KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 september 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högt betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högsta betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1-R6 visar inga tecken på externt indikerbara finansiella risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalet M3 visar att potentialer finns att pressa ner kostnaderna i tillräcklig omfattning. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren 2007-2011 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? Finansiell hälsa SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Svag RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 OK KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 Bra Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Svag BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? Finansiella möjligheter SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Dålig KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Timrå kommun

Sidan 2

Innehåll Sidrubrik Innehåll Sidan Det finansiella betyget KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Innehåll Det övergripande Ratingprocessens faser Bakgrund Hur skall jag tänka? Uppoffringen till högsta finansiella betyg Tendensen i utvecklingen Analysfrågan kommunskuld Begreppen, synsättet och metoden för... Förmögenheten värderas i tänkt utsatt läge Nyckeltalen för kommunskuld Analysfrågan finansiell hälsa Begreppen, synsättet och metoden för... Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Analysfrågan finansiella risker Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan finansiella möjligheter Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan ledningsförmåga Betygskommitténs underlag Tre vägledande nyckeltal om ledningsrisk Betygsskalan Betygsskalan Utvärdering Om Svensk Kommunrating Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Innehållsförteckning Öppen rating Allmän information om aktull kommun En analys i fem frågor Uppgiften Jämförelse med tidigare år Kommunskuld Nettokalkyl för kommunskulden och bedömning Nyckeltalen S1-S2 Finansiell hälsa Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalen R1-R6 Finansiella möjligheter Nyckeltalen M1-M3 Ledningsförmåga Nyckeltalen L1-L3 Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 1 1 1 3 4 5 6 7 8 9 10 11-12 13-14 15 16-20 21 22-27 28 29-33 34 35-37 38 39 40 Sidan 3

Ratingprocessens faser Öppen rating Varför rating? Rating är finansiell betygssättning. Syftet är att vara så tydlig det går i bedömningen. Det nås genom mätbarhet med normativa betyg. Den normativa betygsskalan finns på sidan 38. Varför öppen rating? Detta begrepp innebär att allt det underlag, som visar varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg, presenteras öppet som här i detta dokument. Syftet är att alla och framför allt beslutsfattare i en kommun skall förstå hur man kan agera för att behålla ett högt betyg eller nå ett ännu högre. Öppenheten ger även den transparens som krävs för en lugn fungerande marknad. Vid kriser kan marknaden snabbt konstatera vilka kommuner som är bra och skall stå utanför. Varför långsiktig rating? Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäts kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. Den gamla ratingens nackdelar Traditionella ratingföretags finansiella betyg inskränker sig i de flesta fall till prissättning av en organisations upp-låning. Man arbetar i slutna kommittéer utan extern in-syn och ett betyg publiceras med sparsamma kommentarer. Då underlag av analytisk karaktär brister i utförlighet vet man inte hur betyg ska förbättras. Detta är sluten rating. Metoden har nackdelen att fungera ryckigt på marknaden. Vid nedgradering av ett företag faller ofta hela branscher igenom. Denna rating är sällan långsiktig och solvent. Bedömningen innebär ofta sannolikheten för att kommunen kan betala ett lån inom avtalade villkor oberoende av vilka konsekvenser det kan få för kommunens ekonomi och förmåga att vidmakthålle sin servicenivå i framtiden. Rating med KommunDiagnos är en process - - - - - - - - - - - - - - - 1 2-9 10 11-21 Startfas Analysfas Presentationsfas Betyg- och styrfas Processvecka Under processens gång sker kontakter med kommunen minst 2 gånger. Sidan 4

