VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill
VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats medel ur Europeiska socialfonden (ESF) för att kvalitetssäkra pågående arbetsmarknadsinsatser och skapa Vinna- Vinna lägen på arbetsmarknaden. Syftet med projekt Vinnande Arena är att skapa goda förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering i Vårgårda kommun. Vi bidrar till att kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden får ökade insikter om sig själva och sina möjligheter i arbetslivet. Genom att erbjuda individuellt stöd och kvalitativ uppföljning i arbetsplatsförlagd praktik medverkar vi till att insatsen blir meningsfull. Vi bidrar också med stöd och handledning till arbetsgivare och medarbetare så att arbetsplatsen blir en trygg arena för både praktikant, medarbetare och arbetsgivare.
RESAN SOM FORMADE MODELLEN Arbetsplatsförlagd praktik är en viktig plattform för kompetensutveckling. Genom praktik på olika arbetsplatser får individen möjlighet att bredda sin kompetens och testa nya arbetsområden som kan ge idéer om nya yrkesval och en fastare tillvaro på arbetsmarknaden. För att praktikplatsen ska bli en lyckad satsning handlar det om att matcha rätt. Att hitta rätt praktikplats till rätt person. Det är vanligt att en persons egna intressen och önskemål om praktikplats väger tungt i en matchningsprocess. Frågan är om det ger det bästa resultatet. Som vi ser det finns det en risk att valet av praktik styrs av normer och föreställningar. Att t ex en kvinna vill ha en praktikplats på en förskola och en man vill praktisera som vaktmästare för att det är vad som förväntas. Vi tror att många kvinnor och män skulle få större möjligheter i arbetslivet om föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt arbete utmanas mer. Det är vad vi har valt att göra i Vinnande Arena. Valet blev naturligt när vi kom på oss själva med att låta våra egna föreställningar påverka matchningsprocessen. Vi upptäckte att vi tänkte och trodde att en praktikplats skulle passa mer eller mindre bra beroende på om om personen var en kvinna eller man. Det hände också att vi ibland berättade om en och samma praktikplats på olika sätt beroende på vem vi pratade med. Vi lät våra egna föreställningar styra. Vad brukar en kvinna eller man tycka är intressant? Det vi kom på oss själva med var inga stora synliga misstag utan detaljer som vi började reflektera över allt eftersom vår egen medvetenhet ökade. Vinnande Arena är ett ESF-projekt som har haft förmånen att få stöd av ESF Jämt i arbetet med jämställdhetsintegrering. Tillsammans har vi funnit ett vinnande sätt att kartlägga kompetens och matcha mot praktik utan att begränsande könsstereotyper påverkar. Vi har lärt oss att ett systematiserat arbetssätt minskar risken för att föreställningar om kön påverkar oss i matchningsprocessen. Inspirerade av Genushanden som tagits fram för vården i Skåne systematiserade vi vår egen process. Till stor del genom att tänka tvärtom! Här berättar vi om hur vi jobbar för att våra deltagare ska hitta den praktikplats som är rätt för dem. Det handlar om att kartlägga och matcha Jämt! 3
ORDLISTA Normer Hen är oskrivna regler och ideal om vad som är positivt och förväntat beteende och vad som inte är det. Normer handlar om maktförhållanden: den som uppfyller normen ges mer makt än den/de som inte gör det. Olika normer gäller i olika situationer och förändras över tid. är ett könsneutralt pronomen. Det används främst i två sammanhang. Dels för att beskriva någon i tredje person (när vi inte vet vilket kön det gäller) istället för att skriva eller säga hon/han. Och dels som personligt pronomen när en inte vill tillhöra antingen kategorin kvinnor eller kategorin män. Könsstereotyper