- ett kommunägt företag - ÅRSREDOVISNING 2010. Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 1

- ett kommunägt företag - ÅRSREDOVISNING 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 1

INNEHÅLL VD HAR ORDET 3 5 6 VD har ordet Elnät Elnät - Serviceavdelningen 2010 Året med två vintrar Sällan har väl ett år i så hög grad präglats av vinter och kyla. Året inleddes med en lång period av snö och minusgrader. Borås hade ett största snödjup på 67 cm och en lägsta temperatur på -25,6 grader i slutet av februari. Januari hade en sammanhängande period på 30 dygn med minusgrader. Avslutningen på året bjöd också på riktig vargavinter. November var avsevärt kallare än normalt och december hade den i Borås lägst uppmätta medeltemperaturen någonsin. 7 8 9 10 12 13 Elnät - Utveckling av leveranssäkerheten Elnät - Nättariffens delar Elnät - Tekniska nyckeltal Bornet Bornet - Tekniska nyckeltal Förvaltningsberättelse Trots kylan har leveranssäkerheten upprätthållits på ett mycket bra sätt. De störningar som ändå inträffat har av en professionell och strävsam personal, trots svåra vädermässiga förhållanden, snabbt kunnat åtgärdas. Det innebar att den sammanlagda samhällskostnaden för elavbrott ändå kan betraktas som rimlig. En förklaring till detta är att bolaget under en lång rad av år kontinuerligt analyserat och avvägt var och när investeringar och förbättringar får bäst effekt. Vi genomför driftstrategiska investeringar i syfte att minimera effekter och omfattning av uppkomna driftstörningar. Vi har under de senaste åren även kablifierat den största delen kvarvarande luftledningar, för att minska väderkänsligheten. Vi är också noga med att sprida information om Fråga först och gräv sen i syfte att minimera de störningar som vi själva inte kan påverka. 15 16 18 19 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Att underhålla befintliga installationer, så att de kan utnyttjas efter den ekonomiska avskrivningstiden, är ytterligare en förklaring till att vi både kan generera ett resultat som motsvarar ägarens förväntningar, hålla rimliga nätavgifter och dessutom bibehålla en god leveranssäkerhet. Energimarknadsinspektionen har under hösten granskat vårt förhållande mellan nätavgifter och resultat i elnätsverksamheten och konstaterar att det inte finns anledning till anmärkningar. Vår positionering i Villaägarnas Riksförbunds kartläggning av nätavgifter i Sveriges alla kommuner och i årets Nils Holgerssonundersökning, visar också att vi i förhållande till andra nätbolag ligger på rätt nivå. 20 Noter Företaget Under ett stort antal år har diskussioner gällande Borås Elnäts lokalisering förts. Målsättningen har varit att så snart som möjligt samlokalisera hela företaget till en plats. Den första etappen i projektet färdigställdes 2007 i och med Produktionsavdelningens flytt till Servicekontorets nybyggda lokaler på Pantängen. En andra etapp omfattande flytt av bolagets övriga funktioner till Pantängen har projekterats under 2010. Byggstart av en ny anläggning i anslutning till kontorsdelen på Pantängen var planerad till januari 2011, med inflyttning i slutet av året. Efter besked om Borås Stads omorganisation och de därmed förändrade förutsättningarna beslutade Borås Elnäts styrelse att avvakta med projektet och utreda vidare åtgärder. 24 25 26 Ekonomiska nyckeltal Revisionsberättelse Företagsledning och styrelse Den nya mottagningsstationen för el, som ursprungligen var tänkt att placeras vid Älvsborgskullen, har på grund av osäkerheten gällande Götalandsbanans sträckning genom Borås fått omlokaliseras. Att investera i ny utrustning med mycket lång livslängd på en plats som troligen kommer att tas i anspråk för andra ändamål är inte försvarbart. Beslut har därför fattats om att bygga stationen på kvarteret Vinrankans södra spets, så snart koncessionsansökan och övriga tillstånd beviljats. Håkan Engblom VD, Borås Elnät AB Slutsatsen av ovan nämnda är att den mest optimala lösningen är att hela Borås Elnäts verksamhet koncentreras till kvarteret Vinrankan och efter förda diskussioner under hösten har den politiska majoriteten i Borås Stad godkänt projektet. Man har också beslutat att vi skall köpa fastigheten och genomföra projektet i egen regi. 2 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 3

