Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3. Metod och avgränsning 2 3. Utgångspunkter 4 3.1. Lagstiftning 4 3.2. Socialstyrelsen 4 3.3. Organisation 4 4. Granskningsresultat 6 4.1. Finns det mål och uppdrag för familjehemvården? 6 4.1.1. Kommentarer 6 4.2. Finns det riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av familjehemsvården? 6 4.2.1. Kommentarer 8 4.3. Finns det riktlinjer och rutiner avseende urval och godkännande av personer som vill bli familjehem? 8 4.3.1. Kommentarer 8 4.4. Erbjuds familjehem utbildning, introduktion och kontinuerlig handledning i syfte att stärka förutsättningar för ett bra om-händertagande? 9 4.4.1. Kommentarer 9 4.5. Sker uppföljning av familjehemsvård enligt den omfattning som lagen kräver; tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? 10 4.5.1. Kommentarer 11 5. Analys och revisionell bedömning 12
i. Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i har genomfört en granslaiing av familjehemsvården. Den övergripande revisionsfrågan har varit följande: Säkerställer Socialnämnden att de barn och unga som placeras i familjehem en god vård? får Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden i huvudsak säkerställer att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård. Dock har några förbättringsområden noterats. Enligt vår bedömning finns det mål och uppdrag för kommunens familjehemsvård. Vi rekommenderar dock att nuvarande mål kompletteras med specifika mätetal i syfte att underlätta bedömning av måluppfyllelse. Enligt vår bedömning finns det riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av vården. Vi rekommenderar dock att komplettera med rutin för att inleda utredning (jml 11 kap i SoL) i pågående ärenden. Vi rekommenderar vidare att utveckla interna överlämningsrutiner mellan socialtjänstens enheter. Enligt vår bedömning finns det riktlinjer och rutiner för urval och godkännande av personer som vill bli familjehem. Enligt vår bedömning erbjuds familjehem utbildning samt gemensam handledning i syfte att stärka ett bra omhändertagande. Enligt vår bedömning kan dock individuell handledning och introduktion till familjehem stärkas. Vi rekommenderar en översyn avseende individuell handledning till familjehem då detta, enligt uppgift, stundtals blir bortprioriterat. Vi rekommenderar även att tydliggöra ansvarsfördelning mellan handläggargrupper (barnsekreterare och familj ehemssekret era re) avseende individuell handledning till familjehem. Vidare rekommenderas att den interna samverkan med mottagnings- och utredningsenheten utvecklas i syfte att stärka introduktionen till både familjehem och barn/ unga. Enligt vår bedömning finns visst utrymme för förbättring avseende uppföljning av familjehemsvården. I nuläget finns enligt uppgift aktuella s.k. överväganden av vården i samtliga ärenden. Under våren/ sommaren 2013 gjordes dock inte alla överväganden inom den tidsfrist som anges i lag vilket inte är acceptabelt. Vi bedömer att innehållet i uppföljning av familjehemsvården är tillfredställande. Vi rekommenderar dock en översyn av s.k. vårdplaner och genomförandeplaner då det är av vikt att dessa är en levande del i verksamheten. Vi gör vidare bedömning att barnen generellt kommer till tals i uppföljning av familjehemsvården. Enligt vår bedömning är det avvikt att följa Socialstyrelsens rekommendation om minst 4 st. barnsamtal per år. Vi rekommenderar att eventuella avsteg från detta tydliggörs i upprättad journal/ akt. Vi rekommenderar även en översyn av dokumentation avseende barnsamtal i fråga om att tydliggöra barnet och dess åsikter. 1 av 14
2. Inledning 2.1. Bakgrund Att placera ett barn eller ungdom i familjehem innebär ett stort ingrepp i barns, ungdomars och familjers liv. Kommunens socialtjänst har ett stort och sammanhållet ansvar för att familjehemsvården tillgodoser barnets behov samt att barnet växer upp under trygga och gynnsamma förhållanden. Familjehem som anlitas ska innan placering utredas för att säkerställa att det finns en vilja och förmåga att ge den omsorg som barnet behöver. Nämnden bär ansvar för att ge stöd till familjehemmen i syfte att förhindra sammanbrott. Den av riksdagen initierade "vanvårdsutredningen" visade att den bristande uppföljningen av placerade barn och unga har fått förödande konsekvenser historiskt sett. För att kunna anpassa vården och tillgodose barnets behov ska nämnden hålla kontakt med barnet och dess omgivning genom regelbundna besök och samtal. 