Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Södermanlands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Södermanlands län... 3 Småföretagsbarometern Södermanlands län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång... 6 3. Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 4. Lönsamhet... 9 5. Kapacitetsutnyttjande... 1 Konkurrenstryck... 1 68 procent ser goda expansionsutsikter... 11 Hinder för expansion...12 Södermanland tre regioner... 13 Sysselsättning tre regioner... 13 Orderingång tre regioner...14 Omsättning tre regioner... 15 Konjunkturindikatorn tre regioner...16 Lönsamhet tre regioner... 17 Småföretagskonjunkturen län för län... 18 Prognos och utfall genom åren... 1

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4 186 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

Södermanlands näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 64 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Södermanlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 17 735 18 944 68 7 varav småföretag (-49 anst) 17 619 18 762 43 477 Jordbruk 4 35 4 92 5 15 Offentlig verksamhet 68 24 41 799 Total 21 838 23 276 114 911 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret. Sammanfattning av konjunkturläget i Södermanlands län Småföretagskonjunkturen i Södermanland ligger kvar på ungefär samma nivå som i höstas. Södermanland ligger nu marginellt under rikssnittet med ett konjunkturindex på 86, jämfört med 91 i riket. Uppgången väntas fortsätta under det kommande året och nå index 123. Sysselsättningstillväxten i länet är positiv. 3 procent av småföretagen uppger att de ökat sysselsättningen under det senaste året, medan 14 procent har dragit ned på arbetsstyrkan. Företagen räknar med att sysselsättningen ska fortsätta öka. Optimismen är störst inom industrin, men också i tjänstenäringen väntas en snabbare sysselsättningstillväxt kommande år. Orderingången har förbättrats rejält det senaste året, trots en viss dämpning i vårens mätning. 39 procent av småföretagen rapporterar en ökad tillväxt av orderstocken. Orderingången är något svagare än riksgenomsnittet men väntas stärkas under kommande år. Industrin och tjänstenäringen har därvidlag snarlika förväntningar. Omsättningstillväxten i Södermanland är fortsatt positiv. Utvecklingen i Södermanland är i linje med riksgenomsnittet. Ökningen är ungefär lika snabb i industrin som i tjänstesektorn. Båda delsektorerna räknar också med en än snabbare tillväxt under kommande år. Lönsamheten har förbättrats kraftigt det senaste året. Tjänste- och industriföretagen ökar ungefär lika mycket, även om industriföretagen startade från en lägre nivå. Lönsamheten har utvecklats något bättre än riksgenomsnittet. Kapacitetsutnyttjandet har fallit tillbaka något. Nu uppger 59 procent av företagen i Södermanland att de jobbar med fullt kapacitetsutnyttjande, jämfört med 62 procent i höstas. Industrisektorn ligger över riksgenomsnittet, medan motsatsen gäller för tjänstesektorn. 3

68 procent av Södermanlans småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, detta är något lägre än riket som helhet. Det främsta tillväxthindret för småföretagen är en bristen på arbetskraft. 4

11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 Småföretagsbarometern Södermanlands län 1. Sysselsättning Vårens tillväxttakt i sysselsättning är något dämpad jämfört med höstens mätning. Nettotalet sjunker från 17 till 15 och ligger nu i nivå med rikets 16. Dämpningen beror främst på industrin vars tillväxttakt går från 36 till 23, medan tjänstesektorn ökar från 7 till 1. Att industrin dämpas något är inte helt oväntat då höstens mätning visade på rekordhög tillväxttakt. Därför är det också normalt att se en något dämpad tillväxt perioden efter. Industrin ligger dock kvar på historiskt höga värden. Södermanland Riket 4 3 1-1 - -3 Inom de kommande tolv månaderna räknar båda sektorerna med en ökning av tillväxttakten. Industrin tror på en nettoökning från 23 till 33 medan tjänstesektorn ökar från 1 till 17 (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammen). Industri Tjänster 4 3 1-1 - -3-4 5

