisk aktivitet. Att patienten kan påbörja en livsstilsförändring på ett konkret sätt. Själva receptet. Att möta en glad patient.

18 Integrerat i datajournalsystemet SystemCross inklusive uppföljning. Alla är med. Det blir konkret och en morot till träning. Man kan ge patienten färdiga förslag på aktiviteter. Vad har du upplevt som problem med förskrivning av FaR? Svårt att veta vart vi ska hänvisa. Patienten är igång med promenader redan. Tidigare var doseringen krånglig, även aktualiteten i aktivitetserbjudandet. Själva formen känns egendomlig i dessa dagar med elektronisk förskrivning. Alltför många har för låg motivation eller har olika hinder som ursäkt för låg aktivitet. Uppföljning görs det som ordinerats? Vad man ska ordinera. Hur gör man? Svårt att få patienten att förstå hur de ska göra. Använder du lathunden 5? Fem nej. Fyra ja. Har den 6 underlättat förskrivningen? Har inte kommit igång efter långledighet. Ja, tror det. Ja. Fungerar förskrivningen via dator Har ej gjort. Sex ja. Två nej. Uppföljningsenkäter till FaR patienterna 5 Se bilaga 6 6 Se bilaga 6

19 6.6 Förändringar Informationsmapp 7 Samlad kunskap och faktamaterial om FaR Tagit fram en mapp (bilaga 10) till alla förskrivare med information om - utbudet av aktiviteterna (framför allt idrottsföreningar) inom Örnsköldsviks kommun (bilaga 7) - lathunden (bilaga 6) - en mall för hur man skriver ut recept i SystemCross (journalsystemet som används inom Primärvården Västernorrland) - flödesschema för FaR som innehåller information - vägen från ordination till uppföljning - broschyren om FaR som Landstinget Västernorrland tagit fram (bilaga 9) Rutiner för registrering Vi har hittat rutiner för att registrera FaR i datajournalsystemet SystemCross. Det finns rutiner för hur FaR registreras i SystemCross även från förskrivare som inte har behörighet att gå in i datajournalsystemet (sjukgymnast, arbetsterapeut och barnmorska). Uppföljningsenkät, uppföljning till patienterna som fått FaR Uppföljningsenkät till patienterna som skickas hem till dem ca två månader efter att de fått FaR. Enkäten är anonym. Den innehåller frågor om hur det har gått att komma igång med ordinerad fysisk aktivitet, upplevd fysisk ansträngning vid vald fysisk aktivitet, upplevt välbefinnande efter fysisk aktivitet. Hittills har svarsfrekvensen från de tillfrågade patienterna uppgått till 55 procent. Personalen på vårdcentralen tänker fortsätta med att skicka ut uppföljningsenkäten även efter projekttiden. Vi tror att uppföljningsenkäten är en liten blänkare, vi kan inte ringa till alla FaR patienter men det är genomförbart att skicka ut en enkät. Annan information till personalen på vårdcentralen och ansvarig för FaR Lättillgänglig information till personal, utvecklat vidare mappen (se även punkt 1 under denna rubrik och bilaga 10). Mappen är utlämnad till samtlig personal under juni 2007. Distriktssköterskan Yvonne Wallin ansvarar för att kompletteringar till mappen delas ut till alla. Yvonne Wallin ansvarar också för att informera all nyanställd personal om FaR och gällande rutiner på arbetsplatsen. Riktade insatser mot visa målgrupper Överviktiga/feta barn. Vi försöker tidigt uppmärksamma föräldrar på barns övervikt och fetma där det är aktuellt. BMI mäts hos alla i samband med 4 års kontrollen på BVC och registreras i BMI-registret. Om ett barn visar tendenser till övervikt eller fetma erbjuder distriktssköterskan på BVC (Yvonne Wallin) barnet via föräldern deltagande i barngymnastiken. Om föräldern och barnet önskar delta i barngymnastiken kontaktas ledaren i den gympagruppen av distriktssköterskan. 7 Bilaga 10

20 Aktiviteter för personalen på vårdcentralen, övrigt Inspirationsföreläsning All personal har deltagit i en föreläsning/diskussion om FaR med Lena Kallings, doktorand vid Karolinska Institutet. Information i samband med verksamhetsplanering och arbetsplatsträffar Information om vårt arbete med FaR i samband med verksamhetsplanering. Under resans gång har vi haft information och diskussion i samband med arbetsplatsträffarna vilket har skapat delaktighet hos samtliga. Datarecepten och dagbok på baksidan av receptet (bilaga 11). Information i väntrummen broschyrer, böcker, affischer. 6.7 Hur går vi vidare? Vi kommer att fortsätta att skicka ut uppföljningsenkäterna till FaR patienterna. Att man regelbundet kanske någon gång per termin på en arbetsplatsträff tar upp och diskuterar Hur går arbetet med FaR? Arbetsplatsträffar är ett bra forum där FaR arbetet aktualiseras och diskuteras. Att det finns en FaR ansvarig (distriktssköterskan Yvonne Wallin) som informerar nyrekryterad personal samt ser till att FaR regelbundet diskuteras på arbetsplatsträffarna och att FaR aktiviteterna uppdateras. Uppföljningen av FaR följs upp som recept på läkemedel. Det är en fördel att ha FaR i läkemedelsmodulen i datajournalsystemet SystemCross. 6.8 Reflektioner Det har fungerat bra med FaR i läkemedelsmodulen i System Cross Informationsmappen (bilaga 10) verkar vara ett bra stöd för att använda FaR. Spridningsseminariet i februari/mars 2008 kan bli ett ytterligare avstamp. Önskemål till en liknande konferens vartannat år för att påminna, uppmuntra till ett fortsatt arbete. Kraftsamla hela länet, visa på goda exempel och inspirera till ett fortsatt utvecklingsarbete. Vi har varit ett bra team på vårdcentralen Viken, det har varit inspirerande att arbeta utifrån genombrott. Bra uppbackning, vi har fått påfyllning och inspiration på lärandeseminarierna.

21 7 Sändlista Landstinget Västernorrland o Sara Ekström o Lennart Moberg o Markus Kallionen o Karl-Gustav Norbergh o Eva Lindberg o Robert Hemmingsson o Leif Hammarström o Kicki Wickberg o Lars Bolin o Marie-Charlotte Sigeman o Folkhälsoplanerare o Verksamhetschefer primärvården o Sjukhusdirektörer i västernorrlands län o Processledarna för Hälsofrämjande sjukhus i västernorrlands län o Hälsosköterskor, Livsstilsenheten o Österåsens Hälsohem o Ewa Söderberg o Elisabeth Strömqvist o Folkhälsoutskottet o Läkemedelskommittén Jämtlands läns landsting o Marie Norén Sveriges Kommuner och Landsting o Mats Sternhag o Ingvor Bjugård Folkhälsoinstitutet o Sven Bremberg o Helene Askebro o Elsa Rudsby Strandberg Försäkringskassan i Västernorrland o Ann-Christin Munther o Lars Andersson o Anita Lindgren o Bo Lundgren Länsstyrelsen i Västernorrland o Solgun Lundgren o Anna Karlsson Västernorrlands Idrottsförbund o Ingela Thorin o Mats Hamberg