Gruppstation för vindkraft på Granliden i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län

Gruppstation för vindkraft på Granliden i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Samrådsredogörelse 2010-06-28

Om samrådsredogörelsen Samrådsredogörelsen har sammanställts under maj 2010 efter det att Nordisk Vindkraft AB fått in synpunkter i det öppna samrådet inför den planerade vindkraftanläggningen på Granliden. Samrådsredogörelsen har sammanställts av Cajsa Nilsson och Tobias Sahlman, båda vid Enetjärn Natur AB. Bilden på framsidan är tagen på Granliden under naturvärdesinventeringen 2009. Foto: Enetjärn Natur AB. 2

Innehåll 1 Samrådets genomförande... 4 1.1 Samrådsprocessen 4 1.2 Samråd med myndigheter 4 1.3 Samråd med organisationer och företag 5 1.4 Samråd med allmänheten 6 2. Sammanställning av inkomna yttranden. 8 2.1 Inkomna yttranden och synpunkter 8 3

1 Samrådets genomförande I detta kapitel beskrivs hur samrådet har genomförts, vilka som bjudits in till samråd och i vilken omfattning det kommit in synpunkter under samrådet. 1.1 Samrådsprocessen Vad är en samrådsredogörelse? En samrådsredogörelse är en beskrivning av hur samrådet gått till: - hur verksamhetsutövaren (i detta fall Nordisk Vindkraft AB) valt att inbjuda till samråd, - vilka yttranden som inkommit och vilka samrådsmöten som hållits, - vilka synpunkter som inkommit och hur verksamhetsutövaren väljer att bemöta dessa. 1 SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Samrådsprocessen inför etablering av vindkraft på Granliden påbörjades under december 2009 med att Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV, bjöd in till samråd. Enligt 3 punkt 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska den typ av verksamhet det är frågan om här (gruppstation bestående av två eller fler vindkraftverk, där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 m) alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med 6 kap. miljöbalken upprättas. Samrådet, som ska ligga till grund för MKB:n, ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. NV har utformat samrådet för att uppfylla dessa krav. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag i form av ett utkast till MKB fram. Dokumentet kunde ses som en anvisning om hur den färdiga MKB:n skulle komma att utformas och vad den skulle innehålla. Här beskrevs verksamhetens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt samt dess lokalisering, omfattning och utformning. Utöver utkastet till MKB tog NV fram en presentation med information om Nordisk Vindkraft AB, generell information om vindkraft samt fakta kring det aktuella projektet Granliden. I samrådsunderlaget ingick även en rapport från den naturvärdesinventering som genomförts i utredningsområdet. Handlingarna har funnits tillgängliga på NV:s hemsida ända till dess att ansökan lämnats in. Samrådet avslutas i och med att NV lämnar in sin tillståndsansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att finnas tillgänglig på NV:s hemsida, www.nordiskvindkraft.se, både efter det att ansökan lämnats in till länsstyrelsen och i reviderad version efter att länsstyrelsen kungjort ansökan. För att få tillgång till en tryckt version av handlingarna, kontakta Nordisk Vindkraft AB. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och ser dem som kompletta kommer ansökan att kungöras i ortspressen. Länsstyrelsen skickar ansökan med MKB till några remissinstanser för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna, förutom att de också finns tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vanligtvis tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till NV som får tillfälle att bemöta det som framförts. Efter detta kan länsstyrelsen ta ställning i ärendet. 1.2 Samråd med myndigheter Samrådet inleddes med att NV i december 2009 inkom till länsstyrelsen och kommunen med en projektbeskrivning och ett första utkast till miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen i Norrbotten lämnade sina synpunkter på projektet den 23 mars 2010 på ett samrådsmöte med NV och konsulten Enetjärn Natur AB. Senare under samma dag hölls ett samrådsmöte med Arvidsjaurs kommun. Synpunkterna från länsstyrelsen och kommunen finns nedtecknade i minnesanteckningar från mötet. I kapitel 2 redogörs för länsstyrelsens och 4

kommunens synpunkter och på vilket sätt NV bemöter dessa. NV och konsulten Enetjärn Natur AB har haft återkommande kontakter med såväl länsstyrelse som kommun under samrådstiden. NV har inbjudit följande 25 myndigheter till samråd: Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Västerbotten Arvidsjaurs kommun Arjeplogs kommun Banverket Bergsstaten Boverket Försvarsmakten Jordbruksverket Kammarkollegiet Luftfartsverket Malå kommun (ang. Malå flygplats) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Räddningstjänsten Arvidsjaurs kommun Sametinget Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Sorsele kommun (ang. Gargnäs flygfält) Statens energimyndighet Svenska Kraftnät Transportstyrelsen Vägverket Sju myndigheter har kommit in med skriftliga yttranden med synpunkter angående den planerade vindkraftanläggningen eller MKB-arbetet: Boverket, Jordbruksverket, Länsstyrelsen Västerbotten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Transportstyrelsen. Sex myndigheter har inkommit med yttranden utan att ha någon erinran: Statens energimyndighet, Försvarsmakten, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen, Sorsele kommun och Svenska Kraftnät. Tolv myndigheter har valt att inte inkomma med något yttrande. Luftfartsverket har gjort en utredning av påverkan på bl.a. MSA-ytor, navigations- och kommunikationssystem. Denna utredning bygger på den utformning av vindkraftanläggningen med elva vindkraftverk som först var planerad. Därefter har plceringen av de elva vindkraftverken förändrats. Luftfartsverket har givits tillfälle, men ännu ej hunnit, att yttra sig över den nu aktuella placeringen av vindkraftverken. Konsulten Ramböll Sverige AB har på NV:s uppdrag genomfört en luftrumsutredning utgående från den nu aktuella placeringen av vindkraftverk. Luftrumsutredningen visar att två av vindkraftverken kan komma överskrida den undre gränsen för MSA-ytan vid Arvidsjaurs flygplats med fem meter. I utredningen föreslås en motsvarande höjning av MSAytan. NV:s bedömning är att Luftfartsverkets förnyade utredning kommer att komma till samma slutsatser som den genomförda luftrumsutredningen. När NV får yttrandet från Luftfartsverket kommer det att tillsändas länsstyrelsen. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till ansökan. 1.3 Samråd med organisationer och företag NV har i samrådet även inbjudit företag och rikstäckande organisationer att lämna synpunkter på projektet. Den skriftliga inbjudan som sänts med post har omfattat en kort projektbeskrivning och ett första utkast till MKB. Följande företag och rikstäckande organisationer har kontaktats (lokala och regionala föreningar behandlas i avsnitt 1.4): Arvidsjaurs flygplats Svenska Samernas Riksförbund Mausjaure sameby 3G Infrastructure Services AB Teracom AB Net 4 mobility HB (Tele2 och Telenor) TeliaSonera AB Holmen AB Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Sveaskogs Förvaltnings AB Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Vattenfall Eldistribution AB Tjintokk AB Naturskyddsföreningen 1 SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE 5