11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 2. Orderingång Även orderingången dämpas något i vårens mätning. Från ett nettotal på 41 till 3, vilket är lägre än rikets 39. Även här är förklaringen en dämpning för industrin som går från 61 till 31, medan tjänstenäringen ökar från 22 till 26. Södermanland Riket 7 6 5 4 3 1-1 - Företagen väntar sig en ökning i orderingången under den kommande tolvmånadersperioden, framför allt inom tjänstesektorn. Nettotalet för tjänstesektorn väntas öka från 26 till 53, vilket är en historiskt hög nivå. Industrin väntas öka från 31 till 44, vilket är i linje med rikets förväntningar i genomsnitt. Industri Tjänster 7 6 5 4 3 1-1 - -3-4 6

11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 3. Omsättning Omsättningstillväxten fortsätter att stiga i vårens mätning från ett nettotal på 33 i höstas till 41. För andra mätningen i rad har Södermanland samma nivå på tillväxten som i riket i helhet. Södermanland Riket 8 7 6 5 4 3 1-1 Omsättningstillväxten har varit betydligt bättre i tjänstesektorn än i industrin. Nettotalet för tjänstesektorn har stigit från 23 till 42 medan industrin går tillbaka från 55 till 39. Inför det kommande året spår båda sektorerna en förbättrad omsättningstillväxt, från 39 till 53 i industrin och 42 till 54 i tjänstesektorn. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 41 till 54, vilket är i nivå med riket som helhet. Industri Tjänster 7 6 5 4 3 1-1 - 7

11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 Konjunkturindikatorn Sammantaget kan det konstateras att konjunkturen för småföretagen i Södermanland dämpas marginellt sedan i höstas. Främst är det en dämpning i orderingången som gör att indikatorn sjunker. De kommande tolv månaderna väntas dock en förnyad uppgång, och index väntas stiga från 86 till 123, vilket är i linje riket som helhet. Södermanland Riket 15 1 5-5 Nedgången förklaras främst av länets industri som backar från rekordhöga 152 ner till 93. Tjänsteindikatorn fortsätter att öka och går från 52 till 78. För den kommande tolvmånadersperioden spås indikatorn öka i båda sektorerna industrin väntas gå från 93 till 13 vilket är något högre än rikets på 121 inom sektorn, och tjänstesektorn väntas gå från 78 till 124 vilket är i nivå med riket. Industri Tjänster 15 1 5-5 -1 8

11 12 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen. Framför allt var industrin mycket hårt drabbad medan tjänsteföretagen lyckades hålla uppe vinstnivåerna bättre. Det senaste året har dock lönsamheten återhämtat sig starkt i båda sektorerna. Jämfört med andra delar av riket uppvisar tjänstesektorn i Södermanland en lite starkare tillväxt i lönsamheten, och industriföretagen en något lägre. Lönsamheten väntas fortsätta öka under den kommande tolvmånadersperioden, framför allt inom tjänstesektorn som spår rekordhöga nivåer från 34 till 48. Industrin har en mer blygsam förväntning på ökningen och spår att nettotalet går från 28 till 3. Sammantaget spås nettotalet stiga från 31 till 41 vilket är i nivå med riket. Industri Tjänster 6 5 4 3 1-1 - -3 Företagens prisförväntningar 46 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 4 procent i höstas. Storleken på höjningarna torde dock vara begränsade med tanke på den allmänt sett låga inflationen och det ökande konkurrenstrycket. Tillverkningsindustrin är de mest optimistiska där tror 5 procent på en höjning jämfört med 44 procent inom tjänstestektorn. 9

11 5. Kapacitetsutnyttjande I vårens mätning visar tjänstesektorn mycket låga nivåer i sitt kapacitetsutnyttjande. Endast 31 procent anger att de arbetar för full kapacitet, vilket är en kraftig nedgång från höstens mätning där sektorn låg på 56 procent. Industrin backar även den, men inte med så mycket från 7 till 64 procent. Sammantaget arbetar nu 59 procent av företagen för fullt en något högre andel jämfört med riksgenomsnittet på 53 procent. Industri Tjänster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Konkurrenstryck Den allt tuffare konkurrensen märks också i Södermanland. Nästan hälften, 49 procent, av företagen uppger att konkurrensen hårdnat de senaste tre åren, medan 1 procent uppfattar att den minskat. Riksgenomsnittet när det gäller ökat konkurrenstryck är 52 procent. I Södermanland, liksom i landet i stort, är det framför allt inom tjänstesektorn som konkurrenstrycket hårdnat. Här uppger 57 procent av företagen att konkurrenstrycket hårdnat 49 procent av företagen i Södermanland upplever att konkurrenstrycket hårdnat under de senaste tre åren. Den tuffare konkurrensen märks främst genom fler aktörer på marknaden och pressade prisnivåer. 1