VD HAR ORDET forts. ELNÄT Jag hoppas att vi redan under vintern 2011 skall kunna starta planering, projektering och upphandling med målsättning att kunna flytta in någon gång under hösten 2012. Det känns fantastiskt att vi efter alla dessa år nu äntligen skall få en gemensam lokalisering för hela företaget. Jag vet att detta kommer att betyda mycket för vårt interna samarbete och för företagets framtida utveckling. En förnyad NKI-kundundersökning är genomförd i slutet av år 2010. I jämförelse med förra året ligger resultatet på en marginellt lägre nivå, men fortfarande mycket över branschens genomsnitt. Förklaringen till nedgången kan vara en allmänt ansträngd arbetssituation i företaget, men också en rent statistisk variation då avvikelsen är liten i förhållande till storleken på det statistiska underlaget. När man analyserar det totalt sett mycket positiva resultatet av undersökningen kan man se flera påverkande faktorer, där det sätt vår personal bemöter både kunder och andra externa kontakter är det viktigaste. Vi strävar efter att skapa ett öppet arbetsklimat med tillit och förtroende samt en lärande organisation med befogenhet att driva sin dagliga verksamhet på ett mycket självständigt sätt. Bolaget verkar som en viktig del av Borås Stad, med ambitionen att i takt med stadens utveckling säkerställa infrastruktur för såväl eldistribution som kommunikation via optofiber, och uppskattar därför att man i den nya stadsorganisationen lägger stor vikt vid nära dialog och gemensamt resursutnyttjande. Vår samverkan med andra funktioner i staden har effektiviserats och bolaget kallas in som en självklar och aktiv part redan initialt, vid planfrågor och större projekt som berör våra kompetensområden. Vi har också i processen gällande vår flytt till Vinrankan upplevt både entusiasm och snabbhet i våra kontakter med företrädare för staden. Affärsområde Elnät Vårt genom tiderna största projekt fjärravlästa elmätare är nu slutrapporterat. Alla mätare är i drift och affären är utvärderad och vi kan konstatera att genomförandet gått långt över förväntan på nästan alla punkter. Genom en alltigenom professionell projektstyrning stannade slutnotan på strax under 60 miljoner kronor, vilket är omkring 20 miljoner kronor mindre än vad som budgeterades initialt. Som avslutning har dessutom ett mycket förmånligt garantiavtal förhandlats fram, som en försäkring om att det inte dyker upp överraskningar under kommande år. Garantin kommer i princip att gälla under hela projektets avskrivningstid. I projekt Mottagningsstation Sjöbo slutfördes upphandling och projektering under våren. Enligt budget skulle merparten av byggandet också ha genomförts under året, men några av oss opåverkbara förseningar fick till följd att det hela fick skjutas över årsskiftet till 2011. Ex Ante är snart en realitet. Från och med 2012 skall den nya regleringsmodellen för elnätmarknaden gälla. Många kritiska röster har höjts och man menar att myndigheten ger elnätföretagen för stort utrymme till godtycklig prissättning. Energimarknadsinspektionen har under hösten lämnat information om hur vi skall tolka reglerna och vilka uppgifter som vi i mars 2011 skall rapportera in. Det gäller främst de kommande fyra årens förväntade investeringar samt bolagens kapitalbas, vilket är NUAK-värdet (nuanläggningsvärde) på våra befintliga anläggningar. Uppgifterna ligger sedan till grund för myndighetens fastställande av bolagens intäktsram inom vilken respektive avgiftsnivå måste rymmas. Affärsområde Bornet (Stadsnät) Lönsamheten i Affärsområde Bornet (från 2011-01-01 namnändrat till Affärsområde Stadsnät) utvecklas på ett bra sätt och överträffade det budgeterade resultatmålet. Man betalar nu successivt av den ackumulerade förlust som uppstod under affärsområdets uppbyggnad. Vår nya affärsplattform där vi ansvarar för distribution av andras tjänster, Öppet Stadsnät, förbereds för lansering i stor skala. Som en viktig del i detta koncept presenterades under november en ny kommunikationsplattform med ett helt nytt varumärke, SplitVision. Detta kommer att ersätta varumärket Bornet som stått för bolagets tjänsteleveranser och som nu successivt kommer att fasas ut. Genom förändringar i konkurrenslagstiftningen kommer kommunala aktörer i framtiden inte att kunna operera som tjänsteleverantörer och Bornet kommer därför att upphöra med sin verksamhetsinriktning som innebär försäljning av internet, TV och telefoni. Det nya konceptet är tänkt att på ett modernt och tilltalande sätt spegla bolagets position mot både kunder och leverantörer. För att anpassa affärsområdet till de nya förutsättningarna utvecklas och förfinas organisationen. Redovisningen avgränsas och renodlas i syfte att mera korrekt kunna bedöma försäljningsresultat och ekonomiskt utfall. En faktor som man bör betrakta som en risk i omställningen är att den nya affärsmodellen kan komma att kräva ytterligare investeringar, samtidigt som förväntad intäkt per kund sannolikt blir lägre, så på sikt kan lönsamheten i affärsområdet försvagas. Företagsmarknaden har under året präglats av många offerter och affärer gällande så kallad svartfiber. Det betyder att kunden genom avtal får tillgång till själva optofiberkabeln men äger aktiv ändutrustning och sköter trafiken själv. Det finns goda möjligheter att denna produkt kan utvecklas ytterligare under kommande år. Året som gått kan ses som en startpunkt för kommande stora investeringar i kabelnät och större transformatorstationer. Överst: 130 kv Strömbrytare. Nederst: Nätstation. Verksamhet Borås Elnät AB har uppgiften att tillhandahålla elnätstjänster inom sitt nätområde. Av Borås Stads elnätskunder är ca 75 % anslutna till vårt elnät. Eldistributionssystemet är en bärande del i infrastrukturen som främjar utvecklingen av Borås. Investeringsprojekt Året som gått kan ses som startskottet för kommande stora investeringar i kabelnät och större transformatorstationer. Upphandling och projektstart har skett, för en ny mottagningsstation på 130 kv vid Sjöbo/Nordskogen. En transformator till Sjöbo mottagningsstation som omvandlar spänningen från 130 kv till 10 kv har upphandlats under året och kommer att levereras till Sjöbo under 2011. Den totala investeringen har beräknats till MSEK 60. Den nya mottagningsstationen kommer att förstärka elförsörjningen inom Sjöboområdet och även försörja det nya industriområdet som planeras vid Nordskogen. Mottagningsstation Sjöbo kommer också att utgöra startpunkt för en ny 130 kv kabelslinga, som är planerad att anläggas som en ring omkring Borås. Första etappen kommer att gå mellan Sjöbo och Kyllared vid Brämhult. I Älvsborgskullens mottagningsstation har en omfattande reinvestering ägt rum under året, genom att all elektrisk nollpunktsutrustning ersatts med ny. Delar av den äldre utrustningen har varit i drift i 55 år. När det gäller investeringar i nätstationer har dessa fortsatt genom att nya bostadsområden byggs och nya industrier etableras. Nya nätstationer och ett nytt 10 kv-elnät har byggts i området mellan Gånghester och Målsryd. Elförsörjningen blir därmed säkrare och mindre påverkad av väderrelaterade driftsstörningar, detta främst eftersom det äldre luftledningsnätet till stor del har ersatts med kabel i mark. En platsbyggd nätstation har monterats inom kvarteret Midas. Den ersätter en 40 år gammal högspänd kundanläggning. En delsträcka av 130 kv-kablar, som försörjer stora delar av Borås, har under året också ersatts med nya. De äldre var av en typ där tillgången reservmaterial och kunnande om reparationer mer eller mindre försvunnit. De ersatta kablarna hade varit i funktion sedan 1954 och kan med fog anses vara avskrivna både ekonomiskt och tekniskt. Det gigantiska mätarbytesprojektet avslutades i sin helhet under året, genom att en slutuppgörelse med leverantören blev klar. Utredningsprojekt Samhällets krav på elförsörjning i nya industri- och bostadsområden ökar ständigt. För att skapa en bild av hur vi långsiktigt kan säkerställa elförsörjningen har en strategiplan tagits fram. Tillsammans med den kommunala samhällsplaneringen pågår en ständig, utvecklande dialog för att på bästa sätt få fram underlag för elförsörjningen av planerade områden. Ledtiderna från projektstart till leverans av el är i många fall, för större elanläggningar, flera år. Planeringsfas, koncessionstillstånd, upphandling och byggnation är sammantaget en omfattande process. 4 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 5

ELNÄT ELNÄT Kylan och snön hade en stor påverkan på verksamheten. Serviceavdelningen Året som gått karakteriseras av att det var en ordentlig vinter både i början och slutet av året. Kylan och snön hade stor påverkan på verksamheten. Kabelskåpen utefter gatorna blev osynliga under snömassorna och i samband med snöröjning förstördes många skåp. För att minska risken för skador på kabelskåpen inleddes ett samarbete med Servicekontoret genom att skåpsplatserna markerades innan plogningssäsongen. Kyla och halka ledde också till ett antal kabelfel som krävde upptining av marken och snabba reparationer. Bilar som krockade med lyktstolpar var också en orsak till flera reparationer. Utveckling av leveranssäkerheten Hög leveranssäkerhet En hög leveranssäkerhet inom elnätet är av största vikt för våra kunder. Målsättningen är att inga avbrott ska vara längre än sex timmar när störningar uppstått. Vid planerade arbeten tillåts högst fem timmars avbrottstid. Dessa interna regler skall ses mot bakgrund till myndigheternas krav på ersättning vid avbrott, som i princip gäller från det att ett avbrott varat mer än 12 timmar. Från år 2011 gäller att inga elavbrott längre än 24 timmar får förekomma. När det gäller driftstörningar under året kan vi konstatera att antalet högspänningsstörningar och samhällskostnaden för dessa låg inom ett normalintervall motsvarande ca MSEK 2,1. Ett omfattande projekt har varit att ersätta högspänningslinjen mellan Gånghester och Målsryd med jordkabel. I arbetet har även ingått en ombyggnad av det befintliga 10 kv-nätet i Målsryd och det har gjort att 5,5 km jordkabel grävts ner. Då befintliga transformatorstationer inte var gjorda för denna typ av nät har även 6 transformatorstationer byggts i projektet. Detta innebar även avslutningen på arbetet med att förändra vårt 10 kv-nät från luftledning till jordkabel också i ytterområdena. Flera större arbeten har även ägt rum i de centrala delarna av elnätet. Anslutning av en transformatorstation på Holmsgatan till det befintliga lågspänningsnätet i närområdet är ett. Anläggningsarbeten av den här typen och i centrum kräver stora insatser i form av planering, trafikavstängning och schaktning, bland allt som tidigare lagts ner i gatumarken. En ny transformatorstation har också byggts i hörnet av Midasgaraget och ersatt en äldre anläggning inom kvarteret. Själva stationsbyggnaden gjordes av ett byggföretag, däremot skedde montage av elektrisk utrustning i egen regi. Denna typ av platsbyggd anläggning är ovanligt, då de flesta nätstationer levereras kompletta från vår leverantör. När det gäller gatubelysning har utöver ordinarie inspektioner också utförts ombyggnadsuppdrag åt Gatukontoret. Bland annat har belysningsanläggningarna vid Viskaforsskolan byggts om i samarbete med Servicekontoret. Diagram 1 Typkundsjämförelse 2009 Öre/kWh 55 50 45 40 35 30 25 Antalet störningar och samhällskostnaden för dessa framgår av diagram 2 och 3, under respektive angivet år. Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknat utifrån Svensk Energis mall. Diagram 2 Högspänningsstörningar 2006 2010 Antal 35 30 25 20 15 10 5 0 06 07 08 09 10 10 kv 30 kv 130 kv År Antal störn. medelv. 5 år 20 15 10 5 0 Lägenhet Villa utan Villa med Jord/skogs- Närings- Småindustri elvärme elvärme bruk verksamhet Riksgenomsnitt Borås Elnät Diagram 3 Samhällskostnad Högspänningsstörningar 2006 2010 Mkr 5 4 3 2 1 0 06 07 08 09 10 År Inkoppling av el för byggnation av Sjöbo mottagningsstation. 10 kv 30 kv 130 kv 130 kv avbrott från Vattenfalls Regionnät Samhällsk. medelv. 5 år 6 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 7

