FaR Fysisk aktivitet påp. recept! Tillfällen llen att vara aktiv. Grundföruts. rutsättningttning. Hälsans bestämningsfaktorer.



Relevanta dokument
Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon

Tingsryd i toppform med FYSS

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Vårdcentralen Ankaret

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande

Koncernkontoret Region Skåne

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Stadens sociala samband

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Folkhälsoprogram för åren

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Aktivitetskatalog. Hallstahammar och Surahammar. FaR - Fysisk aktivitet på recept

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Slutrapport. Regionala riktlinjer för FaR (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län Elsa Rudsby Strandberg & Eva Söderberg

Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling

vår hälsa länets möjlighet

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Folkhälsostrategi

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :


Årsanalys NSV Markaryd

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Rutin Beslut om vak/ extravak

Handlingsplan Modell Västerbotten

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Folkhälsoprogram

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Folkhälsoplan Kramfors kommun

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

Frågor om Din lungsjukdom

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Fysisk Aktivitet och KOL

Att leva med Parkinsons sjukdom

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Manual Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR )

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Introduktion till Äldre

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Folkhälsorådet december Verksamhetsplan Folkhälsorådet i Mölndal

Transkript:

FaR Fysisk aktivitet påp recept! Människans evolution: från Homo Sapiens tillt Homo Stillasittande? Östergötland Matti Leijon Folkhälsovetare, lsovetare, Landstinget i Östergötland tland & Doktorand vid avd. för f Socialmedicin och Folkhälsovetenskap, lsovetenskap, Linköpings Universitet Lifestyle intervention research group Grundföruts rutsättningttning Det finns samband mellan fysisk aktivitet och hälsah lsa Vi mår m r inte bra av att vara stillasittande Det finns olika typer av fysisk aktivitet Det finns olika tillfällen llen att vara fysiskt aktiv Det finns interventioner för f r att främja fysisk aktivitet som fungerar Tillfällen llen att vara aktiv 1. Aktiv transport (promenad och cykel) 2. Fysisk aktivitet i arbetet 3. Fysisk aktivitet i anslutning till hemmet (gå,, bära, b lyfta) 4. Fritiden (motion, träning, friluftsliv) Hälsans bestämningsfaktorer FaR är r en av intervention i mängdenm ngden. I underlaget för den svenska handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, identifieras79 insatser inom 13 politikområden: Arbetsliv Bostad Folkhälsa Forskning Hälso- och sjukvård Idrott Konsument Livsmedel Miljö Skatt Transport Utbildning Äldre minskat stillasittande & FA på arbetstid tillgång på tilltalande & trygg miljö Ge råd om fysisk aktivitet (FaR) Resurser till fritid & rekr., jämlika villkor. Hälsokonsekvens bedömning inför beslut Andel cyklister, trafikmogna barn FA under hela skoldagen, varje dag Garanterad utevistelse varje dag. 1