68 procent ser goda expansionsutsikter I takt med att konjunkturutsikterna ljusnat det senaste året har andelen företag som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter ökat. 68 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt. Detta är något lägre än riksgenomsnittet på 71 procent. Jämtland VGL Gävleborg Blekinge Stockholm Uppsala Riket Halland Västernorrland Skåne Gotland Kalmar Södermanland Kronoberg Östergötland Västerbotten Värmland Örebro Jönköping Norrbotten Dalarna Västmanland 79 75 74 74 74 73 71 7 69 69 68 68 68 67 67 66 66 65 65 64 61 6 4 6 8 1 11

11 Expansionsutsikterna har således försvagats något under det senaste halvåret, framför allt beroende på industrin som backar från rekordhöga 88 procent till 73 procent. Inom tjänstesektorn är andelen företag som uppger att det finns expansionsmöjligheter 64 procent, vilket är marginellt lägre än 66 procent i höstens mätning. Industri Tjänster 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Södermanlands småföretag upplever är bristen på lämplig arbetskraft hela 28 procent nämner detta jämfört med 21 procent i riket. På andra plats kommer en ovilja att växa som företag ( procent) följt av svag efterfrågan (18 procent). Den största svårigheten med att hitta lämplig arbetskraft är bristande yrkeserfarenhet. 3 28 25 15 18 16 21 15 18 1 8 Södermanland 5 4 4 5 4 5 Riket 12

Södermanland tre regioner Historiskt har länet legat på en oförklarlig låg nivå oavsett om trenden har varit ökande eller minskande. Det kan bero på att delar av länet har en drastiskt olikartad konjunkturutveckling i förhållande till andra delar. Det finns därför en efterfrågan om en mer detaljerad barometer för Södermanland. Vi vill med nedanstående avsnitt ge en bild av hur konjunkturläget skiljer sig åt i olika delar av Södermanland. Vid uppdelning av Södermanland i olika regioner används följande indelning som genomgående används i hela Barometern. Nyköping/Oxelösund utgörs av kommunerna Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. Eskilstuna utgörs av komunerna Eskilstuna och Strängnäs. Katrineholm utgörs av kommunerna Katrineholm, Vingåker och Flen. Sysselsättning tre regioner Katrineholm rapporterar högst tillväxttakt för sysselsättningen under det senaste året med ett nettotal på 21. Lägst tillväxttakt har Eskilstuna med 11. Nyköping/Oxelösund ligger omkring länets snitt med sitt nettotal på 17, men den regionen har de absolut högsta förväntningarna för de kommande tolv månaderna de spår ett nettotal på 32. Lägst ställda förväntningar har Katrineholm på 13. Nyköping/Oxelösund Eskilstuna Katrineholm Södermanlands län 35 32 3 25 15 1 17 11 21 15 22 13 24 5 v11 prognos 13

Orderingång tre regioner Eskilstuna, som har lägst nettotal i sysselsättningstillväxten, har dock den absolut den högsta tillväxten i orderingången. Ett nettotal på 43 vilket går att jämföra med länets 3 och rikets 39. Detta bör kunna lägga grunden till en stark ökning i sysselsättning och omsättning kommande år. Nyköping/Oxelösund ligger långt under länets och rikets snitt med sina nettotal på 19. Katrineholm ligger i nivå med länet med ett nettotal på 29. Nyköping/Oxelösund och Eskilstuna har högt ställda förväntningar inför kommande år med nettotal på 51 respektive 54. Katrineholm däremot har relativt lågt ställda förväntningar med ett nettotal på 24, vilket går att jämföra med länets 45 och rikets 43. Nyköping/Oxelösund Eskilstuna Katrineholm Södermanlands län 6 5 43 51 54 45 4 3 19 29 3 24 1 v11 prognos 14