ELNÄT ELNÄT Nättariffens delar Diagram över fördelning av intäkterna 7 % 21 % 5 % 2 % 7 % 21 % 37 % Anslutning till det nationella nätet Finansiella kostnader för anläggningarna Drift och underhåll Energiförluster Myndighetsavgifter Kundadministration Övriga bolagsgemensamma kostnader Som elkund har man på den moderna elmarknaden alltid två leverantörer för att få el. Elnätet är fortfarande ett myndighetsövervakat monopol och vi som svarar för elnätstjänsten svarar för våra lokala kunders eltransportbehov, från valfri produktionsplats i landet. Vi står även för kvaliteten och leveranssäkerheten. Elkunden köper sin elenergi från valfri elhandlare/-producent. Nedan visas hur intäkterna från nätavgifterna disponeras. Anslutning till det nationella nätet (21 % av nättariffen) Det svenska stamnätet och de därtill kopplade regionala näten utgör elsystemets ryggrad. Det lokala elnätet är anslutet till regionnätet i närområdet. Genom nätavgifter till regionnätsägaren köper vi kundernas rätt att få el överförd från fritt vald produktionsplats fram till det lokala elnätet. Finansiella kostnader för anläggningarna (37 %) Det lokala elnätet består av ett ledningssystem som via ett antal transformeringssteg når den enskilde kundens anläggning. Från 130 000 volt transformeras spänningen ner till 400 volt via åtta mottagnings- och fördelningsstationer. Från dessa löper ett ca 160 mil långt ledningsnät med 432 lokala transformatorstationer och ca 4 200 kabelskåp påkopplade. Det lokala elnätet når ut till omkring 41 250 kunder. Anläggningarna befinner sig i dag i ett bra och driftsäkert skick efter ett långsiktigt genomfört reinvesteringsprogram. Anläggningarna representerar därmed ett stort värde och kostnaden för det nedlagda anläggningskapitalet motsvarar 37 % av nättariffen. Drift och underhåll (21 %) Anläggningarna kräver tillsyn, underhåll, ombyggnation och anpassningar för att en hög leveranskvalitet och elsäkerhet skall upprätthållas. För att åtgärda fel som inträffar under icke ordinarie arbetstid finns en beredskapsorganisation tillgänglig under årets alla timmar. Energiförluster (7 %) Vid överföringen och i transformeringsstegen uppstår det värmeförluster i transformatorer, ledningar och säkringar. Energiförlusterna uppgick 2010 till 22 GWh vilket motsvarar 3,4 % av den totala elenergiomsättningen. Bolaget köper in elenergi för att täcka dessa energiförluster. Myndighetsavgifter (2 %) Nätövervaknings-, elsäkerhets- och elberedskapsavgift till energimyndigheten motsvarar 2 % av nättariffen. Kundadministration (5 %) Kostnader för kundadministration och support utgör också en del av den totala nättariffen. Tekniska nyckeltal Anläggningar 2010 2009 2008 2007 Eldistribution, antal 8 8 8 8 mottagnings- och fördelningsstationer Nätstationer 432 427 424 418 Kabelskåp 4176 4150 4130 4091 Kopplingslådor 225 238 267 296 Ledningsnät 130 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 30 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 10 kv (km) varav kabel (km) Ledningsnät 0,4 kv (km) varav kabel (km) Installerad transformatoreffekt nätstationer (kva) 24,3 14,4 73,8 64,2 416 410 1067 1032 283535 23,4 13,5 73,8 64,2 417 408 1052 1019 23,5 13,6 73,9 64,3 418 406 1062 1024 23 10,7 74,4 64,8 415 396 1055 1014 Anläggningarnas status, medelålder, år 2010 2009 2008 2007 Mottagnings- och 23,5 22,5 21,5 20,5 fördelningsstationer Nätstationer 14,9 14,3 14,4 15 Kabelskåp 18,5 17,8 17 16,8 Leveranssäkerhet, nyckeltal redovisade till Energimyndigheten 2010 2009 2008 2007 Avbrottsfrekvens aviserade avbrott 0,05 0,01* 0,98 0,03 Avbrottsfrekvens oaviserade avbrott 0,30 0,2* 0,35 0,23 Medelavbrottstid aviserat (min) 2,6 0,2* 7,9 1,8 Medelavbrottstid oaviserat (min) 5,7 7,4* 12,7 28,7 *=Viss O-noggrannhet råder pga nytt dokumentationssystem. Övriga bolagsgemensamma kostnader (7 %) Kostnader för forskning och utveckling, centraladministration och omstruktureringar står för 7 % av nättariffen. 8 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 9