Bakgrund Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos År 2011 baseras på slutligt bokslut och 2012 på tertialrapport per den 30 april. Timrå kommun År 2011 baseras på slutligt bokslut för år 2011 och åren därefter på budget och planer. Timrå ligger i Västernorrlands län och tillhör kategorien 'Förortskommuner till större städer' (före 2010 'Pendlingskommuner') och är nummer 132 i storlek av 290 kommuner. Befolkning 31 dec 2011 var 18 026 invånare och ökningen var 36 personer under år 2011. Befolkningsförändringen var 1,33 procent under senaste 10-årsperiod d v s åren 2002-2011. Den kommunala skattesatsen år 2012 är 22,34 procent vilket är 1,75 procent högre än medelskattenivån i hela riket. Timrå kommun är medlem i KommunInvest År 2011 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernens omsättning 11,6% och deras kassaflöde -1,6% av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 90,0%. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År 2011 2012 2013 2014 En procents skattehöjning ger i mkr 31,1 31,9 32,7 34,0 mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,9 3,0 3,1 3,1 % En procent av totala intäkter i mkr 10,9 10,7 10,7 10,9 mkr De tio kommuntyperna Kommuntyperna före 2010 Storstäder 1 Storstad Förortskommuner till storstäderna 2 Förortskommuner Större städer 3 Större städer Förortskommuner till större städer 4 Pendlingskommuner Pendlingskommuner 5 Glesbygdskommuner Turism- och besöksnäringskommuner 6 Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner 7 Övriga kommuner med mer än 25 000 invåna Glesbygdskommuner 8 Övriga kommuner med 12 500 till 25 000 inv Kommuner i tätbefolkad region 9 Övriga kommuner med mindre än 12 500 inv Kommuner i glesbefolkad region 10 Sidan 5

Hur skall jag tänka? Version 2012-03-06 En analys i fem frågor Ställ diagnos på din kommun Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett analyserar land. ett land. och analyseras så som nationalekonomer 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. Sidan 6 Indikativ betygsmatris En betygsmatris ger slutbetyget De fyra första analysfrågorna resulterar i delbetyg, som förs in i en betygsmatris på Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B Finansiella möjligheter analysens framsida. Den femte analysfrågan, ledningsförmåga, bedöms på sidan 34. A B C D Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell = Nivån Finansiella för finansiell Finansiella elitlicens skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens

Uppoffringen i miljoner kronor till högsta finansiella betyg Uppgiften Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2013 II Skuld-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal S1 - S2 Finansiellt hälso-gap: + 62,00 Mkr Mkr Nyckeltal H1- H5 Finansiellt risk-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal R1-R6 Hur kan det göras? Balansera kommunens ekonomi till A-nivå Timrå kommun Visions-gap: + 0,00 Mkr Mkr Ledningens medel för utveckling Totalt gap: = 62,00 Mkr Mkr Potentialer för att balansera år 2013 från: Utdebiteringsnivå år 2010 + -9,00 Mkr Mkr M1 Nivån sänks 0,25 kr per år i 10 år och totalt -85,05 Mkr Avgiftsnivåer enligt år 2011 + 4,00 Mkr Mkr Nyckeltal M2 Kostnadsnivåer enligt år 2011 + 67,00 Mkr Mkr Nyckeltal M3 Totala potentialer: = 62,00 Mkr Mkr Slutes gapet? Ja Hur det kan göras - mer preciserat! Kostnadspress M3 Analytikerns förslag till budget Sidan 7 Avgiftsökning M2 Förskola 0-5 år 10,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Äldreomsorg 20,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Social omsorg 5,0 Mkr Mkr Förskola 6 år 0,0 Mkr Mkr Grundskola 0,0 Mkr Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr Mkr Infra, skydd, mm 30,0 Mkr Mkr Handikappade 0,0 Mkr Mkr Fritid 2,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Politik 0,0 Mkr Mkr Affärsverksamhet 4,0 Mkr Mkr Summa potential 71 Mkr 67,0 Mkr 4,0 Mkr Mkr Mkr Så här kan en kommun styras om man vill undvika att bli begravd i detaljer! Till vänster är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen balanserad budget för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Det finns tusentals kombinationer. Kom ihåg att ekonomi definieras som hushållning med knappa resurser! Mitt alternativ till budget Kostnadspress Avgiftsökning