WHO s s globala strategi för f r goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsah Framgångsfaktorer för f r måluppfyllelse: m Insatser riktas både b mot samhälle och individ Insatser ska vara långsiktigal Resurser ska ställas till förfogande f för f implementering Insatser ska samordnas påp nationell, regional och lokal nivå Insatserna ska ske i samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor Utvärdering och uppföljning ska fortlöpande integreras i arbetet Statens insatser ligger inom de politikområden som mest påverkar de samhälleliga förutsf rutsättningarna ttningarna för f r matvanor och fysisk aktivitet Rekommendation - ACSM / AHA 2007 (Källa: Haskell et al, Circulation 2007;1161081-1093) 1093) Vuxna 18-65 år Regelbunden fysisk aktivitet med måttlig m intensitet, som får f r dig att bli lätt l andfådd dd och ger något n förhöjd puls, motsvarande rask promenad, i minst 30 minuter (som kan delas upp i pass påp 10 minuter) minst 5 dagar/v. alt. Högre intensitet, som får f r dig rejält andfådd dd och som ger dig förhf rhöjd puls, motsvarande jogging, i minst 20 minuter minst 3 dagar/v samt kombinera detta med styrketräning minst 2 dagar/v Physical activity & exercise (Källa: Dugdill L, et al. Ergonomics 2005, 1390-1410) 1410) Today's recommendations constitutes a shift from an exercise-fitness paradigm to a physical activity-health paradigm. The terms exercise and physical activity are often used interchangeably physical activity includes the full range of human movement whereas exercise is a subset of physical activity that is volitional, planned, structured, and repetitive, and aimed at improvement or maintenance of any aspect of fitness or health I Sverige använder nder de flesta begreppet FaR! FaR är r ett gemensamt namn för; f motion påp recept, friskvård rd påp remiss, ordinerad fysisk aktivitet etc Jmf med litteraturens begrepp: Exercise referral schemes, exercise referral programme, physical activity on prescription, exercise on prescription, Prex,, PARS etc.. FaR påp olika nivåer Källa: Fysisk aktivitet påp recept (FaR) - en vägledning v för f r implementering. FHI, Rapport 2007:01 Recept/ ordinations blankett 2

American College of Preventive Med. 2005 ACPM takes the position that primary care providers should take the position that primary care provider should incorporate physical activity counseling into routine patient visits. Framgångsfaktorer; träna personalen, metoder och verktyg, längre l samtal = bättre b resultat, använda nda beteendeförändrings ndrings modeller, uppföljning, patientens delaktighet, skriftliga råd, r involvera flera professioner, bättre b en livsstil i taget jmf multiple behaviors,, 5A.. Rådgivande samtal om fysisk aktivitet för f r patienter som besöker primärv rvård rd är r effektivt för f r att öka aktivitetsnivå och förbf rbättra livskvalitet (12 månaders m uppföljning) (bmj.com 2003;326:739) Vardaglig fysisk aktivitet, motsvarande folkhälso lso- rekommendationen, mildrar depressionssymtom och kan vara användbar ndbar i behandling av mild till måttlig m depression (Dunn et al, 2005) Interventionsstudier Fysisk aktivitet Interventionsstudier Fysisk aktivitet Kumulativ incidens för f r diabetes i studiegrupperna ( N England J Med 2002; 346: 393-403) Främjandet av fysisk aktivitet är även viktigt för f sängliggande patienter påp sjukhus. Det tog fem friska unga män, m fem månader m av strukturerad träning för f r att återfå ursprunglig konditionsnivå efter tre veckors sängliggande (Saltin, 1968). Livsstilsförändring och behandling med metformin minskar båda b risken för f r insjuknande i diabetes för f högrisk personer. Livsstilsintervention är r emellertid mer effektiv än n metformin behandling ( N England J Med 2002; 346: 393-403) (P<0.001) Effekt av träning jämfört med PCI hos män med stabil krankärlssjukdom (Hambrecht, Circulation 2004) Review - kunskapssammanställningar Träning = 2v på sjukhus. Hemma, cykla 20 min/dag + 1 pass motionsgym./v Hjärthändelser PCI=15 träning = 6. riskreduktion = 60% Studier med olika slutsatser Insufficient evidence?? (US Preventive Services Task Force 2002) Fler kunskaps sammanställningar; Cochrane 2005 Morgan 2005 Sørensen -2006 NICE 2006 SBU- 2007 3

