BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015

BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015 sfullmäktige 17.12.2012 117

INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...19 Centrala bolags mål...35 DRIFTSEKONOMI...41 Revisionsnämnden...46 Ledning av staden...50 Stadskansliet...53 Ekonomi- och dataförvaltningstjänster...56 Näringsliv och utveckling...58 Planering och regionutveckling...60 Dispositionsmedel...62 Regionala räddningsväsendet/ Karleby...64 Personaltjänster...66 Miljöhälsovårdsnämnden...69 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...79 Social- och handikappservice...83 Äldreomsorg...87 Hälsovårdstjänster...91 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen...100 Småbarnsfostran...102 Grundläggande utbildning...104 Specialundervisning...106 Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet...108 Karlebynejdens institut... 110 Nämnden för kultur- och ungdomsväsendet; gemensamma utgifter och kansliet... 114 Kulturtjänster... 116 Stadsbiblioteket-landskapsbiblioteket... 118 Museitjänster...120 Ungdomstjänster...122 Idrottsnämnden...124 Tekniska väsendets förvaltning och stödtjänster...127 Ansvarsområdet för samhällsteknisk service...129 Ansvarsområdet för lokalförsörjning och fastigheter...132 Planläggningstjänster...135 Förvaltning av mark- och vattenområden...137 Byggnadstillsyn...140 Miljötjänster...141 Landsbygdsnämnden...142 Räddningsnämnden...144 AFFÄRSVERKEN...150 Karleby Energi...151 Karleby Vatten...153 Karleby Hamn...155 Työplus...157 KARLEBY STADS INVESTERINGAR 2013 2016...160 Bidrag, stadsstyrelsen...192 Pärmbild: Elina Paavola

VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST Inledning Det havsnära och tvåspråkiga Karleby, en stad i mänskligt format, erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov samt en trygg och mångsidig boendemiljö. Staden som medverkar i internationella nätverk baserar sin livskraft på högklassigt kunnande, kulturell mångfald, konkurrenskraftig näringsverksamhet och logistik. s strategi beskriver stadsfullmäktiges intention om den riktning man vill att staden ska utvecklas i och på vilka sätt man under fullmäktigeperioden primärt vill utveckla staden. Den pejlar också tänkandet på längre sikt än så. Strategin anger riktlinjerna för utvecklingen av den egna verksamheten men den berättar också för hela kommunkoncernen, intressenter och andra aktörer i verksamhetsmiljön om stadens mål och funktionssätt. Som ett led i strategiarbetet har också en vision om Karleby 2020 defi nierats. Vid utarbetningen av strategin använde man sig av det balanserade styrsystemet BCS som stödjer utarbetningen och den praktiska omsättningen genom strategiska perspektiv och mål, kritiska framgångsfaktorer samt indikatorer. Med hjälp av en s.k. SWOT-analys har man skisserat en förändring av verksamhetsmiljön och bedömt egna styrkor och svagheter samt hot och möjligheter i verksamhetsmiljön. I arbetet har man dragit nytta av statistiskt material och beräkningar. Utarbetningen av ett strategidokument garanterar inte att strategin blir verkställd i praktiken. Genom strategiskt ledarskap måste man se till att strategin omställs i praktiken och att den utvärderas regelbundet. Till verkställandet av strategin hör att utarbeta sektorvisa strategier och strategiska program, starta strategiska utvecklingsprogram och föra personliga utvecklingssamtal. Strategin ligger som grund för ekonomiplaneringen och anger samtidigt instruktioner för budgetarbetet. Via budgeten styr strategin de mål som årligen sätts upp för verksamheten och ekonomin. Budgetuppföljningen är sålunda ett instrument för den strategiska utvärderingen och uppföljningen. Med hjälp av uppföljningen av strategin kontrollerar man att de kritiska framgångsfaktorerna förverkligas och de strategiska målen nås. Utöver uppföljningen och utvärderingen i samband med budgeten utvärderar fullmäktige i mitten av sin mandatperiod i vilken mån de strategiska målen har nåtts och huruvida strategin behöver justeras. Hur man lyckas med informationen om strategin på olika nivåer och till olika aktörer har mycket stor betydelse för den praktiska omsättningen av strategin. Verksamhetsmiljön förändras Som grund för strategiarbetet samlades ett omfattande statistikmaterial där man sökte framgångsvariabler, dvs. stadens styrkor, omständigheter som behöver utvecklas samt möjliga framtida utmaningar och hot mot stadens gynnsamma utveckling. Som grund för strategiarbetet samlades ett omfattande statistikmaterial där man sökte framgångsvariabler, dvs. stadens styrkor, omständigheter som behöver utvecklas samt möjliga framtida utmaningar och hot mot stadens gynnsamma utveckling. 1