BORNET BORNET forts. Nya typer av verktyg Det nya varumärket för stadsnätet går under namnet SplitVision. Stadsnätsverksamheten har under året fokuserat på att tillskansa sig verktyg och strukturer för att möta en på många sätt förändrad och mer utmanande omgivning. Verktygen och strukturerna har den här gången inte främst utgjorts av klassisk stadsnätsteknik som fiber och switchar. Verktygen har istället skapats i affärsjuridiska värden, i marknadsföringsvärden och inte minst inom den egna organisationen. Som en följd av bland annat den förändrade konkurrenslagstiftningen, som trädde i kraft vid ingången av 2010, har Stadsnät arbetat fram och till ägaren lyft ett förslag till förändrade ägardirektiv och bolagsordning. De efterfrågade förändringarna i verksamhetens uppdragsbeskrivning gör både ägare och verksamhet väl rustad för framtiden genom ett förtydligande av verksamhetens allmännyttiga uppdrag. Parallellt under 2010 har verksamhetens operativa styrdokument arbetats om och kompletterats till att utgöra en aktuell affärsplan anpassad till en ny omgivning. Affärsplanen tar avstamp i visionen att stadsnätet utgör Porten till allt möjligt. Stadsnätets arbete mot visionen utgörs i grunden av att skapa Tillträde till Boråsarna, vilken tjänar som verksamhetens mission. Affärsplanen har också resulterat i att en ny kommunikationsplattform har utvecklats ur det grundläggande uppdraget. Namnet och varumärket SplitVision motsvarar verksamhetens komplexa uppdrag som ställer krav på mångsidighet och anpassningsförmåga. SplitVision kommer inledningsvis att utgöra etiketten på stadsnätets operatörsneutrala utbud och därmed på sikt utgöra verksamhetens enda varumärke. Inom Stadsnäts organisation har mycket resurser och energi avsatts åt att skapa nya strukturer för verksamhetens tekniska kundservicefunktioner. Riktlinjer för hur stadsnätets Network Operation Center (NOC) skall verka har upprättats genom ett internt projekt, som löpt parallellt med ordinarie verksamhet under största delen av 2010. Utfallet av projektet kommer att resultera i att organisationens kundfokus utvecklas till en ny nivå. Under året har även bytet av det för verksamheten viktiga GIS-systemet avslutats. Systemet är stadsnätets huvudsakliga verktyg för dokumentation av den fysiska infrastrukturen. Övergången till ett modernt system anpassat till verksamheten öppnar många framtida dörrar för dokumentationen av stadsnätet och verksamheten. Genom samarbetet med Västlänk är stadsnätet i Borås fysiskt och organisatoriskt sammankopplat med ett tjugotal andra stadsnät i Västra Götaland. Genom erfarenhetsutbyte och samverkan utgör klustret ett nödvändigt alternativ för nationella operatörer som söker förbindelser på ett regionalt plan. Genom Västlänk för Stadsnät en kontinuerlig dialog med landets mest frekventa köpare av förbindelser, för att säkerställa att stadsnäten kan erbjuda vad marknaden efterfrågar. Exempelvis har den förestående utbyggnationen av nästa generations mobiltelefonnät ställt krav på samverkan i regionen för att kunna möta den snabba utbyggnadstakten. Affärsområde Stadsnät har under året även varit delaktiga i utvecklingen av samarbetsformen benämnd Västlänk, vilken kommer att realiseras under 2011. Fastighetsägarmarknad Markexploatörer, byggherrar, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och övriga fastighetsägare utgör viktiga partners för stadsnätsverksamheten i vår strävan efter att ge tillträde till Boråsarna. Stadsnät har under 2010 utvecklat arbetet mot gruppen genom att söka långsiktiga lösningar där investeringströskeln sänks samtidigt som valfriheten för individer och företag inte begränsas. Genom att skilja på den fysiska infrastrukturen Operatörsskåp. och tjänsteinnehållet i nätet har det totala erbjudandet vässats, vilket samtliga inblandade aktörer i stadsnätets framväxt gynnas av. Såväl fastighetsägare som tjänsteleverantörer och slutkunder har visat sig uppskatta möjligheten. Operatörsmarknad De aktörer på marknaden, som i olika former förvaltar egna nät, kan delas in i tre olika grupper. De nationella operatörerna äger och driver nationell infrastruktur. De lokala IT-bolagen konkurrerar genom lokal närvaro och helhetslösningar dels regionalt men kanske främst på Boråsmarknaden. Den sista kundgruppen utgörs av stora företag, myndigheter och organisationer som opererar egen infrastruktur. Stadsnätets nav Serverhotellet Berget tjänar som huvudsakligt gränssnitt mot operatörsmarknaden, men även mot tjänsteleverantörsmarknaden. Intresset i anläggningen är fortsatt stort på marknaden. Anläggningens stordriftsfördelar medför en väsentligt lägre investeringströskel för operatörer och tjänsteleverantörer som vill etablera sig i Borås, jämfört med om de skulle investera i en egen anläggning. För stadsnätets del innebär anläggningens navfunktion infrastrukturella stordriftsfördelar och samordningsvinster, i jämförelse med att leverera motsvarande mängd förbindelser på flera olika platser kommunen. Svartfiber utgör den huvudsakliga produkten för nationella operatörer och försäljningen fortsätter att vara framgångsrik. Genom Svenska Stadsnätsföreningens verktyg kallat CESAR erbjuder stadsnätsbranschen ett gemensamt gränssnitt mot nationella operatörskunder vilket har resulterat i fortsatt framgång under 2010. Affärsområdet har genom Västlänk under året arbetat aktivt tillsammans med nationella operatörer i samband med flera olika affärer, där Stadsnät siktar på att med svartfiberprodukten få en underleverantörsroll under 2011. Genom produkten Stadsnät Fiber erbjuds såväl nationella operatörer som lokala IT-bolag möjligheten att köpa stabila och prisvärda fiberförbindelser till slutkunder, exempelvis i form av företag eller bostadsrättsföreningar. Produkten sänker etableringströskeln för främst lokala och regionala köpare av förbindelser, som normalt inte kan tillgodoräkna sig nödvändiga stordriftsfördelar för svartfiber. Försäljningen är fortsatt framgångsrik, mycket tack vare ett eskalerande behov av bandbredd i slutkundsledet. Tjänsteleverantörsmarknad Ett växande kundsegment utgörs av specialiserade tjänsteleverantörer, som inte kan hyra egen förbindelse till kunden utan är beroende av den sänkta etableringströskel som ett öppet stadsnät innebär. Under 2010 har specialiserade leverantörer för bredband och telefoni levererat i stadsnätet. Privatmarknad Målgruppen på privatkundsmarknaden utgörs av såväl boende i stadsnätsanslutna fastigheter som invånare i Borås Stad, genom traditionella internetanslutningar via telefoninätet (ADSL). Andelen bredbandskunder i stadsnätsanslutna fastigheter ligger på en jämn nivå men där strömningarna mot högkapacitetsprodukter är fortsatt tydliga. På en marknad som kännetecknas av konkurrens och mångfald har frånfallet av ADSLkunder bromsats upp under året, även om trenden fortfarande är negativ. Konkurrensen kommer främst från aktörer med förpackningsövertag som kan förpacka sin ADSL-produkt tillsammans med TV- eller telefonitjänster. 10 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 11