SBU Metoder för f r att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt versikt (SBU, 2007, Rapport nr 181) SBU Metoder för f r att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt versikt (SBU, 2007, Rapport nr 181) Rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet med 12-50 % under minst sex månader m efter rådgivningstillfr dgivningstillfället. llet. En ökad frekvens och intensitet av rådgivning r genom upprepad kontakt under flera månader m medför r en ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå. Rådgivning kompletterad med exempelvis fysisk aktivitet påp recept, dagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare 15-50 50 % ökning av den fysiska aktivitetsnivån. n. Positiva bieffekter av FaR, inom H&S (Health promotion effectiveness reviwes nr 14) Positiva bieffekter av FaR, påp individnivå (Health promotion effectiveness reviwes nr 14) Minskad belastning påp H&S Läkarna upplevde det positivt att ha en icke farmakologisk behandlingsform att erbjuda En positiv känsla k att delta i det hälsofrh lsofrämjande arbetet Överraskade av de positiva effekterna En mer positiv inställning till Fysisk aktivitet En ökad medvetenhet och diskussion om livsstil Mer fysiskt aktiv personal Grupptillhörighet righet Förbättrad självk lvkänsla - självf lvförtroende Möte med andra patienter - uppmuntran Känsla av oberoende - ökat ansvarstagande Snöbollseffekt - vänner, anhöriga uppmuntras att deltaga Bättre socialt stöd - nya vännerv Ökad livskvalitet Hjälp att komma över tröskeln FYSS FYSS står r för f FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling www.fyss.se FYSS innehåller Sammanfattning om hur och varför r man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet Förslag påp olika motionsaktiviteter Speciella risker med fysisk aktivitet för f r olika patientkategorier Rekommendationer för f r hur man skriver ett recept på fysisk aktivitet, receptblankett 4

FYSS: 39 olika kapitel & 1115 referenser. FYSS - Astma, (Författare Margareta Emtner) Alkoholmissbruk/beroende Artros Astma Barn Cancer Cystisk fibros Depression Diabetes typ 1 & 2 Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Klimakteriet Kranskärlssjukdom rlssjukdom Kronisk njursvikt KOL Kroniska ryggbesvär Lipider Mag-tarmkanalens sjukdomar Multipel skleros Obesitas Osteoporos Parkinsons sjukdom Reumatoid artrit Smärta Stroke/slaganfall Äldre Fysisk träning förbf rbättrar den fysiska förmf rmågan, minskar dyspnén (andfåddheten) ddheten) och förbf rbättrar de ansträngningsutl ngningsutlösta sta andningsbesvären. De som bedriver regelbunden träning har kunnat minska mängden inhalationssteroider samt antalet akutbesök k och sjukdagar. Personer med en mild till måttlig m grad av obstruktivitet kan delta i fysisk träning påp samma villkor som friska. Träningen bör b r bestå av konditionsträning, ning, styrketräning och rörlighetsträning. Lämpliga träningsformer är r simträning, bollspel, cykelträning, gångträning ning samt land- eller vattengymnastik. Anamnes påp fysisk aktivitet (ur FYSS) Vad bör b r receptet innehålla? (ur FYSS) Vad gör Du just nu? Aktivitet Hur ofta? Frekvens Hur länge? Duration Hur hårt? Intensitet Råden ska vara individuella, att uppmuntran ges, tillsammans med patienten kommer överens om hur det ska genomföras och när n r en uppföljning bör b r ske. Viktigt är r också att aktivitetsnivån n sätts s lagom högt, h framförallt rallt för r de helt ovana, för f r att undvika misslyckande och för f ökad följsamhet. f Receptet bör b r vara specifikt med klara och tydliga råd r om: Typ av fysisk aktivitet lämplig l för f r den individuella patienten Dos, dvs. intensiteten påp och durationen av varje aktivitetspass, och frekvens (antal ggr/vecka). Pausbild- dags att röra r ra påp sig lite! Vårdcentral Arbetar flera olika yrkesgrupper; läkare, l Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kurator, dietist. Varierande storlek, från n 10 to 80 i Östergötland, tland, med exempelvis en variation I antalet läkare l från n 2 to 12 och sköterskor från n 8 till 35 (Januari 2005). 5