Utmaningar för stadens utveckling utgör befolkningsökningen och den förändrade åldersstrukturen. De äldres andel ökar. En tredjedel av stadens anställda går i pension inom tio år. Arbetskraften ökar inte. Detta innebär också att kommunernas verksamhetsmodeller behöver förändras. Bristen på arbetskraft under en medellång tidsperiod ger upphov till en ökad konkurrens mellan stadsregioner. En utmaning för staden och näringslivet är hur man ska klara sig ur den ekonomiska regressionen. Dess verkningar på stadens funktion och samhällets ekonomiska struktur kan ännu inte ses som helhet. Men kommunernas ekonomiska situation blir svårare och kraven på produktivitet höjs. Kommunstrukturen och -samarbetet och modellerna för tjänsteanordnande och -produktion söker sin form. Formerna för deltagande och samhörighet förändras. Trender som kan skönjas är att stadsregionernas betydelse ökar och att utbildnings- och kompetenskraven höjs. Den viktigaste globala faktorn är klimatförändringen som måste beaktas i kommunernas verksamhet. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig och lärande stadsregion Lockande verksamhetsmiljö för företag Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Starkare regioncentrum Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning God livskvalitet och hälsa Välmående kunder och kommuninvånare Trivsam och trygg livsmiljö Kundernas nöjdhet med kommunens tjänster Fungerande sätt att anordna tjänster på Stark och dynamisk kommun som anordnare av tjänster Effektiva system för anordnande och produktion av tjänster samt fungerande tjänstepro- Kompetent personal och förnyelse Kompetensen och tillgången på personal säkras Arbetshälsa och motiverad personal Sund och stark kommunekonomi Hållbar ekonomi Fungerande ägarpolitik Befolkning och sysselsättning Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. Invånarantalet ökar fortfarande i lämplig takt. I fjol ökade folkmängden med 325 personer. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med ca 2 600. Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick antalet invånare till 46 585. antalet invånare med svenska som modersmål var 6 297 (13,5 %) och antalet invånare med annat modersmål var 983 (2,1 %). Antalet invånare som har annat än fi nska eller svenska som modersmål har tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål blir något mindre både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september i år ökat med ca 150. Ökningen för hela året 2012 blir sannolikt inte lika stor som för de senaste åren. Nativiteten ligger på en ca tio procent lägre nivå jämfört med läget i fjol. Även utfl yttningen har varit något livligare. Statistikcentralen har i höst publicerat en befolkningsprognos som sträcker sig till 2040. Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet 2

samt ut- och infl yttning under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. En förutsättning för att prognosen ska bli verklighet är att de goda åren alltid följs av goda år under 2012 torde ökningen dock stanna på en lägre nivå. Enligt befolkningsprognosen kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt fram till 2040: år (31.12) invånare 2011 (realiserat) 46 585 2015 47 882 2020 49 466 2025 50 895 2030 52 024 2035 52 876 2040 53 562 Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet med ca 320 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till drygt 250 invånare per år under 2020-talet och till drygt 150 per år under 2030-talet. Statistikcentralen har också tagit fram en alternativ prognos som enbart beaktar den naturliga folkökningen, dvs. födelseöverskottet som avser skillnaden mellan antalet födda och döda. Enligt denna prognos förväntas invånarantalet uppgå till 51 249 år 2040. Den demografiska försörjningskvoten i Karleby är i dag 57,3 medan den för hela landet är 52,9. Enligt befolkningsprognosen kommer motsvarande tal år 2020 att vara 70,6 resp. 64,4 och öka till 74,0 resp. 71,2 före 2030. Den demografiska försörjningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet barn (0 14 år) och äldre (65+) per 100 invånare i arbetsför ålder (15 64 år). UTVECKLING AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN 16-18 7-15 0-6 personer 14 000 12 000 10 0001 946 1 728 1 784 1 979 1 993 2 036 2 029 8 000 5 051 6 000 5 254 5 680 5 843 5 898 5 866 5 808 4 000 2 000 4 253 4 393 4 431 4 437 4 384 4 374 4 445 år 0 2011 2015 2020 2025 2030 2035 2040 3

