RIDSKOLEUNGDOMARS KOSTVANOR - En fallstudie av flickor år

Transkript

1 Hippologenheten Fördjupningsarbete nr RIDSKOLEUNGDOMARS KOSTVANOR - En fallstudie av flickor år Sofia Höstman & Annika Karlsson Strömsholm HANDLEDARE: Gabriella Thorell, Strömsholm Bitr. Karin Morgan, Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN

2 INNEHÅLL REFERAT... 2 INLEDNING... 2 BAKGRUND... 3 Kolhydrater... 4 Fett... 4 Protein... 4 Vatten... 5 Vitaminer, mineraler och antioxidanter... 5 MATERIAL OCH METOD... 5 RESULTAT... 6 DISKUSSION... 7 Slutsatser... 8 REFERENSER... 8 Litteratur... 8 Internet... 9 Personliga meddelanden från... 9 Lästa men ej refererade källor... 9 BILAGOR Bilaga 1. Kostdagbok Bilaga 2. Energibehov Bilaga 3. Exempelmeny för en optimal dag

3 REFERAT Ungdomar skapar ofta egna kostvanor när de går i skolan, därför är familjens planering av kosten en viktig vägledning för den fortsatta kosthållningen. Mot denna bakgrund kan man konstatera att det är viktigt att grundlägga goda vanor för kost och hälsa tidigt i livet. Ridning och hästskötsel är energikrävande. Svenska ridsportförbundet har uppmärksammat frågan, men trots det finns det idag lite information om kostvanor hos elever på ridskolor runt om i Sverige. Syftet är att undersöka en grupp ridskoleungdomars kostvanor inom ridsporten. Resultatet av studien kan förhoppningsvis uppmärksamma dem om goda kostvanor för att de själva ska må bättre och orka med dagen. Studien hade två frågeställningar. Vad har flickor år på ridskola för kostvanor? Finns det något samband mellan hur ungdomar upplevde sin ork och vad de hade för kostvanor? I studien användes elever i två ridskolegrupper (flickor mellan 15 och 18 år) de studerades genom att de fick föra kostdagbok. Alla eleverna red minst två gånger i veckan. De gick i skolan på dagarna och var i stallet ungefär var tredje dag. Resultatet av studien visade att ungdomarna äter alldeles för lite för att täcka sitt dagsbehov och deras kostvanor varierade och det fanns inte något samband mellan födointag och hur de upplever att de orkade. Studiens slutsats är att ungdomar har bristfällig kosthållning. De äter för liten mängd och för få antal mål under dagen. De behövs mer information på ridskolor, både för ridlärare, elever och föräldrar om hur man samordnar kost och träning. Man får inte glömma att ridning faktiskt är en sport. Alla skulle behöva en mat och sov klocka som Skalman. Nyckelord: Ungdomar, Ridskola, Kost INLEDNING Enligt Statens folkhälsoinstitut (2007) har övervikt och fetma, som leder till allvarliga hälsorisker ökat med de dubbla under 20 år. Orsaken till detta är att människor i allmänhet äter mer och rör på sig allt mindre. Det är alltså ett växande problem i samhället. Livsmedelsverket (2008a) har satt ihop några råd om kost för att hjälpa människor att leva hälsosammare. Enligt vad som rekommenderas ska man äta mycket frukt och grönt gärna 500 gram om dagen, gärna nyckelhålsmärkta livsmedel, äta fisk tre gånger i veckan, att gärna använda flytande olja eller margarin i matlagningen och att äta bröd till varje måltid och då gärna fullkorn. I rekommendationerna står de även att man ska äta regelbundet frukost, lunch, middag och mellanmål. (Livsmedelsverket, 2008a). På Livsmedelsverkets hemsida (2008b) finns information om tallriksmodellen, som är ett bra mått att gå efter om man vill komponera ihop en bra lunch eller middag. Modellen visar hur mycket av de olika ingredienserna man behöver. Tallriksmodellen har tre delar, den första delen ska innehålla något av potatis, ris, pasta. Bröd ska finnas med till varje måltid. Om man behöver mer energi, så görs denna del något större än normalt. Den andra delen innehåller grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del ska fylla upp lika mycket som den förra delen av tallriken och om man är överviktig kan man fylla upp till halva tallriken. Den minsta och sista delen är avsedd för kött, fisk och baljväxter. Modellen säger inte hur mycket man ska äta utan bara i vilka proportioner allt ska vara i förhållande till varandra, sedan avgör hunger och storleken på portionen. (Livsmedelsverket, 2008b) Ungdomar skapar ofta egna kostvanor när de går i skolan, därför är familjens planering av kosten en viktig vägledning för den fortsatta kosthållningen. Tidigare studier har visat att elever hoppar över eller äter bara en liten del av skollunchen, den ersätts istället med mindre 2

