Språket ger inte alltid klara besked Vad menar vi och vad säger vi?

Svensk Idrottsforskning nr 1 1999 Språket ger inte alltid klara besked Vad menar vi och vad säger vi? ter Den ryskfödde - numera i Finland verksamme - psykologen Yuri Hanin, har under 1990-talet utvecklat en modell för hur man skall förstå hur olika emotionella tillstånd påverkar fysisk prestanda med specifik fokusering på de idrottsliga prestationerna. Modellen som Hanin kallar "Individual Zones of Optimal Functioning", IZOF (Hanin, 1997), arbetar utifrån de fem faktorerna form (Form), intensitet (Intensity), innehåll (Content), tid (Time) och sammanhang (Context). Hanin menar att han utvecklat en modell på "conceptual pentabasis", vilket innebår att den fungerar som metod för att fortlöpande kunna sammanfatta och integrera såväl existerande psykologisk begreppsterminologi som nya och ständigt inkommande empiriska forskningsresultat. Leif Strand Idrottshögskolan Hanin, som kontinuerligt testar sin modell i den levande idrottsliga miljön (Hanin, 1995,1996), kan därför i den amerikanske idrottspsykologen Rainer Mårtens termer karakteriseras som en som strävar efter aö blanda "academic sport psychology and pracöcing sport psychology" (Mårtens, 1987). Hanin poängterar ofta och starkt betydelsen av aö beöakta och förstå den idrottsliga prestaöonen ur två generella grundperspeköv; dels det mångdimensionella perspekövet, dvs uöfrån de fem faktorerna form, intensitet, innehåll, öd och sammanhang samt dels aö prestaöonen styrs uöfrån "psychobiosocial states", dvs prestaöonen är en funköon av såväl mentala, biologiska och sociala faktorer samt hur dessa är integrerade. Aö Hanin framhåller betydelsen av mångdimensionalitet och psykobiosocial helhetssyn for förståelsen av den idrottande individen gör givetvis aö modellen - med nödvändighet - blir komplex och mångfacetterad, men ger samödigt en känsla av trovärdighet och möjlighet öll aö önna vissa nycklar öll idrottsprestaöonens psykologi. Gould och Krane (Horn, 1992) har också pekat på IZOF-modellens möjligheter - inte minst som en vidareutveckling av och altemaöv öll den inverterade-u hypotesen - samödigt som man konstaterar aö öer oberoende empiriska soldier av modellens konstruktion behöver genomföras för aö ytterligare kunna ge den stöd. innebär aö man känt sig posiöv men misslyckats, N+, vilket innebär aö man känt sig negaöv och lyckats samt öll sist N-, vilket innebär aö man känt sig negaöv och misslyckats. Två intressanta situaöoner blir då givetvis P- och N+, dvs man misslyckas respeköve lyckas med eller mot de emoöonella oddsen. Om man däremot - av rent idrottspraktiska skäl - har lyckade prestaöoner som mål blir självklart situaöonema P+ och N+ de intressanta. Hanin talar i sammanhanget om PNA scales (posiöve and negaöve affect), med vars hjälp idrottsutövarnas PNA proöler kan identifieras, för aö sedan användas som utgångspunkt i de mentala träningsprogrammen. Ingemar Wedman Idrottshögskolan Problemområde En vanligt förekommande iakttagelse och erfarenhet inom prestaöonsidrotten är aö "det går dåligt när man måö bra innan" och tvärtom "det går bra när man måö dåligt innan". I Hanins terminologi beskrivs fenomenet med hjälp av de två oberoende dimensionerna "posiövity-negaövity" och 'opömality-dysoptimality". Hanin använder vidare symbolerna P+, vilket innebär aö man känt sig posiöv och lyckats, P-, vilket