1 SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Sveriges Ornitologiska förening Svenska Rovdjursföreningen Inga företag har inkommit med skriftliga yttranden med synpunkter. Fyra företag har inkommit med skriftliga yttranden utan att ha något att erinra; 3G Infrastructure Services AB, Telenor Sverige AB, TeliaSonera AB och Teracom AB. inga rikstäckande ideella organisationer har inkommit med yttranden. Arvidsjaurs flygplats är sakägare rörande påverkan på MSA-ytan (se avsnitt 1.2). Flygplatsen har givits tillfälle, men ännu ej hunnit, att yttra sig över den nu aktuella placeringen av vindkraftverk. När NV får ett yttrande från flygplatsen kommer det att tillsändas länsstyrelsen. Den 23 mars 2010 genomförde NV och konsulten Enetjärn Natur AB ett samrådsmöte med Mausjaure sameby. Samebyn uttryckte oro över konsekvenserna av en vindkraftetablering på Granliden. Den 14 juni 2010 genomfördes ytterligare ett samrådsmöte mellan NV och Mausjaure sameby. Minnesanteckningar från samrådsmötena med samebyn återfinns i bilaga 2 till ansökan. Samebyn har lämnat skriftliga synpunkter som har inarbetats i minnesanteckningarna från mötet den 23 mars. Samebyn har givits tillfälle, men ännu ej hunnit, att lämna synpunkter även på minnesanteckningarna från den 14 juni. NV och Mausjaure sameby har kommit överens om att fortsätta hålla en dialog om den planerade vindkraftanläggningen på Granliden. Samtliga inkomna yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till ansökan. 1.4 Samråd med allmänheten Samrådet med allmänheten inleddes den 2 mars 2010 med ett utskick per post till samtliga boende och fastighetsägare inom 3 km från den planerade vindkraftanläggningen samt de på nordöstra stranden av Storavan som har utsikt mot området. Dessutom inbjöds till samråd genom annonser i Norran och Piteå Tidning den 13 mars 2010 (figur 1.1). Följande regionala eller lokala föreningar och organisationer fick inbjudan till samrådet per post: Enbergets samfällighetsförening Gullöns samfällighet Samrådsmöte Inbjudan till samråd om planerad vindkraftsanläggning Granliden NV Nordisk Vindkraft AB inbjuder till samråd enligt miljöbalken (6 kap. 4 ) i form av en utställning. Tid: Onsdagen den 24:e mars 2010, klockan 14.00-19:00 Plats: Slagnäs Folkets Hus Ort: Slagnäs Underlaget inför mötet finns att hämta på www.nordiskvindkraft.se eller kan beställas av NV Nordisk Vindkraft AB, Åsa Jönegren, Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg, 031-339 59 13 asa.jonegren@nordiskvindkraft.se Sista datum för yttrande för Granliden är 21 April. Figur 1.1 Annons införd i Norran och Piteå Tidning den 13 mars 2010 inför samrådsmötet med allmänheten. Kungsörnsprojekten i Norrland Kungsörnsgruppen Norrbotten Norrbottens ornitologiska förening Renviken Storavan intresseförening Skellefteå älvdal Storavans båtklubb Under hela samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av projektbeskrivning och MKB-utkast på NV:s hemsida. Det har framgått av samrådsinbjudan att NV välkomnar synpunkter på projektet. Den 24 mars 2010 klockan 14.00 19.00 hölls ett samrådsmöte för allmänheten på Folkets hus i Slagnäs. Samrådsmötet genomfördes som ett öppet hus med en utställning. Besökare kunde ta del av utställningsmaterialet och diskutera med två representanter från NV och två representanter från konsulten Enetjärn Natur AB. Inbjudan till mötet framgick av tidningsannonserna i Norran och Piteå Tidning samt postutskicket. 6

Drygt 20 personer, främst från Slagnäs, Arvidsjaur och närområdet, deltog i samrådsmötet. Flera mötesdeltagare har fritidshus i Gullön. Av de närvarande skrev 16 personer upp sig på närvarolistan (se bilaga 2 till ansökan). Bland deltagarna på samrådsmötet fanns representanter från följande lokala föreningar: Kungsörnsgruppen Norrbotten Gullöns jaktlag Samrådet med allmänheten har, förutom synpunkter under samrådsmötet, resulterat i åtta skriftliga yttranden; både från stugägare i Gullön och Skeutik och från medlemmar i Gullöns jaktlag. I kapitel 2 redogörs för inkomna synpunkter och på vilket sätt NV bemöter dessa. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till ansökan. 1 SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE 7