4 näringsrik mat eller mellanmål. Detta kan leda till brist på viktiga näringsämnen. För ungdomar som idrottar kan detta påverka deras prestationer negativt. När man tränar är det viktigt att ta hänsyn till kostvanor och att näringsintaget sprids över dygnet. Därför har idrotten också ett stort ansvar för hur kosthållning och träning kan samordnas (Ekblom m. fl., 1992). Enligt ett tidigare projekt, Må bäst med häst som startades inom Hästsportens ungdomssatsning, ville man väcka ungdomars tankar kring den egna kosthållningen, både vad de äter och dricker. Genom att man gick ut på ridskolor och informerade med hjälp av clinics och att man utvecklade Må bra cafeterior tillsammans med ridskolorna kunde man öka medvetenheten kring vad som är bra och hälsosam kost hos ridskoleelever i allmänhet. Man kom fram till att ungdomars förståelse kring kost blev bättre och att det spred sig i takt med projektet (E. Lundkvist, pers. medd. 2008). Johansson (1997) har undersökt huruvida kosten har betydelse för ryttarens prestationer. Endast en ryttare av de 20 som var med i studien åt dagligen en fullgod frukost innehållande livsmedel från alla viktiga livsmedelsgrupper. En åt ingen frukost alls och resterande åt otillräcklig frukost. I undersökningen var alla ryttare överens om att kosten har betydelse för prestationen. Ryttare som kände sig pigga och koncentrerade upplevde inga nämnvärda symtom på ridningen. Däremot ryttare som kände trötthet, bristande koncentration och hunger hade dock negativa konsekvenser på ridningen (Johansson, 1997). Ekbom och Svensson (2007) har undersökt om ryttare är medvetna om kosten och om de använde sig av kompletterande fysisk träning förutom ridträningen. Svaren var något varierande, men de träningsformer som de flesta ägnade sig åt var löpning och styrketräning. Antalet träningstillfällen per vecka varierade mellan en och tre gånger, men majoriteten svarande att de tränade om de hade tid. Hela 80 % av de som var med i undersökningen tänkte på vad de åt, medan de övriga 20 % inte gjorde de. De saker som de kunde förbättra var att de behövde äta mer frukt och grönt samt att äta på mer regelbundna tider. De flesta ansåg sig även äta för mycket godis och andra sötsaker (Ekbom & Svensson, 2007). Mot denna bakgrund kan man konstatera att det är viktigt att grundlägga goda vanor för kost och hälsa tidigt i livet. Ridning och hästskötsel är energikrävande. Svenska ridsportförbundet har uppmärksammat frågan, men trots det finns det idag lite information om kostvanor till elever på ridskolor runt om i Sverige. Syftet är att undersöka en grupp ridskoleungdomars kostvanor inom ridsporten. Resultatet av studien kan förhoppningsvis uppmärksamma dem om goda kostvanor för att de själva ska må bättre och orka med dagen. Studien har två frågeställningar: Vad har flickor mellan år på ridskola för kostvanor? Finns det något samband mellan hur ungdomar upplever sin ork och vad de har för kostvanor? Studien inriktas på ungdomar, på två olika ridskolor i Mälardalen, för att undersöka hur mycket de rör på sig och vad de äter. BAKGRUND De viktigaste näringsämnena, som utgör grunden för att man som människa ska fungera är, kolhydrater, fett, protein, vatten, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Energibehovet varierar från person till person, beroende på hur mycket man rör på sig, vilken ålder man har, kön, arv, kroppsstorlek och klimat (Adamsson. m.fl. 2007). En kvinnlig vuxen kontorsarbetare gör av med cirka 2250 kalorier på en dag, medan en kvinnlig elitidrottare gör av med cirka 5835 kalorier (uppladdningen, 2008). Det handlar alltid om balans, att du äter lika mycket som du gör av med på ett dygn. Inom idrotten är det viktigt att hålla en jämn 3

