tema: forskarutbildning i produktionen

HJÄRNKRAFT tema: forskarutbildning i produktionen 2005 en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté nummer 4 år 2004 Var listig, ringa in och analysera systematiskt Även en bra dag är värd att analysera Olle Steffner, utvecklingschef, Iggesunds Bruk

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2004 Maria blev länken mellan fabriksledning och forskning Minskade kostnader för blekkemikalier och bättre massakvalitet var drivkraften. En leverantör visade en lösning som kunde genomföras snabbt och var billig. Men teamet ute på bruket utvärderade en annan variant och kombinerade med egna idéer där ett förstärkt syrgassteg innan blekning samt effektiviseringar i blekeriet blev resultatet. Vi gjorde en egen undersökande studie tillsammans med vår FoU-enhet, berättar Maria Ström, som då var ung forskare och nyanställd processingenjör på Södra Cell Värö. Resultatet blev bättre produktkvalitet och förbättrad ekonomi. Hon blev en sammanhållande länk mellan produktion, FoU och externa forskare. Med egen forskarerfarenhet kunde hon också se till att fabriksledningen snabbt fick ett adekvat beslutsunderlag. Redan när Maria Ström började forska efter civilingenjörsexamen var hon inställd på att börja jobba på något bruk, nära produktionen. Det var miljön och den storskaliga tekniken som lockade. Här finns närheten till produkterna och möjligheten att påverka och vara delaktig i teamen som ständigt optimerade processerna. Samtidigt visste jag att jag måste ha ett djupare kunnande för att kommunicera med FoU-enheter, fabriksledning, produktion, kunder och leverantörer. Att vara länken mellan forskning och fabriksledning och samtidigt ha beställarkompetens när vi investerar i ny teknik, säger Maria. Ex.jobb i Toronto Hon anställdes som processingenjör på Södra Cell Värö i mitten på 1990-talet. Efter examensarbete på universitetet i Toronto, där hon studerat blekning av massa, var hon övertygad om att just massaprocessen skulle bli hennes huvudämne. Efter civilingenjörsexamen 1993 var det också blekning som var i fokus för hennes egen forskning. Hon slutförde sitt lic.arbete i maj 1997, samtidigt som hon jobbade med planeringsarbetet för TCF90 på Södra Cell Värö. TCF90 var ett projekt med en investeringsbudget på runt 80 miljoner där fabriksledningen ville producera bättre massakvalitet till lägre kostnader. När den klorfria tekniken kom i bör- 2 jan av 1990-talet var den dyrare än konventionell blekteknik. Det betalningsincitament som fanns i början för TCF-massa försvann efter ett par år. För att långsiktigt konkurrera måste TCF-tekniken få en bättre produktionskostnad. För Södra Cell Värö var ett alternativ att förstärka blekeriet, vilket också var en av leverantörernas förslag. Förbättrad process Fiberlinjen i den kemiska massaprocessen kan delas upp i kokning, syrgasdeliginifiering och blekning. För att optimera processen krävs att alla delar beaktas och utvärderas tillsammans. Att sänka blekkemikaliekostnaderna innebar sannolikt förändringar i hela fiberlinjen och Maria fick uppdraget att leda förändringsarbetet. Jag har fördelen att ha fabriksspråket eftersom jag har min vardag på bruket. Men jag har också forskarspråket efter mina år på KTH, där jag även samarbetade med flera medarbetare på STFI. Maria hade också skaffat sig specialkunskaper, som hon bl.a. presenterat på internationella blekningskonferenser. Planerades försök Tillsammans med FoU-enheten planerades försök där man kokade massa i korgar placerade i befintliga batchkokare. Försöksmassorna blektes till full ljushet på lab. med olika varianter av syrgasdelignifiering och blekning för att få bästa effekt. Maria diskuterade med forskarkollegor, med erfarna operatörer i kontrollrummen och på fabriksmöten på Värö. Hon analyserade testresultat och kunde, mot bakgrund av sin