Utöver utvecklingen av den totala befolkningsmängden är det även viktigt att fästa uppmärksamhet vid de förändringar som sker inom de olika åldersgrupperna och som är av betydelse för omfattningen av tjänsteutbudet och inriktningen av tjänsterna. Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortsättningsvis gynnsam i förhållande till hela landet. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på nästan oförändrad nivå. Andelen barn och unga är relativt stor och andelen äldre relativt liten i jämförelse med landet i snitt. Medelstorleken på åldersklasserna under tio år är för närvarande 596. Enligt befolkningsprognosen kommer den genomsnittliga storleken på åldersklasserna i fråga att öka med knappa 30 (623) före utgången av 2015 och tillväxten fortsätter ännu på 2020-talet. År 2020 beräknas denna medelstorlek vara 636. Tillväxten under 2012 kommer att vara mindre än vad prognosen förutspår. Den genomsnittliga storleken på åldersklasserna 10 18 år är för närvarande 530. Denna medelstorlek kommer att minska till 514 före 2015 och åter stiga till 554 före utgången av 2020. Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av befolkningen är för närvarande ca 58 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 54 procent före utgången av 2020. Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till 8 255, dvs. 17,7 procent av stadens befolkning. År 2015 är andelen 20 procent (9 715) och 22 procent (10 947) år 2020. Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt 3 700. År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 000, år 2020 ca 4 700 och år 2040 drygt 7 800. I Karleby är de äldres procentuella andel av hela befolkningen något mindre än i landet i snitt. UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS 85+ 75-84 65-74 personer 14 000 12 000 1 950 2 822 1 539 3 157 10 000 1 335 1 183 8 000 1 013 2 852 3 401 4 695 5 185 4 741 4 688 6 000 2 690 4 000 4 552 5 680 6 211 2 000 5 532 5 356 5 351 5 113 år 0 2011 2015 2020 2025 2030 2035 2040 År 2011 föddes 631 barn. Uppgifterna om antalet födda under de åtta första månaderna av 2012 ger vid handen att nativiteten i år blir på en ca tio procent lägre nivå än i fjol. Det årliga födelsetalet skulle överstiga 600 under hela prognosperioden. Så blir det dock inte i år. Mortaliteten uppgår för närvarande till ca 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Under hela 1990-talet och början av 2000-talet var infl yttningen till Karleby mindre än utfl yttningen från orten. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och den har under de senaste åren varit i balans tack vare immigrationen. 4

Som det nu ser ut kommer den positiva befolkningsutvecklingen att fortgå inom de närmaste åren. Skillnaden mellan antalet födda och döda, dvs. den naturliga folkökningen, är ca 200 under den senare delen av årtiondet. Detta har använts vid beräkningen av de tal per invånare som anges i stadens ekonomiplan. Tack vare det raska uppsvinget inom samhällsekonomin vilket pågick fram till 2008 har sysselsättningsläget förbättrats i synnerhet på 2000-talet. Som värst var arbetslösheten i Karleby vid medlet av 1990-talet då den var 26 procent. Ännu vid årtusendets början var arbetslöshetsgraden 4 5 procentenheter högre än siffran för hela landet. Å andra sidan förbättrades siffrorna snabbare i Karleby och hösten 2009 skar arbetslöshetskurvorna varandra. Som en följd av lågkonjunkturen som slog till under slutet av 2008 började arbetslösheten öka. Efter en relativt kort konjunktursvacka förbättrades ekonomin från början av 2010 och samtidigt även sysselsättningsläget. Den säsongrensade arbetslösheten fortsatte att minska under 2011. Trenden svängde under början av 2012 så att arbetslöshetsgraden i september i år var 8,2 procent, medan den ett år tidigare varit 7,2 procent. Läget i Karleby är dock fortfarande bättre än i landet i snitt. Arbetslöshetsgraden för hela landet var i september i år 8,9 procent. År 2013 innebär utmaningar med avseende på sysselsättningen eftersom den ekonomiska tillväxten kommer att vara anspråkslös. Den ökning av antalet arbetstillfällen som pågick en längre tid avstannade i slutet av 2008. Efter lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet har nettoantalet arbetstillfällen i Karleby ökat med drygt 4 800 och sedan början av 2000-talet med ytterligare 3 100. Karleby har klarat sig relativt bra ur ekonomiska nedgångar tack vare sitt breda näringsliv. Ökningen av antalet arbetstillfällen har varit störst inom hälso- och sjukvården. Arbetstillfällena har minskat inom industrin och primärproduktionen. Vid utgången av 2010 var antalet arbetstillfällen i Karleby ca 20 300. Under 2010-talet gäller det att vänja sig vid en långsam ekonomisk tillväxt. En omfattande lågkonjunktur är heller inte utesluten. I vilket fall som helst är det viktigt med insatser som säkrar tillgången till kompetent arbetskraft. När utbudet på arbetskraft minskar på grund av befolkningens förändrade åldersstruktur blir konkurrensen om arbetskraft hårdare såväl branscherna som regionerna emellan. FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY 700 600 500 400 300 200 100 födda avlidna utflyttnings-/inflyttningsöverskott den totala förändringen 0-100 -200-300 -400 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5

DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Det allmänna ekonomiska läget I fjol var den ekonomiska tillväxten i Finland 2,7 % och tillväxten berodde i stor utsträckning på den privata inhemska efterfrågan. I år har samhällsekonomin mattats av och närmat sig en recession. I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på en procent år 2012. Tillväxten förutspås vara lika anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först 2014. Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska fi nanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska fi nanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt ca 2,5 procent. Höjningen av momsen med en procentenhet är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med ca 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas dock stiga långsammare år 2013 och infl ationen väntas stanna under 2,5 procent. Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 7,6 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt ca 200 000 personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningen 2012 kommer antagligen att stanna på samma nivå som i fjol och sysselsättningsgraden förbättras något på grund av att utbudet på arbetskraft minskar. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom fi nansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent. Kommunalekonomiska utsikter Hösten 2011 uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2012 2013. Ramavtalet trädde i kraft i januari 2012 och är i kraft till slutet av februari 2014. Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma beräknas växa en aning mer. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent, men ökningen av lönesumman stannar troligen på samma nivå som förändringen i förtjänstnivåindex. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 fastställdes i slutet av förra året. I rambeslutet för statsfi nanserna 2013 2016 ingår det antagna värdet på avgifternas storlek för åren i fråga. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt ca 30 procent under kommande ramperiod. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2011 med 3,3 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga något långsammare än i fjol. År 2013 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis med 2,3 procent. År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med ca tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 procent och redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. 6

År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Avdragen från inkomsterna ökar i år med över sju procent. Höjningen av arbetsinkomstavdraget minskar också intäkterna från kommunernas inkomstskatt detta år. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska intäkterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom större statsandelar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt öka med i genomsnitt 3,8 procent. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare och uppskattas bli 3,4 procent. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren 2013 2014. Avdragen från förvärvsinkomsterna som görs i kommunalbeskattningen uppskattas 2013 och 2014 öka med endast ett par procent. Enligt rambeslutet för statsfi nanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren 2014 2015. Avdragen i kommunalbeskattningen kvarstår också i stora drag på 2012 års nominella nivå. Frysningen av index bidrar till att öka intäkterna från kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 4,2 procent mer än i år. Om sysselsättningsläget försämras mer än beräknat justeras redovisningarna av kommunalskatten dock kraftigt nedåt. Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteintäkterna. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren 2009 2011. Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med 5 procentenheter åren 2012 2013. Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m. 2012. Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till ca 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt 2013. Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år 2013. Enligt Kommunförbundets skatteprognosram beräknas kommunernas skatteredovisningar i sin helhet öka med 1,5 procent i år. År 2013 ökar skatteinkomsterna enligt uppskattning med 4,1 procent. Uppskattningen är mycket optimistisk både när det gäller intäkterna från kommunalskatten och från samfundsskatten. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av fi nansministeriet och den statsandelsfi nansiering som regleras i lagen om fi nansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragen består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifi ka ändamål. Statsbidragen till kommunerna år 2013 uppgår till sammanlagt 10,7 miljarder euro, av vilket 9,7 miljarder euro består av statsandelar. Statsbidragen ökar år 2013 med totalt ca 180 miljoner euro jämfört med året innan. I statsandelen för kommunal basservice har man beaktat kommunens befolkningsuppgifter enligt språk- och åldersgrupper samt uppgifter om sysselsättningen som inverkar på de kalkylerade kostnaderna för socialvård. I statsandelen för kommunal basservice har också beaktats förändringen i kostnadsnivån år 2013, dvs. en indexförhöjning på 3,0 procent. Enligt den preliminära beräkningen ökar indexförhöjningen statsandelen för kommunal basservice med 231 miljoner euro. Vid ramförhandlingarna beslöt regeringen om en tilläggsnedskärning på 125 miljoner euro. Statsandelsprocenten för kommunal basservice minskar från 31,42 procent år 2012 till 30,96 procent år 2013. Kommunens självfi nansieringsandel angett i / invånare ökar från 3 001,49 till 3135,80. Utöver nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de 7

nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Nedskärningarna gäller bland annat läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, fi nansieringen av yrkeshögskolor, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och fi nansieringen av teatrar, orkestrar och museer. Nedskärningarna av statsandelsfi nansieringen inom UKM:s område innebär att kommunernas självfi nansieringsandel ökar med tre euro per invånare. Enligt regeringsprogrammet ska statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Statsandelsgrunderna ses över bland annat i fråga om genomskinlighet, antal, överlappningar, ersättningsbehov, tidsenlighet och lämplighet i en situation där kommunstrukturen och servicebehoven förändras. Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av 2015. Centrala prognossiffror (källor Finansministeriet, Finlands Bank och Statistikcentralen) Förändring % 2010 2011 2012* 2013** Konsumtion 2,1 1,8 1,5 1,0 - privat 3,3 2,5 1,7 1,1 - offentlig -0,3 0,4 1,0 0,6 BNP till marknadspris. 3,3 2,7 1,0 1,0 Sysselsättningsgrad % 67,8 68,6 68,9 68,9 Arbetslöshetsgrad % 8,4 7,8 7,6 8,1 Förtjänstnivåindex, förändring % 2,6 2,7 3,5 2,6 Inflation % 1,2 3,4 2,6 2,4 *Förhandsuppgift.**Prognos 8

UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2013 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2012 Budgeten för 2013 s utveckling har enligt många olika mätningar varit synnerligen gynnsam under de senaste åren. Sysselsättningen har hållits på en god nivå trots recessionen, och arbetslösheten har legat under landets genomsnitt. Byggverksamheten har varit mycket livlig både inom den offentliga och den privata sektorn. Dessutom har invånarantalet fortsatt att öka. Trots den goda utvecklingen har s ekonomi försvagats eftersom verksamhetsutgifterna har ökat betydligt mer än beräknat, vilket delvis beror på att när befolkningen har ökat har också behovet av tjänster ökat. Därtill har kommunen ålagts nya förpliktelser. Enligt en prognos som baserar sig på delårsrapporten kommer budgetanslagen för 2012 att överskridas med ca 11,5 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten och inkomsterna med ca 0,4 miljoner euro, vilket innebär att verksamhetsbidraget försvagas med ca 11,1 miljoner euro. Merparten av överskridningarna, 8,9 miljoner euro, beror på utgifterna som underlyder social- och hälsovårdsnämnden varav överskridningen av utgifterna för den specialiserade sjukvården uppgår till ca 2,1 miljoner euro. Resultatet för staden utan affärsverk uppgår enligt prognosen till -24,5 miljoner euro och blir därför ca 10,1 miljoner euro svagare än det budgeterade. Målsättningen är att förbättra situationen genom åtgärder det återstående året. I skatteinkomster inflyter 157,6 miljoner euro i enlighet med budgeten. Statsandelarna överskrids med ca 0,5 miljoner euro i och med stöd som erhållits för betalning av den inom kommunbranschens löneuppgörelse överenskomna posten av engångsnatur. Å andra sidan är affärsverkens resultat enligt prognosen ca 8,5 miljoner euro, dvs. ca 3,0 miljoner euro större än i budgeten. På resultatet inverkar väsentligt utdelningen på 5,2 miljoner euro som Karleby Energi fi ck. Det sammanlagda resultatet är enligt prognosen ca -15,9 miljoner euro, dvs. ca 7,6 miljoner euro mindre än målet. Uppgörandet av budgeten för 2013 har väsentligt försvårats av att verksamhetsutgifterna fortsättningsvis har ökat mera i år än vad man berett sig på i budgeten. På grund av detta har man inte kunnat hålla budgetförslaget för 2013 inom de ramar som stadsstyrelsen uppställt. Stadsdirektörens förslag utgår från att ett anpassningsprogram för att balansera ekonomin genomförs på ett kontrollerat sätt före utgången av 2016. Dessutom stärks inkomstbasen genom att höja såväl kommunal- som fastighetsskatter. Nödvändiga investeringar leder trots detta till att upptagningen av lån ökar. Verksamhet och tjänsteproduktion ska anpassas efter tillgängliga resurser vilket innebär att prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden är nödvändigt. Målet är att investeringsnivån ligger klart under nivån i ekonomiplanen för 2013-2014 eftersom investeringarna inom de närmaste åren fortsättningsvis måste fi nansieras helt eller nästan helt med nya lån. De investeringar man redan fattat beslut om förverkligas och skyldigheterna fullföljs dock så att tidsplanerna justeras i den mån det är möjligt. Vid förverkligandet av investeringarna ska olika finansieringsmodeller utredas. Nettoinvesteringarna i budgetförslaget är sammanlagt 73,0 miljoner euro för planperioden 2013-2015. Under 2012 har problemen med inomhusluften ökat vilket har tidigarelagt fastigheternas behov av ombyggnad. Vid uppskattningen av skattefinansieringen har man beaktat regeringsprogrammets konsekvenser. Enligt programmet indexjusteras statsandelarna med undantag av statsandelsfi nansieringen i enlighet med lagen om fi nansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. 9