5 energibalans för att kunna prestera på bästa möjliga sätt. De tre huvudsakliga energikällorna är kolhydrater, fett och protein. Vitaminer och mineralämnen ger ingen energi men är livsnödvändiga för att energiomsättningen ska fungera (Adamsson. m.fl. 2007). Kolhydrater Kolhydrater är den viktigaste energikällan för idrottare. Genom kolhydrater går det att ladda upp sin energireserv, som sedan kan användas vid träning och tävling, för att hålla ett högt tempo under en längre tid. Kolhydrater är ett samlingsnamn för socker, stärkelse och kostfiber. Dessa ingredienser finns i livsmedel så som gryn, mjöl, potatis, spaghetti, ris, bröd, frukt och grönsaker. Från stärkelsen kommer det mesta av kolhydraterna man äter. Stärkelserik mat är bland annat mjöl, gryn, pasta och ris, så kallade cerealieprodukter. Kostfiber ger ingen större effekt på hur mycket energi vi får i oss, men det har ändå betydelse för hur vi mår. Det är osmältbara växtdelar som finns i spannmålsprodukter, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. Kostfiber delas i två grupper. Den ena påverkar blodsockret, blodkolesterol och insulinnivån. Den andra gruppen håller magen i trim och minskar risken för förstoppning. Socker finns i två olika former i maten, antingen naturligt eller tillsatt. Det naturliga sockret är bättre. (Adamsson. m.fl. 2007) Fett Fett är koncentrerad energi. Många tror att fett är något onödigt, som man blir tjock av men så är inte fallet. Fett är en viktig energikälla, speciellt för dem som tränar regelbundet. Det mesta av fettet man äter använder kroppen till energi, antingen direkt eller som reserv. Använder man inte allt det fett som kroppen har fått i sig lagras detta i fettvävnaden och fungerar som ett extra energiförråd. Fettvävnaden fungerar också som en stötdämpare och skyddar de inre organen från att ta skada. Det gäller dock att äta rätt sorts fett. Det delas in i tre huvudgrupper fleromättade, enkelomättade och mättade fetter. De flesta varor består av en blandning av alla tre, men varorna grupperas efter det fett som det finns mest av. Man kan i stort sett se på varans konsistens vilket fett den består av. Mättat fett är hårt så som smör, ost och kokosfett. Innehåller varan mest av enkelomättat eller fleromättat fett är den mjuk och flytande även efter förvaring i kylskåp, olivolja, rapsolja och bordsmargarin. Man får i sig lika mycket energi från alla olika fetter, men de påverkar kroppen på olika sätt. För mycket mättat fett är i samband med för mycket stillasittande sämre för kolesterolet i blodet som då kan stiga och leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa fettsyror är livsnödvändiga bland annat omega-3 och omega-6, dessa måste vi få i oss genom kosten eftersom att kroppen inte kan bilda dem själv. Dessa fettsyror är ingenting som man behöver oroa sig för utan de får man oftast i sig oavsett vilken mat man äter och det är mycket små mängder som behövs. Det viktiga E-vitamin som gör att kroppen skyddar fettsyrorna finns oftast i lagom dos i de livsmedel där fettsyrorna finns. (Adamsson. m.fl. 2007) Protein Protein är kroppens byggmaterial. Det betyder att mesta delen av muskler och immunförsvar är uppbyggt av proteiner. Det används också som energikälla men inte i så stora mängder. Om man däremot har ätit för lite kolhydrater före ett träningspass, så ökar användandet av protein. Proteinets uppgift är att bygga upp, reparera och underhålla kroppens alla celler. I blodet ansvarar proteinet för att transportera järn och syre. Det överskottet som blir används som energi. Protein finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel som till exempel kött, fisk, ägg, ost, ärter, linser och bönor men det finns även i spannmålsprodukter som bröd, gryn och pasta. Protein är uppbyggt av ett tjugotal aminosyror. Åtta av dessa är livsviktiga att vi får i oss via kosten för att kroppen inte själv kan bilda dem. Om ett livsmedel innehåller alla 4