egen forskarerfarenhet, göra snabba slutsatser och se signifikanta skillnader i materialet. Med en kort startsträcka, säger hon. En avgörande skillnad var att Maria, med sin forskarutbildning, snabbt kunde navigera mellan relevanta fakta i materialet. Välja bort oväsentligheter och samtidigt ta hänsyn till viktigt material. Slutligen kunde hon presentera en jämförande bild som ett underlag för fabriksledningen, då det fanns tre olika leverantörer involverade: Det blev en sammanställning med ekonomiska och tekniska motiveringar där vi visade alternativa kostnader och utfall och ett förslag till lösning, berättar Maria. Ett par års försprång Idag har det gått några år, Maria har avancerat till processutvecklingschef med ansvar för processutvecklingsgruppen inom den processtekniska avdelningen. Tekniken, som man valde, är idag vardag på nästan alla liknande bruk. Men vi fick ett par års försprång, säger Maria. Sättet att arbeta, med väl utbildad egen personal ute på bruket, som samarbetar med FoU och andra forskare, finns kvar. Idag har vi t ex ett nytt energiledningssystem som vi håller på att implementera. Där vet vi att det finns miljövinster och dessutom mycket pengar att hämta för den som arbetar rätt, säger Maria. Hon tror att det finns en rädsla från vissa chefer att anställa unga civilingenjörer med forskarerfarenhet på bruken, en oro för att inte kunna erbjuda utmaningar i vardagen. Idag är Maria processutvecklingschef på Södra Cell Värö. Men det ger företaget en unik beställarkompetens och bruket får en företrädare med andra på bruket som har lång proenheter. En nyttig länk i ett team tillsammans i alla kontakter med andra forskare, menar duktionserfarenhet. En person som inte Maria. En kritisk person som kan företräda köper första bästa förslag till lösning när leverantörer visar tjusiga fabriken i kontakter med kunder och FoU- prospekt. 3

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2004 Med nyfikenheten som drivkraft Som forskare tränas du att ifrågasätta och jobba systematiskt och du uppmuntras att titta på samma fråga ur flera olika vinklar. - Just den erfarenheten behöver vi inom pappers- och massaindustrin där även till synes små förbättringar kan betyda mycket för ekonomin, menar utvecklingschefen på Iggesunds Bruk, Olle Steffner. Han ser hur forskarerfarenheten vässar förmågan att skilja på tro och vetande. - Det handlar ofta om arbetssättet, ett kritiskt förhållningssätt till fakta, att kunna bekräfta och förkasta. Att vara listig, ringa in och jobba systematiskt, säger han. Nyfikenhet och viljan att förstå och beskriva återkommer ofta när vi diskuterar forskarerfarenhet på Iggesunds Bruk. Men också ett djupkunnande som vi kan dra nytta av på olika sätt, berättar Olle. Vid process- och produktutveckling behövs ofta djupkunnande för att vrida ur de där sista procenten som kan betyda mycket för ekonomin i slutändan. Ombyggnader och andra större förändringar innebär ofta tekniska risker, särskilt om man vill ligga i framkant, produkt- och processmässigt. Då behövs djupkunnande kombinerat med den praktiska erfarenheten och behoven på bruket och det är en styrka att ha detta inom organisationen, säger han. Processingenjör Anna Lundh är processingenjör på Iggesunds Bruk. Hon har en teknisk licentiatexamen inom pappersfysik bakom sig innan hon började som projektledare på Holmen Paperboard Development Centre. Idag är hon utlånad till kartongproduktionen. Här jobbar hon i team där olika erfarenheter möts. Från forskningen har jag lärt mig att inte dra en snabb slutsats från bara två staplar, säger Anna. Att inte ändra processparametrar i maskinen utan att i detalj försöka förstå varför. Hon arbetar med ytbehandling av kartong, och processer