Produktivitet Personalplanering Vad gäller denna finansiering har man beslutat frysa indexhöjningarna för 2013. Nedskärningen av statsandelarna utan frysning av UKM:s index inverkar med ca 6,5 miljoner euro på nivån 2013. Fram till 2015 ökar nedskärningarna gradvis så att de inverkar med sammanlagt 9,5 miljoner euro år 2015. Skatteinkomsterna, som utgör utgångspunkten för budgetförslaget för 2013, har beräknats enligt en höjning av kommunalskatten med 0,75 %. Skattesatsen blir därmed 20,50 %. Höjningen inverkar med ca 4,9 miljoner euro. Fullmäktige beslöt höja fastighetsskatteprocenterna så att den allmänna fastighetsskatteprocenten höjs till 1,15 % (nuvarande 1,05 %), fastighetsskatteprocenten för hus för stadigvarande boende till 0,50 % (nuvarande 0,45 %) och för andra bostadshus till 1,0 % (nuvarande 0,9 %). Dessa höjningar inverkar med ca 1,4 miljoner euro. Skatteinkomstekonomins resultat är -11,9 miljoner euro enligt budgetförslaget 2013, ca -6,7 miljoner euro år 2014 och ca -1,165 miljoner euro år 2015. Det offi ciella resultatet inklusive affärsverken är enligt förslaget -8,3 miljoner euro år 2013, -2,9 miljoner euro år 2014 och 2,3 miljoner euro år 2015. Affärsverken betalar staden avkastning enligt gällande beräkningsgrunder dock så att det i Karleby Energis intäktsföring ingår en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro och i Karleby Hamns intäktsföring en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro. Intäktsföringen uppgår till sammanlagt 7,4 miljoner euro. Enligt den offi ciella balansräkningen uppvisar bokslutet för 2011 ett överskott på ca 15,2 miljoner euro. Ifall 2012 utfaller enligt delårsrapporten har överskottet förbrukats. Enligt kommunallagen ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifi cerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). bör därför uppgöra ett anpassningsprogram för balansering av ekonomin på så sätt att resultatet för planperioden 2013-2016 uppvisar överskott. Anpassningsprogrammet presenteras skilt. Produktivitetsprogrammet inkluderas i anpassningsprogrammet. Enligt budgetförslaget ska man vid personalplaneringen för 2013 2015 utgå från sammanslagningsavtalets principer om effektivt utnyttjande av personalresurserna och utveckling av förnyade verksamhetsprocesser där de anställdas expertis och kompetens förs samman. Servicens sårbarhet ska minskas genom sammanläggning av personalresurserna och genom personalens rörlighet och vikariering. Behovet av fler anställda ska således tillmötesgås genom interna överföringar. Staden har gett separata anvisningar om förfarandet vid besättandet av lediga tjänster och befattningar. Sektorerna har gjort upp personalplaner som innehåller kartläggning av pensionsavgången bland de anställda 2011 2015 och behovet av rekryteringar framöver. Utgångspunkten är att enbart sådana nya tjänster och befattningar som är nödvändiga med tanke på verksamheten ska ingå i ekonomiplanen. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2013 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverken till 120 280 955 euro. Ändringen från 2012 är 5 384 902 euro. Verksamhetsutgifterna uppgår till 374 193 194 euro. Ändringen från 2012 är -16 756 704 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till - 251 745 539 euro, ändringen från 2012 är -11 213 071 euro. 10

Skatteinkomsterna för 2013 har beräknats uppgå till 169 830 000 euro och ökar från budgeten för 2012 med 12 214 000 euro. De kommunala skatteinkomsterna 2013 beräknas uppgå till 144 551 000 euro, inflödet av samfundsskatt till 13 757 000 euro och inflödet av fastighetsskatt till 11 522 000 euro. Staden får uppskattningsvis 76 078 900 euro i statsandelar, vilket är 3 488 900 euro mer än i budgeten för 2012. Utjämningen på grundval av skatteinkomsterna är 333 000 euro. Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till -2 235 639 euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till -11 884 339 euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken är 3 607 800 euro efter avskrivningarna samt avkastningen på grundkapitalet på 5 934 000 euro och den extra intäktsföringen på 1 500 000 euro. Enligt den officiella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till 12 216 061 euro, vilket innebär en ändring på 1 970 357 euro jämfört med 2012. Räkenskapsperiodens resultat är - 8 276 539 euro och förändringen jämfört med 2012 är 162 186 euro. Investeringarna har budgeterats till 24 276 500 euro, varav 3 973 500 euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt 52 665 000 euro åren 2014-2015. Affärsverkens investeringar uppgår till sammanlagt 24 060 000 euro 2013 och till 74 940 000 euro under planperioden 2014 2015. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Verksamhetsintäkter Skatteinkomster I understöd och bidrag har under 2009-2011 ingått sammanlagt 9,4 miljoner euro i sammanslagningsunderstöd. Staden fick den sista posten på 2,7 miljoner euro 2011. Budgetförslaget utgår från en inkomstskattesats på 20,50 %. Fastighetsskatt tas ut enligt följande procentsatser: % fastighetsskatt på hus för stadigvarande boende 0,50 fastighetsskatt på andra hus än för stadigvarande boende 1,00 allmän fastighetsskatt 1,15 fastighetsskatt för allmännyttiga samfund 0,00 fastighetsskatt på obebyggda tomter 2,50 fastighetsskatt för kraftverk 1,40 Infl ödet av skatteinkomster beräknas enligt följande: SKATTEINKOMSTER BS 2011 BG 2012 BG 2013 EP 2014 EP 2015 Kommunalskatt 125 600 133 340 144 551 150 894 157 206 Samfundsskatt 16 131 14 291 13 757 13 786 14 733 Fastighetsskatt 9 636 9 985 11 522 11 823 12 133 Skatteinkomster totalt 151 367 157 616 169 830 176 503 184 072 Statsandelar STATSANDELAR BS 2011 BG 2012 BG 2013 EP 2014 EP 2015 Statsand.för komm. bass. 76 319 80 658 82 805 82 805 82 805 Utjämn.statsand.skatteink. -1 284-667 333 333 333 Utjämn.systemändring 194 194 194 194 194 Övr.statsand.kult.o.ungd. -6 965-7 595-7 253-7 253-7 253 Sammanlagt 68 264 72590 76 079 76 079 76079 11