6 livsnödvändiga aminosyror i lagom mängd kallas det för fullvärdigt protein det betyder att kroppen kan tillgodose sig proteinet på bästa sätt. Om man tränar hårt och intensivt och inte äter tillräckligt börjar kroppen ta energi från sig själv. Kroppen bryter då ner sin muskelvävnad för att kunna utnyttja proteinet som en energikälla. Energin som bryts ut används först och främst till hjärnan och nervsystem. (Adamsson. m.fl. 2007) Vatten Kroppen består till ungefär % av vatten. Att hålla en jämn vätskebalans är viktigt speciellt för dem som idrottar. Om man inte får i sig tillräckligt med vatten tappar man orken och har svårt att koncentrera sig. Vattnet har uppgifter som att transportera och lösa upp viktiga näringsämnen till muskler och inre organ. Det transporterar även ut slaggprodukter ur kroppen och reglera kroppstemperaturen. Man förlorar ungefär 2-3 liter vätska på ett dygn genom urin, svett och utandningsluft. Vätskan tillförs igen via mat och dryck som man får i sig under dagen. Vid träning så blir kroppen varm och behöver då kyla ner sig genom bland annat svettning. Då ökar behovet av vätskeintag. Under träningen är det bättre att dricka små mängder ofta istället för en stor mängd vid ett tillfälle. Kroppen tillgodogör sig endast det den behöver och gör sig av med överflödet. (Adamsson, m.fl. 2007) Vitaminer, mineraler och antioxidanter Vitaminer, mineraler och antioxidanter är livsnödvändiga ämnen. Det behövs bara i små mängder och de hjälper kroppen att omsätta mat till energi och hjälper till att hålla människor friska genom att skydda cellerna. Ämnena ger ingen energi. Om man växer eller idrottar är det speciellt viktigt att få i sig dessa ämnen. Att äta tillräckligt och varierat räcker oftast för att tillgodose alla behov. Vitaminerna A, D, E och K, är fettlösliga och kan lagras i kroppen. Äter man för mycket av dessa vitaminer kan det leda till överskott och kroppen kan bli förgiftad. Eftersom att den inte kan göra sig av med dem. Däremot är B- och C-vitaminer vattenlösliga och kan då inte lagras i kroppen och de bör därför tillföras flera gånger under en dag. Om man får ett överskott av de vattenlösliga vitaminerna följer detta med ut i urinen, vilket medför att man aldrig kan få ett överskott av dem. (Adamsson, m.fl. 2007) MATERIAL OCH METOD Elever i två ridskolegrupper (flickor mellan 15 och 18 år) studerades genom att de fick föra kostdagbok. Alla eleverna red minst två gånger i veckan. De gick i skolan på dagarna och var i stallet ungefär var tredje dag. Sammanlagt tillfrågades 15 ungdomar att föra kostdagbok, under två veckor, över kostintag och motion under varje dygn. Kostdagboken innehöll matintag under en dag, hur stor mängd av varje livsmedel och vilken tid de åt eller drack detta. De fick även fylla i hur mycket de rörde på sig, det vill säga om de utövade någon fysisk aktivitet till exempel idrott i skolan eller ett ridpass. De skrev också en analys av den fysiska aktiviteten, det vill säga hur det kändes prestationsmässigt, om det gick bra eller mindre bra. För att ge ungdomarna den bästa förutsättningen för att kunna fylla i kostdagboken korrekt medföljde ett exempel, se bilaga 1, på en dag som försättsblad till kostdagboken. Denna följdes sedan av blanka kostdagboksmallar för två veckor framåt. Av 15 tillfrågade ungdomar svarade endast nio stycken. Dessa dagböcker sammanställdes sedan till ett resultat. För att kunna sammanställa kostdagböckerna gjordes en uträkning på hur många kalorier en åring behöver få i sig för att täcka dagsbehovet, sammanlagt blev det 2535 kalorier. Detta gjordes med hjälp av WHO:s energibehovs beräkning (uppladdningen, 2008), se bilaga 5