Omsättning tre regioner Nyköping/Oxelösund och Eskilstuna toppar länets tillväxttakter vad gäller omsättningen med sina nettotal på 44 respektive 46. Lägst nettotal har Katrineholm på 33. Framtidsutsikterna de kommande tolv månaderna ser rätt lika ut för alla regioner. Högst ställda förväntningar har Nyköping/Oxelösund på 57 följt av Eskilstuna på 54 och sist Katrineholm på 5. Dessa förväntningar ligger omkring nivån för riket som helhet med sina nettotal på 52. Nyköping/Oxelösund Eskilstuna 6 5 4 44 Katrineholm 46 33 41 Södermanlands län 57 54 5 54 3 1 v11 prognos 15

Konjunkturindikatorn tre regioner Efter att ha räknat ihop de tre variablerna ser vi att Eskilstuna sticker ut som den ledande regionen i länet. Med en indikator på 1 lägger sig regionen klart före länets genomsnitt på 86 samt något före rikets 96. De övriga två regionerna lägger sig strax bakom länets totala indikator. Framtiden ser fortsatt ljus ut och en ökning väntas i samtliga regioner. Kraftiga ökningar väntas i Nyköping/Oxelösund och Eskilstuna som spår en indikator på 14 respektive 13, vilket är klart högre än länets totala förväntningar på 123 samt rikets 122. Katrineholm förväntar sig också en ökning av indikatorn, dock en betydligt mer blygsam ökning från 83 till 87. Framför allt är det försiktiga förväntningar inom sysselsättningen och orderingången som resulterar i det relativt svaga prognosvärdet. Nyköping/Oxelösund Eskilstuna Katrineholm Södermanlands län 16 14 1 1 8 8 1 14 13 83 86 87 123 6 4 v11 prognos 16

Lönsamhet tre regioner När det gäller lönsamheten sticker Nyköping/Oxelösund ut med en stark nettotillväxt på 43, vilket är avsevärt högre än länets 31 samt rikets 28. De två övriga regionerna har båda ett nettotal på 26 vilket är strax under rikets totala. När det kommer till framtidsutsikterna har Eskilstuna högst ställda förväntningar med ett nettotal på 47. Nyköping/Oxelösund ligger strax bakom med 43 och Katrineholm har även här blygsamma förväntningar kommande år med ett nettotal på 3, vilket är mycket lägre än länets 41 och rikets 42. 5 45 4 35 3 25 15 1 5 Nyköping/Oxelösund Eskilstuna Katrineholm Södermanlands län 47 43 43 31 26 26 3 v11 prognos 41 17

Småföretagskonjunkturen län för län Östergötland upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Östergötland går därmed om det tidigare dragloket Kronoberg, som hamnar under rikssnittet i vårens mätning. Västmanland har liksom i höstas den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har förbättrats betydligt i de flesta län jämfört med vårens mätning. I några län bromsar konjunkturen in, främst i Kronoberg där konjunkturindikatorn går från 13 till 8. Utvecklingen är dock fortfarande positiv fler företag växer än drar ner. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från 84 till 96. Uppdelat på sektorer ökar industriindex något från 95 till 97, medan tjänsteindex ökar från 77 till 96. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med 143, medan Östergötland toppar tjänstesektorn med index 145. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 122. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Östergötland och Halland. Diagram. Konjunkturindikatorns värde län för län. Östergötland Uppsala Halland Stockholm Värmland Blekinge Jämtland Jönköping Riket Västernorrland VGL Västerbotten Norrbotten Örebro Södermanland Kalmar Kronoberg Skåne Dalarna Gotland Gävleborg Västmanland 57 64 114 113 11 18 15 1 99 96 92 92 91 89 88 86 85 8 76 74 73 125 4 6 8 1 1 14 18

19

Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan nu konstatera att efter den snabba uppgången under det senaste året, dämpas nu av naturliga skäl tillväxttakten. Nivån i vårmätningen är också något lägre än företagen trodde för ett år sedan. Konjunkturen förväntas dock vara fortsatt mycket stark. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 122 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Utfall Prognos 16 14 1 1 8 96 122 6 4 -