2. Sammanställning av inkomna yttranden I detta kapitel redovisas inkomna yttranden och minnesanteckningar från samrådsmöten översiktligt. Här framgår också hur NV bemöter inkomna synpunkter. Yttranden och minnesanteckningar finns redovisade i sin helhet i bilaga 2 till ansökan. 2.1 Inkomna yttranden och synpunkter Under samrådstiden har det inkommit 27 yttranden, merparten från berörda myndigheter. Dessa presenteras i tabell nedan. Länsstyrelsen i Norrbottens synpunkter framförda under samrådsmötet den 23 mars 2010 har satt ramarna för vad miljökonsekvensbeskrivningen innehåller. Länsstyrelsen lyfte fram några aspekter som särskilt viktiga att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen, bl. a. utbredning av ljud och skuggor, utformning av nätanslutning, påverkan på natur- och kulturvärden samt påverkan på landskapsbilden. Länsstyrelsen påpekade också vikten av att inte avgränsa en för liten samrådskrets. Arvidsjaurs kommuns synpunkter har dokumenterats under mötet den 23 mars mellan kommunen, NV och konsulten Enetjärn Natur AB. De flesta frågor som kommunen tog upp rörde arbetstillfällen under bygg- respektive driftsfas, påverkan på naturmiljöer, utformning av nätanslutning samt områdets planförhållanden och motstående intressen. Förteckning över de samrådsmöten som genomförts samt över de skriftliga yttranden som inkommit från myndigheter, företag samt privatpersoner redovisas i tabeller på de följande sidorna i samrådsredogörelsen. 8

Förteckning över samrådsmöten och inkomna yttranden Nr Namn Form för inbjudan / möte Datum för yttrande Form för yttrande 1 Länsstyrelsen Norrbotten Samrådsmöte 2010-03-23 Minnesanteckningar 2 Länsstyrelsen Västerbotten Skriftlig inbjudan 2010-04-15 Yttrande genom brev 3 Arvidsjaurs kommun Samrådsmöte 2010-03-23 Minnesanteckningar 4 Sorsele kommun Skriftlig inbjudan 2010-04-19 Yttrande genom brev 5 Samråd med allmänheten Samrådsmöte 2010-03-24 Minnesanteckningar inkl. deltagarlista 6 Boverket Skriftlig inbjudan 2010-03-18 Yttrande genom brev 7 Energimyndigheten Skriftlig inbjudan 2010-03-08 Yttrande genom brev 8 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan 2009-04-06 Yttrande genom brev 9 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan 2010-01-19 Yttrande genom brev 10 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan 2010-03-19 Yttrande genom brev 11 Jordbruksverket Skriftlig inbjudan 2010-04-19 Yttrande genom brev 12 LFV Skriftlig inbjudan 2010-02-12 Yttrande genom brev 13 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skriftlig inbjudan 2010-03-31 Yttrande genom brev 14 Naturvårdsverket Skriftlig inbjudan 2010-04-16 Yttrande genom e-post 15 Post- och telestyrelsen Skriftlig inbjudan 2010-03-10 Yttrande genom brev 16 Skogsstyrelsen Skriftlig inbjudan 2010-03-30 Yttrande genom brev 17 Svenska Kraftnät Skriftlig inbjudan 2010-04-21 Yttrande genom brev 18 Transportstyrelsen, luftfartsavd. Skriftlig inbjudan 2009-12-16 Beslut rörande hindermarkering 19 3G Infrastucture Services AB Skriftlig inbjudan 2010-03-23 Yttrande genom e-post 20 Telenor Skriftlig inbjudan 2010-03-17 Yttrande genom brev 21 TeliaSonera AB Skriftlig inbjudan 2010-03-10 Yttrande genom brev 22 Teracom AB Skriftlig inbjudan 2010-02-17 Yttrande genom brev 23 Backteman, Ketty Skriftlig inbjudan 2010-04-05 Yttrande genom brev 24 Erenfeldt, Lisa Skriftlig inbjudan 2010-04-22 Yttrande genom e-post 25 Granström, Einar, Dick och Gun Skriftlig inbjudan 2010-04-12 Yttrande genom brev 26 Granström, Johnny Skriftlig inbjudan 2010-04-12 Yttrande genom brev 27 Lindfors, Bo Skriftlig inbjudan 2010-04-18 Yttrande genom brev 28 Lindfors, Gunilla Skriftlig inbjudan 2010-04-16 Yttrande genom brev 29 Lundmark, Anette och Håkan Skriftlig inbjudan Datum ej angivet Yttrande genom brev 30 Wennström, JanIvan och Margit Skriftlig inbjudan 2010-04-06 Yttrande genom brev 31 Mausjaure sameby Samrådsmöte 2010-03-23 Minnesanteckningar 9

Nr Namn Form för inbjudan / möte Datum för yttrande Form för yttrande 32 TeliaSonera AB Skriftlig inbjudan 2010-05-27 Yttrande genom brev 33 3G Infrastructure Services AB Skrifltig inbjudan 2010-06-14 Yttrande genom e-post 34 Telenor Skriftlig inbjudan 2010-06-08 Yttrande genom brev 35 Mausjaure sameby Samrådsmöte 2010-06-14 Minnesanteckningar 2.2 Synpunkter och bemötanden Nedan beskrivs de yttranden som inkommit och hur NV valt att bemöta dem. Redovisningen följer i stort sett den tematiska indelning som återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen. Statens energimyndighet, Luftfartsverket, Försvarsmakten, Post- och Telestyrelsen, Svenska Kraftnät och tillfrågade radiolänksoperatörer ser inga hinder mot etableringen. Jordbruksverket och Naturvårdsverket påpekar i sina yttranden vikten av samråd med länsstyrelsen i Norrbotten. Länsstyrelsen i Västerbottens län skriver att det är viktigt att utreda påverkan på Natura 2000-området Lässejaure. Anette och Håkan Lundmark från Gullöns jaktlag skriver i sitt yttrande att de är oroliga för att jakten ska påverkas av en vindkraftanläggning på Granliden. De yttranden som inkommit från stugägare i Gullön och Skeutik rör synpunkter kring påverkan på landskapsbilden, friluftslivet och möjligheter till rekreation i en ostörd miljö, rennäringen samt naturmiljöerna. Flera av dessa personer utrycker i sina yttranden även en oro för vindkraftanläggningens ljudutbredning. Ketty Backteman skriver i sitt yttrande att en vindkraftanläggning på Granliden kan medföra negativa konsekvenser för hennes el-överkänslighet. De nummer som anges i kommande tabeller för respektive yttrande avser vem som lämnat yttrandet. Numret överensstämmer med listan i tabell 2.1. 10

Tillståndsprocess och samhällsplanering 1 När ni beskriver anläggningen och konsekvenserna för kommunen, beskriv även negativa konsekvenser. MKB:n ska fungera som ett objektivt beslutsunderlag. Vi strävar efter att skapa en MKB som innefattar en objektiv konsekvensbedömning och som fungerar som ett bra beslutsunderlag. Målet är att ta in så mycket information som möjligt för att skapa ett bra förslag till utformning. En oberoende konsult, Enetjärn Natur AB har anlitats för utformning av MKB:n. 5 Hur ser tidplanen ut för projektet? När ansökan är inlämnad ska ärendet handläggas av länsstyrelsen. Enligt den preliminära tidplanen sätter bygget igång 2012 och anläggningen kan tas i drift året därpå. 25 27 Arvidsjaurs kommun har avsatt och godkänt tillräckligt många områden för vindkraft utan att Granliden behöver exploateras. Subventionerade vindkraftverk bör byggas till havs där inga människor bor. Granliden är av Energimyndigheten utpekat som riksintresse för vindbruk. För att nå upp till riksdagens mål måste vindkraftetableringar ske på flera platser samtidigt. NV har bedömt Granliden som en lämplig plats för en vindkraftanläggning. Riksdagen har beslutat om ett planeringsmål om 30 TWh vindkraftel år 2020, varav 20 TWh från landbaserade vindkraftverk. En vindkraftanläggning på Granliden bidrar till att uppfylla detta mål. Producenter av vindkraftsel får ta del av de elcertifikat som delas ut till förnyelsebara energikällor. I övrigt ges inga subventioner till vindkraft. 11

Samråd 1 5 6, 13, 14 Vilka boende har fått inbjudan? Ta gärna i vid avgränsning av samrådskretsen, det är bättre med en för mycket än en för lite. Varför hålls samrådsmötet i Slagnäs? De flesta som har hus i Gullön bor i Arvidsjaur. Det är viktigt med ett mellankommunalt och mellanregionalt samspel samt att föra en öppen dialog med de närboende. Samråd bör ske med länsstyrelsen, kommunala räddningstjänsten, Arbetsmiljöverket och sjukvårdshuvudmannen. Alla boende inom 3 km samt de som har utsikt över Granliden, d.v.s. de som bor vid Storavans nordöstra strand har bjudits in. Slagnäs är den närmsta större byn med samlingslokal från Granliden sett, och NV bedömde det därför lämpligt att hålla samrådsmötet här. NV samråder med bl.a. berörda kommuner, länsstyrelser och allmänheten. Lokalisering 5,11, 26, 27 Varför har man valt den här platsen, den förefaller vara så olämplig? Den geografiska placeringen av vindkraftverk bör alltid göras med hänsyn till pågående och planerad verksamhet i området och i samråd med länsstyrelsen. Enligt Arvidsjaurs kommuns tematiska tillägg till ÖP är Granliden olämpligt för en vindkraftetablering på grund av rennäring och turism. Tre förslag på andra områden som Arvidsjaurs kommun pekat ut som intressanta områden i sin vindkraftplan: - Granberget - Hornliden-Långträskberget - Flyggberget/Sör-Dubba NV har bedömt att Granliden är en lämplig plats för vindkraft. Vindförhållandena är bra och det finns förhållandevis få motstående intressen. Granliden är även utsett till riksintresse för vindbruk. Vi arbetar hela tiden med att ta fram nya potentiella projekt och kommunernas egna vindkraftsplaner kan utgöra bra underlag för att hitta lämpliga lokaliseringar. Området som NV arbetar med är 608 ha, inte 3100 ha som var den areal kommunen utgick ifrån. Vi kommer heller inte gå in i Ekopark Ledfat. NV för en öppen dialog med Mausjaure sameby och tror på samexistens mellan rennäring och vindkraft. Samråd sker med länsstyrelsen. 12

Väganslutning och transporter 3 5 Ni har inte funderat på att transportera vindkraftverken från Piteå hamn? Är det klart hur vägarna ska byggas i utredningsområdet och var vindkraftverken ska placeras? Vi har sett dåliga exempel på där man påverkar miljön väldigt mycket genom att vägnät och eldragning görs på olika ställen vilket medför väldigt stora avverkningar och påverkan. Hur stora görs vägarna? Hur ska vägarna anläggas över myrarna? Det finns inte lika bra anslutningsvägar från Piteå till Granliden som det finns från Skellefteå och Luleå till Granliden. Vägnätets utformning beskrivs i MKB:n. Vårt mål är att inte ta mer mark i anspråk än vad som är nödvändigt. Planeringen av vägnät, uppställningsytor och elkablar utgör en viktig del för att minimera påverkan på naturmiljöerna. Bredden på vägarna är 6 m. Till det kommer diken och eventuell avverkning som behöver göras för att säkra svängutrymme för långa transporter. Vägbygge över myrar kommer att undvikas i största möjliga mån men i de fall där det måste ske görs det med minsta möjliga påverkan på myren och dess hydrologi. Utformningen av passager över våtmarker och vattendrag kommer att preciseras i MKB:n. 29 Vi vill inte ha maskiner som stör dag och natt, året runt. Nätanslutning Störningarna kommer att vara som störst i byggnadsfasen, då många större transporter och maskiner för byggnadsarbeten kommer att krävas. Under driftsfasen sker underhållsservice med lättare fordon, och då är tunga maskiner aktuella endast i undantagsfall. I MKB:n beskrivs hur anläggningsarbetena kommer att påverka de som bor i närheten och vilka skadelindrande åtgärder som vidtas för att påverkan ska bli så liten som möjligt. 1 Är förslaget att följa 400 kv-ledningen mot Norrmalm den enda lösningen? Kommer ansökan om tillstånd omfatta nätanslutningen? Det är viktigt att beskriva detta i MKB:n. 1, 5 Kommer elledningen vara luftledning eller nedgrävd? 2 3 Av samrådshandlingarna kunde inte nätanslutningens utformning utläsas. Det är viktigt att beskriva elanslutningen i MKB:n för att kunna bedöma påverkan på Natura 2000-området Lässejaure samt om lokaliseringen är lämplig. Varför går ni ej mot Skellefte Krafts nät vid Slagnäs? Vindkompaniet O2, som projekterar på Hornliden, kommer att gå mot Bastusel, det kanske kan vara ett alternativ för NV också? Ledningen längs med 95:an är i alla fall full i dagsläget, men ägaren Vattenfall vill gärna rusta upp den. Det är viktigt att ni beskriver var ställverken kommer att placeras. Det är det förslaget som NV jobbar med just nu. MKB:n kommer att beskriva förslag på nätanslutningen men ansökan om nätkoncession kommer att lämnas in senare i en separat tillståndsansökan. Elledningarna kommer att vara nedgrävda inom området. Anslutningen till överliggande elnät kommer att ske antingen genom luftledning eller nedgrävd kabel. Förslag på nätanslutning kommer att beskrivas i MKB:n under en egen rubrik. Anslutningen görs troligtvis i riktning mot nordöst från Granliden, bort från Lässejaure. Konsekvenser för naturmiljöer kommer också att beskrivas. Detta är ett förslag och inget är klart i dagsläget. Det är möjligt att vi kollar på andra alternativ, men troligen är en kopplingsstation vid Norrmalm mest ekonomiskt fördelaktigt. Nätanslutningen beskrivs närmare i den färdiga MKB:n. 13

Landskapsbild 1 Kommer NV att presentera en s.k. siktfältsanalys? Det är bra att få med landskapsperspektivet på långt håll. Det är också bra med fotomontage från punkter som skidbackar, skoterleder och vandringsleder. Nej. För att en sådan analys ska bli rättvisande krävs detaljerat underlagsmaterial om vegetationshöjder. Fotopunkterna är utvalda för att representera platser där folk bor och rör sig. NV har valt att lägga en punkt på Vittjåkk som har en skidanläggning. 3 Anläggningen kommer att synas från Ledvattsfjällen. 5 Hur kommer anläggningen att se ut? Vi har lagt en fotopunkt på Brännliden som ligger i samma riktning som Ledvattsfjällen. Brännliden har angetts som utsiktsplats och vi tyckte därför att den var lämplig som punkt för fotomontage. Vi utför fotomontage där vi tar kort mot den planerade vindkraftsanläggningen från ett antal platser. I dessa bilder gör vi ett montage där alla vindkraftverken läggs in på sin placering med maximal höjd. Resultatet från fotomontage kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida då de är utförda. Vi kommer att ha en punkt för fotomontage i Sjulnäs. 24, 26, 27, 30 26 En vindkraftanläggning kommer att störa landskapsbilden för de närboende och de som nyttjar området för friluftsliv. Vi ser en vindkraftanläggning som ett stort intrång i en vacker och lugn miljö. Förslag på tre fotopunkter: - Södra sidan av Gullöholmen. Detta blir ett bra komplement till fotomontage nr 1 vid Norrskär. - Från Slagnäs, här finns många fastboende - Från Renviken, här finns några fastboende Landskapsbilden kommer att förändras vid en vindkraftetablering. Hur landskapsbilden påverkas är en subjektiv bedömning som kan vara olika för olika människor. I MKB:n beskrivs så tydligt som möjligt konsekvenserna för landskapsbilden. NV kommer att utföra fotomontage från flera platser i landskapet för att bättre kunna förutsäga konsekvenserna. NV tackar för förslagen och kommer att utföra fotomontage från de föreslagna platserna. 14

Naturmiljö 1 2 3 5 25 26 Kommer NV att följa upp rovfågelfaunan på Granliden ytterligare år? Lst skulle gärna se en tydlig bedömning huruvida området är attraktivt för kungsörn eller ej. Det är viktigt att beskriva i MKB:n huruvida Natura 2000- området Lässejaure kommer att påverkas av anläggningen. Det är inte omöjligt att en särskild studie kommer att krävas. Går det några vattendrag genom området? Hur påverkas de? Arbetet med att gräva ned ledningar måste ske vintertid. Vad tar ni för hänsyn till andra rovfåglar förutom kungsörn? Kungsörn kan häcka i området. Granliden utgör en lucka i revirutbredningen och det finns plats för ett revir här. Även om det finns få tallöverståndare i området kan de bygga bon i brutna granar. Vi i Kungsörnsgruppen kommer att leta efter möjliga boplatser i inventeringsområdet under hösten 2010. Vi har även varit ute och spanat mot området idag, men vi såg inga örnar. Vi kommer att lämna in ett skriftligt yttrande till NV. Hur kan man bygga en vindkraftsanläggning med tanke på de höga naturvärden som finns på området? Granliden hyser höga naturvärden och det är synd om gammelskogen avverkas eller fragmenteras ytterligare. Miljönyttan med vindkraft försvinner om man placerar anläggningarna i områden med höga naturvärden. I Fäbodbäcken vid Granliden leker harr. Om bäcken grumlas i samband med byggnation av vindkraftanläggningen kan harren dö. Kommer alla rovdjur att försvinna från området? Anläggningen gränsar direkt till Ekopark Ledfat. Det finns många våtmarker och andra områden med höga naturvärden inom utredningsmrådet. Kungsörn har observerats i närheten av Oppitopberget och Storgetarberget. En noggrann kartering av födosökslokaler eller häckningsplatser för fågelfaunan är lämplig att utföra i detta fall. Nej, vi har inte planerat någon speciell rovfågeluppföljning. Kungsörnsfrågan får en egen rubrik i MKB:n där vi skriver våra bedömningar. Förutsättningar och konsekvenser för naturmiljöer och skyddade områden kommer att beskrivas i MKB:n. Natura 2000-området Lässejaure kommer särskilt att beaktas. Fäbodbäcken rinner igenom området. Vi kommer att beskriva i MKB:n hur bäckar och våtmarker ska passeras, även hur ledningar ska dras och grävas ned. Störst hänsyn tar vi till kungsörnen eftersom den är rödlistad samt upptagen i EU:s artdirektiv, och en riktad kungsörnsinventering har genomförts. Det är troligen den art som kan påverkas mest av en vindkraftetablering. För andra arter görs en översiktlig beskrivning i MKB:n. En riktad kungsörnsinventering genomfördes i mars och juni 2009. Inga häckningar kunde då konstateras. Vi är tacksamma om vi får ta del av resultaten efter kungsörnsgruppens boplatsinventering i höst. Det är bra att ni lämnar in ett skriftligt yttrande. Naturvärden är en av många faktorer som vi tar i beaktande när vi arbetar fram en plan för hur vindkraftsanläggningen skall se ut. Målet är att påverka naturen så lite som möjligt. Anläggningen kommer inte att med någon del ligga inom Ekopark Ledfat. Vid planeringen av nya vägar tar vi stor hänsyn till passage av bäckar och andra vattendrag. Vi strävar efter att påverkan på vattendrag ska bli så liten som möjligt. Utformningen av passagen över Fäbodbäcken kommer att preciseras i MKB:n. Rovdjursfaunan kan utsättas för viss störning under byggnadsfasen. Uppföljningsstudier har visat att rovdjur vistas i närheten av vindkraftverk i drift. Anläggningen kommer inte att påverka de naturvärden som finns inom Ekopark Ledfat. Naturvärdesinventeringens syfte är att beskriva värdefulla och känsliga miljöer för att underlätta möjligheterna att förlägga vindkraftanläggningen inom de delar av området som hyser lägre naturvärden. NV strävar efter att minimera påverkan på naturmiljöerna. En riktad kungsörnsinventering genomfördes i mars och juni 2009. Inga häckningar kunde då konstateras. I MKB:n finns ett speciellt kapitel om kungsörn och här gör vi bedömningar hur troligt det är att området hyser kungsörn eller ej. 15

Kulturmiljö 1 3 När kulturmiljöanalysen genomförs är det viktigt att ta med landskapsperspektivet och olika landskapskaraktärer i analysen. Ta gärna reda på om anläggningen syns från olika kulturhistoriskt intressanta platser i området. Ta många bilder från olika platser i landskapet. Kring vägar och broar kan det finnas kultur- och/eller fornminnen och även längs Storavans södra strand finns det en hel del. Planera i god tid för att Lst kan komma att kräva en kulturmiljöanalys i fält, vilket kräver barmark. Översiktsplanen har fått kritik från Länsstyrelsen som ansåg att vissa kulturmiljövärden nonchalerats. Vid Bergnäsudden finns en träkyrka, åk gärna dit och bilda er en uppfattning om hur denna plats kan påverkas av en vindkraftetablering på Granliden. Det finns även ett sameviste söder om Granliden-berget. Jag tror inte att anläggningen kommer att synas från denna. Vi tar åt oss tipsen och kommer att beakta detta i MKB:n. En särskild kulturmiljöutredning har genomförts. En arkeologisk fältundersökning kommer att genomföras innan byggstart. NV tar åt sig av tipsen och tittar extra på dessa frågor. 6 Beakta påverkan på landskapets värden i MKB:n. Detta kommer att beskrivas i MKB:n. 25, 28 26 Friluftsliv Området bär på en kulturhistoria som sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden. Området är också rikt på fornminnen. Vindkraftanläggningen innebär ett intrång i denna kulturhistoriskt intressanta miljö. Övre Bergmyran hyser odokumenterade kulturvärden i form av myrslåtter som bedrevs under förra seklet. Även vinterhö hässjades på myrarna i området. Förutsättningarna och konsekvenserna för kulturmiljön beskrivs utförligt i MKB:n. NV har genomfört en kulturmiljöanalys för att minimera påverkan på kulturhistoriskt intressanta miljöer. En arkeologisk fältstudie kommer också att genomföras innan byggstart. NV tar åt sig tipsen och bearbetar informationen i MKB:n. En arkeologisk fältstudie kommer att genomföras innan byggstart. 5 Hur blir det med jakten? 25, 30 26 29 Friluftslivet kommer att påverkas genom visuella och ljudmässiga störningar från vindkraftanläggningen. Som medlem i Gullöns JVO ser jag en stor intressekonflikt mellan jakt och vindkraft. Som jägare i Gullöns jaktlag är vi oroliga för att området kommer att hägnas in för att vindkraftverken ska kunna CE-märkas enligt EU:s direktiv. Det kommer fortsatt att vara tillåtet att jaga på området inom vindkraftanläggningen. Det kommer inte att behövas något skottillstånd för jakt på grund av vindkraftverken, dock måste skottvinklar anpassas så att vindkraftverken inte beskjuts. Det kommer fortsatt att vara möjligt att bedriva alla typer av friluftsliv på Granliden, även om upplevelserna i viss mån kan förändras på grund av förändrad landskapsvy och bakgrundsljud. Konsekvenserna på friluftslivet finns beskrivna i MKB:n. Det kommer fortsatt att vara tillåtet att jaga på området inom vindkraftanläggningen, även om jaktupplevelsen i viss mån kan förändras. Det kommer fortsatt att vara tillåtet att jaga på området inom vindkraftanläggningen och det kommer inte att hägnas in. Under byggnadsfasen kommer det dock att vara begränsade möjligheter till jakt inom området. 16

Luftfarten 3 Det är viktigt att verksamheten inte inkräktar på flyget. NV samråder med luftfartsverket, transportstyrelsen och berörda flygplatser. MKB:n redogör för förutsättningar och konsekvenser för luftfarten. 25, 26 Luftrummet över Storavan används för flygövningar som skulle kunna påverkas av en vindkraftetablering på Granliden. NV samråder med luftfartsverket, transportstyrelsen, berörda flygplatser samt försvaret. MKB:n redogör för förutsättningar och konsekvenser för luftfarten. Markanvändning 16 Man bör så långt som möjligt gräva ned ledningar i de befintliga ledningsgatorna för att minska markanspråket. Intrången måste begränsas genom tidigt samråd. NV kommer att nyttja befintliga ledningsgator så långt möjligt för att minimera påverkan på skogsbruket. Rennäring 1 Går det någon flyttled genom utredningsområdet? 25, 26 Området är ett viktigt kalvningsland för Mausjaure samebys renar. Riksintresset för rennäring störs av vindkraft. Ja, Mausjaure sameby har en flyttled som går inom utredningsområdet. Flyttleden används dock inte i någon stor utsträckning, NV har under en längre tid fört en dialog med Mausjaure sameby för att komma fram till en acceptabel lösning för båda parter. Utredningsområdet ingår i riksintressen för både rennäring och vindbruk. NV tror på samexistens mellan de två intressena. Förutsättningar och konsekvenser för rennäringen beskrivs i MKB:n. Eftersom ingen större vindkraftanläggning varit i drift inom renskötselområdet under en längre tid är det svårt att förutse konsekvenserna för riksintresseområdet. 17

31 Vindkraftverken kan medföra svårigheter vid samling av renarna. Eftersom vindkraftverken kommer att uppföras i närheten av kalvmärkningsanläggningarna riskerar uppemot 25 % av kalvarna försvinna varje år på grund av svårigheter att samla dem. Om renarna undviker området på grund av vindkraftanläggningen gäller samma problem med samling för höstslakten. Ett förgrenat vägnät kan komma att sprida renhjorden över ett större område och öka arbetsinsatserna för samling. Att helikopter inte kan användas i anslutning till vindkraftanläggningen gör samlingen än svårare. Det finns också en stor risk att renarna undviker Granliden p.g.a. vindkraftverken och drar sig fortare österut tidigare på hösten, vilket gör att det blir ett väldigt arbete för att få dem att hålla sig på rätt sida Lappmarksgränsen fram till dess att vinterbetesmarkerna blir tillgängliga. En annan konsekvens av att renarna lämnar sommarbetesområdet för tidigt är att stödutfodring måste ske i större utsträckning. Vindkraftanläggningen kommer att medföra ianspråktagande av mark, och därmed bortfall av betesmark. Arealen kan vid första anblick verka liten, men lägger man ihop alla anläggningsytor, vägar och dylikt kommer många hektar betesmark att gå till spillo. Ett förgrenat vägnät kan komma att sprida renhjorden över ett större område och öka arbetsinsatserna för samling. Att helikopter inte kan användas i anslutning till vindkraftanläggningen gör samlingen än svårare. Betesron kan komma att minska och göra att renarna rör på sig mer och över större ytor. Risken för iskast från vindkraftverken kan påverka möjligheterna att inventera lodjur vintertid i anläggningsområdet. För samebyn är optimal byggperiod under senhöst och vinter. Anläggningsarbete bör undvikas från midsommar och 2-3 veckor framåt. Om det blir aktuellt med vägbommar under vindkraftanläggningens driftfas vill Mausjaure sameby gärna ha tillgång till nyckel. Buller, skuggor och hälsoeffekter Förutsättningar och konsekvenser för Mausjaure sameby kommer att beskrivas i MKB:n. Här tas också skadelindrande åtgärder för rennäringen upp. NV tror på samverkan och strävar efter att föra en öppen dialog med samebyn för att komma fram till en acceptabel lösning för båda parter. 1 Se till att ni håller er inom givna gränsvärden och riktlinjer för buller och skuggor. Ljudbilden kommer bli en annan om verken är nedisade. Tar ni hänsyn till detta? Hur tar ni upp nedisning i tekniska beskrivningen? Inga gränsvärden kommer att överskridas. Bullerutredningen visar på ideala förhållanden, d.v.s. ej nedisade vindkraftverk. Idag finns inget etablerat avisningssystem, men vindkraftverken stannar vid ojämn isbildning och det kommer att sättas upp tydliga varningsskyltar kring anläggningen. 18

3, 5 Hur ska ni lösa frågan med den el-allergiker som har Gullön som tillflyktsort från den elintensiva stadsmiljön? Kommer en vindkraftanläggning påverka denna person? För närvarande genomför Chalmers tekniska högskola oberoende en utredning rörande vindkraftsetableringar och el-allergi. NV kommer beakta slutsatserna från denna utredning vid utformning av anslutningen till överliggande elnät. 5, 24, 27, 30 Hur kommer vi närboende att påverkas av etableringen? Hur mycket låter vindkraftverken? Kommer jag kunna höra dem från Gullön? Hur påverkas ljudet av att berget sluttar ner mot Gullön, kommer ljudet rinna ner för berget? Kommer man fortfarande att kunna höra fågelkvitter i Gullön? Kan man lita på studierna som görs eller kommer ni även att mäta ljudet senare? När kommer ljudanalysen vara klar? 6 Beakta särskilt bullerfrågan i MKB:n 23 Jag som elöverkänslig person med fritidsboende i Gullön kommer att påverkas negativt av en vindkraftetablering på Granliden. Hur ljudet breder ut sig beror mycket på avstånd och topografi. Vi kommer att göra en ljudutredning som kommer att visa på hur ljudet breder ut sig. Denna utredning bifogas i ansökan och informationen kommer även finnas tillgänglig på vår hemsida. Naturvårdsverket har riktlinjer som vi självklart följer. Det innebär att ljudet inte får överstiga en ekvivalent ljudnivå om 40dBA 20 m från bostadshus. 40 dba är att likna vid en normal samtalston eller ett kylskåp. Utredningen görs på värsta möjliga scenario i form av vindriktning etc. Det är inte troligt att ljudnivån kommer hamna över 40 dba vid närmsta hus i det här fallet. Med tanke på avståndet är det mycket troligt att det blir lägre. Fågelkvitter kommer definitivt fortfarande kunna höras i Gullön. Beräkningen av ljudutbredning följer vedertagna metoder och vi ser till att ha marginal till de riktlinjer som finns. Ljudberäkningen kommer att utföras innan vi skickar in ansökan vilket kommer att ske i juli, eller senast i september. När den av länsstyrelsen kommer den att finnas tillgänglig på vår hemsida. Men det går också bra att ringa Nordisk Vindkraft så kan vi skicka information. För att verifiera beräkningen av ljudutbredning kommer ljudmätning i form av närfältsmätning ske vid ett (1) vindkraftverk inom ett år efter att anläggningen tagits i drift. Ljudutbredningen och dess konsekvenser kommer att beskrivas i MKB:n. Chalmers tekniska högskola håller på att ta fram en oberoende utredning åt NV för att se hur vindkraftanläggnignen kan påverka elöverkänsliga personer. 19