2.2. Revisionsfråga och kontrollmål Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden säkerställer att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer Socialnämnden att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård? Bedömning av säkerställandet görs med utgångspunkt från följande kontrollmål: Finns det mål och uppdrag för familjehemsvården? Finns det riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av familj ehemsvården? Finns det riktlinjer och rutiner avseende urval och godkännande av personer som vill bli familjehem? Erbjuds familjehem utbildning, introduktion och kontinuerlig handledning i syfte att stärka förutsättningar för ett bra omhändertagande? Sker uppföljning av familjehemsvård enligt den omfattning som lagen kräver; tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? 2.3. Metod och avgränsning Underlaget till rapporten utgörs av intervjuer med tjänstemän liksom dokumentstudier av skriftliga styrdokument samt annan dokumentation av betydelse. Vidare har aktgranskning gjorts av ett urval av akter som berör placerade barn och unga i familjehem (5 st.). Följande intervjuer har genomförts: 2 av 14
Avdelningschef, IFO Enhetschef, Familjehemsenheten Familjehemssekreterare (2 st.) Barnsekreterare (4 st.) Granskningen har avgränsats till att omfatta familjehemsvården för barn och unga (tom 18 år). Rapporten är sakavstämd med intervjuade tjänstemän. 3 av 14
i 3. Utgångspunkter 3.1. Lagstiftning Vård i familjehem regleras i socialtjänstlagen (SoL), de specifika bestämmelserna om vård utanför det egna hemmet regleras i 6 kap SoL. Socialnämndens ansvar för stödet och skyddet för familj ehemsplaeerade barn och unga stärktes i samband med att nya bestämmelser trädde i kraft i SoL den 1 jan. 2013. Det finns även andra lagar som reglerar arbetet inom familjehemsvården, t.ex. lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I LVU regleras tvångsomhändertagande av barn och unga. 3.2. Socialstyrelsen Som komplement till lagstiftningen finns Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd syftar till att ge kommunerna vägledning avseende att ge en trygg, säker och ändamålsenlig vård av placerade barn och unga i familjehem och hem för vård eller boende. Socialstyrelsen har under 2013 givit ut en handbok "Barn och unga i familjehem och HVB - Handbok om Socialnämndens ansvar och uppgifier". Innehållet i handboken bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall och JOuttalanden och kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Socialstyrelsen har även givit ut ett flertal andra publikationer vilka är relevanta för familjehemsvården som t.ex. Ett hem att växa i -familjehemmets bok (2013), Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar (2013). SOSFS 2006:12- Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (2006), Barn och unga i socialtjänsten (2006). 3.3. Organisation I finns en s.k. "Familjerätt- och familjehemsenhet" med ansvar för bl.a. familjehemsvård för barn och unga mellan 0-21 år. Inom enhetens familjehemsvård finns 1 tjänst som enhetschef (även familjerätt), 3,5 tjänst som barnsekreterare (med särskilt vårdansvar) samt 2,5 tjänst som familjehemssekreterare. Uppdelningen mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare har funnits i sedan 2001. Sedan den 1 januari 2013 finns det en lagstadgad skyldighet att barn och unga som är placerade i familjehem ska ha en särskilt utsedd handläggare som ansvarar för kontakterna med barnet/ den unge. Vid intervjutillfället i oktober 2013 var drygt 50 st. barn placerade i familjehem fördelat på ca 40 st. familjehem. Vidare finns 4 st. s.k. "jourhem" i kommunen med möjlighet att ta emot placeringar av barn och unga med kort varsel. Av det totala antalet placerade barn och unga vid intervjutillfället var ca hälften placerade enligt 4 av 14
SoL (med samtycke) och hälften enligt LVU (tvång). Enligt uppgift från de intervjuade går riktningen mot allt fler tvångs omhändertaganden. 5 av 14