7 2. Med hjälp av energibehovsberäkningen gjordes sedan en exempelmeny för hur dagsintaget av kalorier kan se ut, se bilaga 3: Till frukost kan man äta yoghurt med flingor, macka med pålägg och ett glas juice. Lunch, fisk, potatis och sås, smörgås, frukt och mjölk. Middag, kött, ris, sallad, macka med pålägg och dryck. Mellan måltiderna kan man äta äpple, banan, yoghurt med flingor, eller liknande. Kostdagböckerna jämfördes och värderades med hjälp av exempelmenyn. Antal mål, mängd, enligt tallriksmodellen, aktivitet och en sammanfattad ork analys. Allt detta sammanställdes sedan i en tabell och grupperades efter antalet huvudmål per dag. Kostdagböckerna numrerades för att inte namnge flickorna. RESULTAT Ungdomarnas kostvanor varierade, se tabell 1. Alla flickorna åt frukost, men kanske inte tillräckligt. Mer än hälften åt lunch. Middagen blir också varierande, men det är fler som äter en tillfredsställande middag än lunch. Mellanmålet sköts väldigt dåligt och endast en av de nio ungdomarna åt mellanmål varje dag. Enligt exempelmenyn äter alla ungdomarna alldeles för lite och endast en person äter enligt tallriksmodellen. Man kan inte se något samband mellan hur mycket ungdomarna orkar och hur mycket de äter. Förutom ridningen så utövas jogging, raska promenader, idrott i skolan och fotboll. Tabell 1. Sammanställning visar resultatet från kostdagbok under två veckor. Resultatet har grupperats efter antalet huvudmål per dag Person Frukost a) Lunch a) Middag a) Mellanmål a) b) Tallriksmodell Portionsstorlek c) Aktivitet, antal gånger Egen analys ork 5 ok ok ok ok nej för lite 6 sämre 3 ok ok ok varierat nej för lite 16 sämre 4 ok ok ok varierat nej för lite 15 bra 6 ok ok ok varierat nej för lite 19 ok* 8 ok ok ok nej* ja för lite 5 bra 2 ok varierat ok nej* nej för lite 12 ok* 1 ok varierat varierat varierat nej för lite 18 bra 7 ok varierat varierat varierat nej för lite 2 sämre 9 ok varierat varierat varierat nej för lite 9 ok* a) ok = har ätit regelbundet, varierat = har ätit oregelbundet, nej* = har ej ätit b) ja = har ätit enligt tallriksmodellen, nej = har en ätit enligt tallriksmodellen c) för lite = för liten mängd mat d) bra = pigg, glad, fokuserad över lag, ok = varierat trött/pigg, bristande koncentration/koncentrerad, sämre = trött och bristande koncentration. d) 6