ÅRSREDOVISNING FÖR BORÅS ELNÄT AB 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BORNET Tekniska nyckeltal Tjänsteleverantörer i stadsnätet Bahnhof Bredband2 CSIT DGC Access Fantastiskt Grandin ITC IP-Only Make IT Net@Once Office IT Partner PCL Data Premium Registrations Pulsen Production Switch IT & Telefoni SYSteam TDC Tele2 Telenor TeliaSonera Teracom Trafikverket ICT Nyckeltal stadsnätet 2010 2009 2008 Boråsbaserade tjänsteleverantörer 9 8 7 Övriga tjänsteleverantörer 12 22 11 CORE-noder 6 6 6 Förlagd fiberkabel (km) 48,8 34,9 33,9 Anslutna fastigheter 752 697 671 DSL-stationer 27 27 27 Styrelsen och verkställande direktören för Borås Elnät AB, organisationsnummer 556527-5582, avlämnar härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2010. Allmänt Borås Elnät AB ägs sedan 1997-12-22 av Borås Stadshus AB som är moderbolag i en av Borås Stad helägd koncern. Ägardirektiv Bolaget har till uppgift att trygga elförsörjning och datakommunikation som båda utgör viktiga delar i samhällets infrastruktur. Uppgiften är också att skapa en plattform för fri konkurrens på el- och datakommunikationsmarknaden. Bolaget ska: Med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande främja distribution av el inom vårt koncessionsområde. Äga, driva och utveckla ett leverantörsoberoende kommunnät för datatjänster. Medverka i planeringsprocessen och utbyggnaden av den kommunala infrastrukturen. Se till att verksamheten åstadkommer minsta möjliga miljöpåverkan. Bolaget har i hög grad levt upp till dessa direktiv under verksamhetsåret. Verksamheten Borås Elnäts huvuduppgift är att distribuera elenergi. Eldistributionen, som är ett monopol organiserat som eget affärsområde, sker huvudsakligen från mottagningspunkter i det regionala kraftnätet men också från en lokal kraftproduktionsanläggning. Distributionsområdet omfattar Borås centralort samt Frufällan, Brämhult, Gånghester och Målsryd samtliga inom Borås Stad. Det ger en täckning motsvarande cirka 75 % av kommunens elnätskunder. Fastställande av tariffer (nätavgifter) sker utifrån kravet på kostnadsriktighet, i den bemärkelsen att varje kundkategori ska betala en avgift som motsvarar de kostnader den föranleder. Merparten av kostnaderna för nätavgiften är beroende av den kapacitet som ställs till kundens förfogande. Bolagets andra affärsområde Bornet (från och med 2011-01-01 namnändrat till Affärsområde Stadsnät) tillhandahåller en infrastruktur för datakommunikation med en nåbarhet inom hela kommunen. Affärsområdets tillväxt har planat ut men lönsamheten har ändå överträffat förväntad nivå. Planerade och genomförda investeringar är till största delen säkrade av ingångna affärsavtal. Därutöver utför bolaget också elentreprenader och service inom serviceavdelningen. Inriktningen är i första hand uppdrag för de interna behoven men också externt, främst belysningsarbeten mot Gatukontoret i Borås Stad. Miljö Borås Elnät har alltid arbetat med att minimera miljöstörande påverkan på vår omgivning. Under 2009 startades ett arbete som fortgår och som syftar till att miljöcertifiera bolaget enligt ISO 14001. Riskfaktorer Viss samhällsutveckling kan påverka bolaget negativt genom att vi tvingas anlägga, alternativt flytta, anläggningar inom områden där motsvarande intäkter inte finns eller initialt saknas helt. Vi hanterar dessa genom ett intimt samarbete med Borås Stad, där vi presenterar olika scenarios med de ekonomiska risker och möjligheter som finns att ta hänsyn till. Förlustenergi utgör en stor andel av bolagets årliga kostnader och kan variera kraftigt från år till år. Vi tillämpar en försiktighetsprincip som går ut på att aktivt följa marknadspriset på elbörsen NordPool. Vi söker en, vad vi bedömer vara rimlig nivå, i förhållande till historik och prognoser om framtida prisutveckling. När vi ser att marknadsläget sammanfaller med vår analys upphandlar vi el för en längre tidsperiod och undviker därigenom stora svängningar under året eller mellan åren. Elnätsföretagen kommer att få en ny typ av prisreglering 2012, ExAnte - Förhandsreglering. Modellen bygger på att elnätföretagen i mars 2011 för första gången rapporterar in ett antal grunddata till Energimarknadsinspektionen. Uppgifterna ligger sedan till grund för myndighetens fastställande av bolagens intäktsram för den kommande fyraårsperioden. Den föregående regleringen, känd som Nätnyttomodellen, har nu avvecklats. Fram till och med 2011 kommer varje enskilt bolag att granskas efter de verksamhetsuppgifter som årligen lämnas in. Resultatet av granskningen för år 2009, som meddelades under hösten 2010 innebar inte någon kritik från myndigheten. Viktiga händelser under året Vi har, trots en mycket kall vinter såväl i årets början som slut, nått en god leveranssäkerhet även 2010. Det är glädjande att vi tydligt kan se effekter av kablifieringsprojektet och vårt omfattande investeringsprogram i kombination med vår planering av driftstrategiska investeringar. Våra anläggningar och nät håller en god kvalitet baserad på moderna tekniska lösningar. Projektet med att ersätta ca 40 000 gamla elmätare med nya fjärravlästa, som färdigställdes i god tid före den 1 juli 2009, slutrapporterades i slutet av 2010. Den budgeterade kostnaden för projektet var MSEK 80 och utfallet stannade på strax under MSEK 60. Ett långsiktigt avtal gällande garantier har också tecknats med leverantören. Det innebär att vi är ekonomiskt säkrade under elmätarnas hela avskrivningstid. Det på privatkundsmarknaden, för datakommunikation, nyligen etablerade Öppet Stadsnät har fått en helt ny kommunikationsplattform som presenterades i slutet av året. Varumärket SplitVision kommer successivt att ersätta varumärket Bornet som kommer att fasas ut. Genom förändringar i konkurrenslagstiftningen kommer kommunala aktörer på sikt inte att kunna operera som tjänsteleverantörer och Bornet kommer därför att upphöra med sin försäljning av internet, TV och telefoni. Vi genomförde per den första april 2010 en genomsnittlig prishöjning på nätavgifterna om 8 % vilket motsvarar ca 6 % på årsbasis. Prishöjningen som främst berörde de fasta avgifterna motiveras bland annat av en kraftig 12 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE forts. EKONOMISKA NYCKELTAL Belopp i tusental kronor om inte annat anges. taxehöjning på hela 19 % i Vattenfalls överliggande regionnät. Det på privatkundsmarknaden för datakommunikation nyligen etablerade Öppet stadsnät har fått en helt ny kommunikations-plattform som presenterades i slutet av året. Varumärket SplitVision kommer successivt att ersätta varumärket Bornet som kommer att fasas ut. Genom förändringar i konkurrenslagstiftningen kommer kommunala aktörer på sikt inte att kunna operera som tjänsteleverantörer och Bornet kommer att upphöra med sin försäljning av Internet, TV och telefon. Den senaste kundundersökningen (NKI okt/nov 2010) visar, trots ett marginellt lägre totalresultat jämfört med 2009, att bolagets kunder är långt mer nöjda med Borås Elnät än övriga undersökta branschbolag i genomsnitt. Omsättning och resultat Omsättning under 2010 uppgick till MSEK 204,7 (196,6) medan rörelseresultatet före finansiella poster var MSEK 34,0 (36,3). Av nettoomsättningen utgjorde MSEK 155,7 (80,4 %) intäkter från affärsområde Elnät. Affärsområde Bornet svarade för resterande andel. Energiomsättningen i elnätet uppgick till 662 GWh (633 GWh), vilket är en ökning med 3,9 % mot föregående år. Ökningen kan främst förklaras med det kalla vädret som gav en medeltemperatur långt under det normala. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader var MSEK 27,6 (29,3) vilket överträffar budget och till stor del beror på högre energiomsättning och lägre kapitalkostnader än beräknat. Framtidsutsikter Dagens och framtidens samhälle har höga förväntningar på leveranssäkerhet. Vi står inför en samhällsförändring där klimathotet innebär satsningar på förnyelsebar produktion och omställning från fossila till förnyelsebara bränslen. Detta ställer höga krav på framtidens infrastruktur. Elnätsverksamheten är idag väl konsoliderad men direkta och indirekta krav ifrån myndigheter utgör ett hot. Detta i form av ökade krav på fjärravläsning och avbrottsersättning samt 24 timmars leveranssäkerhetskrav. Till detta kan läggas omfattande krav på investeringar i form av infrastruktur på grund av samhällsutvecklingen samt andra kommande framtida krav, vilka kan leda till ökad finansiell risk för elnätsbolaget och en försämrad lönsamhet på sikt. Vi ser fortsatta satsningar som fokuserar på ytterligare förbättring av leveranskvaliteten, genom analyser av nät och material, rätt underhåll, god framförhållning i samhällsplaneringen samt genom att skapa effektiva lösningar inom både teknik och processer. Fortsatt kraftigt höjda taxor från Svenska Kraftnät leder till stora prishöjningar också för Regionnätet och för 2011 är bolagets kostnadsökning 14,2 %. Vår bedömning är att vi kommer se fler prishöjningar uppemot dessa nivåer de närmast åren. Vi kan inte alltid räkna med att vi i vår tur kan genomföra motsvarande taxehöjningar, vilket också kan påverka lönsamheten. Affärsområde Bornet (från och med 2011-01-01 namnändrat till Affärsområde Stadsnät) är mitt uppe i processen att lämna tjänsteförsäljning på privatmarknaden. Hela branschen rustar för en övergång till öppna stadsnät. Vi befinner oss nu i övergången för att byta affärsmodell. Denna process bedöms ta cirka två till tre år och är beroende av befintliga avtal, förändringar i teknik samt ledtider för ombyggnation i kundledet. Den mjuka övergången bedöms minska såväl teknisk som ekonomisk risk i projektet och vi har goda erfarenheter av affärsmodellen från företagsmarknaden, även om förändringen sannolikt kommer att ha en något negativ påverkan på lönsamheten. Eventuella nya konkurrensbegränsningsregler, eller förändrade tolkningar av befintliga regler kan också komma att påverka och bolaget följer denna process mycket noga, för att på bästa sätt navigera när ny praxis ska etableras. Investeringar Investeringarna för 2010 budgeterades till MSEK 97,7 men uppgick till MSEK 39,7 (54,0). Förklaring till minskningen är främst att projektet med byggande av den nya mottagningsstationen på Sjöbo försenades, viket förskjuter huvuddelen av investeringen till 2011. Av årets investeringsutgifter utgjorde nyanläggning och förstärkning av elnät MSEK 32,5 (45,2) och Bornet MSEK 7,0 (MSEK 7,3). Inventarie- och verktygsinvesteringar mm uppgick därutöver till sammanlagt MSEK 0,2 (MSEK 1,5). Styrelsearbetet under 2010 Bolagets styrelse består av nio ledamöter (en vakant), nio suppleanter samt tre arbetstagarrepresentanter. VD och ledningsgrupp deltar i styrelsen såsom föredragande. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning. Under året har styrelsen sammanträtt vid åtta tillfällen. Förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets förlust på -68 kkr tillsammans med balanserad förlust på -21 kkr överförs i ny räkning. Koncernbidrag har lämnats med 15 886 kkr. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning 2010 2009 2008 2007 2006 Omsättning 204 697 196 552 189 656 170 511 158 906 Resultat före dispositioner och skatt 27 559 29 251 25 291 18 799 16 282 Årets resultat -68-61 -43-18 -6 Balansräkning Balansomslutning 613 201 583 943 585 614 538 405 522 702 Obeskattade reserver 98 401 86 660 81 521 70 187 52 389 Eget kapital 69 911 69 977 70 038 70 081 70 099 Övriga nyckeltal Omsättning per anställd 2 766 2 520 2 417 2 192 2 011 Rörelsemarginal, % 1) 16,6 18,5 17,7 16,1 14,6 Resultatmarginal, % 2) 13,5 14,9 13,2 11,0 10,2 Räntabilitet på totalt kapital, % 3) 5,8 6,3 6,1 5,3 4,6 Räntabilitet på eget kapital, % 4) 20,0 22,2 20,3 16,5 15,2 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5) 9,5 11,2 11,6 10,0 8,8 Kassalikviditet, % 6) 43 37 42 52 58 Soliditet, % 7) 23,2 22,9 22,2 22,4 20,6 Eget kapital av omsättningen, % 8) 69,6 68,1 68,1 70,5 67,9 Tillgångarnas omsättningshastighet, ggr 9) 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 10) 5,0 4,9 3,8 3,0 3,2 Skuldränta, % 11) 1,3 1,5 1,9 2,2 1,7 Skuldsättningsgrad, % 12) 336 341 355 346 385 Definitioner: 1) Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av omsättningen 2) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av omsättningen 3) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balansomslutning 4) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balans för summa eget kapital plus 73.7 % av de obeskattade reserverna 5) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet för summan av ingående och utgående balansomslutning minus icke räntebärande skulder 6) Omsättningstillgångar minus pågående arbeten i procent av de kortfristiga skulderna 7) Eget kapital plus 73.7 % av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen 8) Eget kapital plus 73.7 % av obeskattade reserver i procent av omsättningen 9) Omsättning dividerad med balansomslutningen 10) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i förhållande till de finansiella kostnaderna 11) Räntekostnaderna i procent av summa skulder plus 73.7 % av de obeskattade reserverna 12) Summa skulder plus 26.3 % latent skatteskuld av obeskattade reserver i förhållande till eget kapital plus 73.7 % av de obeskattade reserverna 14 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 15

