Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Relevanta dokument
Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Maten under graviditeten

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Mat & Hälsa Kolhydrater

Aktiv Föreläsning. Kost

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Lilla. för årskurs 8 & 9

Till dig som har typ 2-diabetes

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Älsklingsmat och spring i benen

Maria Svensson Kost för prestation

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Planering av måltiderna

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Mat och dryck för dig som har diabetes

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

HÄLSA PRESTATION Idrottsnutrition Vad behöver en idrottare äta? Vem jag är! Den Gyllene Triangeln Nyckeln till framgång

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Testa dina levnadsvanor!

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning F-00

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Vårlökskorv med stuvad grönkål. vecka 50

Kondition uthållighet

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

GÅR TILL TANDLÄKAREN

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Tio steg till goda matvanor

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

få kontroll över din diabetes

RIDSKOLEUNGDOMARS KOSTVANOR - En fallstudie av flickor år


Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

10 misstag kvinnor gör

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Chicken green curry. vecka 18

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kalvfärsbullar i tomatsås. vecka 43

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

>*A^* f.".. l,'- ''.»). ''.;"... ;.»8<<A»U;-. T^LIN l'' ft' Ull' *k^^^n-'j*^ I detta kapitel får du veta vad vår mat består av,.^

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Kontaktuppgifter & arbete

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Äta för att prestera!

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Diabetesutbildning del 2 Maten

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Transkript:

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se

Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig kan äta den, men det finns heller ingen mat som är så bra så man alltid kan äta den! -Man kan äta allt, men inte alltid och inte hur mycket som helst!

Stenålderskropp? Kroppen fungerar fortfarande som på stenåldern, trots att det var längesedan vi levde i grottor och jagade mammutar Största hotet kroppen har är att bli uppäten, frysa ihjäl eller svälta ihjäl. Den gör allt den kan för att överleva.

Hur fungerar maten i kroppen? Protein Källor: -kött, fisk, ägg, fågel, ost, mjölkprodukter, (baljväxter)- det mesta som kommer från djur Funktion: -reparerar och bygger upp muskler och andra celler i kroppen. Mättar väldigt bra. Lagras: -kan inte lagras

Hur fungerar maten i kroppen? forts Fett Källor: -margarin, olja, grädde, smör, kaviar, ost, korv, majonnäs, nötter m m Funktion: -kroppens energireserv. Skydd mot svält, kyla & stötar. Lagras: -fett lagras runt organen och under huden.

Hur fungerar maten i kroppen? forts Kolhydrater Källor: -ris, pasta, potatis, socker, gryn, frukt, grönsaker, mjöl, müsli, cornflakes, bröd, kakor, godis, bullar, juice, saft sånt som växer Funktion: -kolhydrater är kroppens främsta bränsleval. De gör oss uthålliga. De ger oss blodsocker. Lagras: -lagras i musklerna och i levern

Som en ångbåt i trä Ju snabbare båten behöver åka, ju snabbare och starkare måste det brinna i ugnen i maskinrummet. Det finns tidningspapper, kol och granved att välja på. - Tidningspapper tar eld fort, men brinner upp direkt - Kol finns det mest av, lättast att skyffla in i ugnen och brinner lätt, starkt och ganska länge. - Granved tar lång tid att hämta, det finns hur obegränsat, brinner längst men väldigt lååångsamt.

Hur ska det se ut då?? Kroppen mår bäst av att äta 5-6 ggr/dag Det bör inte gå mer än 2-3 timmar mellan målen Lite och ofta av saker som stannar i magen 3 huvudmål och 2-3 mellanmål Tonvikten ska ligga på förmiddagen

Frukost Frukosten är fortfarande dagens viktigaste mål En bra frukost lägger grunden till en bra blodsockerkurva. Förbränningen startar inte förrän du har ätit första gången. Ska vara 25% av allt du äter på en dag - dela upp det i 2 delar! Bör innehålla mestadels långsamma kolhydrater

Håller blodsockerkurvan jämn Ger en jämn förbränning Kroppen förstår att det kommer ny mat hela tiden. Inga efterrätter! Mellanmål Behöver inte vara så ambitiöst. Frukt, knäckebröd, lite fil/yoghurt, matrester t ex är ett utmärkt mellanmål

Lunch Lunchen avgör hur resten av dagen ska bli Fundera över storleken Vilken lunch-kategori tillhör du?? Tallriksmodellen

Tallriksmodellen Ett bra sätt att få rätt proportioner på portionen Säger ingenting om mängden Bör finnas med i tanken vid alla måltider

Middag/Kvällsmat Låt inte nattfastan bli för lång Beroende på vad du gjort/ska göra Tallriksmodellen Behöver inte vara lagad mat

Pålägg -vem blir mätt på ost?? Rökt/kokt skinka Kalkon Hamburgerkött Köttbullar Kalvsylta Keso Pannbiff Makrillfilé i tomatsås Falukorv Tonfisk Rostbiff Sill Ägg

Du måste inte motionera om du bara rör dig lite mer Träning måste inte innebära tights & pannband. SLÖSA PÅ STEGEN!! Skratta åt dig själv Vad har DU för ursäkter för att inte röra dig mer? Hur kan du göra själv för att öka din rörelse? Vad finns det för alternativ? - promenad, stavgång, cykel, simning, löpning o s v

Förändring? Nej tack!! Det är bra som det är! Hjärnan är inte intresserad av förändringar Det går inte för att -skylten Hör dina egna ursäkter och skratta åt dem! Det är ju de som gör att vi aldrig kommer någon vart..