8 DISKUSSION Ungdomarna äter alldeles för lite för att täcka sitt dagsbehov, som är 2535 kalorier. Detta varierar från person till person men resultatet visar att ingen av ungdomarna får i sig så mycket som de behöver. Portionerna är för små och det är för långt mellan målen. Regelbundna mattider som är jämnt fördelade över hela dagen skulle vara att önska, då det håller balansen i kroppen på en jämn nivå. De äter sällan mellanmål, som ändå är väldigt lätt att ha med sig, till exempel en frukt eller en smörgås. En av ungdomarna åt enligt tallriksmodellen. Om man äter enligt tallriksmodellen får man i sig alla viktiga näringsämnen och kosten blir mer varierad. Ibland kan man se att de äter frukost sent på morgonen, hoppar över lunchen och äter middag sent på kvällen. Detta gör att dagsbehovet inte täcks och det går för långt mellan målen. I värsta fall kan middagen bestå av en smörgås och ett glas juice. Exempel på en av ungdomarnas kostdagbok presenteras i bilaga 4. För att få i sig alla viktiga näringsämnen är det viktigt med en varierad kost. Det handlar alltid om vad man äter och vad man gör av med, att det blir en balans. Kolhydrater, fett och protein är de energikällor som finns i vår föda och det är viktigt att vi får i oss av alla dessa ämnen för att kunna fungera. När man gör som dessa ungdomar och inte får i sig av alla ämnen så kan man omöjligt komma upp i den energimängd som behövs för att täcka sitt dagsbehov. I denna studie har de skattat hur de orkar, vad de har kraft till, om de känner sig fokuserade genom hela passet, att de kan vara aktiva hela tiden utan att tappa koncentrationen. Det har inte funnits något samband mellan födointag och hur de upplever dessa känslor. Det vill säga om man har ätit en varierad kost så känner sig då pigg och fokuserad, eller man har ätit en sämre, mindre varierad kost så känner sig då trött och har bristande koncentration. Frågan är om man kan skylla detta på föräldrarna att ungdomarna har bristfälliga kostvanor. Hur de själva äter, vad som lagas hemma och hur stort intresse eller kunskap som finns om mat. Eftersom de fortfarande bor hemma är det förmodligen inte de som handlar och lagar maten. Därför kan de inte påverka vad som hamnar på tallriken. Detta blir då istället föräldrarnas ansvar, redan när barnen är små lägger man oftast grunden för en god kosthållning. Idrotten har också en viktig del i hur man kan samordna kosthållning och träning, det är viktigt för ungdomarna att de har en bra kosthållning eftersom att detta påverkar deras prestation (Ekblom m. fl., 1992). Enligt Statens folkhälsoinstitut (2007) har övervikt och fetma, som leder till allvarliga hälsorisker ökat med de dubbla under 20 år. Detta därför att människor i allmänhet har brist på kunskap om hur man ska äta och motionera. Vissa av ungdomarna i vår studie rör sig inte så mycket och därför behöver de inte lika mycket mat. Däremot de som rör på sig mera äter inte alls vad de skulle behöva. Den fysiska aktiviteten varierar mycket mellan de olika ungdomarna, någon utövar endast ridpassen medan andra joggar några dagar i veckan eller tar en rask promenad. Här har ridläraren också en stor roll i hur ungdomarnas kostvanor ser ut, de påverkas alltid av de vuxna i deras närhet och det gör som dem de ser upp till. Även om man kanske inte tänker på det så finns det alltid förebilder som man ser upp till och som man vill göra likadant som eller se ut som dem. Därför har förebilderna en viktig roll för ungdomarna avseende deras kost och träning. Att ha mer information på till exempel ridskolor om vad som är bra kost och hur man ska äta för att orka med fysisk aktivitet är ett bra steg i rätt riktning. Inte bara för tävlingsekipage där det pratas om hur man ska bete sig när man åker på tävling. Istället information för alla, i den vardagen många lever i. Detta gäller speciellt ungdomar, som åker direkt från skolan, kanske inte ätit någon ordentlig lunch, hoppar över mellanmålet och kommer hem till en sen middag. Lindgren (2000) visade att idrottslärare hade bättre kostvanor än ridlärare, vilket förklarades av faktorer som raster, antal undervisningstimmar men även av mer kunskap om kostens och motionens betydelse. Vidare konstaterades att ridlärarna 7

9 behöver mer kunskap om detta, för att kunna ändra sina matvanor (Lindgren, 2000). Holm (2004) kom fram till att ridlärarnas tidsbrist var största problemet för att äta rätt kost. De flesta ridlärarna var medvetna om vad som var rätt kost, men hade inte tid eller lust att äta rätt. Ridlärarna i Holms (2004) studie konstaterade att de behövde planera sin tid bättre, värna om pauser och lunchtid. Det är bra att medvetenheten hos ridlärarna finns, men det är viktigt att även förutsättningarna finns så att ridlärarna kan bli bättre förebilder för ungdomarna. Här behövs utbildning av ridlärare i kost och motion samt bättre strukturerad tid. Idag blir ungdomar starkt påverkade av media där det står mycket om övervikt och hur man kan bli av med de överflödiga kilona. Kanske att detta påverkar dem till att äta mindre, men med tanke på att de faktiskt rör sig och fortfarande växer så blir det ingen bra kombination. Om vi skulle jämföra vår studie med den som Ekbom och Svensson (2007) gjort kan vi se tydliga likheter, även i deras studie var det dåligt intag av frukt och grönt och det skulle behöva ätas på mer regelbundna tider. Ett problem är att man aldrig helt kan lita på resultatet, detta eftersom att vi personligen inte kunde följa ungdomarna under två veckor och se att de verkligen skriver upp allt de äter. Allt de skriver i dagboken är inte nödvändigtvis sanningsenligt, det kan glömmas bort att skrivas upp eller så kan de tröttna på att hela tiden fylla i vad de äter. För vissa kan det vara svårt att uttrycka sig eller formulera sig korrekt och de kanske bara blir en analys på ett fåtal ord. Om studien skulle göras om, skulle frågeställningen ha behållits om deras fysiska aktivitet, men istället valts elever i närhet som man kan ha regelbunden kontakt med under de veckor som studien pågår. Detta för att kunna utveckla analysen och kanske hjälpa dem att formulera sig på ett korrekt sätt. Eventuellt kunna utforma kostdagboken med smilis på olika humör som bara var att ringa in för att underlätta. De kunde även ha funnits en figur på tallriksmodellen där de fick fylla i hur mycket de åt av de olika delarna. Möjligtvis skulle man kunna ha färre elever och kunna gå ännu mer på djupet i studien, kunna mäta vikt, BMI med mer. Ett annat förslag är att under en längre period först undersöka hur de äter och sedan informera eleverna hur de ska ändra sina kostvanor för att må bättre och därefter se om någon förändring har skett. Slutsatser Studiens slutsats är att ungdomar har bristfällig kosthållning. De äter för liten mängd och för få antal mål under dagen. De behövs mer information på ridskolor, både för ridlärare, elever och föräldrar om hur man samordnar kost och träning. Ett sätt kan vara att använda de material som finns från Svenska ridsportförbundet Må bäst me häst (2008), där finns information för både elever, personal och cafeteriaverksamhet. Även i skolan är det viktigt att ta upp sambandet mellan kost och träning till exempel i hemkunskapen och idrotten. Man får inte glömma att ridning faktiskt är en sport. Alla skulle behöva en mat och sov klocka som Skalman! REFERENSER Litteratur Adamsson, V., Hagstedt, K. och Öberg, I-B Uppladdningen. Sörmlands grafiska quebecor AB. Ekblom, B., Bolin, L., Bruce, Å., Hambreus, L., och Öberg, I-B Kost och idrott. SISU. 8