Finansiella intäkter och kostnader Finansieringsanalys Avkastningen på grundkapitalet som affärsverken intäktsför till staden uppgår till 5 934 000 euro. På basis av vinst (överskott) från föregående år betalar Karleby Energi och Karleby Hamn ytterligare sammanlagt 1 500 000 euro i extra intäktsföring. Infl ödet enligt affärsverk är följande: Avkastning på Extra intäktsföring Totalt grundkapital Karleby Energi 3 250 000 750 000 4 000 000 Karleby Hamn 2 164 000 750 000 2 914 000 Karleby Vatten 500 000 500 000 Työplus 20 000 20 000 TOTALT 5 934 000 1 500 000 7 434 000 Ränteintäkterna består av räntor på affärsverkens kontokuranter och utlåningsräntor. I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 2,5 procent. Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 28,5 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs nya långfristiga lån på 52,7 miljoner euro. I utlåningsfordringar har tillagts 180 000 euro för ändringsarbeten i Kälviän Yritystilat Oy:s fastighet. Affärsverken lyfter långfristiga lån på 15,9 miljoner euro 2013 och 60,0 miljoner euro under planperioden. 2013 uppgår låneamorteringarna till 5,6 miljoner euro och under 2014-2015 till 16,8 miljoner euro. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår 2013 till 34,1 miljoner euro och nytt lån tas för 68,6 miljoner euro. I den officiella resultaträkningen och finansieringsanalysen sammanställs staden med Karleby Energis, Karleby Hamns, Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 12

KARLEBY STAD* EUR BS 2011 Budg.2012 Budg. 2013 Plan 2014 Plan 2015 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 115 618 114 896 120 280 955 122 968 124 902 Tillverkning för eget bruk 1 959 2 008 2 166 700 2 100 2 200 Verksamhetsutgifter -352 467-357 436-374 193 194-377 543-380 053 Verksamhetsbidrag -234 889-240 532-251 745 539-252 475-252 951 Skatteinkomster 155 226 157 616 169 830 000 176 503 184 072 Statsandelar 68 263 72 590 76 078 900 76 079 76 079 Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster 80 550 550 000 550 550 Affärsverkens koncessionsränta 5 967 5 729 5 934 000 6 000 6 028 Extra inkomstföring 2 000 2 500 1 500 000 1 500 1 500 Övriga finansiella inkomster 1 063 648 648 000 648 648 Ränteutgifter -3 327-4 300-5 000 000-5 300-6 200 Övriga finansiella utgifter -148-31 -31 000-31 -31 Finansiella inkomster och utgifter 5 635 5 097 3 601 000 3 367 2 495 Årsbidrag -5 765-5 230-2 235 639 3 474 9 695 Avskrivningar enligt plan -8 227-8 784-9 648 700-10 189-10 860 Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 Räkenskapsp.resultat -13 992-14 014-11 884 339-6 715-1 165 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff 133 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 263 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av fonder 248 0 0 0 0 Räkenskapsp. Över-/underskott -13 348-14 014-11 884 339-6 715-1 165 13

KOKKOLAN KAUPUNKI K A U P U N K I * TP 2011 TA 2012 TA 2013 TS 2014 TS 2015 RAHOITUSLASKELMA 1000 1000 1000 1000 Toiminnan rahavirta Vuosikate -5 765-5 230-2 235 639 3 474 9 695 Satunnaiset erät 0 0 0 Tulorahoituksen korjauserät -1 535-1 900-1 900 000-1 900-1 900-7 300-7 130-4 135 639 1 574 7 795 Investointien rahavirta Investointimenot -25 538-23 233-24 276 500-32 224-27 948 Rahoitusosuudet investointim 3 146 1 043 295 000 105 1 000 Pysyvien vastaavien luovutustulot 2 054 2 578 3 678 500 2 757 3 645-20 338-19 612-20 303 000-29 362-23 303 Toiminnan ja investointien rahavirta -27 638-26 742-24 438 639-27 788-15 508 Rahoituksen rahavirta Antolainauksen muutokset Antolainasaamisten vähennys 534 71 217 000 217 217 Antolainasaamisten lisäys -86 0-180 000 Lainakannan muutokset Pitkäaikaisten lainojen lisäys 46 872 53 000 52 700 000 57 500 47 500 Pitkäaikaisten lainojen vähennys -20 597-26 440-28 500 000-29 882-32 114 26 274 26 560 24 200 000 27 618 15 386 Lyhytaik. lainojen lisäys/vähennys -8 039 0 Oman pääoman muutokset Muut maksuvalmiuden muutokset Toimeksiantojen varojen ja pääomien m 47 0 0 Vaihto-omaisuuden muutokset 46 0 0 Saamisten muutokset -1 528 0 0 Korottomien velkojen muutos 3 000 0 Rahoituksen rahavirta 20 248 26 631 24 237 000 27 835 15 603 Rahavarojen muutos -7 390-111 -201 639 47 95 14