Socialstyrelsens kartläggning visar att (2005): 48 % av landets vårdcentraler v har rutiner/program för r fysisk aktivitet (rökning 64 %) Av dessa hade; 69 % ansvarig person 58 % rutinen skriftligt dokumenterad 71 % tydliga remissrutiner 96 % gav muntliga rådr 69 % fysisk aktivitet genom recept 35 % hade särskild s metod för f r anamnes Patienten Hälso- och sjukvård t.ex. vårdcentral, sjukhus Egen aktivitet Lokal aktör Friskvårdsaktör Landstingets avtalspart Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör Bygger på; Lokala förutsättningar Lokal samverkan Olika yrkesgrupper och aktivitetsutbud Patienten delaktig Stöd från H&S och aktivitetsarrangören Patientens betalar ordinarie avgift Östergötlandtland 416 000 invånare nare (2005) 13 kommuner 42 VårdcentralerV Besöks av ca 235 000 individer varje år 56% besöker läkare l 55% av besökarna är kvinnor 100 80 60 40 20 0 Figur 1: Andel primärvårdsenheter som förskriver fysisk aktivitet åren 2001-2005. 2001 2002 2003 2004 2005 Utveckling från år r 2001 till år r 2005 Några startade redan på 80-talet Nya enheter tillkom varje år Resan till 100% tog 5år! Strategiskt FaR arbete Ses som en del av verksamhetsutveckling, inte ett tidsbegränsat projekt Förankring påp vårdcentralerna sker i samverkan med länets l aktivitetsarrangörer rer Mål l & Mått M är r ett ekonomiskt stöd d för f r att möjliggm jliggöra uppföljning, skapa lärande l mellan enheter.. PV LT: uppdrag avtal FV 6

Kvalitetsbonus (rörlig rlig ersättning) till länets vårdcentralerv C:a 40 mkr (av 1,5 miljard) Mål - tydligt formulerade målvärden Mått - indikatorer påp god vårdkvalitet Patientperspektiv Exempel påp områden; telefontillgänglighet, nglighet, diagnossättning, förekomst f av astmamottagning, FaR... 5 miljoner i ersättning påp parametern FaR under 2004 (för r 38 vårdcentraler) v 10% - Struktur, samordnare, samverkan etc 60% - Volym, 50-100 ordinationer, olika diagnoser 30% - Uppföljning, 80% av patienter skall vara uppföljda efter 3-43 4 mån. m Telefon eller brev. FaR statistik 2004 3344 ordinationer Medel 90 per VC (42-182) FaR-kvot kvot* * = 1,4% FaR statistik 2005 2956 ordinationer Medel 78 per VC (20-154) FaR-kvot kvot*= 1,2% *FaR-kvot. Antal FaR-ordinationer / antal individer som besöker VC under perioden FaR statistik 2004/2005 6300 = 1,5% av befolkningen 66% av ordinationerna var till kvinnor 50% av patienterna var i åldersgruppen 45-64 år FaR-kvot kvot* * kvinnor 1,6% FaR-kvot kvot* * män m n 1,0% FaR-kvot kvot* * 45-64 år r 2,5% FaR-kvot*. Antal FaR-ordinationer / antal individer som besöker VC under perioden Läkare Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Dietist Beteendevetare Annat Total 2004 1238 (38.1) Ordinationer 1022 (31.4) 504 (15.5) 53 (1.6) 129 (4.0) 62 (1.9) 245 (7.5) 3253 (100) antal (%) 2005 904 (31.5) 814 (28.4) 610 (21.3) 31 (1.1) 168 (5.9) 36 (1.3) 303 (10.5) 2866 (100) Yrkes-FaR FaR-kvot** (%) 2004 0.6 0.9 14.6 0.6 3.9 10.5 1.3 **Yrkes-FaR-kvot. Antal FaR-ordinationer / antal individer som besöker respektive yrkesgrupp under perioden - 2005 0.5 0.7 22.1 0.7 4.6 15.6 1.3 - Inaktiv Problem I rörelseorgrelseorg Övervikt Diabetes Högt blodtryck Höga blodfetter Psykisk ohälsa Annat Orsak till FaR ordination 2004 & 2005 Kvinnor (n=4190) 14.6 44.6 35.2 18.3 20.4 8.0 10.1 9.4 Kön Män (n= 2108) 13.9 28.8 35.7 32.9 28.9 10.2 7.4 8.0 Total n=6300 14.4 39.1 35.4 23.2 23.3 8.7 9.2 8.9 7

