Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (25) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Västmanlands län 2014-2025 och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har varit ute på remiss under tiden 11 juni till 1 oktober 2013. Remissen var under remisstiden tillgänglig i Länsstyrelsens reception och via hemsidan. Den annonserades också i Västmanlands Läns Tidning. Remissen skickades till länets kommuner, Landstinget Västmanland och övriga intressenter inom och utom länet. Nedan följer en sammanfattning av de yttranden som inkom under remisstiden och Länsstyrelsens i Västmanlands län kommentar till yttrandena. De enskilda åtgärder som framförallt kommuner, Landstinget och regionala intressenter fört fram vid inventeringen av brister och behov i transportsystemet under början av 2013 eller som betonats i inkomna yttranden har fångats upp och finns redovisade i länsplanens bilaga 2. Prioritering och hantering av identifierade brister och behov kommer att ske inom ramen för länsplanens genomförande. Länets kommuner och Landstinget Västmanland Arboga Kommun Arboga kommun anser att planen är genomarbetad och ger en rättvis bild av att Västmanland kan bli en mer attraktiv och konkurrenskraftig region med effektiva och robusta transporter för människor och gods. Arboga kommun anser att beskrivningen av Västmanland som ett industrilän kan behöva kompletteras då arbetsmarknaden i flera kommuner är mångsidig. Vidare anser kommunen att länsplanen borde syfta till att få större fokus på resmöjligheterna på järnväg. Kommunen lyfter framförallt fram behov av åtgärder på E18 Köping-Västjädra, Mälarbanan och Svealandsbanan, E20 och kopplingen till E18 i Arboga, samt väg 56 mellan Katrineholm och Kungsör, enligt kapitel nio i planen. Arboga kommun anser att väg 249 bör pekas ut som ett viktigt regionalt stråk för arbetspendling och godstransporter och anger att förbättrad säkerhet för cyklister krävs längs vägen. Kommunen anger att åtgärder krävs längs väg 572 genom Arboga, på E20 vid Norra Ågatan/Marieborgs försvarslager samt anger behov av Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post 721 86 VÄSTERÅS Västra Ringvägen 1 010-224 90 00 (vx) www.lansstyrelsen.se/vastmanland VÄSTERÅS 010-224 91 10 (fax) kommunikationer.vastmanland@lansstyrelsen.se

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2 (25) trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet. Kommunen pekar på att Mälabs PM om behov av åtgärder för att bedriva regionaltågstrafik enligt Trafikplan 2017 kan vara en utgångspunkt för åtgärder inom ramen för namnsatta brister. Vidare anger Arboga kommun att stationsområdet i Arboga behöver ses över med avseende på trygghet, tillgänglighet och pendlingsparkeringar för bil och cykel. Kommunen är positiv till satsningen på gång- och cykelåtgärder och arbetet med att ta fram en regional cykelplan. Däremot anser kommunen att avsatta medel för att förverkliga arbetet är små. Vidare anser Arboga kommun att den kommunala medfinansieringen av gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet bör upphöra och staten ta det fulla ansvaret för cykelinfrastrukturen längs det regionala och nationella vägnätet. Kommunen pekar på ett antal viktiga cykelåtgärder i kommunen. Kommunen ser gärna att Länsstyrelsen och Trafikverket arbetar för att få till stånd ett arbete som möjliggör ökade satsningar på kollektivtrafik och på järnvägssidan, för att begränsa klimatpåverkan. Majoriteten av medlen för infrastruktur avsätts nu till väg, vilket bidrar till att göra bilen till förstahandsalternativet i val av färdsätt. Arboga kommun vill se en ökad regional samverkan kring attitydpåverkan och samordning mellan olika trafikslag i syfte att minska onödiga resor med egen personbil. Länsplanen för regional transportinfrastruktur är den enda planen som hanterar åtgärder på det statliga regionala vägnätet, vilket är anledningen till att planen naturligt får en övervikt mot vägåtgärder. Andelen medel till trimningsåtgärder har ökat med 23 procent i planen 2014-2025 jämfört med planen 2010-2021 och en stor del av dessa medel går till infrastruktur för kollektivtrafik och statlig medfinansiering av kollektivtrafikanläggningar. Trots detta instämmer Länsstyrelsen med Arboga kommun att det vore önskvärt att ytterligare satsningar kunde göras för att öka resmöjligheterna på järnväg. Vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel har detta inte bedömts gå att tillgodose. Det vore på samma sätt önskvärt att kunna avsätta en större del av planens tillgängliga medel för gång- och cykelåtgärder, men inte heller detta har bedömts kunna tillgodoses vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel. Länsstyrelsen har i länsplanen förtydligat att de stråk som pekats ut inom ramen för säkra och framkomliga vägar avser de regionala stråk som bör bli föremål för utbyggnad till mötesfria vägar inom ramen för länsplanens ansvarsområde. Det finns därmed fler stråk i länet som är viktiga med avseende på arbetspendling och näringslivets transporter. Arbetet med att identifiera och åtgärda dessa stråk bedöms under planperioden huvudsakligen ske inom ramen för trimningsåtgärder.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3 (25) Beträffande kommunal medfinansiering av cykelåtgärder längs det statliga vägnätet så anser Länsstyrelsen att medfinansiering innebär större delaktighet och inflytande från berörda aktörer, vilket förutsätts leda till bättre och effektivare lösningar. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur 2014-2025 beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Fagersta kommun Fagersta kommun anser att planen är genomarbetad och informativ. Fagersta kommun påpekar att mötesspår vid Brattheden är den viktigaste och mest samhällsnyttiga åtgärden både ur ett lokalt och regionalt perspektiv, då möjligheten till tätare och snabbare tågförbindelser till Västerås binder ihop länet och kan integrera kommunernas arbetsmarknadsområden längs Bergslagspendeln. Kommunen påpekar också att mötesspåret inför Framtidsplanen var dåvarande Banverkets sjätte mest lönsamma projekt, med en nettonuvärdeskvot högre än tre. Då Fagersta har en omfattande inpendling från norra Västmanland och södra Dalarna, anger kommunen att det är viktigt att åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten och trafikflödena för bilister och oskyddade trafikanter genomförs. Kommunen hänvisar till sin tidigare inventering av behov och brister i transportinfrastrukturen under planperioden 2014-2025. Fagersta kommun påpekar att flera av planeringsförutsättningarna enligt regeringens direktiv för länsplanen uppfylls avseende de investeringar som behövs för den kommande gruvnäringen i regionen. Kommunen anger vidare att Godsstråket genom Bergslagen är en viktig länk för näringslivets godstransporter oavsett när eller i vilken omfattning gruvnäringen etablerar sig i länet. Fagersta kommun anser att det är viktigt att de åtgärder som identifierats i åtgärdsvalsstudien för transportsystemet i norra Västmanland blir klara tills gruvorna beräknas öppna år 2020. Förutom utbyggnad av järnvägskapaciteten anser Fagersta kommun att riksväg 68 mellan Örebro och Fagersta bör uppgraderas som en följd av gruvornas öppnande. Kommunen pekar särskilt ut delsträckorna Sundet-Björkviken och Björkviken-Oti. Kommunen påpekar att riksväg 66 från Fagersta i riktning mot Ludvika bör byggas ut till mötesfri väg under planperioden.