- t e * Eö annat problemområde är den semanök som används för aö beskriva olika emoöonella tillstånd. Betyder t ex aö "jag säger aö jag är glad aö jag verkligen också är glad". Ordets och språkets förmåga aö beskriva det faköska emoöonella tillståndet är således också eö vikögt idrottspsykologiskt problemområde. Man skulle om man så vill kunna tala om den språkliga validiteten och konsekvenser av variaöonen i densamma. Kan man visa aö det föreligger en viss relaöon mellan känslor/emoöoner och prestaöon också på det indirekta säö som öllämpats i denna söidie, erhålls eö kraftfullt verktyg för vidare soldier och i förlängningen också eö praktiskt redskap i idrottssituaöonen. Utan aö jämförelsen görs for detaljerad kan här nämnas utvecklingen av Borgskalan (Borg, 1991, 1994) som väl approximerar den faktiska arbetsförmågan via uttalanden om upplevd ansträng- Aö med språkets hjälp försöka fånga - dvs identifiera och beskriva - de emoöonella öllstånden har varit och är en vanlig metod både inom allmänpsykologin som inom idrottspsykologin Det sk POMS testet är här eö exempel på metod som rönt stor användning, inte minst inom den idrottspsykologiska praktiken. Idén har varit aö ta fram idrottsutövarens POMS proöl för aö utifrån denna sedan anpassa eö mentalt träningsprogram. POMS testets enkelhet och snabbhet har möjliggjort eö breö användningsområde och förklarar öll dels testets popularitet. POMS testet (McNair, Lorr & Droppleman, 1971) består av 64 adjeköv, öll vilka utövarna skall ta ställning i fem skalsteg från "känner inte alls" öll "känner extremt mycket". Testet kan sedan tillämpas i olika situaöoner, som före en match, söax efter en match, en vecka efter en match, etc. Frågeställningar en både idiosynkraösk och nomoteösk innebörd. Här åsyftas det förhållandet - eller kanske snarare missförhållandet - att vi "slarvigt" och oegentligt alltför ofta använder adjektiv - som beskrivning på känslomässiga tillstånd - med för allmänna (nomotetisk) och därigenom intetsägande innebörder. I stället borde vi söka adjeköv eller ge adjeköv mer personliga (idiosynkraösk) och därigenom bättre beskrivande/kommunikaöva innebörder. Söidien är i hög grad exploraöv och söiderar egentligen enbart om det också i det indirekta mäöörfarandet som här har tillämpats kan urskiljas mönster av relaöonen mellan känslor/emoöoner och prestaöon. Det indirekta mätförfarandet är dubbelt i denna studie i den meningen aö personerna ifråga fåö uttrycka sin uppfattning om relaöonen utan aö prestaöonen per se har mätts. De frågeställningar som vägleö genomförandet av föreliggande studie har varit (1) Vilka adjeköv i språket är - generellt - vanligt förekommande som beskrivningsord av emoöonella tillstånd? (2) Finns det adjektiv som-tvärtemot sin posiöva ellr negaöva innebörd - är relaterad öll en lyckad respeköve misslyckad prestaöon? (3) Går det aö utveckla en mer adekvat adjekövsarsenal för en enskild idrottsutövare? Den tredje frågeställningen har endast belysts indirekt via den vaiiaöon som föreligger mellan försökspersonerna i valet och angivandet av adjektiv kopplade öll lyckade och mindre lyckade prestaöoner. Studie I I en första studie, omfattande 27 manliga och kvinnliga tävlingssimmare i åldrarna 15-20 år, öck gruppen ta ställning öll 86 adjeköv där hälften (43) av adjeköven beskrev "vanligtvis posiöva egenskaper" och den andra hälften (43) beskrev "vanligtvis negaöva egenskaper". Vidare gavs simmarna möjlighet aö själva nämna en posiöv respeköve negaöv egenskap. Instruköonen var aö simmarna skulle ta ställning öll om en upplevd posiöv (P) eller negaöv (N) egenskap/känsla någon gång leö öll en lyckad (L) respeköve misslyckad (M) prestaöon. Vidare var instruköonen aö välja ut högst 5 adjeköv från varje grupp och aö de valda adjeköven skulle kännas viköga och välbekanta. Resultatet framgår av tabell 1. Simmarna kommer på fler adjeköv (har en större arsenal) när uppgiften handlar om aö koppla en posiöv känsla med en lyckad prestaöon (PL=137) och en negaöv känsla med en misslyckad prestaöon (NM=122). Vidare aö simmarna kommer på fler posiöva egenskaper än negaöva (137>122) vid lyckade prestaöoner samt på samma säö öer negaöva än posiöva egenskaper (83>69) vid misslyckade prestaöoner. I uppgiften aö själva ange adjeköv med en posiöv respeköve negaöv relaöon öll prestaöon har totalt seö 114 adjeköv nämnts, 60 förenade med en posiöv prestaöon och 54 med en negaöv prestaöon. Fler