4- Granskningsresultat 4.1. Finns det mål och uppdrag för familjehemvården? I socialnämndens måldokument med effektmål för 2013 finns inga direkta mål avseende kommunens familjehemsvård. Det finns dock ett antal mål som har bäring för familjehemsvården som t.ex. mål om god kvalité, tidiga insatser och evidensbaserade metoder. Socialnämnden ger i måldokumentet uttryck för en vilja att minska placeringar av barn och unga i familjehem och på institution till förmån för behovsprövad öppenvård. Familjehemsenheten har i verksamhetsplan för 2013 brutit ned socialnämnens mål till ett flertal specifika mål för verksamhetsområdet. Till varje formulerat mål finns en tillhörande text med specificerat ansvar, genomförande och uppföljning av målet ifråga. Nämnden har antagit förvaltningens verksamhetsplan. Bifogat verksamhetsplanen finns enheternas verksamhetsplaner vilka finns för nämndens kännedom. Nämndens uppföljning av de uppställda målen sker dels via tertialuppföljningar och dels via verksamhetsberättelse vid årets slut. Vidare finns en verlcsamhetsbeskrivning för familjehemsvården daterad maj 2013.1 verksamhetsbeskrivningen finns en redogörelse för familjehemsenhetens utgångspunkter, arbete och uppdrag. De intervjuade cheferna uppger att de efterfrågar tydligare mål från nämnden avseende familjehemsvårdens övergripande riktning. Vidare uppger de intervjuade cheferna att mätning av måluppfyllelse är ett utvecklingsområde då det i dagsläget inte alltid är helt tydligt när de uppställda målen är uppnådda. De intervjuade handläggarna uppger att de har god kännedom om mål och uppdrag för familjehemsvården. De uppger att de är involverade i arbetet med att formulera enhetens mål samt i uppföljning av uppsatta mål genom delat ansvar för upprättande av tertialrapporter. 4.1.1. Kommentarer Enligt vår bedömning finns det mål och uppdrag för kommunens familjehemsvård. Vi rekommenderar dock att nuvarande mål kompletteras med specifika mätetal i syfte att underlätta bedömning av måluppfyllelse. 4.2. Finns det riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av familjehemsvården? Inom socialtjänsten i används BBIC (Barns Behov I Centrum) vilket är ett system för handläggning och dokumentation inom området barn- och unga. Systemet används inom flertalet kommuner i Sverige och rekommenderas av Socialstyrelsen. Inom ramen för BBIC fmns en mängd dokument och mallar 6 av 14
framtagna, flertalet av dessa ska användas för att få behålla den licens som Socialstyrelsen utfärdar för nyttjande av BBIC. har permanent licens för BBIC sedan januari 2012. Inför 2013 gjordes en satsning på bl.a. familjehemsvården genom att dela upp funktionerna mottagning/ utredning från familjehemsvård och familjerätt. Detta innebär i praktiken ett mer närvarande chefskap för familjehemvården. I samband med detta har ansvarig enhetschef tillsammans med handläggarna arbetat med att ta fram riktlinjer och rutiner samt uppdatera befintliga sådana för familjehemsvården. Nedan följer ett urval av upprättade riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av familjehemsvården i : Checklistor; för bl.a. vårdplan, genomförandeplan, omprövning av vård, handläggning och dokumentation vid omprövning, överldagande, offentligt biträde vid omprövning, vårdens upphörande, yttrande Familjehemsenhetens utslusshem - Modell för avslutande av familjehemsvård - Processbeslcrivning vid extra AU - Processbeskrivning; vårdansvarig barn/ socialsekreterare och familjehemsansvarig socialsekreterare - Riktlinjer för särskilda kostnader i familjehem - Riskbedömning/ checklista inför en tonårsplacering i familjehem - Rutinbeskrivning för register- och akthantering inom IFO Rutiner för jourhemsplacering - Vårdnads överflyttningar, familjehemsplacerade barn - Överlämning av ärenden från utredningsenhet till familjehemsenhet (hantering av LVU-utredning när barnet/ ungdomen redan är placerad, checklista för placering i jourhem samt vid stadigvarande placering) Utöver dessa finns bl.a. mallar för samtycken, information till jourhem, s.k. barnpärm, s.k. familjehemspärm och hälsokort för placerade barn. Dock saknas riktlinje/ rutin avseende säkerställande att utredning jml 11 kap 1 SoL inleds när ett barn/ ung person som vårdas i familjehem kan behöva ges ytterligare insatser eller omplaceras. Enligt socialstyrelsens föreskrifter ska sådan rutin finnas upprättad. De intervjuade handläggarna uppger att befintliga riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av familjehemsvården är aktuella samt att de används i verksamheten. De framför dock att det finns en mängd olika riktlinjer och rutiner samlade i flera olika dokument vilket gör att det stundtals är svårt att finna rätt riktlinje/ rutin. De intervjuade handläggarna uppger att interna överlämningsrutiner mellan socialtjänstens enheter, t.ex. gentemot mottagningsnovember 2013 7 av 14
och utredningsenheten och råd- och stödenheten kan utvecklas då samverkan mellan enheterna generellt kan förbättras. I aktgranskning framkommer att handläggarna dokumenterar på olika sätt i upprättade journaler avseende vilka uppgifter som antecknas. I några journaler/ akter finns t.ex. långa beskrivningar av möten och samtal medan det i andra journaler/ akter finns mycket kortfattade anteckningar. 4.2.1. Kommentarer Enligt bedömning finns det riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av vården. Vi rekommenderar dock att komplettera med rutin för att inleda utredning (jml 11 kap 1 SoL) i pågående ärenden då sådan ska finnas enligt socialstyrelsens föreskrifter. Vi rekommenderar vidare att utveckla interna överlämnings rutiner mellan socialtjänstens enheter, t.ex. gentemot mottagnings- och utredningsenheten och råd- och stödenheten. Detta då de intervjuade handläggarna uppger att samverkan mellan enheterna kan förbättras. 4.3. Finns det riktlinjer och rutiner avseende urval och godkännande av personer som vill bli familjehem? Inom familjehemsenheten finns framtagen riktlinje/ rutin kallad "Processbeskrivning för familjehemsutredning". I denna finns beskrivet arbetsgången avseende urval och godkännande för personer som anmäler intresse att bli familjehem. I ovan nämnda riktlinje/ rutin fastställs att utredning av ett tilltänkt familjehem ska omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning vilket svarar mot uppställda krav i socialstyrelsens föreskrifter inom området (SOSFS 2012:11). För bedömning av det tilltänkta familjehemmets lämplighet används s.k. "Bra-fams" intervjufrågor samt s.k. "Kälvestensutredning". Enligt uppgift är flertalet av handläggarna utbildade i modellen för "Kälvestensutredning", det insamlade materialet analyseras sedan av extern psykolog. Metoden är vedertagen avseende urval och godkännande av tilltänkta familjehem och svarar upp till Socialstyrelsens krav avseende innehåll i en familjehemsutredning. De intervjuade familjehemssekreterarna, vilka ansvarar för bl.a. rekrytering och utredning av familjehem, uppger att de följer den framtagna processbeskrivningen för urval och godkännande av tilltänkta familjehem. De uppger dock att deras pressade arbetssituation leder till att rekrytering av nya familjehem stundtals får stå tillbaka. 4.3.1. Kommentarer Enligt vår bedömning finns det riktlinjer och rutiner för urval och godkännande av personer som vill bli familjehem. 8 av 14
4.4. Erbjuds familjehem utbildning, introduktion och kontinuerlig handledning i syfte att stärka förutsättningar för ett bra omhändertagande? Sedan 1 januari 2013 är det lagstadgat i SoL att socialtjänsten ska erbjuda familjehem utbildning samt lämna råd, stöd och annan hjälp som familjehemmen behöver. Inom familjehemsenheten har några av handläggarna under 2013 deltagit i utbildning via Socialstyrelsen i syfte att ge grundutbildning till familjehem. Vid intervjutillfället i oktober 2013 hade flertalet av kommunens familjehem deltagit i utbildning. De intervjuade handläggarna uppger att ansvarsfördelning avseende handledning till familjehemmen stundtals är otydlig mellan familjehemssela-eter are och barnsekreterare. De menar att ansvar avseende handledning även är otydligt för familjehemmen. I arbetsbeskrivning för de olika tjänsterna finns beskrivet att familjehemssekretrare ansvarar för att handleda och utbilda familjehem samt att barnsekreterare ansvarar för att ge råd och stöd i frågor som rör barnet. Handläggarna menar dock att denna besladvning inte är tillräckligt tydlig. Enligt uppgift har flertalet familjehem fått erbjudande om gemensam handledning i grupp tillsammans med andra familjehem. De intervjuade familjehemssekreterarna uppger att deras nuvarande arbetssituation medför att individuell handledning till familjehemmen ofta blir bortprioriterad med anledning av tidsbrist. De intervjuade familjehemssekreterarna uppger vidare att det finns ett utvecldingsområde avseende introduktion och förberedelse för både familjehem och barn/ unga i samband med nya placeringar. De intervjuade familj ehemssekreterarna menar att samarbetet med utredande socialsekreterare inom "mottagnings- och utredningsenheten" kan förbättras i detta avseende. De intervjuade cheferna uppger att handledning och stöd till familjehem är ett utvecldingsområde samt att diskussioner pågår huruvida stödet till familjehemmen kan stärkas. Enligt uppgift är detta område allt mer viktigt då trenden går mot att placera fler barn i familjehem i jämförelse med institutionsplaceringar. 4.4.1. Kommentarer Enligt vår bedömning erbjuds familjehem utbildning samt gemensam handledning i syfte att stärka ett bra omhändertagande. Enligt bedömning kan dock individuell handledning och introduktion till familjehem stärkas. Vi rekommenderar en översyn avseende individuell handledning till familjehem då detta, enligt uppgift, stundtals blir bortprioriterat. Vi rekommenderar även att tydliggöra ansvarsfördelning mellan handläggargrupper (barnsekreterare och familjehemssekreterare) avseende individuell handledning till familjehem. Vidare rekommenderas att den interna samverkan med mottagnings- och utredningsenheten utvecklas i syfte att stärka introduktionen till både familjehem och barn/ unga. 9 av 14
4.5. Sker uppföljning av familjehemsvård enligt den omfattning som lagen kräver; tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? I socialtjänstlagen regleras att s.k. övervägande av vården ska ske med minst 6 månaders intervall. På samma sätt ska vård enligt LVU omprövas med minst 6 månaders intervall. Socialstyrelsen rekommenderar att barnsamtal med placerade barn ska hållas minst 4 gånger per år. Enligt uppgift gjordes s.k. övervägande av vården inte i tid, d.v.s. med minst 6 månaders intervall, i alla ärenden under våren/ sommaren 2013. Detta med anledning av sjulcsloivningar inom enheten. Enligt uppgift var dock övervägande av vård "ikapp" i samtliga ärenden vid intervjutillfället i oktober 2013. Denna bild bekräftas i aktgranskning där det framkommer i stickprov att vården inte alltid övervägts i tid under våren/ sommaren 2013, i samtliga stickprov fanns dock aktuellt övervägande vid aktgranskningen. I samtliga stickprov var innehållet i överväganden tillfredställande och i enlighet med de krav som ställs. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) uppges att socialtjänsten ska ha särskilt fokus på skolgång och hälsa för placerade barn. Inom familjehemsenheten pågår ett utvecklingsarbete avseende ökat fokus på dessa frågor. Inom enheten används s.k. "hälsokort för familjehemsplacerade barn" vilket är en mall/ checldista för bedömning av det placerade barnets hälsotillstånd. Vidare ska ansvarig barnsekreterare ta kontakt med barnets skola inför vare övervägande. Enligt uppgift har detta arbete nyligen implementerats varför det fortfarande finns utrymme för förbättring avseende kontakt med skolan. De intervjuade barnsekreterarna uppger att s.k. vårdplan och genomförandeplan finns i ärendena men att dessa kan släpa efter avseende uppdateringar och revideringar. Denna bild bekräftas genom aktgranskning där flera av de granskade planerna ej var uppdaterade eller att betrakta som levande dokument vid uppföljningar. I ett av de granskade ärendena var genomförandeplanen utan innehåll. I flertalet av de granskade ärendena saknades namnunderskrifter av berörda i både vårdplan och genomforandeplan. De intervjuade barnsekreterarna uppger att de inte hinner samtala ensldlt med alla placerade barn 4 ggr. per år vilket är Socialstyrelsens rekommendation. I vissa ärenden görs även bedömning att det inte är lämpligt med samtal 4 ggr. per år. I samband med övervägande av vård används en framtagen mall med frågor till det placerade barnet avseende dess uppfattning om vården (vad är bra, mindre bra, vad kan förbättras samt uppfattning om skolan). Detta dokument bifogas övervägande av vården vilket socialnämndens arbetsutskott tar del av. I aktgranskning/ stickprov framkommer att enskilda barnsamtal hålls regelbundet men att dessa sker med relativt hög spridning i intervall (från ca 1 ggr. per månad till ca 1 ggr. per 6 månader). I aktgranskning framkommer vidare att det i journalen/ akten stundtals är svårt att följa huruvida enskilt samtal ägt rum eller ej, t.ex. i samband med uppföljningsträffar. 10 av 14