Aktiva val!! Man kan alltid göra något bättre än förut. Det måste inte vara perfekt! Du kan ALLTID välja Små förändringar är bättre än inga förändringar

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se

Vätska Överdriv inte! Kolla statusen i toaholken Vad ska man dricka då?? Kaffe?? Alkohol?

Vad tjänar du på att äta Jämnare koncentrerad över dagen, utan dippar. Ett jämnare humör utan toppar och dalar. Bättre stresshantering. Sötsuget minskar/uteblir. smartare? Du blir mer sällan sjuk och får mycket mindre risk för hjärt/kärlsjukdom Mindre risk för skador om du tränar. Du får också ut mer av träningen utan att anstränga dig mer. Du orkar mer på jobbet, men framför allt efter jobbet. Du får lättare att hålla vikten alt. tappa vikt o s v.

Förändring? Nej tack!! Det är bra som det är! Hjärnan är inte intresserad av förändringar Det går inte för att -skylten Hör dina egna ursäkter och skratta åt dem! Det är ju de som gör att vi aldrig kommer någon vart..

Sammanfattning! Ät ofta! 2-3 timmar mellan målen Ät frukost inom en timma, gärna i 2 delar Mellanmål vad kan passa att ha med sig? Godis/sött direkt efter maten är bättre än mellan målen Lunch mycket mat gör dig trött, du kan alltid välja! Middag måste inte alltid vara lagad mat tallriksmodellen

Sammanfattning! Lågt blodsocker kommer göra dig trött, ouppmärksam, mindre stresstålig, mer konfliktkänslig, tunnelseende, inaktiv, hungrig/sugen Kroppen är byggd för att springa ifrån tigern! 10 000 steg per dag är MÅLET!! Börja med att få 7500 steg varje dag.

Blodsockerkurva. 1 tim 2-2.5 tim

Blodsockerkurva Snabba kolhydrater: - Går snabbt ut till musklerna - Snabb mättnadskänsla, kort mättnadstid - Stort insulinpåslag - fettinlagring - trötthet, - okoncentration, - sötsug - dåliga val Långsamma kolhydrater: - Når toppeffekt efter längre tid - Senare mättnadskänsla, lång mättnadstid - Precis lagom dos insulin - Ingen onödig fettinlagring - Ingen onödig koma

Snabba kolhydrater Exempel: - Socker; godis, kakor, bullar, saft, dricka - Druvsocker - Sportdryck - Juice, nyponsoppa, blåbärssoppa - Potatis, potatismos - Vitt bröd, kakor, bullar, skorpor, smörgåsrån - Brun banan, vindruvor, russin - De flesta fruktyoghurtar, drickyoghurt - Cornflakes, K-special, puffat ris, riskakor

Långsamma kolhydrater De långsamma kolhydraterna är bl a: - Pasta - Klibbfritt ris - Bönor, linser, ärter - Müsli & flingor m ; ex branflakes, havrefras, rågfras - Fullkornsbröd (kostfiber > 6 g) - Grovt knäckebröd - De flesta frukter - De flesta grönsaker (ej sallad, tomat & gurka)

Vad påverkar om det du äter är snabbt eller långsamt? Tänk vattenglas och sil! Fibermängd Bearbetning Mognad Glöm inte att maten blandar sig i magen!

Hålla vikten/gå ner i vikt Ät regelbundet 5-6 ggr/dag Maten ska stanna i magen Lägg tonvikten på frukost & lunch Tallriksmodellen Ät sakta! Välj långsamma kolhydrater framför snabba Lätt att dricka sig till kalorier Alltid utropstecken efter KORV!!

Stress yttre/inre? Kort stress inte alls lika skadligt. Bestående stress är destruktivt. Kroppen stänger av viktiga funktioner; tarmar och immunförsvar Hjärtat slår fortare Hormoner går på som ökar inlagringen i kärlen Blodets levringsförmåga ökar Frisätter fettsyror (kolesterol) och socker Höjd puls och blodtryck

Fysisk aktivitet Vad vinner man på att öka sin rörelse? Minskade stresshormoner! Minskad risk för hjärt/kärlsjukdom!! - Lägre blodtryck - minskar kolesterol - minskar inlagringen i kärlen Bättre blodsocker, bättre koncentration Statiska moment med stillasittande jobb Vikt Sötsug Mindre risk för diabetes