adjektiv med en posiöv innebörd, jämfört med en negaöv innebörd, har nämnts vara förenade med en posiöv prestaöon. På motsvarande säö har de adjeköv med en negaöv innebörd som nämnts oftare förknippats med en negaöv prestaöon än med en posiöv sådan. I tabell 2 redovisas de adjektiv, både posiöva och negaöva, som mest frekvent har angivits av försökspersonerna i relaöon öll posiöva och negaöva prestaöoner. PL-adjeköven tycks vara mer pregnanta än motsvarande PM-adjekttv och på samma säö tycks NL-adjeköven vara mer uttalade än NM-adjektiven Den här redovisade studien bygger på den idag klassiska psykologiska kunskapen om relaöonen mellan känslor/emoöoner och idroöslig prestaöon - den inverterade-u hypotesen. Hanin (1997) har utvecklat denna relaöon i sin IZOF-modell i vilken känslorna/emoöonema får TABELL 1 PL PM Totalt NL NM Totalt 137 69 206 83 122 205 TaWf I. TbfaLz an&zfet gdnger eff od/ekfid Wfpif mymnf

-ter Studie II I en andra studie, omfattande 15 studerande på ö-änarlinjen vid i Idrottshögskolan, upprepades försöket. De studerande var i åldrarna 20-30 år och representerade öera olika individuella idroöer som tex skidor, segling, golf, gymnastik, tennis. Gruppen öck på samma sätt som i söidie I ta ställning öll de 86 adjektiven, men nu med insönköonen aö bedöma hur varje adjeköv - dvs en upplevd posiöv eller negaöv egenskap - ledde öll en lyckad respeköve misslyckad prestaöon. Kändes adjekövet helt irrelevant aö bedöma öck man använda svarskategorin "vet ej". I söidie II blev således varje enskilt adjeköv utsaö för en bedömning medan i studie I enbart de 5 mest viköga/välbekanta adjeköven blev utsatta för bedömning. Vidare öck gruppen, som i studie I, möjligheten aö själva nämna en posiöv respeköve en negaöv egenskap. Uppenbart väljer - for det första - försökspersonerna adjektiv efter förväntan, dvs eö posiövt adjekövt förknippas med en lyckad prestaöon och eö negaövt adjeköv förknippas med en misslyckad prestaöon (PL>PM och NM>NL i bägge soldierna). Effekten blir större i studie II och intressant nog är effekten likartad for posiöva och negaöva adjeköv i studierna, dvs proporöonema är ca 1/3 i studie I och ca 1/5 i stu- PL aggressiv (5) glad (7) positiv (10) självsäker (9) avspänd (6) lugn (6) laddad (14) tänd (7) viljestark (10) koncentrerad (14) Summa=10 PM TABELL 2 1 NL aggressiv (5) irriterad (8) lugn (5) nervös (19) belåten (6) upprorisk (5) förväntansfull (7) rastlös (6) Summa=4 stressad (5) Summa=6 MM spänd (9) trött (14) negativ (5) ångestfylld(s) dyster (5) osäker (9) olustig (5) feg (10) tung (8) uttråkad (6) Summa=10 TabgH 2. Mesf /retoefzfa odyetfio, fofaff s#ff, Mde posiffof och negaffpf (freäcwns > 4). AdyetfixTgfi maf /efsfif dfr de gemensamma ad/gtffuen i fakff 5. TabefZ 3. Vaf gamf bafgrnnmg or od/etftoen i Wgge sfwiermz. TABELL 4 Diskussion PL PM NL NM Språket är eö av människans verktyg för aö kommunicera. Men är det det ända? Förvisso inte. Ofta framhålls snarare aö språket och orden har en förhållandevis underordnad roll vid förmedlingen av budskap människor emellan I en undersökning av Mehrabian (1968) refererad i Mårtens (1987) konstaterar man aö endast 7 % av en kommunikaöonsprocess förklaras av det sagda ordet. Resten förklaras av kroppsspråk, gester, minspel, vad man säger, hur man talar, sättet aö uttrycka sig på, etc. energisk positiv avspänd kraftfull laddad harmonisk viljestark koncentrerad bestämd målmedveten kämpande uthållig belåten stridslysten förväntansfull nervös upprorisk risktagande panikslagen blockerad uppgiven uttråkad Orden, vårt språk samt de konkreta och riktade insönköonema känns i det sammanhanget nästan som försumbara, vilket inte heller är en bild som man spontant känner igen sig i. Nog måste det spela en vikög mil omtyckt TaWf 4. Mest/retambz (13-15; PL-W/e#m, (6-6) PM-oa;eftfA;,(7-9) NL-gd/etfn;, (12-14) NM-ad/gkffxv. Af/etfixTen maf ^fsffz ar de gemgnamima cd;ekffx%m f fak/f 5.