som påverkar ytan. Det senare kräver t ex fundamental kunskap om torkningsprocessen. Gunnar Forsgren jobbar med sensorisk bedömning av lukt och smak. Producerar vi världens bästa kartong ska vi också ha en mätmetod som är världens bästa, menar han. Men framför allt är det viktigt att aldrig bara acceptera vad vi gör utan också veta varför vi gör det, säger hon. Att vilja gå vidare och gräva ännu djupare, även när det går bra. Att hålla frågeställningar vid liv orka ställa frågor; varför gick det bra? Gunnar Forsgren mäter lukt och smak i relation till förpackningen. Inom Iggesund finns idag ett lab. som är ackrediterat för mänskliga bedömningar där extern personal smakar, luktar och bedömer. Han har en licentiatexamen inom området gassensorer som skulle användas för denna typ av bedömningar. Ett konkret resultat blev att företaget nu avstår från snabba elektroniska sensorer, trots förfrågningar från kunder: Vi vet att den metodiken ännu inte är nog känslig och tillförlitlig, säger Gunnar Forsgren. En del av hans arbete ägnas åt att mäta barriärskikts aromtätande förmåga och i hans arbetstid ingår forskning som en del. Det gäller att få processen att fungera och dessutom veta vad som händer med nyfikenheten som drivkraft, säger han. Som utvecklingschef vid Iggesunds Bruk är Olle Steffner ansvarig för produktutveckling, analysverksamhet och teknisk service. Vi behöver personer som är tränade att ifrågasätta och jobba systematiskt. Forskarerfarenhet är en styrka i vårt företag, säger han. Projekt som arbetsform Olle Steffner är utvecklingschef och ansvarig för produktutveckling, analysverksamhet och teknisk service vid Iggesunds Bruk. Olle har själv en licentiatexamen sedan drygt tio år. Inom Iggesund jobbar vi mycket i projektform, säger han. Vi bygger lag där helheten är bättre än summan av delarna. 4

Metodiken från arbetet med anläggningsprojekt har vi kopierat till att gälla även kvalitetsprojekt och administrativa projekt. Det gör oss flexibla och fokuserade. Men projekten fungerar även som brobyggare mellan avdelningar. Bekräfta eller förkasta I projektarbetet ser han att forskarerfarenhet bidrar med framförallt tre viktiga saker. Det första är att med nyfikenhet utmana gamla sanningar. I vår bransch har de flesta av både processer och industrienheter mer än hundra år på nacken. Känslan av att allt är provat tar gärna överhanden. Men forskarerfarenheten bidrar till att alla så har vi alltid gjort och så har vi aldrig gjort blir ifrågasatta tills att vi gör på det bästa sättet. Vi ser även att arbetssättet blir mer systematiskt när före detta forskare ingår i projektgrupperna. Detta är viktigt i synnerhet när problemen är komplexa. Slutligen är forskningsarbete inriktat på att bekräfta eller förkasta samband och att dokumentera dessa. Vi förbättrar vår kunskapsbank kontinuerligt. De flesta kvalitetsprojekt här vid Iggesund börjar med att man går tillbaka till gamla arbeten inom samma område. Projekten får en flygande start när vi kan utgå ifrån gamla utredningar som är ordentligt genomförda. Forskarutbildning en styrka Rekrytering av personal till Iggesunds Bruk har en tydlig inriktning mot högre utbildning, menar Olle Steffner. Med vårt starka fokus på kvalitet är det en förutsättning. Gymnasiekompetens är ett grundkrav för alla nyanställda, och antalet akademiker blir större. Därför är det naturligt att vi även har fler anställda med forskarutbildning, inte bara inom utveckling. Olle har själv erfarenhet från både marknad och produktion och har arbetat bland annat som marknadstekniker och maskinansvarig driftingenjör. På marknaden är forskarerfarenhet en bonus. Internationellt, där forskarutbildning har förhållandevis hög status jämfört med i Sverige, står våra före detta forskare ofta i direktkontakt med kunder