RESULTATRÄKNING Belopp i tusental kronor. BALANSRÄKNING Belopp i tusental kronor. 2010 2009 Rörelsens intäkter Nettoomsättning not 1 193 745 185 672 Förändring pågående arbete 380-1 630 Aktiverat arbete för egen räkning 5 421 7 859 Övriga rörelseintäkter not 2 10 572 12 510 Summa 210 118 204 411 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 54 345 49 362 Övriga externa kostnader not 3 44 185 37 652 Personalkostnader not 4 41 214 44 363 Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar not 5 36 355 36 690 Summa 176 099 168 067 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 404 448 Räntekostnader not 6 6 864 7 541 Resultat efter finansiella poster 34 019 36 344 Bokslutsdispositioner Förändring avskrivningar utöver plan -11 741-5 139 Lämnat koncernbidrag -15 886-24 173 Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat not 7 27 559-68 - -68 29 251-61 - -61 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt not 8 3 608 3 922 Aktiverade utgifter för dataprogram not 9 3 681 4 390 Summa 7 289 8 312 Materiella anläggningstillgångar Mark not 10 1 436 1 436 Tekniska anläggningar och maskiner not 11 447 123 441 904 Inventarier, verktyg och installationer not 12 4 318 5 185 Summa 452 877 448 525 Summa anläggningstillgångar 460 166 456 837 Omsättningstillgångar Pågående arbeten 1 609 1 229 Summa 1 609 1 229 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 128 922 104 453 Fordringar hos koncernföretag 383 162 Övriga fordringar 25 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 13 22 093 21 257 Summa 151 423 125 875 Kassa och Bank 3 2 Summa omsättningstillgångar 153 035 127 106 SUMMA TILLGÅNGAR 613 201 583 943 16 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 17

KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tusental kronor. EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital not 14 Bundet eget kapital Aktiekapital (200 aktier) 20 000 20 000 Reservfond 50 000 50 000 Summa 70 000 70 000 Ansamlad förlust Balanserad vinst -21 40 Årets resultat -68-61 Summa -89-21 Obeskattade reserver not 15 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 98 401 86 660 Summa 98 401 86 660 Långfristiga skulder Skuld till Borås Stad not 16 90 000 90 000 Förutbetalda anslutningsavgifter 1 565 1 245 Summa 91 565 91 245 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit not 17 100 479 115 949 Leverantörsskulder 26 044 19 572 Skuld till koncernföretag 73 148 66 127 Övriga skulder 146 727 125 013 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 18 6 926 9 400 Summa 353 324 336 061 2010 2009 Löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 27 559 29 251 Avskrivningar 36 355 36 355 36 690 65 941 Betald skatt 0 0 Kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet 63 914 65 941 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/minskning (+) av pågående arbeten -380 1 630 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar -25 548 17 381 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder 32 735-71 492 Summa 6 807-52 481 Kassaflöde från den löpande verksamheten 70 721 13 460 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0-2 791 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -39 684-51 237 Kassaflöde från investeringsverksamheten -39 684-54 028 Finansieringsverksamheten Upptagna lån -15 150 74 742 Amortering av lån 0-10 000 Lämnat koncernbidrag -15 886-24 173 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde -31 036 1 40 569 1 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 613 201 583 943 Likvida medel vid årets början 2 1 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Likvida medel vid årets slut 3 2 STÄLLDA PANTER Inga Inga ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga Tilläggsupplysningar Likvida medel 3 2 Bank-/Kassatillgodohavanden Betald ränta 6 864 7 541 Erhållen ränta 404 448 18 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 19

NOTER TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Belopp i tusental kronor om inte annat anges. Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag för BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (de s.k. K2-reglerna). Bolaget följer inte uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2) beträffande redovisning av koncernbidrag. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden efter avdrag för värdeminskning i form av avskrivningar enligt plan. Nedskrivning av anskaffningsvärde sker vid bestående värdenedgång. Avskrivningstiderna, som beräknas återspegla tillgångarnas nyttjandeperiod, är följande: Tekniska anläggningar och maskiner Mottagningsstationer Fördelningsstationer Nätstationer Region-, fördelnings- och lågspänningsledningar Kommunikationsledningar Driftkontrollsystem Reservkraftverk Aktiva komponenter i kommunikationssystem, Stamnät Aktiva komponenter i kommunikationssystem, Accessnät Inventarier, verktyg och installationer Geografiskt informationssystem, installation och utrustning Kontorsinventarier Servicefordon Fordon, övriga Datorutrustning Verktyg Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt, Kommunikationsledning (fiber) enligt 20-årsavtal Aktiverade utgifter för dataprogram 25 år 25 år 25 år 35 år 20 år 10 år 10 år 5 år 3 år 5 år 10 år 8 år 5 år 3 år 3 år 20 år 5 år Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokförda skattemässiga avskrivningar redovisas i resultaträkningen som bokslutsdisposition och i balansräkningen som ackumulerade avskrivningar utöver plan. Anskaffningar av enskilda maskiner och inventarier, vars anskaffningsvärde understiger 20 kkr, kostnadsförs i sin helhet anskaffningsåret. Aktiverat arbete för egen räkning Eget arbete på egna anläggningar prissätts till de sammanlagda utgifterna för personal och utgifterna för de övriga interna resurser som erfordras för att bedriva arbetet. Pågående arbeten Pågående arbeten värderas till nedlagda direkta utgifter. Av försiktighetsskäl resultatavräknas inte pågående arbeten på balansdagen utan först när de färdigställs. Posten avser externa kunder. Fordringar Fordringarna upptas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Några fordringar och skulder i utländsk valuta finns inte. Reservering av osäkra fordringar sker när de är förfallna med mer än tre månader. Övriga tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden. Intäkter Försäljning av eldistribution och kommunikationsnättjänster redovisas som intäkt vid leveranstidpunkt. Utförda entreprenader intäktsredovisas vid färdigställandet. Försäljning redovisas netto efter moms. Anslutningsavgifter för eldistribution redovisas som en intäkt till den del som intäkten inte täcker framtida åtaganden. Övriga intäkter redovisas enligt följande: Andra avgifter och ersättningar - i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd Hyresintäkter - i den period uthyrningen avser Ränteintäkter - i enlighet med effektiv avkastning. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter som vart och ett uppgår till väsentligt belopp och innebär ett framtida åtagande aktiveras i balansräkningen. Periodiseringen av dessa görs på tio år. Kostnader för forskning och utveckling Utgifter i FoU-projekt som drivs i egen regi eller gemensamt via branschföreningen kostnadsförs löpande. Koncernuppgifter Borås Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Borås Stadshus AB, org nr 556547-5646, med säte i Borås. Moderbolaget ägs av Borås Stad. Av årets totala kostnader för inköp respektive totala intäkter avser värdemässigt 5,6 % av inköpen och 3,5 % av intäkterna andra företag inom den koncern där Borås Stadshus AB är moderbolag. 1. Nettoomsättning per affärsområde 2. Övriga rörelseintäkter 3. Övriga externa kostnader 4. Personalkostnader Medelantalet anställda varav kvinnor Antal ordinarie styrelseledamöter varav kvinnor Antal styrelsesuppleanter varav kvinnor 2010 2009 Antal kvinnor i Företagsledningen 2 1 Total sjukfrånvaro Varav långtidssjukfrånvaro (60 dgr eller mer) 74 18 10 2 10 3 5,3 % 3,8 % 78 18 11 4 10 3 2,7 % 1,5 % Sjukfrånvaro för män 5,2 % 3,3 % Sjukfrånvaro för kvinnor 5,9 % 1,0 % Sjukfrånvaro anställda -29 år 2,6 % 1,5 % Sjukfrånvaro anställda 30-49 år 1,4 % 1,9 % Sjukfrånvaro anställda 50-65 år 10,1 % 4,0 % Styrelse och VD Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader 2010 2009 Affärsområde ELNÄT 155 749 148 777 Affärsområde BORNET 37 996 36 895 Summa 193 745 185 672 2010 2009 Administrativa tjänster 5 683 7 174 Avgifter för slutavläsning vid flytt 1 459 1 532 Från partners vid ombyggnad och samförläggning 708 997 Hyresintäkter 723 893 Övrigt 1 999 1 914 Summa 10 572 12 510 2010 2009 Arvode till revisor, KPMG 112 90 varav revisionsuppdrag 75 73 övriga uppdrag 37 17 Summa 1 355 1 328 920 435 146 910 418 132 20 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 21

NOTER NOTER Övriga anställda Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader 25 858 12 008 3 332 Enligt VD:s anställningsavtal utgår, vid uppsägning från bolagets sida, sex månaders uppsägningstid. VD tillförsäkras tjänstepensionsrätt och trygghetsförsäkringar enligt samma regler och villkor som tillämpas för övriga anställda. Lönebidrag har 2010 erhållits med 44 kkr (134 kkr) 26 731 14 034 4 836 Summa 37 866 40 765 Samtliga Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader 26 778 12 443 3 478 27 641 14 452 4 968 Summa 39 221 42 093 9. Aktiverade utgifter för dataprogram Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 7 663 4 872 Nyanskaffningar 0 2 791 Summa 7 663 7 663 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -3 273-2 451 Årets avskrivningar enligt plan -709-822 Summa -3 982-3 273 Redovisat värde vid periodens slut 3 681 4 390 5. Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 2010 2009 Nyttjanderätt 314 314 Aktiverade utgifter för dataprogram 709 822 Tekniska anläggningar och maskiner 34 424 34 739 Inventarier, verktyg och installationer 908 815 Summa 36 355 36 690 10. Mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 436 1 416 Nyanskaffningar 0 20 Redovisat värde vid perioden slut 1 436 1 436 6. Räntekostnader 2010 2009 Räntekostnader, Borås Stad 6 485 7 225 Övrigt 379 316 Summa 6 864 7 541 11. Tekniska anläggningar och maskiner Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 771 190 721 531 Nyanskaffningar 39 643 49 659 Summa 810 833 771 190 7. Resultat efter finansiella poster per affärsområde 2010 2009 Affärsområde ELNÄT 25 113 27 121 Affärsområde BORNET 2 446 2 130 Summa 27 559 29 251 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -329 286-294 546 Årets avskrivningar enligt plan -34 424-34 740 Summa -363 710-329 286 Redovisat värde vid periodens slut 447 123 441 904 Ackumulerat anskaffningsvärde har reducerats med 4.5 Mkr avseende erhållna bidrag. 8. Nyttjanderätt Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut 6 276 6 276 Summa 6 276 6 276 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -2 354-2 040 Årets avskrivningar enligt plan -314-314 Summa -2 668-2 354 Redovisat värde vid periodens slut 3 608 3 922 12. Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 23 660 22 100 Nyanskaffningar 41 1 560 Summa 23 701 23 660 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -18 475-17 660 Årets avskrivningar enligt plan -908-815 Summa -19 383-18 475 Redovisat värde vid periodens slut 4 318 5 185 22 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 23

NOTER 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Borås 2011-03-04 Upplupna elnätavgifter 19 621 18 952 Förutbetalda leverantörsfakturor 2 472 2 305 Johan Medelius Ordförande Mohamed Ben Maaouia Vice ordförande Frida Edberg Ledamot Summa 22 093 21 257 Sokol Demaku Ledamot Eike Jünke Ledamot Uno Jöelaid Ledamot 14. Eget kapital Aktiekapital Reservfond Ansamlad förlust Vid årets början 20 000 50 000-21 Årets resultat -68 Joakim Malmberg Ledamot Tommy Andersson Arbetstagarrepresentant, SKTF Nina Talbrant Ledamot Reijo Tupala Arbetstagarrepresentant, SEKO Håkan Engblom Verkställande direktör Vid årets slut 20 000 50 000-89 15. Obeskattade reserver REVISIONSBERÄTTELSE Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Anläggningstillgångar 98 401 86 660 Av obeskattade reserver utgör uppskjuten skatteskuld (Redovisas ej i Balansräkning) 25 879 22 792 16. Lån Borås Stad Reverslån hos Borås Stad 90 000 90 000 Varav amorteringsfritt. Innebärande att denna del förfaller senare än fem år från balansdagen 90 000 90 000 17. Checkräkningskredit 18. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Beviljad kreditlimit hos Borås Stad 250 000 200 000 Outnyttjad kredit -149 521-84 051 Utnyttjat belopp 100 479 115 949 2010-12-31 2008-12-31 Upplupna löne- och pensionskostnader 2 702 2 387 Arbetsgivaravgifter 1 407 1 322 Upparbetade investeringsutgifter 0 2 825 Förutbetalda intäkter 2 427 2 695 Övrigt 390 171 Summa 6 926 9 400 Till årsstämman i Borås Elnät AB Org nr 556527-5582 Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Borås Elnät AB för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 13 25. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar, som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen, samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Min revisionsberättelse har lämnats 2011 Thomas Bohlin Auktoriserad revisor 24 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 25

FÖRETAGSLEDNING STYRELSE Ledningsgruppen svarar för omvärldsbevakning, strategiska utvecklingsfrågor och beslut kring dessa, samt styrelse- och ägarfrågor. Borås Elnät AB har en av Borås Stad politiskt tillsatt styrelse. Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och nio ersättare, samt företagets representanter. STYRELSE Övre raden från vänster: Joakim Malmberg (fp) Sokol Demaku (s) Eike Jünke (m) FÖRETAGSLEDNING Bertil Thilander, Affärsområdeschef Elnät David Björklund, Affärsområdeschef Stadsnät Lotta Bohlin, Kundtjänstchef Åsa Hilmersson, Personalutvecklare Per Gottfridsson, Verksamhetsutvecklare Kenneth Helin, Ekonomichef Håkan Engblom, VD Nedre raden, från vänster: Johan Hallberg (s) ersättare Monica Hermansson Friedman (m) ersättare Andreas Ahagen (c) ersättare STYRELSE STYRELSE Övre raden, från vänster: Johan Medelius (m) ordförande Mohamed Ben Maaouia (s) vice ordförande Uno Jöelaid (m) Övre raden från vänster: Klas Gillberg (väg) ersättare Kent Ölander (v) ersättare Maria Hermansson (väg) ersättare Anne Helin (s) ersättare Nedre raden, från vänster: Lennart Håkansson (s) ersättare Frida Edberg (kd) Nina Talbrant (s) Mattias Ternehäll (m) ersättare Foto: Stens Foto, Sandared Foto: Stens Foto, Sandared Nedre raden, från vänster: Tommy Andersson (SKTF) Ola Ståhl (SKTF) ersättare Reijo Tupala (SEKO) 26 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010 27

ett kommunägt företag Borås Elnät AB, Västerlånggatan 10, Box 1714, 501 17 Borås Tel: 033-35 72 00, Fax: 033-35 73 25, info@boraselnat.se, www.boraselnat.se 28 Borås Elnät AB Årsredovisning 2010

- ett kommunägt företag - KOMPLETTERANDE RESULTATRAPPORTER 2010 PÅ AFFÄRSOMRÅDESNIVÅ

Affärsområde Elnät Resultatrapport 2010 Affärsområde BORNET Resultatrapport 2010 UTFALL 2009 BUDGET 2010 UTFALL 2010 BUDGET 2011 Rörelsens intäkter Eldistribution 130 952 138 330 143 726 149 850 Anslutningsavgifter 2 578 2 500 2 683 2 750 Tillkopplingsavgift, inflyttning 1 532 1 300 1 459 1 300 Övriga externa intäkter 3 135 2 700 2 885 2 700 Externa entreprenader vid Serviceavdelningen 13 617 9 300 9 720 9 300 Interna intäkter 317 470 385 435 Summa intäkter 152 131 154 600 160 858 166 335 Rörelsens kostnader Drift/underhåll och försäljningskostnader 27 354 26 037 29 784 30 808 Material m.m. vid externa entreprenader 12 975 9 000 9 393 9 000 Överliggande nät (Distributionsavgifter till Vattenfall) 28 169 34 000 32 239 36 000 Förlustenergi (Kompensation för "spill" i distributionsnät) 10 814 10 500 10 490 10 500 Myndighetsavgifter (för elberedskap & nätövervakning) 2 366 2 500 2 377 2 500 Kundtjänst, debitering och krav 3 869 6 188 4 459 5 129 Övriga rörelsekostnader exkl. avskrivningar 8 376 9 685 15 634 11 657 Avskrivningar enl. plan på anläggningstillgångar 25 160 27 455 25 941 27 275 Summa rörelsekostnader 119 083 125 365 130 317 132 869 UTFALL 2009 BUDGET 2010 UTFALL 2010 BUDGET 2011 Rörelsens intäkter Komnättjänster 36 053 36 480 35 430 37 022 Anslutningsavgifter 842 1 057 1 364 1 390 Övriga externa intäkter 167 1 690 1 408 Interna intäkter 1 629 1 660 1 781 Summa intäkter 38 691 40 887 39 983 38 412 Rörelsens kostnader Drift/underhåll och försäljningskostnader 21 718 23 382 22 773 21 168 Kundtjänst, debitering och krav 967 1 547 1 115 1 933 Övriga rörelsekostnader exkl. avskrivningar 1 735 2 274 2 766 1 547 Avskrivningar enl. plan på anläggningstillgångar 10 527 9 786 9 451 10 004 Summa rörelsekostnader 34 947 36 989 36 105 34 652 Rörelseresultat Finansiella poster Räntekostnader 1 614 1 873 1 424 2 096 Summa finansiella poster 1 614 1 873 1 424 2 096 3 744 3 898 3 878 3 760 Rörelseresultat 33 048 29 235 30 541 33 466 Resultat efter finansiella poster 2 130 2 025 2 454 1 664 Finansiella poster Räntekostnader 5 927 7 123 5 436 8 332 Summa finansiella poster 5 927 7 123 5 436 8 332 Resultat efter finansiella poster 27 121 22 112 25 105 25 134