Tendensen i utvecklingen Jämförelse med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Timrås kommuns tredje KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. Eventuella pilar anger förändringen jämfört med tidigare år. Sammanfattningsvis har inte något nyckeltal förändrats (egentligen skulle nyckeltalet Avgiftshöjningar ha haft betyget Dålig i förra KommunDiagnosen). Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Vid en jämförelse med omslagets betygsmatris med den i förra årets KommunDiagnos framgår att inget av de fyra delbetyg. Det sammanvägda finansiella betyget blir fortsatt A2 då delbetyget för kommunskuld fortfarande är A2. Nyckeltalens förändringen jämfört läget förra året: Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget Finansiell hälsa SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 Svag RÖRELSEKAPITAL H4 OK KAPITALBILDNING H5 Bra Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Svag BEFOLKNING R3 Bra SYSSELSÄTTNING R4 Bra BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Svag Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Dålig KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiella risker Finansiella möjligheter Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden tillräckligt låg för ett A-betyg men har en väl liten marginal till lägsta kritiska nivå. Delbetyget blir fortsatt A2. Finansiell hälsa Sparandet H1 ligger på en tillräckligt hög nivå för delbetyget A1. Finansiella risker Inga finansiella risker indikeras. Delbetyget ska vara A1. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie under senare år: Pot.år Kostnads- Avgifts- Slutpress höjningar betyg 2009 8,00 % 0,92 % A2 FE* 2010 7,80 % 0,74 % A1 FE* 2011 9,34 % 0,45 % A1 (FE)** När det gäller kostnadspress så minskar denna potential marginellt mellan åren 2009 och 2010 men ökar väsentligt igen 2011. Avgiftspotentialen minskar något trendmässigt. Potentialerna är något mindre än vad som är normalt för kommuner jämförelser görs med kommuner inom Västernorrlands län. I det avseendet har jämförelsekommunerna inom länet under 2011 blivit kostnadseffektivare i en mycket snabbare takt än i Timrå. Det finns dock betydande potentialer vid jämförelser med kommunerna inom kommuntypen. Betyget ska därför vara A1 på finansiella möjligheter. * Innehar Finansiell Elitlicens dessa år. ** Är meriterad för en förnyelse av Finansiell Elitlilicens. Sidan 8

Begreppen, synsättet och metoden för kommunskuld Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidta riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 48 500 kr/inv och för ett mycket högt över 63 500 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 38 500 A1-A2 Lågt 38 500-48 500 B1-B2 Lite högt 48 500-63 500 C1-C2 Mycket högt över 63 500 D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 procent av prisbasbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget 10 000 kr ger nästa nivå 48 500 kr och ytterligare 15 000 kr resulterar i 63 500 kr. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 140 000 kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förplik-telsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 7) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under 38 500 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1 eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 38 500 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under 38 500 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 38 500 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgörs av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 38 500 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 7 Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp (se sidan 10). Sidan 9

Förmögenheten värderas i ett tänkt utsatt läge Nettokalkyl för kommunskulden Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp 2011 Antal invånare 2011 Bruttoförpliktelsebelopp 70 720 Kr/inv 18 026 st 1 275 Mkr Värdet av säljbara tillgångar* Ägarandel Aktiepostens avkastningsvärde Borgen och förmedlade lån Summa som kan kvittas bort AB Timråbo 100% 135 Mkr 344 Mkr -479 Mkr Timrå Vatten AB 100% 55 Mkr 66 Mkr -121 Mkr Midlanda Centrum AB 100% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Wifsta Water AB 100% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Medelpads Räddn tj förbund 16,1% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Övriga tillgångar 5 Mkr 0 Mkr -5 Mkr Skuldökning år 2012 Skuldminskning år 2013 Inräknad framtida skuldminskning 2014 ** Inräknad framtida skuldminskning 2015 ** Ökad pensionsskuld år 2012 Ökad pensionsskuld år 2013 Ökad borgen år 2012 Ökad borgen år 2013 26 Mkr -5 Mkr -16 Mkr -16 Mkr 11 Mkr 2 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Beräknad möjlig skuldminskning Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Beräknad möjlig skuldminskning Nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp Extra amorteringar Under antal år Årliga extra amorteringar Skuld-gap (sidan 7) Slutligt nettoförpliktelsebelopp Under lägsta kritiska nivå? 1 275 Mkr -603 Mkr 672 Mkr 37 268 Kr/inv 0 år 0 Mkr 0 Mkr 37 268 Kr/inv 38 500 Kr/inv Ja -603 Mkr -33 452 Kr/inv * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understi ger typfallet för högsta delbetyg (A1). ** Jmf nyckeltal H5. Sparandet planeras vara större än investeringarna kommande år och och detta överskott minskar skulderna. ** Jmf nyckeltal H5. Sparandet planeras vara större än investeringarna och detta överskott minskar skulderna Bedömning Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet under 38 500 (jmf betygsskalan sid 38) och utan större marginal blir delbetyget A2. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda värderingen: dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? Sidan 10

Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Timrå kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 procent av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 10 000 kronor och för nivå 3 ytterligare 15 000 kronor. 2 Låga/höga förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga/är möjliga. Belastningar respektive kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. 40 000 20 000 0 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 30 10 Kritisk nivå 1 38 500 kr/inv Kritisk nivå 2 48 500 kr/inv Kritisk nivå 3 63 500 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Bra Skuldnyckeltal 550 000 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Kr/inv Nettoinkomst 2010 Antal i fallande ordning 0 50 100 150 200 250 MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 38 500 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 48 500 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 63 500 kr/inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än 38 500 kr per invånare Nr 107 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 2009 2010 2011 Bruttoförpliktelsebelopp 71 355 70 031 70 720 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 33 452 Nettoförpliktelsebelopp för Timrå kommun 37 268 Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 3 800 000 3 300 000 2 800 000 2 300 000 1 800 000 1 300 000 800 000 kr/inv De 'högförmögna' får en kompensation kr/inv Nettoförmögenhet 2008 De 'lågförmögna' får en belastning i utgångsläget Antal i fallande ordning 1 5 9 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 kr/inv De 'medelförmögna' behandlas neutralt Antal i fallande ordning 131 146 161 176 191 206 221 236 251 266 281 Antal i fallande ordning 10 30 50 70 90 110 130 Sidan 11

Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga Nyckeltal S2 Amorteringsförmåga för Timrå kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna 25 20 15 År Nyckeltal S2 Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år 2 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) respektive år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad femårig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exklusive pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. 10 OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. 5 0 Krav: under kritiska nivåer 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kritisk nivå 1 5 år Kritisk nivå 2 12 år Kritisk nivå 3 20 år Timrå kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Timrå kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 12 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 20 återbetalningsår - Bra Växande trend - -------------------------Mätperiod--------------------------- mkr 2011 Återbetalningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förmedlade lån 0,0 Kommunens förvaltningar 3,73 7,13 2,93 2,01 2,31 4,64 3,96 3,52 Långa skulder 162,0 Medelvärde alla kommuner 4,89 5,57 4,50 4,31 6,36 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 0,0 År 2011 är sparnivån 18,1 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 135% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL Sidan 12

Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (figur 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun. Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är en form av överskott eller resultat och består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion har betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ----------> Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 13 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Det senare tillkomna balanskravet fungerar som en lägsta skamgräns för överkonsumtionen och tillämpas inte här. Förskingring och belåning Av Modellen (nästa sida figur 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning enligt kommunallagen. Ett resurshushållande synsätt börjar med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle (nästa sida figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver Justeringar för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Nyckeltalen för finansiell hälsa Här finns fem nyckeltal och det viktigaste är sparnivå, som i figur 3 på nästa sida benämns sparande. Det är ett nyckeltal som man styr med. Om sparandet överstiger en viss kritisk nivå är kommun solvent under förutsättning att övriga nyckeltal inte avviker mycket från sina kritiska nivåer. En organisation sägs vara solvent om den har en ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. Bästa förebilden är försäkringsbolag. De måste vara solventa och det bör även kommuner vara.

Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Figur 2 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Modellen Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Figur 3 Sparandets kritiska nivå mäts in med 5 nyckeltal Sparande > X % Kritisk nivå > Investeringar H1 Sparöverskott ökar Rörelsekapitalet H4 H5 Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Då kan lån amorteras och skuldnivån regleras H2 H3 mäter skuldnivå Sambanden gäller för kommunförvaltningen Överstiger sparandet sin kritiska nivå varje år in i framtiden utvecklas kommunen på ett solvent sätt. Den kritiska nivån för sparandet bestäms av kommunens finansiella struktur och även utvecklingen i kommunen i övrigt. Det intressanta är relationerna mellan nyckeltalen eller hur de fungerar i mätsystemet för finansiell hälsa. Om sparandet är större än den kritiska nivån och investeringarna lägre än denna så finns ett flöde till kassan (rörelsekapitalet) som är större än flödet från kassan. Ett sparöverskott (jämfört investeringsutgifterna) ökar rörelsekapitalet. Det mäts av nyckeltalet med samma namn. Finns uppfattningen att skuldnivån i kommunen är för hög och rörelsekapitalet har en marginal till sin kritiska nivå finns möjligheter att amortera ner skulderna. Det finns två nyckeltal som mäter skuldnivå. Behövs extra amor-teringar för att komma ner till en önskad skuldnivå kan den kritiska nivån justeras upp vid oförändrad investerings-nivå. I utsatta fall får också investeringarna tryckas ner. I den expanderande kommunen med en gynnsam finansiell struktur kan det vara lämpligt med något högre investeringar än sparande och kanske bygga skulder i samma takt som befolkningen ökar. Kravet på en solvent utveckling sätter de kritiska nivåerna för nyckeltalen och det beror på finansiell struktur och hur kommunen utvecklas och då främst befolkningsmässigt. För att sammanfatta så börjar således ett resurshushållande synsätt med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle ( figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Figur 4 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2013 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2011 Krav på kostnadspress 2012 Krav på kostnadspress 2013 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt hälso-gap (sid 7) 0 Mkr 23 Mkr 37 Mkr 2 Mkr 62 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget uppfyller H1 typfallet Mycket god finansiell hälsa (jmf betygsskalan sid 38) dvs A1. Beträffande hanteringsbehovet så påförs ett behov på 62 Mkr år 2013 (se Finansiellt hälso-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda bedömningen: dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? Sidan 14

Intäkts- och kostnadsbedömningar Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår 120 Index för intäkter och kostnader, basår 2011 115 Index i proc 110 105 100 95 90 85 80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År per dec Intäktindex (dec) Kostnadsindex (dec) Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Mkr Skatteintäkter 670,2 676,5 675,1 695,7 712,0 731,0 760,0 796,0 Generella statsbidrag 111,5 122,7 150,5 152,5 153,0 150,0 146,0 141,0 Specialdestinerade statsbidrag 59,3 77,3 91,3 129,3 80,0 73,0 73,0 73,0 Avgifter mm 114,4 113,9 117,1 115,0 130,0 115,0 115,0 115,0 Totala intäkter 955,4 990,4 1 034,0 1 092,5 1 075,0 1 069,0 1 094,0 1 125,0 Förändring i procent Skatteintäkter 0,9-0,2 3,1 2,3 2,7 4,0 4,7 Generella statsbidrag 10,0 22,7 1,3 0,3-2,0-2,7-3,4 Specialdestinerade statsbidrag 30,4 18,1 41,6-38,1-8,8 0,0 0,0 Avgifter mm -0,4 2,8-1,8 13,0-11,5 0,0 0,0 Totala intäkter 3,7 4,4 5,7-1,6-0,6 2,3 2,8 Verksamhetens kostnader 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 i Mkr 928,1 938,4 957,3 1 025,5 1 028,0 1 016,0 1 040,0 1 070,0 i förändring i procent 1,1 2,0 7,1 0,2-1,2 2,4 2,9 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Intäktindex (dec) 87,5 90,7 94,6 100,0 98,4 97,8 100,1 103,0 Kostnadsindex (dec) 90,5 91,5 93,3 100,0 100,2 99,1 101,4 104,3 Kostnadsanalys Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2010 dec Bokslut för år 2011 2011 dec Verksamhetens Kostnader: 957 Mkr 7,1 % 68,2 Mkr 1 026 Mkr 1 026 Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57 % 546 Mkr 8,1 % 44,3 Mkr 590 Mkr Övrigt 43 % 412 Mkr 5,8 % 23,9 Mkr 436 Mkr Summa: 957 Mkr 1 026 Mkr Till ny verksamhet år 2011 fanns: 41 Mkr 2011 dec Genomförandeår 2012 2012 dec Verksamhetens Kostnader: 1 026 Mkr 0,2 % 2,5 Mkr 1 028 Mkr 1 028 Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57 % 585 Mkr 3,2 % 18,7 Mkr 603 Mkr Övrigt 43 % 441 Mkr 1,5 % 6,6 Mkr 448 Mkr Summa: 1 026 Mkr 1 051 Mkr Krav på kostnadspress år 2012 är: -23 Mkr 2012 dec Budgetår 2013 2013 dec Verksamhetens Kostnader: 1 028 Mkr -1,2 % -12,0 Mkr 1 016 Mkr 1 016 Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57 % 586 Mkr 3,2 % 18,8 Mkr 605 Mkr Övrigt 43 % 442 Mkr 1,4 % 6,2 Mkr 448 Mkr Summa: 1 028 Mkr 1 053 Mkr Krav på kostnadspress år 2013 är: -37 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rosa = Kommunens bokslutsprognos Rött = Analytikerns kalkyl Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2013 Styrglapp 2011 (avvikelse till budget*): 7,1 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2012 är: -23,0 ==> 23,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2013 är: -37,0 ==> 37,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 11,8 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -1,9 ==> 2,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut 62,0 Mkr Sidan 15

Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå Nyckeltal H1 Sparnivå för Timrå kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nyckeltal H1 Kassaflöde/intäkter = Hushållningskravet Krav: över kritiska nivåer 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 1,95 Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Timrå kommun Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden Trend för Timrå kommun Balanskravet är 3,50 % 2 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % -1,0 % -2,0 % -3,0 % Koncernen Sparnivå/omsättning 07 08 09 10 11 Koncern Förvaltning Företag Trend koncern Resultat 3/intäkter (balans- och hushållningskrav) 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men inte till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 procent per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 4,75% - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,25% - Finansiell hälsa År 2007 2008 2009 2010 2011 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0% - Bra Skattehöjningskrav 0,00 0,74 0,00 0,00 0,00 Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 2,3% -1,9% 1,6% 2,8% 0,7% Balanskravsnivå 2,5% 6,7% 3,2% 1,9% 4,0% -------------------------Mätperiod--------------------------- Kassaflöde 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Timrå kommun 5,40% 2,44% 4,98% 7,20% 6,41% 4,09% 4,58% 4,57% Medelvärde alla kommuner 5,11% 4,40% 4,86% 5,61% 4,60% Bokslut Budget Budget År 2011 är sparnivån 18,1 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 135% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Sidan 16

Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter Nyckeltal H2 Skuldflödesgrad för Timrå kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2 Skulder/intäkter Krav: under kritiska nivåer 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Timrå kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3 - Bra Växande trend -1,08 % per år - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120% - Mkr 2008 2009 2010 2011 Korta skulder 200 240 230 200 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 210 190 150 160 Skuldflödesgrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Pensionsförpliktelser 430 440 430 480 Timrå kommun 20 % 17 % 15 % 14 % 15 % 19 % 18 % 16 % Summa skulder 840 880 810 840 Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 22 % 24 % 29 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 47 47 0 0 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel 2 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen Långa skulder/omsättning 07 08 09 10 11 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften (inte med tillgångarna) för sina skulder. Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (dvs stor andel kort upplåning), jämför i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 procent i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 miljoner kronor. Sidan 17

Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten Nyckeltal H3 Skuldbalansgrad för Timrå kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar) Förvaltningarna Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett 160% 150% 140% 130% Nyckeltal H3 Skulder/tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 130% 120% Koncernen Skulder/tillgångar förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 110% 100% 90% 80% 2 70% 60% 50% 40% 30% 20% För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar en tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 procent i genomsnitt. Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Timrå kommun Medelvärde alla kommuner 10% 0% 07 08 09 10 11 Pensionsskulden ska räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jämför H1. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 46,7% av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3 - Svag Mkr 2007 2008 2009 2010 2011 Växande trend -0,22 % per år - Omsättning 1 083 1 072 1 115 1 156 1 236 Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) 91 25 67 89 68 Förändring eget kapital 39-17 19 35 12 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 091 1 076 1 107 1 131 1 127 Skuldbalansgrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skulder 885 886 899 890 874 Timrå kommun 63% 64% 63% 64% 61% 61% 59% 56% Eget kapital 206 190 208 242 253 Medelvärde alla kommuner 43% 44% 45% 45% 47% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 399 407 389 427 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. Sidan 18

Nyckeltal H4 - Rörelsekapital Nyckeltal H4 Rörelsekapital för Timrå kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar Förvaltningarna 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal H4 Rörelsekapital/kostnader 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Timrå kommun Trend för Timrå kommun Medelvärde alla kommuner Krav: ej fallande trend MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2 - Tendensnyckeltal Fallande trend (0,87 % ) - OK Snabbt fallande trend - Snabbt stigande trend* - Medel i pensionsförvaltning (mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 2007 2008 2009 2010 2011 -------------------------Mätperiod--------------------------- 0 0 0 0 0 Diagramvärden ovan 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Timrå kommun -8,0 % -9,4 % -8,0 % -3,9 % -5,3 % -4,1 % -4,6 % -4,0 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (tkr) Trend för Timrå kommun -9,1 % -8,0 % -6,9 % -5,8 % -4,7 % 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde alla kommuner -1,5 % -3,7 % -4,2 % -5,2 % -3,2 % Bokslut Budget Budget 1 358 1 263 1 199 983 1 014 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2011 var 3,02 milj kr ( 0,28 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 1,99 Finansnetto i kr/inv 03 05 07 09 11 13 15 17 Timrå Maxvärde (Landskrona) Minvärde (Lessebo) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet dvs staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1994 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar 0 resp -2% i snitt per år och en kompensation +2% i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 så indikerar det en hög kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger undan annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Sidan 19

Nyckeltal H5 - Kapitalbildning Nyckeltal H5 Kapitalbildning för Timrå kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 2003-2011 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, Nyckeltal H5 Nettoinvesteringar/intäkter exempelvis genom upplåning? 10% Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna har betalats, är ett mått på kommunens årliga 9% kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt 8% sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett 7% överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar alltså varför skuldnivån H2 och H3 och rörelsekapitalet H4 utvecklas som det gör. 6% 2 5% 4,75% 4,80% 2,0% 4,5% 4% 3% 2% 1% 0% 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Timrå kommun netto Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Sparnivå (kassaflöde/intäkter) Sparnivån 03-11 i genomsnitt Uthållig investeringsnivå 4,80 procent Investeringsnivå 03-11 i genomsnitt Högsta kritiska nivå 4,75 procent Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år som de särredovisas av kommunen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 så ges en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 så ges ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent. Överskrids även kritisk nivå 3 så påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1 Investeringsnivån är högre än sparnivån - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2 Investeringsnivån är mer än 1% högre än sparnivån - Kritisk nivå 3 Investeringsnivån är mer än 2% högre än sparnivån - Bra Bruttonivå faktisk Finansiell hälsa -------------------------Mätperiod--------------------------- Sparandet åren 2003-2011 var 4,5% per år och Investeringar 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 investeringssnittet 2,0% (lånebehovet per år var alltså -2,5%). Timrå kommun netto 1,4 % 1,2 % 1,2 % 2,6 % 5,6 % 6,7 % 4,0 % 2,4 % Befolkningsförändringen de senaste 10 åren var 1,33 procent. Medelvärde alla kommuner 7,0 % 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Andelen tillgångar i förvaltningarna är 125 procent. Sidan 20