i kundprojekt och utredningar. Här vinner vi respekt som leverantör. Han har också råd att ge till blivande doktorer Anna Lundh avlade sin tekniska licentiatexamen inom pappersfysik 1999. Efter några år på Paperboard Development Centre inom Holmen arbetar Anna idag i produktionen vid Iggesunds Bruk. Här tillsammans med Anders Bäckström vid KM1. och licentiater och de företag som skall anställa dem: Det är ett stort kliv från universitetsvärlden till att arbeta i ett tillverkningsföretag. Vill man ta det klivet bör man tidigt börja odla kontakterna med de företag man är intresserad av. Man bör också vara inställd på att anpassa sitt arbetssätt. I bruksmiljön är det ofta snabba ryck, och det sker en ständig omprioritering av resurser mot det som är viktigast för dagen. Detta kan kännas ryckigt, men här gäller det och hänga med och dra i samma riktning som resten av organisationen, menar Olle. Av företagen krävs ett öppet synsätt på olikheter. Att se personal med en varierad bakgrund som en styrka. Men kanske framförallt att sätta alla delar av organisationen i arbete med relevanta uppgifter. De företag som klarar detta blir stärkta av människor med forskarbakgrund, avslutar han. 5

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2004 Niklas Garoff arbetar för Stora Enso i Mönchengladbach som Research Scientist. Han ser klara skillnader i sättet att arbeta när han jämför sina erfarenheter från Sverige och Tyskland. Den större närheten till produktionen i Tyskland är en viktig del, menar han. 6

Niklas Garoff är bara 32 år men har ändå hunnit skaffat sig en bred erfarenhet från tre kulturer. Född i Finland, med finskt medborgarskap, har han gjort sin värnplikt som kustjägare vid Nylands Brigad. Uppväxten har han i Tyskland, där han också bor och arbetar idag. Men gymnasietiden, högskolan och doktorsexamen är svensk. Vi har mycket att lära av varandra, tror Niklas. Niklas disputerade hösten 2002 inom det trycktekniska programmet t2f och fick några månader senare en tjänst på Stora Ensos forskningscentra i Mönchengladbach. Jag fick en en chans att föreläsa om mitt specialområde - ytkemiska fenomen i samband med ytfriktion mellan pappersytor på SPCI-dagarna i Falun, berättar Niklas. Han återkommer ofta till hur viktigt det är för unga forskare att få en scen att visa upp sig, en möjlighet att träffa industrin. Den chans han själv fick i Falun blev avgörande för hans egen framtid. Viktig för hans utveckling var också tiden när han var inbjuden till USA som gästforskare i North Carolina under 8-9 månader. Ser betydelsen Han ser betydelsen av sin doktorsexamen i Tyskland där kundrelationen underlättas av en formell utbildning. Men Niklas betonar samtidigt en ödmjuk inställning: Bara en doktorstitel gör dig inte till en kompetent person, säger han. Men du har med dig en analytisk förmåga, en förmåga att skriva rapporter objektivt och logiskt och inte minst - du har ett stort kontaktnät inom STFI sedan din tid som forskare. Niklas tror också att den erfarenhet han och hans välutbildade kollegor har av komplicerade problemställningar gör att de på ett bättre sätt kan sålla bort oväsentliga data ur den enorma datamängd som pappersmaskinen genererar. En sovring som underlättar analyser och problemlösningar. Konkret problem Ett konkret problem där två bruk inom koncernen skulle producerar samma papper, men som i kundledet oväntat fått olika egenskaper, är ett exempel: Det handlade om ett nytt papper som vid den fuktiga offsetprocessen reagerade på olika sätt beroende på vilket bruk som levererade. Kunden krävde svar på varför. Och vi hjälpte våra bruk att lösa problemet med hjälp av den kompetens vi själva hade. Och kunden blev nöjd. Körbarheten Ett av Niklas forskningsprojekt handlar om pappers elektriska egenskaper, eftersom