10 Ekbom, S. och Svensson, L Ryttarens kost och personliga träning. Fördjupningsarbete nr 327. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Holm, C Hur ser ridlärarnas kostvanor ur på ridskola?. Fördjupningsarbete nr 251. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Johansson, J Kostens betydelse för ryttarens prestation. Fördjupningsarbete nr 45. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Lindgren, E Kostvanor en jämförelse mellan idrottslärare / ridlärare. Fördjupningsarbete nr 120. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Internet Kaloritabell Kaloritabell A-Ö. (Hämtad ). Livsmedelsverket a. Kostråd. (Hämtad ). Livsmedelsverket b. Tallriksmodellen. (Hämtad ). Statens folkhälsoinstitut Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=Handlingsp lan+matvanor+'&pre=%3cfont+style%3d%22color%3a+% %3b+backgr ound%2dcolor%3a+%23ffff00%22%3e&post=%3c%2ffont%3e. (Hämtad ). Uppladdningen Energibehov beräkna WHO:s metod. CB662CE7C CDF59?open. (Hämtad ). Personliga meddelanden från Projektsamordnare för Må bäst me häst. E. Lundkvist Svenska ridsportförbundet, Strömsholm. Lästa men ej refererade källor Anonym Fysisk aktivitet och vikt. Malmö: Danisco Sugar. Johansson, U Ryttare är idrottare. SISU. 9

11 BILAGOR Bilaga 1. Kostdagbok Såhär kan din kostdagbok se ut för en dag Namn: Annika Karlsson Datum: 23 feb -08 På baksidan av pappret ska du skriva om du utövat någon fysisk aktivitet under dagen, se exempel: Tid Mängd Livsmedel dl Lättfil 2 dl K-special (flingor) 1 st Vetekaka (bröd) m smör 1 st Ost skiva 2 dl Apelsinjuice st Äpple st Kyckling filé 2 dl Ris 1 dl Sötsur sås m grönsaker 1 st Falu rågrut m smör 4 dl Vatten st Fralla (bröd) m smör 1 st Ostskiva st Varm macka m smör 1 dl Köttfärs Idrott i skolan fotboll Analys: Kände mig pigg och orkade vara aktiv hela lektionen Ridning hoppning Analys: Kändes jobbigt och tungt orkade inte vara fokuserad och rida hela lektionen igenom. Kände mig lätt irriterad. 1 st Tomat 3 dl Mellan mjölk hg Lösgodis 2 dl Coca cola Om ni har frågor eller funderingar på vad som helst tveka inte att ringa! Tack på förhand och lycka till önskar: Annika & Sofia 10