4.5.2. Ko m m en ta ver Enligt vår bedömning finns visst utrymme för förbättring avseende uppföljning av familjehemsvården. I nuläget finns enligt uppgift aktuella s.k. överväganden av vården i samtliga ärenden. Under våren/ sommaren 2013 gjordes dock inte alla överväganden inom den tidsfrist som anges i lag. Detta är enligt vår bedömning inte acceptabelt, även i en ansträngd personalsituation ska nämnden tillse att lagen följs. Vi bedömer att innehållet i uppföljning av familjehemsvården är tillfredställande. Vi rekommenderar dock en översyn av s.k. vårdplaner och genomförandeplaner då det är av vikt att dessa är uppdaterade och en levande del av uppföljningen. Vi gör vidare bedömning att barnen generellt kommer till tals i uppföljning av familjehemsvården. Enligt vår bedömning är det av vikt att följa Socialstyrelsens rekommendation om minst 4 st. barnsamtal per år. Vi rekommenderar att eventuella avsteg från detta tydliggörs i upprättad journal/ akt. Vi rekommenderar även en översyn av dokumentation avseende barnsamtal i fråga om att tydliggöra barnet och dess åsikter, detta då journalf öringen skiljer sig mellan handläggare. 11 av 14
I 5. Analys och revisionell bedömning De förtroendevalda revisorerna i har givit i uppdrag att granska om socialnämnden säkerställer att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Säkerställer Socialnämnden att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård? Vår samlade revisionella bedömning är att socialnämnden i huvudsak säkerställer att de barn och unga som placeras i familjehem får en god vård. Dock har några förbättringsområden noterats i granskningen. Bedömningen baseras på följande revisionskriterier: Finns det mål och uppdrag för familjehemvården? Enligt vår bedömning finns det mål och uppdrag för kommunens familjehemsvård. Vi rekommenderar dock att nuvarande mål kompletteras med specifika mätetal i syfte att underlätta bedömning av måluppfyllelse. Finns det riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av familjehemsvården? Enligt vår bedömning finns det riktlinjer och rutiner för handläggning och genomförande av vården. Vi rekommenderar dock att kompletteramed rutin för att inleda utredning (jml 11 kap 1 SoL) i pågående ärenden. - Vi rekommenderar även att utveckla interna överlämningsrutiner mellan socialtjänstens enheter, t.ex. gentemot mottagnings- och utredningsenheten och råd- och stödenheten. Detta då de intervjuade handläggarna uppger att samverkan mellan enheterna kan förbättras. Finns det riktlinjer och rutiner avseende urval och godkännande av personer som vill bli familjehem? Enligt vår bedömning finns det riktlinjer och rutiner för urval och godkännande av personer som vill bli familjehem. Erbjuds familjehem utbildning, introduktion och kontinuerlig handledning i syfte att stärka förutsättningar för ett bra omhändertagande? Enligt vår bedömning erbjuds familjehem utbildning samt gemensam handledning i syfte att stärka ett bra omhändertagande. Enligt bedömning kan dock individuell handledning och introduktion till familjehem stärkas. Vi rekommenderar en översyn avseende individuell handledning till familjehem. Vi rekommenderar även att tydliggöra ansvarsfördelning 12 av 14
mellan handläggargrupper (barnsekreterare och familjehemssekreterare) avseende individuell handledning till familjehem. Vidare rekommenderas att den interna samverkan med mottagnings- och utredningsenheten utvecklas i syfte att stärka introduktionen till både familjehem och barn/ unga. Sker uppföljning av familjehemsvård enligt den omfattning som lagen kräver; tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? - Enligt vår bedömning finns visst utrymme för förbättring avseende uppföljning av familjehemsvården. I nuläget finns enligt uppgift aktuella s.k. överväganden av vården i samtliga ärenden. Under våren/ sommaren 2013 gjordes dock inte alla överväganden inom den tidsfrist som anges i lag vilket inte är acceptabelt. - Vi bedömer att innehållet i uppföljning av familjehemsvården är tillfredställande. Vi rekommenderar dock en översyn av s.k. vårdplaner och genomförandeplaner då det är avvikt att dessa är uppdaterade och en levande del av uppföljningen. - Vi gör vidare bedömning att barnen generellt kommer till tals i uppföljning av familjehemsvården. Enligt vår bedömning är det av vikt att följa Socialstyrelsens rekommendation om minst 4 st. barnsamtal per år. Vi rekommenderar att eventuella avsteg från detta tydliggörs i upprättad journal/ akt. Vi rekommenderar även en översyn av dokumentation avseende barnsamtal i fråga om att tydliggöra barnet och dess åsikter, detta då journalf Öringen skiljer sig mellan handläggare. 13 av 14
2013-11-19 Linda Gustavsson Alf Wahlgren Projektledare Uppdragsledare 14 av 14