Ordinerad aktivitet 2004 & 2005 Mindre bra! Promenad Stavgång Löpning Simning Vattengympa Gympa Styrketräning Annat Kvinnor (n=4190) 46.7 11.6 0.7 3.6 31.0 14.8 17.3 26.4 Kön Män (n=2108) 58.9 6.2 1.5 5.1 12.9 9.6 21.4 29.6 Total n=6300 50.8 9.8 1.0 4.1 24.9 13.1 18.7 27.5 <1500 skriftliga ordinationer Vi vet inget om det kompenserats av muntliga råd!! r Vad göra? g Ny Mål M l & mått m satsning? Anledningar till varför r inte vissa enheter tillämpar FaR Resurskrävande Ingen kompensation ges FaR-samordnare inte finns att tillgå Möjligheterna för f r FaR inte de bästa b i området, remisspart saknas Vad var bra med Mål M l & mått, m vad var mindre bra? Vad vill vi åstadkomma? Inkludera ytterligare levnadsvana? Vi vill att VC gör g r det för f r sin egen skull inte vår! v Bättre förankring f påp VC! Inkludera tobak! Tidsbrist Handlingsplan FaR & Tobak 2007 Varje enhet tog fram Nulägesbeskrivning Målsättning Handlingsplan Resultat enligt vårdcentralernas v (n=39) nulägesbeskrivningar 37 (95%) arbetar med FaR 29 (74 %) har skriftliga rutiner/flödesscheman för f FaR- arbetet 17 (44 %) uppger att FaR arbetet finns med i antingen det balanserade styrkortet eller i årsredovisningen 8

Resultat enligt vårdcentralernas v (n=39) nulägesbeskrivningar 32 (82%) arbetar med att ordinera stöd d i att upphöra med tobaksbruk 13 (33 %) har skriftliga rutiner/flödesscheman för f tobaks-arbetet arbetet 9 (23 %) uppger att tobaks- arbetet finns med i antingen det balanserade styrkortet eller i årsredovisningen Om vårdcentralerna v uppnår sina mål m l kommer; Antalet med skriftliga rutiner för r FaR öka från n 29 till 37 Antalet som införlivat FaR i sitt styrkort eller årsredovisning öka från n 17 till 36 Antalet med skriftliga rutiner för r tobak öka från n 13 till 35 Antalet som införlivat tobak i sitt styrkort eller årsredovisning öka från n 9 till 30 Kartläggning i maj 2007 42 VC Hur gick det för f r patienterna? 3 av 4 VC anser att de haft god hjälp av Mål M l & mått m i sitt FaR arbete Hälften av VC anser att det dessutom givit draghjälp åt arbetet med andra levnadsvanor 2 VC anser att annat fått f stå tillbaka pga FaR 46% av VC anser att deras FaR arbete har utvecklats sedan föregf regående ende år (26% 2006) 81% anser FaR är r en del av enhetens verksamhetsutveckling (48% 2006) 32% anser att ekonomiska ersättningssystem påp sikt kan ha en negativ effekt!!! Resultat 56 % följer f FaR efter tre månader (49% ökat FA) 18 % aktiva i annan aktivitet efter tre månader (29%) 49 % följer f FaR efter 1 år (52%) 21 % aktiva i annan aktivitet efter 1 år r (25%) Mer än n hälften h uppger att deras symtom och hälsotillstånd blivit bättre b efter tre månader m ökat än n mer efter 1 år. Förändring i aktivitetsnivå/vecka Percent 35 30 25 20 15 10 5 0 Baseline 3 month 12 month 0 day 1-2 days 3-4 days 5-7 days Fysisk aktivitetsnivå en normal vecka efter ett år r för f r de individer som vid ordinationstillfället llet uppgav sig vara fysiskt aktiva 30 minuter 0 dagar respektive 1 dag i veckan (n= 682 respektive 256) 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0 dagar med 30 minuter fysisk aktivitet vid ordinationstillfället 1 dag med 30 minuter fysisk aktivitet vid ordinationstillfället 7 dagar 6 dagar 5 dagar 4 dagar 3 dagar 2 dagar 1 dag 0 dagar 9