fss* vad det är för innehåll i vad vi säger och visst skiljer man snabbt ut en person som pratar strunt från en som har något aö säga. Man anar en komplicerad problematik och förstår aö kommunikaöonsprocessens uppbyggnad och funköon består av öera faktorer, mångtydiga interaköonsmönster samt inte minst att kommunikaöonen är en process som är sammanhangsberoende. Orden betyder olika saker beroende på var, när, hur och av vem det sägs. Ord, språk och instruktioner kan inte förstås i sig själva och/eller i hur de används vid enbart eö ytligt betraktande. Snarare måste man tränga in bakom ordens egenöiga mening, ordens och språkets symboliska värden Kanske är det rent av så aö orden och språket är otillräckligt när det gäller aö tex beskriva de emoöonella elementen i eö händelseförlopp. Men vilken funköon och vilken betydelse har då orden och språket? Hur gilöga är våra utsagor? Hur nära den "sanna upplevelsen" kan man komma med en språklig beskrivning? Studien, som är uppdelad i två delstudier, försöker aö i första rummet besvara frågan om det går aö idenööera adjektiv som tvärtemot sin posiöva eller negaöva innebörd leder öll en lyckad respeköve misslyckad prestaöon Tabellerna 2 (studie D och 4 (studie II) lämnar därvidlag underlaget öll tabell 5, som presenterar de gemensamma adjeköven för kategorierna PL, PM, NL och NM. Resultaten ger vid handen aö de posiöva adjeköven glad, posipositiv* avspänd laddad viljestark koncentrerad* belåten förväntansfull I den föreliggande söidien har dessa senare aspekter utgjort en utgångspunkt. Metodiskt har söidien arbetat med 86 olika adjektiv, vilka tradiöonellt klassats som anöngen posiöva eller negaöva. Den egenöiga utgångspunkten för studien har varit iakttagelsen aö idrottsutövare ibland rapporterat aö de lyckats respeköve misslyckats med en prestaöon trots aö de känts som aö det borde ha varit tvärtom och där måttet på hur man känt sig är användningen och tillämpningen av posiöva eller negaöva adjeköv. Vidare har studien inspirerats av Yuri Hanins teoretiska tankegångar uöfrån hans sk IZOF-modell där den kvalitaöva innehållsfaktom varit utgångspunkt. Hanin har karakteriserat innehållsfaktom som de psykologiska funköoner som inkluderar vissa emoöonella erfarenhetsdimensioner, som exempelvis underlättande-försvårande/försvagande, posiöv-negaöv, välfungerande-dåligt fungerande. nervös upprorisk uttråkad * De förhållandevis högfrekventa adjektiven i svenska språket. Glad = 110, positiv = 76 samt koncentrerad = 93 (frekvens av 10.000). Tebeff 5. Gemensamma wffetfm /hk sfudie 1 ock swie H.