RESULTATRÄKNING KARLEBY (inkl. affärsverken) (Inga interna elimineringar) BS 2011 Budg. 2012 Budg. 2013 Avvikelse Plan 2014 Plan 2015 Extern Extern Extern Budg.12/ 1000 1000 EGENTLIG VERKSAMHET Budg.2013 VERKSAMHETSINKOMSTER 190 406 164 191 384 237 198 623 555 3,8 % 203 349 300 206 571 000 Tillverkning för eget bruk 2 035 918 2 074 669 2 233 400 7,7 % 2 166 700 2 200 000 VERKSAMHETSINKOMSTER 192 442 083 193 458 906 200 856 955 3,8 % 205 516 000 208 771 000 VERKSAMHETSUTGIFTER 400 903 801 409 649 302 430 316 394 5,0 % 434 832 000 437 862 000 VERKSAMHETSBIDRAG -208 461 718-216 190 396-229 459 439 6,1 % -229 316 000-229 091 000 SKATTEINKOMSTER 155 226 113 157 616 000 169 830 000 7,7 % 176 503 000 184 072 000 STATSANDELAR 68 263 085 72 590 000 76 078 900 4,8 % 76 079 000 76 079 000 15 027 480 14 015 604 16 449 461 17,4 % 23 266 000 31 060 000 FINANSIELLA INKOMSTER OCH UTGIFTER Ränteinkomster 373 836 860 000 1 170 000 36,0 % 1 140 000 1 140 000 Avkastning av grundkapitalet 0 0 0 0 0 Extra inkomstföring 2 000 000 0 0 0 0 Övriga finansiella inkomster 1 791 769 804 000 653 000-18,8 % 652 000 652 000 Ränteutgifter -4 054 418-5 202 900-6 025 400 15,8 % -6 394 000-7 659 000 Övriga finansiella utgifter -2 151 519-231 000-31 000-86,6 % -31 000-31 000 ÅRSBIDRAG 12 987 148 10 245 704 12 216 061 19,2 % 18 633 000 25 162 000 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -16 941 640-18 684 429-20 492 600 9,7 % -21 546 000-23 123 000 EXTRAORDINÄRA INKOMSTER OCH UTGIFTER 0 0 Extraordinära inkomster 0 0 0 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 RÄKENSKAPSPER. RESULTAT -3 954 492-8 438 725-8 276 539-1,9 % -2 913 000 2 039 000 Ökning./minskn.av avskrivningsdifferens -3 695 807 176 545 185 967 177 000 177 000 Ökning./minskn.av reserver 4 342 642 0 138 000 138 000 138 000 Ökning./minskn.av fonder 248 176 0 0 0 0 RÄKENSKAPSP. ÖVER- /UNDERSKOTT -3 059 481-8 262 180-7 952 572-3,7 % -2 598 000 2 354 000 15

KARLEBY STAD STADEN ** BS 2011 Budg. 2012 Budg. 2013 Plan 2014 Plan 2015 Externa FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 12 987 10 246 12 216 061 18 633 25 249 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -1 535-1 900-1 900 000-1 900-1 900 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 0 Investeringsutgifter -60 269-50 486-48 336 500-64 889-70 223 Finans. andel för investeringsutgifter 3 757 1 043 295 000 105 1 000 Fusion invest. 0 0 0 0 0 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 2 064 2 578 3 678 500 2 757 3 645 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -42 995-38 519-34 046 939-45 294-42 229 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 534 71 217 000 217 217 Ökning av utlåningen -96 0-180 000 0 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 61 992 73 319 68 592 000 81 102 83 836 Minskning av långfristiga lån -25 357-31 911-34 146 100-37 042-41 799 Förändringar av kortfristiga lån -928-179 68 000 4-48 Förändringar i eget kapital 704 704 000 504 504 Förändr. av anslutningsavgifter 0 400 400 000 400 400 Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital 47 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar 31 0 0 0 0 Förändr. av fordringar -4 064 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort- och långfr. skulde 3 277 0 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 35 435 42 404 35 654 900 45 185 43 110 Förändring av likvida medel -7 560 3 885 1 607 961-109 881 16