elektrostatiska processer påverkar körbarheten av papper, t.ex. hos SC papper vid djuptryck. På samma sätt mötte man kundens problem vid djuptryck på ett papper producerat i ett av bruken. Specifika elektrostatiska egenskaper innebar problem vid tryckförfarandet. Inom några timmars bilkörning finns många bruk och kunder i Tyskland - HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2004 I Tyskland används vår forskarkompetens dagligen ute på bruken 7 Niklas och hans kollegor är ofta ute för att diskutera konkreta problem. Kulturskillnader Han upplever många kulturskillnader mellan Sverige och Tyskland. Och även Finland: I Sverige verkar det nästan som skogsindustrin ibland är rädd för forskarutbildade. Men det finns fördelar med Sverige också, t.ex. är organisationen i Sverige platt vilket ger alla en större delaktighet i beslutsprocess och större entusiasm i förverkligandet. Miljön är kreativ, innovativ och ingen behöver vara rädd för chefen, menar han. Utnyttjas annorlunda I Tyskland upplever han att forskarnas kompetens utnyttjas på ett annat sätt än i Sverige: Forskning gör man för att lösa konkreta problem. Vi forskare är oftare kopplade direkt till brukens vardagsproblem på ett mer direkt helt annat sätt än i Sverige, säger Niklas Garoff. Han gör också jämförelse med det Finland han känner väl: Finland intar en mellanposition mellan Sverige och Tyskland, med en dragning åt det tyska sättet att jobba, menar Niklas. Där finns en hierarki men också en resultatinriktad forskning. Problemlösningen sker på bruken i Tyskland. Men vi från Stora Enso Research ger support, hjälper ofta till med väldigt konkreta och praktiska problem, säger Niklas.

HJÄRNKRAFT 2005 NR 3/2004 En möjlighet att förbättra konkurrenskraften Tänk vilka fantastiska rationaliseringar och effektiviseringar som Skogsindustrin har åstadkommit under senare år. Vi har verkligen förbättrat vår konkurrenskraft och vi kan med all rätt slå oss på bröstet. Men, tyvärr vi kan aldrig undgå lagen om minskande marginaler på mogna affärer. Våra metoder är inte optimerade trots alla år av utveckling. Nyskapandet är jokern i leken. Men var föds dessa idéer i en hyperrationaliserad industri? Om alla sysselsätter sig med att trimma bilen så att den ska gå så fort som möjligt så är det ingen som funderar på hur en ny bil ska se ut. Det är det som är vårt dilemma. Flera insiktsfulla personer i vår industri har nu förstått att det är paradigmskiften i utvecklingen, som vi måste söka efter med ljus och lykta. Just nu står ett stort antal doktorander på tröskeln till arbetslivet. Möjligheten är stor för den svenska skogsindustrin att rekrytera unga välutbildade forskare som är tränade på att tränga in och förstå varje enskild process, som tagit till sig metoder som innebär att problem systematiskt ringas in och där de enkla snabba lösningarna aldrig har företräde. Varje frågeställning analyseras ur flera vinklar. Med forskarerfarenhet följer naturligt en större förmåga att skilja fakta från hypoteser och en träning att gräva på djupet. Det handlar om arbetssättet, ett kritiskt förhållningssätt till fakta och rapporter, att kunna bekräfta eller förkasta. Att, för att citera Olle Steffner, utvecklingschef på Iggesunds Bruk; vara listig, ringa in och kunna analysera systematiskt. Med fler forskarutbildade ute i verksamheten ökar den möjligheten. Tom Lindström Professor, STFI/KTH Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel 036-30 32 60, e-mail: marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av Hjärnkraft 2005. Box 16006 103 21 Stockholm Tel 08-762 72 60 www.skogsindustrierna.org Hjärnkraft 2005 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté och vänder sig till personer på ledande befattningar inom den egna branschen text/foto Sven Magnusson.