Implementerings modell för f r FaR Källa: Fysisk aktivitet påp recept (FaR) - en vägledning v för f implementering. FHI, Rapport 2007:01 Fas 1. Kartlägga och förstf rstå hälsobehoven i lokalsamhället llet Vilka etablerade mål m l och visioner är r viktiga att uppnå vad gäller g hälsa/ohh lsa/ohälsa? lsa? Vilka grupper i lokalsamhället llet är r särskilt s utsatta vad gäller g ohälsa? Vilka diagnoser och sjukdomstillstånd är r vanligast hos patienterna? På vilket sätt s kan fysisk aktivitet bidra till att uppnå de uppsatta hälsomh lsomålen? len? Behövs nya mål m l för f r att tillgodose de behov som finns? Vad är FaR-programmets mål l för f r lokalsamhället llet och patienternas hälsa? h Fas 2. Fysisk aktivitet (ev. inkl. andra levnadsvanor) Vad är r känt k om patienternas och lokalsamhällets llets fysiska aktivitetsmönster? Vilka grupper är r otillräckligt fysiskt aktiva? Vilka är r allra mest stillasittande? Vilket behov finns för f r att arbeta med andra livsstilsvanor? Vad är FaR-programmets mål l beträffande att minska stillasittande och öka fysisk aktivitet? Fas 3. Policy, avtal, uppdrag Vilket stöd d finns i existerande styrdokument och uppdrag? Finns samverkansavtal/uppdrag med aktörer utanför r den egna organisationen? Finns det ett behov av att utveckla nya eller att uppdatera befintliga dokument? Finns det nyckelgrupper som har en viktig roll för f genomförandet? Vilka är r för f r och vilka är r emot? Hur förankras f FaR-arbetet arbetet på vårdgivande nivåer? Fas 4. Lokalsamhällets llets struktur & bestämningsfaktorer Vilka förutsf rutsättningar ttningar och hinder finns i närområdet till fysisk aktivitet? Vilka bestämningsfaktorer i närmiljn rmiljön n bör b r ingå i diagnos och utvärdering? Hur ser utbudet ut vad gäller g aktiviteter och aktörer i närmiljn rmiljön? Hur främjas en god samverkan mellan hälsoh lso- och sjukvården och tänkbara t aktivitetsarrangörer? rer? Vilken övrig påverkan p kan FaR-programmet ha i närområdet? FaR handlar om samverkan. DärfD rför tydliggjordes rollerna i Östergötland! tland! Tydliggöra de olika aktörernas roller för f r sig själva och varandra Styr nätverksarbetet, n t.ex referensgrupper och lokala nätverk Underlätta för f r nya aktörer, minska risken för f missförst rstånd, plattform för f r utvecklingsarbete Enhet som ordinerar FaR Friskvårdsakt rdsaktörenren Aktivitetsarrangörer rer 10

Enhet som ordinerar FaR Ledning och organisation Utveckla rutiner/program för r hur enhetens medarbetare; ska ta upp fysisk aktivitet i patientmötet, tet, arbeta med FaR, t.ex. med hjälp av ett tydligt flödesschema desschema.. Flödesschemat tydliggör r arbetet inom enheten och för f r hur samverkan sker med externa aktivitetsarrangörer. rer. Det finns en eller flera kontaktpersoner för r FaR påp enheten. Att medicinskt ansvarig med stöd d av LYSH (Lagen om yrkesverksamhet påp hälso- och sjukvårdens område) tydliggör r vem/vilka påp enheten som har förskrivningsrätt,, inkl. delegering, för f r olika patientgrupper. Enhet som ordinerar FaR Ledning och organisation Samverka med en eller flera aktivitetsarrangörer rer utanför hälso- och sjukvården samt medverkar i FaR nätverk n påp lokalnivå och/eller länsdelsnivl nsdelsnivå och/eller länsnivl nsnivå Systematiskt träna och utbilda sin personal i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt Vid behov planera och genomför r ledningen fortbildning för f den egna personalen i hälsofrh lsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och arbetssätt tt för f r att tillämpa FaR. Enhet som ordinerar FaR I patientmötet tet Aktualisera livsstil Ordinera fysisk aktivitet muntligt eller skriftligt, till patienter som har behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå Utgå ifrån n beprövad erfarenhet och/eller med stöd d av vetenskaplig dokumentation, till exempel i FYSS. Detta gäller g ordination för f r aktiviteter som organiseras hos någon n aktivitets-arrang arrangör r eller för f aktiviteter som genomförs i egen regi. Enhet som ordinerar FaR I patientmötet tet Motiverar patienten till att bli mer fysiskt aktiva (detta är r inte aktivitetsarrangörernas rernas primära ra uppgift). Journalföra ra aktiviteten Skickar kopia påp skriftlig ordination till utvald friskvårdsakt rdsaktör/aktivitetsarrangör, r, enligt gällande g flödesschema, dåd organiserad aktivitet är r aktuell Friskvårdsakt rdsaktören ren (Korpen/Öif if) Organisation och samverkan Samordna FaR-utbudet påp lokalnivå och/eller länsdelsnivå och/eller länsnivl nsnivå Tillhandahålla lla ett brett utbud,, som passar en bred målgrupp, med aktivitetsarrangörer rer som har ledare med såväl l aktivitetsspecifik utbildning som FaR- ledarutbildning. Samordna nätverkn med aktivitetsarrangörer rer Administrera utbudskatalog Friskvårdsakt rdsaktören ren (Korpen/Öif if) Organisation och samverkan Erbjuda utbildning för f r aktivitetsarrangörer rer Ge de förskrivande f enheterna stöd d och support, berätta om verksamheten, utbud erfarenheter etc. Ingå i nätverk n med förskrivarenheter f Stödja de förskrivande f enheterna med att ta fram lokala aktörer. Vid behov planera och genomföra utbildning för f den egna enheten. Medverka i nationell utveckling inom FaR området 11

Friskvårdsakt rdsaktören ren (Korpen/Öif if) I kontakten med deltagaren Kontakta och slussa ut deltagare till aktiviteter och aktivitetsarrangörer rer.. Det sker i första f hand via telefonsamtal eller via brevkontakt. Aktivitetsarrangörer rer (t.ex. lokala idrottsföreningar, reningar, frivillig org., gym- och friskvårdsanl rdsanläggningar) Tillhandahålla lla ett brett utbud,, som passar en bred målgrupp, med ledare som har såväl s aktivitetsspecifik utbildning som FaR-ledarutbildning. Ingå i nätverk med andra aktivitetsarrangörer, rer, ge stöd d och dela med sig av sina erfarenheter till andra. Vid behov planera och genomföra utbildning för f r den egna enheten. Ett recept om dagen! Ett recept om dagen Nordland! Om varje Vårdcentral V i Östergötland tland skriver ut i snitt 1 recept på fysisk aktivitet om dagen, dvs 260 recept per år. Så skulle det för f r länets l 42 VC medföra 10920 recept per år. Med en följsamhet f påp 70% innebär r det att 7644 inaktiva individer per år r blir fysiskt aktiva! ca. 240.000 innbyggere,, 44 kommuner Nordland er ca 60% av Östergötalndtalnd mht. befolkning, hvilket innebærer ca. 6550 resepter i Nordland som med 70% compliance skulle indikere drøyt 4500 pasienter som bli regelmessig fysisk aktive pr. år. Ställ dig upp och följ f min kollegas danssteg så vaknar du snart till liv igen... Tack för f r mig 12