12 Bilaga 2. Energibehov Energibehov - beräkna WHO:s metod Här nedan kan du få hjälp med att räkna ut ditt energibehov. BMR x PAL-faktor = Beräknat energibehov STEG 1: Beräkning av din BMR Kön Kvinna Ålder Vikt 53 Resultat STEG 2: Beräkning av aktivitetsfaktor (PAL-värde) för en dag. Fyll endast i kolumnen "varaktighet i timmar" hur din dag har sett ut (du behöver inte fylla i högerkolumnen PAL x tim, det görs automatiskt). Precisera aktiviteterna i hela timmar (1) eller i 15 minuter (0.25), 30 min (0.5) eller 45 min (0.75). Tryck därefter på beräkningsknappen, se nedan, så får du fram ditt PAL-värde. Aktivitet samt dess BMR-värde Varaktighet i timmar PAL x tim Sova, ligga tyst : 0,9 9 Uträkning -> 8.1 Sitta tyst, köra bil, lyssna på föreläsning :1 4 Uträkning -> 4 Stillasittande arbete, kontorsarbete : 1,5 4 Uträkning -> 6 Laga mat, äta : Uträkning -> 3 Tvätta/klä sig, lätt hushållsarbete, städa, arbeta stående : 2,5 1.5 Uträkning -> 3.75 Promenera på plan mark, rida, cykla 16 km/tim : 4 3 Uträkning -> 12 Aerobics low impact, alpint, turiståkning, kappsegling : 5 0 Uträkning -> 0 Jogga 7 km/tim, badminton (tävling) : 7 1 Uträkning -> 7 Ishockey-, basketmatch, längdåkning 6.8 km/tim : 8 0 Uträkning -> 0 Fotbollsmatch, jogga 10 km/tim, simma bröstsim : 10 0 Uträkning -> 0 Cykla km/tim : 12 0 Uträkning -> 0 Längdskidåkning > 13 km/tim : 14 0 Uträkning -> 0 Spring 16 km/tim : 16 0 Uträkning -> 0 Klart! Totalt antal timmar 24 Summa PAL x tim

13 Timmar kvar till 24 0 Uträknat PAL-värde, genomsnitt för dagen: 1.82 STEG 3: Multiplicera genomsnittliga PAL-värdet med BMR-värdet. Beräknat PAL-värde (genomsnitt) 1.82 x BMR BERÄKNAT ENERGIBEHOV kcal = kjoule Ett exempel på hur en dag kan se ut för en tonåring, hur många kalorier den gör av med, alltså hur många kalorier personen behöver stoppa i sig för att behålla samma vikt och orka med att röra på sig. Uppladdningen. Energibehov beräkna WHO:s metod

14 Bilaga 3. Exempelmeny för en optimal dag För att då se ungefär vad som innehåller så här många kalorier så gör vi ett exempel för en optimal dag, när man ser till vad denna exempelungdom kan äta. Detta är vad vi kommer att kalla för normala portioner när vi sedan värderar kostdagböckerna. Livsmedel Kcal/100g Mängd Kcal Frukost Fruktyoghurt g 285 Frukostflingor (frukt & nötter) g 117 Bregott (smör) 710 3g 21,3 Rågvetebröd, fullkorn g 130 Skinka rökt 139 3g 4,17 Apelsinjuice g 96 Mellanmål Äpple g 59 Lunch Torskfilé, panerad, stekt g 213 Rågvetebröd, fullkorn g 130 Potatis 88 80g 70,4 Hollandaisesås g 184 Mandarin 50 50g 25 Mjölk 3 % g 120 Mellanmål Fruktyoghurt g 285 Cornflakes g 117 Banan g 104 Middag Biffstroganoff g 162 Ris, kokt g 238 Sallad 0 30g 0 Gurka 16 10g 1,6 Paprika röd 36 10g 3,6 13

15 Tomat 26 10g 2,6 Rågvetebröd, fullkorn g 130 Bregott (smör) 710 3g 21,3 Ost 30 % 286 6g 17 Total 2536 Kaloritabell Kaloritabell A-Ö. 14

16 DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Department of Equine Studies Box UPPSALA Hippologenheten Box UPPSALA Tel: Tel: Fax: Fax: