JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

Relevanta dokument
Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Jämlika möten. En guide till bättre bemötande i Umeå kommun

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Har du funderat något på ditt möte...

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Intervju med Elisabeth Gisselman

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Borgviks förskola och fritidshem

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Grunder Medialitet !!!

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Samtal kring känsliga frågor

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

En liten guide till kvinnohälsa

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

PRATA INTE med hästen!

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

1. GRUNDLÄGGANDE SAMBAND

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Svenska hörselförbundet rf

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Upprättelsen. Vad är ert ärende? frågade plötsligt en tjock man med oklanderligt välkammade polisonger.

Övning: Dilemmafrågor

Kasta ut nätet på högra sidan

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

AYYN. Några dagar tidigare

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Bo tillsammans i hyreshus och bostadsrättsförening

Världskrigen. Talmanus

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Ringkontakten. Ett kostnadsfritt erbjudande från frivilligorganisationerna och Hjo kommun

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Pedagogiskt material till föreställningen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Vad tycker du om sfi?

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

AKTIVITETSHANDLEDNING

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

Duvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om autism information för föräldrar

Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder

Du kan stötta ditt barn

Elevernas trygghetsplan

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Erik firar jul TORSTEN BENGTSSON

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga prata om dina erektionsproblem

Ett sätt att mötas och förstå

Transkript:

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E Framtagen i samarbete mellan Handikapporganisationerna, Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län juni 2006

Ett bra bemötande Ett bra bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa. Mänsklig värme och omtanke räcker långt, men ibland kan det behövas särskild kunskap och tid för att agera på ett bra sätt. I mötet med personer med funktionshinder kan det vara små detaljer som avgör om bemötandet blir bra. Var dig själv! I den här broschyren som riktar sig till allmänheten har vi samlat några råd kring bemötande av personer med olika funktionshinder. Guiden gör inte anspråk på att vara heltäckande för alla människor med funktionshinder. Bemötande har många dimensioner. Det handlar om att alla ska bli respekterade fullt ut för den man är. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, att få leva i ett tillgängligt samhälle och att inte bli diskriminerad. Tipsen som står i den här guiden kan du läsa igenom i lugn och ro. Kom ihåg att det bara är råd och absolut inga sanningar!

Goda råd för ett jämlikt möte! 1 Bemöt andra som du själv vill bli bemött. 2 Vänd dig mot och tala till den person som det gäller, inte till ledsagare, tolk eller personlig assistent. 3 Visa hänsyn och respekt för den personliga integriteten. 4 Se och respektera den du möter. Ha en dialog inte en monolog. 5 Ha ögonkontakt med den du talar med. 6 Tala och skriv enkelt och tydligt, utan att överdriva. Använd inte fackspråk. 7 Förvissa dig om att den du talar med verkligen har förstått vad du säger. Upprepa annars och förtydliga det du sagt. 8 Försök skapa en positiv och lugn atmosfär. 9 Tänk på att du även kommunicerar med ditt kroppsspråk. 10 Om du misstänker att en person har ett funktionshinder, var inte rädd för att fråga. 11 Var medveten om att många funktionshinder är osynliga.

Att tänka på när du möter personer med olika funktionshinder Astma och Allergi samt annan överkänslighet Rök inte inomhus eller vid entréer. Använd inte parfymerade produkter. Undvik att ta med pälsdjur inomhus i offentliga miljöer och på arbetsplatser. Tydlig innehållsdeklaration (födoämnesallergi). Begåvningshandikapp Tala enkelt och övertyga dig om att personen har förstått vad du sagt. Ställ inte ledande frågor. Skämta inte eller använd inte ironi, inga dubbelmeningar el dyl. om man inte förklarar att man skämtar. Personer med begåvningshandikapp har ofta tilläggshandikapp exempelvis epilepsi, psykiska funktionshinder, synskada och/eller hörselskada. (Se även andra avsnitt)

Hörselskadade/Döva Det är extra viktigt med ögonkontakt. Var inte rädd för missförstånd. Använd gärna gester, pekningar och miner. Om den hörselskadade/döva läser på läpparna är det lämpligt med en meters avstånd mellan er båda. Tänk på att tala tydligt och att använda vanlig samtalston. Skrik inte. Ha ljuset i ansiktet när du talar. Ha inte på radio eller andra störande ljud och tala inte flera personer samtidigt. För att undvika missförstånd om vad som sägs kan tolkar anlitas kostnadsfritt. Tala direkt till den hörselskadade/döva inte till teckenspråkstolken. Ha papper och penna i beredskap. Skriv ned viktiga datum, tid, namn mm Om du märker att den du talar med inte uppfattar vad som sägs, byt till andra ord, upprepa budskapet, så du är säker på att det uppfattats.

Diabetes Ta hänsyn till den enskildes behov av regelbundna måltider. Vid lång väntetid, erbjud något att äta Elöverkänslighet När du möter/träffar en person som är elöverkänslig, stäng alltid av mobiltelefonen. Och tänk även på att lysrör och hörselslingor kan påverka. Epilepsi Vid anfall titta gärna efter epilepsisymbolen (ett tänt ljus) på kläder och halsband. Ett epileptiskt anfall kan misstolkas. Stoppa inte in något hårt i munnen. Se till att andningsvägarna är fria och att personen ligger så bekvämt som möjligt. Dövblindhet Många människor som tillhör dövblindgruppen har kvar någon syn- och eller hörselrest. Ta kontakt och kommunicera Du kan med hjälp av ditt pekfinger skriva bokstäver i handen på den dövblinde personen. Tala alltid om när du kommer och vem du är. Närma dig framifrån och rör lätt på handen, armen eller axeln.

Tala om vad du gör och vad som händer. Kommunicera långsamt och tydligt. Beskriv gärna rummet ni befinner er i. Miljön är avgörande för personens förmåga att ta till sig information. Bra belysning, goda kontraster i material samt bra akustik underlättar. Tala alltid om när du går, även när du lämnar rummet för en kortare stund. Ledsagning Räck din arm till den dövblinda personen. Se till att han/hon går snett bakom dig.

I trappor- ge den dövblinda ledstången, det är lättast att gå själv. För att undvika missförstånd om vad som sägs kan tolkar anlitas kostnadsfritt. Läs- och skrivsvårigheter Du kan oftast inte veta om personen har läs- och skrivsvårigheter. Skriftlig information skall vara lättläst. Det är extra viktigt att ge en kort muntlig beskrivning. Om du vet att personen har problem av detta slag, försäkra dig om att personen uppfattat den information du lämnar ut. Mag-tarmsjuka och stomi Tänk på att toalett finns i närheten. En del stomiopererade skäms över sitt handikapp, uppträd diskret, skämta inte om stomin. Psykiska funktionshinder När du kommer i kontakt med någon som mår psykiskt dåligt är det viktigt att personen kan känna sig trygg i din närvaro. Om möjligt sitt ner och prata lugnt. Lyssna, man behöver oftast inte komma med så många råd. 10

Rörelsehinder Om möjligt sitt ner när du talar med en rullstolsburen person, så att ni kommer på samma nivå. Ta inte tag i rullstolen/rollatorn utan att först fråga om det går bra. 11

Synskadade Säg till då du kommer in i rummet. Presentera dig och tala om vad du ska göra. Erbjud din arm vid ledsagning. Låt den synskadade ta din arm, inte tvärtom. Säg till när du går, och ledsaga då gärna den synskadade till en vägg eller annan fast punkt. Det känns tryggare så. Ropa upp exempelvis nummer och hållplatser i kollektivtrafiken. Tänk på att ledarhunden följer med sin förare överallt. Hunden är i arbete och ska inte störas. Tal- och språksvårigheter Artikulationsstörning (Dysartri): Talstörning. Förekommer ofta efter hjärnskador, vid MS, Parkinson s, CP, ALS etc. Personen sluddrar men förstår allt som sägs och har ofta bevarade sinnen i övigt. Ha penna och papper till hands. Visa tålamod. Stamning: En stammande person behöver bemötas av lugn. Visa tålamod, särskilt i telefon. Fyll inte i ord. Om du själv blir generad eller stressad, visa det inte. Försök bibehålla ögonkontakten även om personen stammar kraftigt. 12

Språkstörning (Afasi): Förekommer ofta efter stroke, andra hjärnskador etc. Tala långsamt, förstärk gärna med gester och pekningar. Använd gärna bilder och skrift som komplement. Upprätthåll god ögonkontakt. Om du har frågor; ställ endast en fråga åt gången. Det är vanligt vid afasier att även språkförståelsen samt läs- och skrivförmågan är nedsatt så var uppmärksam på att personen i fråga uppfattat vad du menar. Borttaget struphuvud (Laryngektomerade): Kan kommunicera på olika sätt, ex via röstgenerator, matstrupstal, röstventil eller viskstämma. Lyssna noga. Undvik bakgrundsljud. 13

Länktips Avsnitt med länkar www.handikappombudsmannen.se tel. 08-20 17 70 www.socialstyrelsen.se tel. 08-555 530 00 www.hso.se tel. 08-546 404 00 www.sdrf.se www.srfriks.org tel. 08-39 90 00 www.gotland.se tel. 0498-26 90 00 www.i.lst.se tel. 0498-29 20 00 Handikapporganisationerna på Gotland kan nås via föreningsregistret under http://interblock.gotland.se 14

15

MILJÖMÄRKT TRYCKSAK ILLUSTRATIONER Carlgrens Ord och Bild PRODUKTION Infoteamet Gotlands kommun TRYCKNING Prinfo Ljungby Grafiska AB 2006 341 169