Teknisk utformning 1, 3 3 HInderbelysningen på 175 m höga vindkraftverk kommer att synas tydligt i ett mörkt landskap utan stora samhällen. Det är svårt att utifrån bilder eller animationer bilda sig en uppfattning om hur anläggningen kommer se ut i mörker. Det är att hänvisa till liknande objekt som finns idag. T.ex. en TV-mast eller en skidbacke. Ett fast sken kan uppfattas som mindre störande än ett blinkande. Effekten från de starka vita lamporna kan bli värre vid molnbildning på en viss höjd. Detta måste lösas om vindkraften ska ha en framtid. Det har framkommit i protestlistan som lämnades in till kommunen idag synpunkter på att verken är så höga. Det är inte bestämt hur höga turbinerna ska vara men vi ansöker för max 175 m. Det finns olika uppfattningar om vilken typ av ljus som är mest onaturligt; ett fast rött sken eller ett blinkade vitt sken. Teknik som innebär att ljusen på vindkraftverken tänds när ett flygplan kommer inom ett visst avstånd används redan i Kanada och Norge. NV följer utvecklingen inför byggstart. Det är för att vi inte vill begränsa oss ännu. Tekniken kan komma att utvecklas fram till byggstarten 2012. 5 18 Vad är det för belysning på vindkraftverken? Står belysningen på dygnet runt? Vindkraftverken ska förses med hinderbelysning enligt luftfartstyrelsens föreskrifter. Risk och säkerhet Vindkraftverken ska markeras enligt gällande föreskrifter. För närvarande gäller följande (LFS2008:47): Alla vindkraftverk måste ha så kallad hindermarkering. Markeringen sker genom att vindkraftverken målas vita och förses med hinderbelysning. Upp till en total höjd av 150 m ska det vara medelintensiv blinkande röd belysning. För vindkraftverk över 150 m ska det vara blinkande högintensivt ljus. Det högintensiva ljuset måste finnas på de vindkraftverk som utgör anläggningens yttre gräns men får skärmas av så att det inte träffar markytan inom 5 km från ljuskällan. Vindkraftverk inne i anläggningen kan förses med lågintensiva ljus. Ljuskällan placeras på tornets högsta punkt, inte på rotorbladen. De blinkande ljusen är igång dygnet runt, men ljusstyrkan minskas under natten. Teknik som innebär att ljusen på vindkraftverken endast tänds när ett flygplan kommer inom ett visst avstånd används redan i Kanada och Norge. NV följer utvecklingen inför byggstart. Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt gällande föreskrifter. 1 Hur beskrivs risker i MKB:n? 5 Hur hanteras risken för iskast (att isklumpar släpper ifrån vingarna och kastas iväg) vintertid? 6, 13 Beakta särskilt säkerhet och risker i MKB:n. 13 Risker för brand, blixtnedslag, nedfallande delar och totalhaverier bör beskrivas i MKB:n. Vi har ett avsnitt i MKB:n som tar upp risker och säkerhet. Anläggningen kommer inte att hägnas in. Runt vindkraftsanläggningen sätter man upp varningsskyltar som visar att man börjar närma sig vindkraftsområdet. Området beträdes på egen risk. MKB:n innehåller ett särskilt kapitel om risker och säkerhet. Dessa risker kommer att beskrivas i MKB:n. 20

Kumulativa effekter 1 Länsstyrelsen anser att kumulativa effekter är en viktig fråga, särskilt vad gäller rennäring. Länsstyrelsens råd är att samråda med samebyn. Även för rovfåglar är kumulativa effekter en viktig aspekt. Prata med Kungsörnsgruppen i Norrbotten om detta. Kumulativa effekter för olika intresseområden kommer att beskrivas i MKB:n. NV samråder med både Mausjaure sameby och Kungsörnsgruppen i Norrbotten. Arbetstillfällen 1, 5 Hur räknar ni på genererade arbetstillfällen? Vid byggnationen är det naturligtvis många involverade, men även under drift räknar vi med ett antal heltidsanställda. Man brukar grovt kunna räkna totalt 0,5 jobb per installerad MW (inkl. hotellnätter, skolgång, vård etc.) vilket betyder att Granliden kan generera 11 jobb åt regionen. En utförlig analys finns i bilaga 3 till ansökan. 3 Om de bor någon annanstans och bara jobbar här då och då kommer det ju ändå inte kommunen till gagn, eftersom man betalar skatt i den kommun man är skriven i. För att arbetstillfällena ska komma till nytta för regionen är det viktigt att ställa krav på korta inställningstider, t ex 1 h istället för 3 h, vilket gör att servicepersonalen måste bo nära anläggningen. Det är vårt önskemål. Arbetstillfällen är en mycket viktig fråga för vindkraftetableringar i inlandet. Ekonomisk ersättning 1 Övrigt Kommer Arvidsjaurs kommun få ekonomisk ersättning av NV vid uppförande av anläggningen? NV kan inte garantera var de anställda för driften kommer att bo. Utformningen av eventuella serviceavtal inklusive inställelsetider beror bl.a. på vilket fabrikat av vindkraftverk som används. NV jobbar normalt med bygdepeng. Målsättningen är att pengen ska gagna bygden på bästa sätt. Hur detta sker på lämpligaste sätt kommer att diskuteras med bygden och kommunen. 1, 5 Hur långt är avståndet till närmaste bebyggelse? 1 5 Finns det en kostnadsberäkning för nedmontering och återställande av området efter avslutad verksamhet? Kommer fastighetspriserna att gå ned? Kommer vi närboende att ersättas för eventuella lägre fastighetspriser? 1 km. Vi kommer att genomföra en husundersökning där vi utreder boendeformen för alla bostadshus inom 3 km från utredningsområdet. Ja, detta kommer att beskrivas i ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Vad vi känner till så finns det inga exempel på att vindkraft har påverkat fastighetspriser negativt. Vi kan inte svara på hur det kommer att bli i det här specifika fallet. Vi betalar inte ut någon ersättning till enskilda personer. 21

Enetjärn Natur AB Kungsgatan 53 903 26 Umeå