är stereotypa föreställningar om en person baserad på vilket kön vi uppfattar att personen tillhör. Dessa föreställningar är ofta förenklade och uppbyggda i motsatser så att om kvinnor anses ha en egenskap så anses män ha den motsatta egenskapen. Dessa föreställningar blir därför ofta begränsande för människor då vi alla är så mycket mer än de stereotypa föreställningar som finns om kvinnor respektive män. Genushanden är en systematiserad metod som en vårdcentral i Skurup tog fram efter att de upptäckt att de inte ställde samma frågor till kvinnor och män vid sjukskrivningssamtal. De upptäckte bland annat att de inte frågade om (och därför kanske inte heller upptäckte) missbruk hos kvinnor. Med hjälp av genushanden ställs nu alla frågor till både kvinnor och män, vilket ökar möjligheten att göra en mer objektiv bedömning. 4
KOMPETENSMODELL SOM VI ANVÄNDER I kartläggningen utforskar vi deltagarens kompetens utifrån fyra frågeställningar: Vet Teoretiska kunskaper Vad har personen studerat i skolan? Eller i andra sammanhang, t ex i samband med någon hobby eller intressen. Kan Färdigheter Vad har personen lärt sig genom att t ex arbeta, utöva sin hobby eller på andra sätt lärt sig saker som kan vara användbara. Är Vill Personliga egenskaper Hur är personen, t ex lugn, ordningsam, strukturerad, tycker om att lyssna. Attityd Personens egen vilja och intresse att få arbete, att förändra något. Vet Är Kan Vill 5
FRÅGESTÄLLNING VET Vad har du studerat i skolan? Har du något intresse som du har läst mycket om? Vad läser du för böcker/serier/facklitteratur? Tänk tvärtom! Tänk på att alltid tänka tvärtom när du ställer följdfrågor. Vad hade jag ställt för följdfrågor om personen jag frågar vore en kvinna i stället för en man och vice versa? Vet Kan Är Vill 6
FRÅGESTÄLLNING KAN Vad har du lärt dig genom arbetserfarenheter? Vad har du lärt dig genom dina intressen (musik, matlagning, friluftsliv, dataspel/ typ av dataspel, trädgård)? Är du engagerad i föreningsliv och/eller sitter i styrelser? Vad har du lärt dig av det? Vad har du lärt dig genom hushållsarbete? Tänk tvärtom! Tänk på att alltid tänka tvärtom när du ställer följdfrågor. Vad hade jag ställt för följdfrågor om personen jag frågar vore en kvinna i stället för en man och vice versa? Vet Kan Är Vill 7
FRÅGESTÄLLNING ÄR Hur vill du beskriva dig som person? Hur skulle din vän eller anhörig beskriva dig? Vilka personliga egenskaper har du? Lista minst tre positiva. Skalmodellen Använd dig gärna av skalmodellen när du utforskar personens positiva egenskaper. Skalmodellen hjälper personen att se och formulera sina positiva egenskaper på ett mer utförligt sätt. Ta en egenskap, t ex glad, och fråga: om 0 är att du inte alls är glad och 10 är att du är jätteglad, var på skalan tycker du att du hamnar? Utforska sedan mellanrummet mellan 0 och den skattade siffran genom att fråga vad det är som gör att hen skattar sig på angiven siffra. Normfallucka: Tänk på att många egenskaper är könskodade. Utgå från att det inte finns inneboende skillnad hos kvinnor och män. Det är skillnaden i att bli behandlad och bemött som kvinna respektive man som ger olika erfarenheter. Vet Är Kan Vill 8
FRÅGESTÄLLNING VILL Vad har du för egen vilja och intresse av att komma ut i arbete? Vilken förändring hoppas du på? Hur tror du att du kommer närmare arbetsmarknaden genom att praktisera? Tänk tvärtom! Tänk på att alltid tänka tvärtom när du ställer följdfrågor. Vad hade jag ställt för följdfrågor om personen jag frågar vore en kvinna i stället för en man och vice versa? Vet Kan Är Vill 9