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4 (25) Fagersta kommun är positiv till att det planeras för åtgärdsvalsstudier gällande Bergslagspendeln mellan Ludvika och Kolbäck och riksväg 68 mellan Örebro och Gävle och hoppas att de genomförs tidigt i planperioden för att hinna åtgärdas före gruvornas öppnande år 2020. Fagersta kommun påpekar att det även kan vara aktuellt med gruvbrytning i Semla/Rudgruvan i Fagersta framgent. Vidare anger kommunen att sidoområdesåtgärder behöver genomföras längs väg 250 mellan Gunnilbokorset och Oti samt att korsningen vid Oti snarast måste byggas om för att öka trafiksäkerheten. Fagersta kommun ser positivt på att Länsstyrelsen tar fram en regional cykelstrategi och en utbyggnadsplan för cykelåtgärder längs utpekade viktiga stråk och hoppas att sträckan Fagersta-Norberg blir prioriterat i utbyggnadsplanen. Vidare anger kommunen att ett starkt skäl för genomförande är att Fagersta kommun redan färdigställt den del som ligger inom Fagersta kommun. Fagersta kommun pekar på sakfel avseende vägnummer i planen. Länsstyrelsen konstaterar att Fagersta kommuns yttrande ligger i linje med länsplanens inriktning. Åtgärdsvalsstudie för riksväg 68 och för Bergslagspendeln är planerade att starta under 2014 och utbyggnad av väg 66 till mötesfri väg mellan Fagersta och Dalarnas länsgräns beräknas kunna genomföras någon gång mellan 2022 och 2025, då utbyggnad av riksväg 66 mellan länsgränsen och vidare mot Ludvika ligger i Region Dalarnas länsplan. Länsplanen har kompletterats med information att gruvetablering även kan bli aktuellt i Fagersta på sikt. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Hallstahammars kommun Hallstahammars kommun anser att planerna på nybyggnation av väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar ska fullföljas och anger att nuvarande vägsträckning går genom skyddsområden för vattentäkt samt genom bebyggelse med bostäder i direkt anslutning till vägen. Vidare anser kommunen att investeringar i nya cykelvägar utefter det statliga vägnätet enligt tidigare planer bör genomföras och anger särskilt sträckorna Kolbäck-Strömsholm, Kolbäck-Eriksberg samt Sörstafors-Hallstahammar. Hallstahammars kommun anser att andelen kommunal medfinansiering längs statliga vägar bör sättas till 25 procent av den totala kostnaden och att resterande del bör regleras i länsplanen. Kommunen anser också att den kommunala finansieringen av cykelåtgärder utefter det kommunala vägnätet ska sättas till 50 procent och resterande regleras av medel från länsplanen. Vidare anser kommunen att investeringen i mötesfri väg mellan Sörstafors (E18) och Hallstahammar ska genomföras och anger att denna sträcka riskerar att bli en felande länk när den nya sträckningen av väg 252 tas i drift. Hallstahammars kommun anser att medel ur länsplanen ska sättas till

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5 (25) medfinansiering i mötesspår Ramnäs/Brattheden, då denna investering är nödvändig för att klara en bättre kollektivtrafik på Bergslagspendeln och ligger väl i linje med vad som bedömts som viktigt i länsplanen. Hallstahammars kommun anser att länsplanen ska medfinansiera ett nytt tågstopp i Strömsholm, en total ombyggnad av trafikplats Eriksberg, en ny motorvägshållplats för bussar vid Erikslunds handelsområde i Västerås samt en ny landsvägsbro på E18 över Strömsholms kanal vid Brånsta/Hallstahammar, med 4,5 meters fri seglingshöjd. Länsstyrelsen anser att kommunal medfinansiering av cykelåtgärder längs det statliga vägnätet innebär större delaktighet och inflytande från berörda aktörer, vilket förutsätts leda till bättre och effektivare lösningar. Andelen kommunal medfinansiering längs det statliga vägnätet har sänkts från 67 procent under föregående planperiod till 50 procent för perioden 2014-2025. Länsplanen medger samfinansiering av Bergslagspendeln med nationell plan, inom ramen för trimningsåtgärder för att möjliggöra utökad och effektiv kollektivtrafik. Då Bergslagspendeln inte är namnsatt i den nationella planen har medel inte kunnat avdelas till ett särskilt år i den regionala länsplanen. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Kungsörs kommun Kungsörs kommun anser att planen har ett tilltalande upplägg och är välskriven. Kommunen framhåller också att framtagandeprocessen varit god, med samråd med bland annat kommunerna. Kungsörs kommun påpekar att kommunen under hela planprocessen, varit starkt negativ till utbyggnad av väg 250 mellan Kungsör-Köping till mötesfri väg och att denna syn på mitträcket står fast. Cirkulationsplatser vid korsning väg 250-572 (Köping-Valskog) samt vid korsning väg 250-577 (Kungs Barkarö-Valskog) anses vara tillräckliga för att öka trafiksäkerheten i väsentlig grad på väg 250. Vidare anger kommunen att de inte kommer att ta emot muddermassor från utbyggnaden av Södertälje sluss och Mälarfarleden samt att projektet behöver tillföras extra medel i regional och nationell infrastrukturplanering för förvaring på land av alla muddermassor från Galten. Kommunen anger att väg 56 mellan St Sundby och Kungsör bör uppmärksammas inom ramen för trimningsåtgärder för ökad säkerhet, på samma sätt som åtgärder runt Västerås och mötesfri väg för riksväg 66 mellan Fagersta-Dalarna gör i länsplanen. Kommunen anger också att anslutningarna till E20 i Kungsör bör göras säkrare, inom ramen för trimningsåtgärder för förbättrad framkomlighet och kvalitet. Kungsörs kommun påpekar att kommunen inte deltagit i arbetet kring konsekvensbeskrivningar kring malmgodstrafiken, men förutsätter att de inbjuds att delta i sådana innan inriktningsbeslut fattas om lämpliga malmtransportstråk. Kommunen pekar också på behovet av kapacitetsförstärkningar på

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6 (25) Svealandsbanan för att möta behoven av utökad persontågstrafik samt utökade godstransporter och att Landstingets Utbud 2020 måste kunna mötas kapacitetsmässigt på Svealandsbanan. Kommunen anser det vara en brist i underlaget till länsplanen att prognoserna för godstransporternas ökning på järnväg inte omfattar transportbehoven för gruvverksamhet i Bergslagen. Kungsörs kommun instämmer med Länsstyrelsen om behoven av utbyggnad av Mälarringen samt E20 enligt Utblick 2030 i länsplanen. Kungsörs kommun anser att det inte finns med tillräckliga åtgärder längs Svealandsbanan i den nationella planen för att klara Trafikplan 2017 och Utbud 2020 samt att detta måste kommenteras i länsplanen. Kommunen anser också att det är allvarligt att inga åtgärder presenterats då gruvbrytningen väntas starta så snart som år 2020. Kommunen påpekar att trängselproblematiken på Svealandsbanan kommer att vara högst i länet och framhåller särskilt delsträckan Eskilstuna-Tumbo. Kungsör ser positivt på att länsplanen uppmärksammar åtgärdsbehoven på väg 56 mellan St Sundby och Kungsör, men påpekar att även behovet av utökat skydd av den primära vattentäkten i Kungsör bör kommenteras. Vidare påpekar kommunen ett antal detaljer i kapitel åtta och nio i länsplanen samt i miljökonsekvensbeskrivningen, som bör kompletteras eller förtydligas. Projektet Södertälje sluss och Mälarfarleden ligger inom ramen för nationell plan och detaljer kring genomförandet av projektet ansvarar Trafikverket för. Länsstyrelsen i Västmanland har inte fått några indikationer på att projektet har behov av extra medel med anledning av omhändertagande av muddermassor vid Galten. Väg 56 mellan St Sundby och Kungsör ingår i den nationella planen och då den ekonomiska ramen för länsplanen är snäv, anser Länsstyrelsen inte att objektet bör samfinansieras via länsplanen. Länsstyrelsen instämmer i att det är en viktig etapp i utbyggnaden av väg 56 till mötesfri väg, men anser att objektet i sin helhet bör finansieras via den nationella planen. Länsstyrelsen instämmer i att det måste säkras att tillräcklig kapacitet erhålls på Svealandsbanan för att tillgodose behovet av person- och godstransporter. Även Regionförbundet i Sörmland har uppmärksammat vikten av tillräcklig kapacitet längs banan och vill att länen tillsammans arbetar för att säkra detta. Flera av de detaljsynpunkter som framfördes i yttrandet avseende länsplanens kapitel åtta och nio har tillgodosetts. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Köpings kommun Köpings kommun anser att förslaget till länsplan på det hela taget är bra och verkar i en positiv anda utifrån de överväganden och prioriteringar som gjorts från förutsättningarna. Samtidigt påpekar kommunen att den öppet formulerade planen ställer krav på en väl fungerande dialog mellan samtliga berörda parter under hela

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7 (25) planperioden. Köpings kommun förutsätter att de får möjlighet att framföra sina synpunkter när ett konkret förslag för väg 250 mellan Köping och Kolsva tas fram, samt att vägen inte sänks till 80 km/h om den inte byggs ut till mötesfri väg. Kommunen anger också att förutsättningarna för cykling mellan Kungsör och Köping bör åtgärdas innan vägen eventuellt byggs om till mötesfri väg och att anläggandet av en cykelväg längs Mälaren mellan Kungsör och Köping är en viktig del i detta. Cykelvägen bör i betydande del finansieras med statliga medel. Kommunen påpekar att korsningen mellan väg 250 och väg 572 mot Valskog bör åtgärdas om utbyggnaden av mötesfri väg mellan Kungsör och Köping skjuts på framtiden. Vidare anger kommunen några för kommunen prioriterade åtgärder som cykelbana längs väg 558, cirkulationsplats vid Strö, cirkulationsplats vid korsningen länsväg 250 och väg 580 samt cykelväg mellan Köping och Kungsör via Jägaråsen och Malmön. Köpings kommun noterar att vikten av att möjliggöra ökad och säker cykling inte motsvaras i den ekonomiska planeringen, där åtgärder för ökad och säker cykling ska påbörjas först 2019. Kommunen anser också att utbyggnaden av mötesfri väg fram till 2019 innebär en stor risk för att cyklisternas tillvaro i praktiken blir sämre. Kommunen anser istället att åtgärder för ökad och säkrare cykling bör genomföras innan till exempel 2+1-vägar byggs. Kommunen påpekar också att fördelningen av medfinansiering av kommunala projekt bör spridas jämnt över planperioden för att passa ihop med kommunernas praktiska verklighet. Köpings kommun anser att staten ska bidra till finansiering av nödvändiga åtgärder i hamnområdena i Köping och Västerås till följd av utbyggnaden av Södertälje sluss och Mälarfarleden på samma sätt som kommunerna medfinansierar farleden. Detta särskilt som kommunerna själva får bära betydande kostnader för att lösa ett behov som i realiteten är av regionalt och nationellt intresse. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur 2014-2025 beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Andelen medel till trimningsåtgärder har ökat med 23 procent i planen 2014-2025 jämfört med planen 2010-2021. Det vore önskvärt att kunna avsätta en större del av planens tillgängliga medel för gång- och cykelåtgärder, men med den regionala länsplanens snäva ekonomiska ram har detta har inte bedömts kunna tillgodoses vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8 (25) Länsstyrelsen har ställt frågan till Trafikverket om det är möjligt att medfinansiera åtgärder i kommunalt ägda hamnar enligt förordning 2009:237 om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar. Svaret från Trafikverket är att det inte är förenligt med statsstödsreglerna att lägga statliga medel på kommunalt eller privat ägda hamnar. Däremot medger länsplanen samfinansiering av åtgärder i den nationella planen för att möjliggöra överföring av gods mellan väg/järnväg och hamn och kan på det viset stötta det regionala intresset att skapa ett trafikslagsövergripande transportsystem. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Norbergs kommun Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning ser positivt på remissförslaget. Dock påpekas att godstransporter på järnväg inte finns med som ett inriktningsområde för länsplanen. Då flera avsnitt av länsplanen behandlar frågan borde det vara en naturlig del av den strategiska inriktningen och prioriteringen. Kommunen påpekar att behovet av upprustning av järnvägen i Norberg inte bara omfattar sträckan Snyten-Kärrgruvan, utan hela sträckan Snyten-Bålsjön. Kommunen anser också att en upprustning av sträckan Snyten-Bålsjön skulle innebära dels en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg dels en möjlighet för den framtida gruvnäringen i Norberg att flytta över sina transporter till järnväg. Kommunen anser vidare att det bör utredas om det är möjligt att återuppta reguljär persontrafik på delar av sträckan. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) anger att synpunkterna i yttrandet avseende brister och behov av åtgärder i transportinfrastrukturen inom den regionala planen under planperioden 2014-2025 och som antagits av kommunstyrelsens allmänna utskott kvarstår. Kommunen anser vidare att länsplanen inte är tillräckligt tydlig avseende andra åtgärder än planens namnsatta åtgärder. Kommunen påpekar också att en åtgärdsplan med icke namnsatta åtgärder motsvarande ca 35 procent av planens kostnader och avsaknad av politiskt beslutade strategier innebär risk för ett genomförande som inte upplevs vara framtaget tillsammans med länets kommuner, utifrån gemensamma transportpolitiska värderingar och prioriteringar. Kommunen anger att det inte går att utläsa ur planen i vilken mån de prioriterade behov/brister som påtalats för Länsstyrelsen tillgodosetts i förslaget till länsplan eller inte. Vidare anser kommunen att den länsplan som antas bör vara betydligt mer konkret och inte ge Trafikverket det utrymme för egna bedömningar som remissförslaget innebär. Länsstyrelsen har förtydligat i länsplanen att behov av upprustning finns för hela sträckan Snyten-Bålsjön. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9 (25) att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur 2014-2025 beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Sala kommun Sala kommun påpekar att inga av de brister avseende planskildhet som Sala kommun framförde i samband med upprättandet av länsplanen har tagits upp i planen. Kommunen påtalar att ett samarbete mellan Trafikverket, Länsstyrelsen och Sala kommun pågår avseende åtgärdsval och att avsaknad av medel för kommande åtgärder med anledning av studien utgör ett stort hinder för att förebygga de definierade bristerna. Sala kommun anger vidare att korsningen i plan mellan väg 70 och järnvägen i Kumla togs upp vid inventeringen av brister och att inte heller detta projekt finns namngivet i länsplanen. Sala kommun anser det vara av yttersta vikt att en säker passage säkerställs och att projektet ska prioriteras i länsplanen. Sala kommun påtalar att sista delen av Förbifart Sala inte finns med som namngivet projekt, vilket kommer att innebära negativa konsekvenser för lång tid framåt för buller- och vibrationssituationen utefter Sörskogsleden. Kommunen ser positivt på att Västmanlands län medverkar i den åtgärdsvalsstudie avseende Dalabanan som Uppsala län har för avsikt att initiera, men anser att Västmanlands län borde ta ett större ansvar genom att namnsätta projektet. Sala kommun motsätter sig förslaget att anlägga ny järnväg i Arosstråket. Kommunen anser att kopplingen mellan Västerås och Uppsala redan finns via Sala och att det borde vara mer lönsamt och effektivt med satsningar på den befintliga järnvägsförbindelsen. Sala kommun ser positivt på Länsstyrelsens avsikt att genomföra planering av åtgärder inom ramen för statlig medfinansiering som en treårsprocess. Kommunen hoppas att planeringen kan följa kommunens process som påbörjas i oktober/november och avslutas i juni året därpå. Vidare anser Sala att stråk för arbetspendling även bör prioriteras till och från Sala, då kommunen redan idag har en stor andel arbetspendling och också utgör en knutpunkt med bland annat tågbyten mellan olika regioner. Länsstyrelsen har kompletterat länsplanen så att medel inom ramen för trimningsåtgärder för ökad säkerhet kan användas för samfinansiering av åtgärder i nationella planen avseende plankorsningsåtgärder inklusive planskildheter. Denna typ av åtgärder är dock kostsamma och länsplanens ekonomiska ram är snäv, varför samfinansiering av plankorsningsåtgärder inte bedöms kunna ske i någon större utsträckning.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10 (25) Länsstyrelsen konstaterar att det viktiga projektet Förbifart Sala omfattas av den nationella planen. Länsplanen medger samfinansiering av Dalabanan med nationell plan, inom ramen för trimningsåtgärder för att möjliggöra utökad och effektiv kollektivtrafik. Då Dalabanan inte är namnsatt i den nationella planen har medel inte kunnat avdelas till ett särskilt år i den regionala länsplanen. Länsstyrelsens avsikt är att arbeta för en treårig planeringsprocess avseende åtgärder inom ramen för statlig medfinansiering som är samordnad med kommunernas budgetprocess. Länsstyrelsen har i länsplanen förtydligat att de stråk som pekats ut inom ramen för säkra och framkomliga vägar avser de regionala stråk som bör bli föremål för utbyggnad till mötesfria vägar inom ramen för länsplanens ansvarsområde. Det finns därmed fler stråk i länet som är viktiga med avseende på arbetspendling och näringslivets transporter. Arbetet med att identifiera och åtgärda dessa stråk bedöms under planperioden huvudsakligen ske inom ramen för trimningsåtgärder. De större vägar som ansluter till Sala är alla nationella vägar som ingår i den nationella planen. Surahammars kommun Surahammars kommun anser att planen på ett bra sätt lyfter fram de viktigaste områdena för att utveckla den regionala transportinfrastrukturen. Kommunen anser vidare att det är speciellt viktigt att kopplingarna mellan de regionala och lokala aspekterna lyfts fram samt att den ansats som arbetet får genom användandet av fyrstegsprincipen borgar för en effektiv användning av tillgängliga medel. Kommunen påpekar att det är en viktig strategisk fråga för kommunen att trafikstråket längs väg 66 och Bergslagspendeln håller en hög standard. Surahammars kommun påpekar vikten av att tillräckliga åtgärder planeras för att minimera störningarna vid ökad godstrafik på Bergslagspendeln genom främst Surahammar och Ramnäs. Kommunen påpekar också att det redan idag är nödvändigt med en planskild korsning järnväg/gata i Surahammar och att vid en eventuell ökad trafik i enlighet med planens intentioner så måste den frågan lösas i närtid. Kommunen instämmer i Länsstyrelsens bedömning att en åtgärdsvalsstudie bör genomföras innan det sker en utökning av trafiken på Bergslagspendeln på sträckan Västerås-Fagersta. Surahammars kommun påtalar vikten av att planerade återstående infrastrukturinvesteringar genomförs på järnvägssträckan in mot Stockholm. Kommunen instämmer i att trafikslagsövergripande transportlösningar bör eftersträvas och betonar vikten av bra och trivsamma bil- och cykelparkeringar längs Bergslagspendelns stationer. Surahammars kommun anser att länsplanens ansats att utveckla satsningarna på gång- och cykelåtgärder är positiv. Kommunen anser att det bör vidtas åtgärder för att åstadkomma ett stomnät i länet även för cyklister och att sträckan Surahammar-Västerås borde vara en självklar del av ett sådant stomnät. Kommunen påpekar också att cykelbanan genom Ramnäs tätort inte är

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11 (25) färdigställd, vilket gör att risken för cyklande till stationen och till friluftsaktiviteter ökar. Länsstyrelsen har i samarbete med Trafikverket avsatt medel för genomförande av en åtgärdsvalsstudie för Bergslagspendeln mellan Ludvika och Kolbäck under 2014. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Västerås stad Västerås stad anser att förslaget till länsplan för regional transportinfrastruktur som helhet är bra med de strategiska inriktningar och prioriteringar som föreslås utifrån givna förutsättningar, främst förlängd planperiod och medelstilldelning. Västerås stad påpekar att en så pass öppen plan ställer höga krav på väl fungerande dialog- och förankringsprocess mellan Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna under hela planperioden. Vidare anges att det är positivt att planen tydligt avsätter medel för behovet av åtgärdsvalsstudier, men att det saknas en tydlig bild över vilka studier som Länsstyrelsen har för avsikt att starta upp och när. Västerås stad anser också att det är positivt att planförslaget lyfter fram behov av åtgärder för att knyta ihop viktiga målpunkter för oskyddade trafikanter genom att få ett fungerande cykelnät utan felande länkar. Västerås anser det också vara positivt att medfinansiering med 50 procent vardera är en utgångspunkt vid genomförande av cykelåtgärder för både tätort och landsbygd. Västerås stad anser det vara positivt att planen särskilt omnämner vikten att få till stånd ett trafikslagsövergripande transportsystem och att kopplingen mellan hamn och landinfrastruktur särskilt nämns. Västerås saknar dock belopp och när i tiden satsningar på trafikslagsövergripande lösningar kan falla ut. Planförslaget förväntas kompletteras med dessa uppgifter. Västerås stad anser att det är högst rimligt att staten, på motsvarande sätt som kommunerna medfinansierar farleden, bidrar till finansieringen för nödvändiga åtgärder i hamnområdena. Västerås anser att järnvägsåtgärderna avseende Västerås-Eskilstuna och Arosstråket bör genomföras respektive byggstarta under planperioden och att detta även bör vara Länsstyrelsens mening. Västerås påpekar också att prognoser för de olika trafikslagens ökning inte ska användas som framtida sanningar, utan som ett verktyg som visar en ohållbar framtid om vi inte vidtar åtgärder som styr åt andra håll. Västerås önskar att länsplanen mer aktivt arbetar med prognoserna som ett verktyg och inte de factosiffror samt anger om och om möjligt hur länet aktivt bör jobba för högre eller mindre utfall. Vidare vill Västerås att länsplanen beskriver hur ett aktivt arbete sker från de statliga företrädarna för att få till stånd ett arbete som möjliggör ökade satsningar på kollektivtrafik och på järnvägssidan. Majoriteten av medlen för infrastruktur

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12 (25) avsätts nu till väg, vilket bidrar till att göra bilen till förstahandsalternativet i val av färdsätt. Västerås ser gärna en ökad regional samverkan kring attitydpåverkan och samordning mellan olika trafikslag i syfte att minska onödiga resor med egen personbil. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur 2014-2025 beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Länsplanen medger, inom ramen för trimningsåtgärder för förbättrad kapacitet och kvalitet, samfinansiering av åtgärder i nationell plan som syftar till att möjliggöra överföring av gods mellan olika trafikslag. Då sådana åtgärder inte är namnsatta i den nationella planen har medel inte kunnat avdelas till ett särskilt år i den regionala länsplanen. Medel bedöms dock inte kunna frigöras förrän tidigast 2019, då väg 252 och samfinansieringen av Södertälje sluss tar merparten av tillgängliga medel fram till 2018. Länsstyrelsen har ställt frågan till Trafikverket om det är möjligt att medfinansiera åtgärder i kommunalt ägda hamnar enligt förordning 2009:237 om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar. Svaret från Trafikverket är att det inte är förenligt med statsstödsreglerna att lägga statliga medel på kommunalt eller privat ägda hamnar. Landstinget Västmanland Landstinget i Västmanland anser att planförslaget som helhet är bra utifrån givna förutsättningar, det vill säga utifrån förlängd planperiod och medelstilldelning. Landstinget i Västmanland uppskattar att resurser för åtgärder inom kollektivtrafiken finns med tidigt under planperioden och att planen har medel för genomförande av åtgärdsvalsstudier och utredningar. Landstinget anser det också vara bra att det finns utrymme för Landstinget och andra att komma med nya förslag under planperioden, då det ger en flexibilitet utifrån den utveckling som sker i samhället. Landstinget påpekar dock att flexibiliteten innebär att dialog- och förankringsprocessen mellan Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna blir extra viktig, till och med avgörande för resultatet av planens genomförande. Landstinget Västmanland önskar att medel från den regionala planen kan användas som smörjmedel för att snabba upp genomförandet av åtgärder som egentligen tillhör den nationella planens ansvar. Landstinget påpekar också vikten av överensstämmelse mellan länsplanen för

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 13 (25) regional infrastruktur och trafikförsörjningsprogrammet när det gäller utpekade viktiga stråk och att detta behöver ses över till den skarpa planen. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur 2014-2025 beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Trafikverket kommer under 2014 att starta ett arbete i samarbete med planupprättarna där ett regionalt funktionellt vägnät ska identifieras. Kollektivtrafikmyndigheten ingår i samarbetet och kollektivtrafikstråken är en viktig utgångspunkt vid framtagandet av det funktionella vägnätet. Myndigheter och planupprättare Länsstyrelsen Dalarnas län Länsstyrelsen i Dalarnas län har inget att erinra mot planen. Länsstyrelsen anser det vara positivt att länsplanen arbetar med utpekade stråk och att det är bra att länsplanen har en utpekad inriktning till exempel om trafikslagsövergripande transportsystem. Länsstyrelsen i Dalarna anser att länsplanen ser Västmanland i sitt sammanhang genom att den beskriver hur utpekade stråk går genom Västmanland och till och från orter utanför länet. Det är positivt att planen behandlar omgivande läns planer, till exempel genom att ta upp väg 68 och Dalabanan. Länsstyrelsen i Dalarna anser också att det är bra att Länsstyrelsen i Västmanland kommer att ha samarbete med andra planupprättare, till exempel om åtgärdsvalsstudie för väg 68. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att planen som helhet är väl genomarbetad och tydlig. Länsstyrelsen anser att miljöbedömningen/miljökonsekvensbeskrivningen är välgjord och noterar att konsekvenserna av planen dessvärre inte synes innebära någon minskning av klimatpåverkande utsläpp. Länsstyrelsen instämmer med länsplanen om vikten av att den fysiska planeringsprocessen för väg 56 mellan Norrköping och Gävle påbörjas för berörda sträckor i Södermanlands och Västmanlands län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ser positivt på att planupprättarna i Örebro, Dalarna och Gävleborg avser att upprätta en förenklad åtgärdsvalsstudie för att

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 14 (25) skapa en gemensam syn på vägens funktion, behov och brister för hela stråket. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ställer sig bakom den viljeyttring som kommer till uttryck i länsplanen och som betonar behovet av ökad kapacitet längs Godsstråket genom Bergslagen och möjligheterna till medfinansiering av fortsatta utredningsoch projekteringsåtgärder i syfte att öka både kapaciteten och robustheten. Länsstyrelsen instämmer också med länsplanen om vikten av att tillräckligt med medel avsätts till banan Godsstråket genom Bergslagen under perioden 2014-2025 för att tillgodose behovet av godstransporter. Länsstyrelsen kommentar: Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen i Stockholm län Länsstyrelsen i Stockholms län har inget att erinra mot planförslaget. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län har inga synpunkter på planförslaget ur naturvårds-, miljöskydds- eller kulturmiljösynpunkt. Länsstyrelsen hänvisar till Regionförbundet Sörmland avseende transportpolitiska synpunkter. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län instämmer i länsplanens fyra inriktningar. Vidare lyfter Länsstyrelsen fram att det är värdefullt med samverkan mellan länen avseende utvecklingen av Mälarbanan, Dalabanan och Arosstråket. Länsstyrelsen i Uppsala län påpekar att Arosstråket kan fylla många funktioner, förutom studieoch arbetsresor, även avlastning på vägar och järnvägar genom Stockholm. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Naturvårdsverket Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter på remissen över länsplan 2014-2025. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Västmanland har inget att erinra mot länsplanen.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 15 (25) Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland har inget att erinra över planförslaget, men vill särskilt belysa gemensamma länsöverskridande intressen. Sörmland stödjer Västmanlands syn i avsnittet Utblick 2030 om behovet av studier och utredningar om förbättrade förbindelser mellan Västerås och Eskilstuna. Regionförbundet poängterar att det behövs en fördjupad storregional samverkan om hur Sörmland och Västmanland tillsammans kan arbeta för att de två kärnstäderna integreras i högre grad i framtiden och bidrar till att utveckla en stark flerkärnighet i östra Mellansverige. Regionförbundet Sörmland samtycker till att det är viktigt att starta den fysiska planeringsprocessen längs de delsträckor av väg 56 (Räta Linjen) som inte ingår i förslaget till nationell plan idag. Regionförbundet i Sörmland delar Västmanlands syn om att tillräcklig kapacitet längs Mälarbanan och Svealandsbanan är avgörande för arbetspendlingen. Regionförbundet påpekar vidare att det är viktigt att Västmanland och Sörmland tillsammans driver att åtgärder vidtas för att säkerställa att tillräcklig kapacitet finns för både gods- och persontransporter i de berörda stråken då den förväntade ökningen av malmtransporterna från Bergslagen till Oxelösunds hamn kommer. Länsstyrelsen instämmer i Regionförbundet Sörmlands syn avseende fördjupad storregional samsyn kring hur man tillsammans kan arbeta för att integrera de två kärnstäderna Västerås och Eskilstuna i högre grad i framtiden. Länsstyrelsen ser den åtgärdsvalsstudie för Eskilstuna-Västerås som Trafikverket startar i samarbete med Länsstyrelsen, Regionförbundet i Sörmland, Västerås Stad och Eskilstuna kommun under 2014 som en möjlig början på ett sådant arbete. Länsstyrelsen instämmer också i att Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen i Västmanland tillsammans bör arbeta för att säkra att Mälarbanan och Svealandsbanan har tillräcklig kapacitet för att klara både person- och godstransporter då transporter av malm startar från Bergslagen inom några år. Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet i Uppsala län delar Länsstyrelsens bedömning att en ökad integration mellan Västmanlands län och i synnerhet Stockholm-/Uppsalaregionen är ytterst viktig för att åstadkomma en stark och hållbar utveckling för Västmanland och Västeråsregionen. Regionförbundet förordar satsningar längs stråk där det finns potential för ett ökat kollektivt resande, antingen med tåg eller med buss. Det gäller till exempel Mälarbanan, E18, Arosstråket och stråket Västerås-Sala-Uppsala inklusive Dalabanan. Stråken lyfts fram i länsplanen vilket regionförbundet anser vara glädjande. Regionförbundet i Uppsala län anser att det är angeläget att Västmanland, liksom Uppsala prioriterar mer resurser för utbyggnad av det regionala gång- och cykelvägnätet, inte minst i Västeråsregionen, så att ett hela-resan-perspektiv för ett stärkt kollektivtrafikresande kan utvecklas på ett bra sätt i de starka stråken.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 16 (25) Andelen medel till trimningsåtgärder har ökat med 23 procent i planen 2014-2025 jämfört med planen 2010-2021. Det vore önskvärt att kunna avsätta en större del av planens tillgängliga medel för gång- och cykelåtgärder, men med den regionala länsplanens snäva ekonomiska ram har detta har inte bedömts kunna tillgodoses vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel. Regionförbundet Örebro Regionförbundet i Örebro län konstaterar att två av fem utpekade regionala vägstråk för arbetspendling och godstransporter berör Örebro län. Regionförbundet har pekat ut riksväg 68, dels som ett viktigt regionalt stråk för godstransporter, dels på grund av vägens funktion som transitstråk för långväga trafik mellan norra och södra delarna av länet. Regionförbundet ser därmed mycket positivt på att två etapper av riksväg 68 finns med i länsplanens år 7-12. Regionförbundet ser också fram mot den gemensamma åtgärdsvalsstudien för hela stråket Gävle-Örebro. Regionförbundet påpekar att länsväg 233 har mycket små trafikmängder i Örebro län, varför stråket inte är ett utpekat prioriterat stråk i Örebro. Regionförbundet anser att punkten om E20 under avsnittet Utblick 2030 bör benämnas Nyckelstråket och resonera kring både väg och järnväg Stockholm- Göteborg, via Västerås och Örebro. Regionförbundet Örebro ser positivt på att förslaget till länstransportplan innehåller tankar om utrednings- och projekteringsåtgärder för att uppnå tillräcklig kapacitet på Godsstråket genom Bergslagen och deltar gärna i ett sådant arbete tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanlands län. Regionförbundet Örebro saknar ett tydligt ställningstagande om att det behövs en förbifart Arboga på E20. Regionförbundet anser att länsplanen bör visa att förbifart Arboga är en viktig åtgärd för Västmanland, även om utbyggnad av E18 till fyrfältsväg prioriteras före en förbifart. Regionförbundet i Örebro kommer att driva på så att lämpliga lösningar utreds. Länsstyrelsen har under avsnittet Utblick 2030 och punkten E20 Eskilstuna- Göteborg förtydligat att utbyggnad av motorväg mellan Eskilstuna och Arboga omfattar en förbifart mellan Reutersberg och Gräsnäs, samt att utbyggnad av E20 till mötesfri väg hela vägen ner till Göteborg i enlighet med samarbetet inom ramen för Nyckelstråket, är av stor vikt för länet och dess näringsliv. Sjöfartsverket Sjöfartsverket anser att länsplanen är välstrukturerad, överskådlig och med ett tydligt trafikslagsövergripande synsätt, som Sjöfartsverket delar. Sjöfartsverket anser det vara positivt att Länsstyrelsen ger uttryck för den potential som Mälarsjöfarten har att avlasta landinfrastrukturen i en växande region. Sjöfartsverket påpekar att sjöfartens riksintresse pekas ut av Trafikverket och att

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 17 (25) Mälarprojektet avser att lämna in ansökan till mark- och miljödomstolen under första kvartalet 2014. Länsstyrelsen har korrigerat länsplanen med avseende på texten om riksintressen och tidpunkt för ansökan om miljödom inom ramen för projektet Södertälje sluss och Mälarfarleden. Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting stödjer Västmanlands syn på vikten av överenskommelsen inom ramen för En Bättre Sits och anser att det är positivt att Västmanland har tagit med Mälabs förslag till åtgärder för att möjliggöra ett utvecklat regionalt resande. Landstinget anser att resande med tåg i Mälardalen kommer att öka om de senaste årens trend fortsätter och troligen öka ytterligare med anledning av den omfattande befolkningstillväxten i regionen. Landstinget påpekar vidare att det är viktigt att alla län i Mälardalen kan bidra till investeringar, såsom utveckling av stationsmiljöer, utveckling av investeringar som gynnar uppställningskapaciteten och fordonsunderhållet samt att i övrigt ha viss beredskap för att bidra till investeringar som normalt ska finansieras via den nationella planen. Landstinget i Stockholms län stödjer de behov av utredningar som länsplanen pekar ut som nästa utvecklingssteg i tidsperspektivet 2030 på bland annat Mälarbanan och Svealandsbanan. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Trafikverket Trafikverket tackar för ett gott samarbete i upprättandet av den regionala planen. Trafikverket anger vidare att det nya planeringssystemet, med årliga beslut där den nationella planens sista sexårsperiod successivt kommer att bli föremål för regeringens beslut, innebär att en fortlöpande koordinering mellan nationell plan och länsplanerna kommer att behöva säkras. Trafikverket noterar att Västmanlands transportinfrastrukturplan innehåller åtgärder som väl överensstämmer med regeringens direktiv 2012 och med de förutsättningar som givits planarbetet enligt förordningen 1997:263. Trafikverket anser att Länsstyrelsen tydligt visar på en ambition att arbeta efter fyrstegsprincipen i sitt fortsatta planeringsarbete, vilket uppmuntras. Trafikverket anser också att målbilden och åtgärderna har ett tydligt fokus på steg 1- och 2- åtgärder även om den ekonomiska tyngdpunkten ligger på steg 4-åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Trafikverket ser positivt på att medel avsatts för åtgärdsvalsstudier för både väg och järnväg. Trafikverket noterar att två namngivna objekt upptar det mesta av medelstilldelningen under de första sex åren, men att en tydlig ökning av medelstilldelning för de olika trafikslagen märks i slutet av planperioden. Vidare

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 18 (25) ser Trafikverket positivt på att medlen förskjuts mot en ökad cykel- och kollektivtrafiksatsning i slutet av planperioden. Trafikverket noterar att länsplanen betonar att både väg- och järnvägssystemet belastas av gods, men saknar information om hur planen kan nyttjas för att utveckla näringslivets transporter. Trafikverket påpekar att länsplanen inte nämner hur man ska hantera behovet av gång- och cykelvägar längs med det statliga vägnätet som inte ingår i de starka cykelstråken enligt cykelstrategin och nämner att det idag inte finns några medel avsatta för dessa gång- och cykelvägar. Trafikverket ser positivt på att åtgärderna i länsplanen tydligt kopplas till det regionala kollektivtrafikförsörjningsprogrammet samt Trafikplan 2017 och att åtgärderna ska arbetas fram löpande mellan berörda parter. Trafikverket påpekar att fördelningen av kostnader för väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar innebär att vägen inte kan byggas kostnadseffektivt, men konstaterar samtidigt att de små medel som finns för Västmanlands län har föranlett en tidsram för projektet som saknar trovärdighet. Trafikverket påpekar att tabellen över den ekonomiska planeringen indikerar på åtgärder för statlig medfinansiering av åtgärder på det kommunala vägnätet 2015, trots att inga medel finns avsatta för ändamålet detta år. Trafikverket vill uppmärksamma behovet av åtgärder i anläggningar, till exempel ombyggnader av och på plattformar, som kan uppkomma med tanke på den regionala trafikutveckling som förväntas. Trafikverket anser att de regionala planerna bör ha medel avsatta för dessa åtgärder. Trafikverket ser positivt på Länsstyrelsens satsning på trafikslagsövergripande transportlösningar mellan väg, järnväg och hamn och viljan att medfinansiera åtgärder i den nationella planen som gagnar den regionala utvecklingen. Trafikverket saknar en pott för enskilda vägar. Trafikverket konstaterar att länsplanens miljökonsekvensbeskrivning är mycket kortfattad och saknar flera av de beskrivningar som enligt miljöbalken ska ingå, vilket leder till tvivel om länsplaneupprättaren integrerat miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Trafikverket saknar en sammanfattande redogörelse för hur miljöbedömningen gjorts och en beskrivning av eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes. Vidare anser Trafikverket att det finns brister i form av alltför hård avgränsning och för övergripande beskrivning av miljöns utveckling om planen inte genomförs, brister i beskrivningen av den betydande miljöpåverkan som kan uppstå när det gäller de miljöaspekter som räknas upp i miljöbalken samt brister i beskrivningen av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planförslaget. Trafikverket saknar också den skrivning i länsplanen om vatten som står i miljökonsekvensbeskrivningen.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 19 (25) Trafikverket förväntar sig att de samlade effektbedömningar som under remisstiden genomgick en kvalitetskontroll hos Trafikverket är med i slutversionen av länsplanen. Trafikverket anser att de medel som finns avsatta för åtgärdsvalsstudier och utredningar visar på en förståelse kring den nya ekonomiska och fysiska planeringsprocessen för vägar och järnvägar och ser fram emot att föra en fortsatt dialog med regionen kring urval och prioritering av genomförandet av åtgärdsvalsstudier. Trafikverket anser att både länsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen tydligt beskriver målen och noterar att planen ger störst bidrag till funktionsmålet, medan bidraget till hänsynsmålet är mindre och att planen bidrar minst till jämställdhetsmålet. Trafikverket anser att flera av bilderna i planen är otydliga och misslyckas att förmedla det man vill åskådliggöra. Länsstyrelsen har inte särskilt beskrivit hur länsplanen kan nyttjas för att utveckla näringslivets transporter. Satsningen på säkra och framkomliga vägar och utpekandet av regionala stråk för ombyggnad till mötesfria vägar utgår från de regionala vägar med start eller målpunkt inom och/eller utom länet och som bedömts viktiga bland annat för länets näringsliv. Satsning på kollektivtrafikåtgärder som också möjliggör ökad kollektivtrafik på järnväg syftar till att förbättra möjligheten till arbetspendling till och från länet, vilket gynnar såväl näringslivets som andra aktörers behov av kompetent arbetskraft. De trimningsåtgärder som avses möjliggöra ett trafikslagsövergripande transportsystem med överföring av gods mellan olika trafikslag gynnar näringslivets transporter, då alternativa trafikslag kan väljas för godstransporterna. Den regionala cykelstrategi som Länsstyrelsen arbetar på att ta fram tillsammans med Trafikverket kommer att peka ut principerna för prioritering av cykelåtgärder längs länets vägar. Det är troligt att cykelvägar i starka cykelstråk kommer att prioriteras högst. Hur och på vilka grunder prioritering ska ske, får det fortsatta arbetet med cykelstrategin utvisa. Den regionala planen har dock begränsade medel, varför behovet av cykelåtgärder kommer att överstiga tillgängliga medel, särskilt under den första halvan av planperioden. Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets synpunkt att planeringen av produktion av väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar inte är realistisk med avseende på kostnadseffektivitet. Då de regionala planerna har fasta årliga planeringsramar relativt jämnt fördelade över planperioden och då Västmanlands årliga ekonomiska ram är låg, måste den ekonomiska planeringen bli teoretisk för en investering i den storleksordning som gäller för väg 252. Länsstyrelsen har kompletterat länsplanen så att det framgår att åtgärder för att möjliggöra utökad och effektiv kollektivtrafik inom ramen för trimningsåtgärder även kan omfatta samfinansiering av åtgärder i den nationella planen avseende ombyggnad av och på plattformar. Länsstyrelsen vill dock uppmärksamma

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 20 (25) Trafikverket på att den ekonomiska ramen för Västmanlands länsplan är snäv, varför utrymmet för åtgärder på plattformar får anses vara litet. Länsplanen har också kompletterats med medel för statlig medfinansiering av enskilda vägar. Tillgängliga medel ligger i nivå med medel i planen för perioden 2010-2021. Länsstyrelsen har arbetat om länsplanens miljökonsekvensbeskrivning för att den ska bli tydligare och så att den bättre följer uppställningen i miljöbalken. Beskrivningen av hur miljöbedömningen har gjorts har kompletterats och förtydligats, liksom beskrivningen av problem som uppstått i samband med att uppgifter till miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen sammaställdes. Miljöbedömningen utgår från den avgränsning som beskrevs i avgränsningssamrådet. Däremot har konsekvensbeskrivningen av nollalternativet kompletterats. Beskrivningen av den betydande miljöpåverkan som förväntas uppstå på grund av planens föreslagna åtgärder har kompletterats och det har också beskrivningen av hur miljökvalitetsmålen och andra miljöhänsyn beaktats vid framtagandet av länsplanen. De samlade konsekvenserna av planens åtgärder har dock inte förändrats. De samlade effektbedömningar som kvalitetssäkrats av Trafikverket finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida. Länsstyrelsen har justerat ett antal bilder i länsplanen och ett par kartor har bytts ut och ersatts av diagram för att bättre passa till länsplanens text. Det gäller till exempel beskrivningen av vilken typ av gods som transporteras inom, till och från länet. Transportstyrelsen Transportstyrelsen avstår från att lämna synpunkter. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Avesta kommun Avesta kommun anser att det är viktigt att Länsstyrelsen i Västmanlands län i sin regionala plan på olika sätt stödjer satsningar på Godsstråket genom Bergslagen, trots att banan ingår i den nationella planen. Kommunen påpekar vidare att riksväg 68 är en viktig pusselbit i utvecklingen av gruvnäringen som för närvarande sker i både Västmanland och Dalarna. Kommunen anser därför att riksväg 68 mellan Örebro och Fagersta bör uppgraderas i närtid och namnger särskilt delsträckorna Sundet-Björkviken och Björkviken-Oti. Länsstyrelsen i Västmanland konstaterar att Avesta kommuns yttrande ligger i linje med länsplanens inriktning.