- t e * öv, avspänd, laddad, tänd, viljestark ocli koncentrerad (=PL) är att rekommendera som emoöonella beskrivningsord. Vidare aö de negaöva adjeköven nervös, upprorisk, rasöös och arg (=NL) uppfaöas som prestaöonssömulerande förstärkningsord samt aö de posiöva adjeköven belåten och förväntansfull (=PM) således bedöms som prestaöonshindrande. Aö de tre negaöva adjektiven dyster, osäker och uttråkad (=NM) associeras med misslyckade prestaöoner är kanske inte så förvånande. Av inb-esse bland de här redovisade empiriska resultaten kan bl a nämnas att det i båda delshidiema tycks föreligga eö samband mellan adjekövens posiöva innebörd och motsvarande posiöva prestaöon är det förväntade resultatet. Av särskilt intresse är det omvända förhållandet mellan känslor/emoöoner och prestaöon som också antyds föreligga, nämligen att vissa positiva adjekövinnebörder är förenade med en negaöv prestaöon och omvänt, vissa negaöva adjekövinnebörder är förenade med en posiöv prestaöon En försiktig och ytlig granskning av de adjeköv som faller under dessa båda senare kategorier i båda delstudierna sammantagna ger en antydan om att de posiöva adjeköven förenade med en negaöv prestaöon är tämligen allmänna öll sina innebörder och mindre pregnanta än de posiöva adjeköv som är förenade med en posiöv prestaöon. Detsamma tycks gälla för de negaöva adjekövinnebördema i så moöo aö de adjeköv som tycks vara relaterade öll en misslyckad prestaöon är mer allmänna och mindre pregnanta än sina motsvarigheter relaterade Öll en negaöv prestaöon. Förutom de metodiska komplikaöoner som ligger i den exploraöva studiens natur och det indirekta mätförfarandet som här har öllämpats föreligger också språkliga/semanöska problem i en söidie som denna. I det fortsaöa arbetet avser vi aö i mer kontrollerade studier fortsaöa analysen av det här öllämpade mätförfarandet i vilket såväl prestaöonen som semanöken kopplade öll de nyöjade uttrycken för känslor/emoöoner (adjeköv) tydligare kontrolleras. Den semanöska delen av deöa problem kan sannolikt också relateras öll den utveckling som skeö i anslutning öll den idag etablerade semanöska differenöaltekniken (Osgood et al., 1957). Referenser Borg, G. (1991). Upplevd ansträngning fysiskt arbete. L L. Lcnnerlöf (red.) Människan i arbetslivet Beteendevetenskaplig arbetsmiljöforskning (sid. 50-69). Allmänna Förlaget, Stockholm. Borg, G. (1994). Borg - RPE - skalan. En enkel metod for bestämning av upplevd ansträngning. Gunnar Borg, Stockholms universitet. Hanin, YL and Syrjä, P. (1995). Performance Affect in Junior Ice Hockey Playeis: An Application of the Individual Zones of Optimal Functioning Model The Sport Psychologfstvol 9, pp. 169-187. I lanin, Y.L. and Syrjä, P. (1996). Predicted, Actual, and Recalled affect in Olympic-Level Soccer Players. journal of Sport & Exercise Psychology, Vol 18, pp 325-335. Hanin, YL (1997). Emotions and athlcthic performance: individual zones of optimal functioning. European Yearbook of Sport Psychology, vol 1, pp. 29-72. Horn, T. S. (1992). Advances in Sport Psychology. Human Kinetics Publishers, Inc. McNair, DAL, Lorr, M & Droppleman, LF. (1971). POMS, Profile of Mood States. EdlTS/Educaöonal and Industhal Testing Service. San Diego, Califomia. Mårtens, R. (1987). Coaches Guide to Sport Psychology. Human Kinetics Publishers, Inc. Osgood, C.E., Sud, GJ., & Tannenbaum, P.M. (1957). The measurement of mcaning. University of Illinois Press. Vill du ha ett eget exemplar av Svensk Idrottsforskning? Då ska du prenumerera! Det gör du enklast genom att sätta in 100 kr på postgiro 95 41 58-2. Mottagare är Karolinska Institutet. Ange på inbetalningskortet kst 218. pro 2150. konto 3601 Du kan också kontakta CIF direkt på telefon 08-402 22 00, fax 08-21 44 94 eller epost artur.forsberg@ihs.se Svensk Idrottsforskning utkommer med fyra nummer per år