MATCHNING JÄMT Matchningsprocessen har vi arbetat om helt. Tidigare frågade vi deltagaren om hen ville jobba inom vård, vaktmästeri, kök etc. Det vi upplevde var att många praktikplatser redan var könsstämplade. Det gjorde det svårt att motivera personen att våga prova något nytt. Det var t ex svårt att motivera en man att praktisera på förskola även om det skulle visa sig att det var helt rätt praktikplats för honom. För att inte hamna i normfällan när vi matchade personer med praktikplatser började vi spåna på en ny modell. I stället för att direkt föreslå och erbjuda en hel praktikplats började vi bryta ner en praktikplats i konkreta arbetsuppgifter. Vi ställde frågan om hur personen ville ha det på sin arbetsplats och vad de ville lära sig. Tips: Börja med det trygga. Hur och när känner man sig trygg? Låt deltagaren beskriva sin trygghet. Gå från det vana och trygga till önskade förändringar. Utveckling kräver utmaning. 10
Matchning Jämt Var vill du arbeta? Stor eller liten arbetsplats? Inne eller ute? Hur vill du arbeta? I ett socialt sammanhang där du träffar mycket människor? Ensam eller i en mindre grupp människor? Vill du ha många bollar i luften? Det händer mycket på arbetsplatsen? Vill du arbeta med en sak i taget? Är det viktigt för dig att se början och slutet på arbetsuppgiften? Vill du arbeta med människor? Vill du arbeta pedagogiskt? Vill du arbeta praktiskt? Vill du ha konkreta arbetsuppgifter? Normfallucka: Var uppmärksam på att det trygga och vana ofta är könsstereotypt. Utveckling kräver utmaning. 11
Matchning Jämt Vad vill du lära dig genom en praktik? VET Vad vill du veta? Vill du lära dig teorier? Vill du lära dig metoder? KAN Vad vill du kunna? Vilken ny erfarenhet vill du ha? Hur vill du bygga på din arbetslivserfarenhet? Vill du ha erfarenhet av att bemöta människor? Unga eller gamla? Vill du ha erfarenhet av att arbeta praktiskt? ÄR Vilka personliga egenskaper vill du utveckla? Vill du bli mer strukturerad? Vill du utveckla din förmåga att lyssna? VILL Vill du utmana dig själv? Vill du prova något du inte arbetat med tidigare? 12
Matchning Jämt Underlag för matchning Vi började med att ta reda på vad som skulle utgöra en trygg arbetsmiljö och vilka arbetsuppgifter som skulle vara intressanta för personen. I stället för att erbjuda en färdig praktikplats gav vi personen möjlighet att själv komponera ihop sitt val. På detta sätt förebygger vi att personens eller våra egna könsstereotypa föreställningar om olika arbetsplatser begränsar eller påverkar matchning och praktikval. Tips: Gör en inventering av faktiska arbetsuppgifter som förekommer på arbetsplatsen. Tänk kreativt när du matchar. Mervärde Vi har märkt att vårt fokus på att personerna skall bredda sin kompetens är ett bra argument för att få dem att våga prova något nytt och få erfarenhet över könsgränserna. Vårt samhälle har en könsuppdelad arbetsmarknad och de flesta har erfarenhet av könsstereotypa arbeten. Tänk på att en anledning till att någon inte trivs på en arbetsplats kan vara att hen har valt det som känns tryggt och vant, vilket ofta innebär att det även är könsstereotypt. Egentligen kanske arbetsuppgifterna inte passar eller motsvarar hens intresse. Både samhället i stort och individen tjänar på att all kompetens tas till vara och inte hindras av begränsande könsstereotyper. 13
Vårgårda har 11.030 invånare varav 5.488 är kvinnor och 5.542 är män. Vårgårda kallas den gröna småstaden, här bor hälften av invånarna på landsbygden och hälften i tätorten. Tåget stannar i Vårgårda vilket gör det lätt att ta sig till både Göteborg och Skövde. Här finns ett rikt föreningsliv och goda möjligheter till bad, fiske och naturvandringar. Projektpersonal i Vinnande Arena: Katarina Liljeröd, Inger Landström och Jenny Leverette 14
Katarina Liljeröd, Projektledare Vinnande Arena Vårgårda kommun Arbetsmarknadsavdelningen tel. 0322-600 521 kommunen@vargarda.se www.vargarda.se