Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg



Relevanta dokument
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Tillämpningsanvisningar

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

NI 2015:1 Kort introduktion

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Strukturering av fritext

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationell Informationsstruktur. Idag ska vi inte prata om IT!

Rutin Beslut om vak/ extravak

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen

Vård- och omsorgsprogram

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Introduktion till nationell informationsstruktur

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Introduktion till nationell informationsstruktur

Helsetjenester gjennom helhetssyn og smart personallogistikk

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Mitt hälsoärende. Lars Midbøe Center för ehälsa i samverkan

Det handlar om människor.

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Gemensamt språk och ICF

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

SOS Term bank ICF. Utredningsstart x x. Avsnitt om aktuell sjukhistoria (Type:= journalhandling) Kan inte mappas till till Snomed CT

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Att arbeta evidensbaserat

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Rapport från Läkemedelsverket

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Undersköterska Besök kort

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Lokal handlingsplan för demensvård

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Diarienummer Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina Planer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Lönepolicy. Landskrona stad

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland

Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende

Transkript:

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet (typ) Typbegrepp dynamiskt Typ av agerande som kan utföras i vård och omsorg. Vård- och omsorgsaktivitet är en specifik typ av aktivitet som utförs i kärnprocess för vård och omsorg. 2.2 Aktivitetsansvar Ett aktivitetsansvar gäller för en Vård- och omsorgsaktivitet och en Personroll. En Vård- och omsorgsaktivitet kan ha flera olika Aktivitetsansvar som innehas av olika Personroller och/eller Artefaktroll. En Vård- och omsorgsaktivitet har dock alltid minst ett ansvar (initieringsansvar) som innehas av en Uppdragsroll (via Personroll). Aktivitetsansvar som innehas av Vård- och omsorgstagare i form av uppgift att utföra en Vård- och omsorgsaktivitet. 2.3 Aktivitetsplan (typ) Typbegrepp Standardiserad aktivitetsplan med rekommenderade aktiviteter (Aktivitet (typ)) för en process. Inom vård och omsorg kan en aktivitetsplantyp vara en standardiserad plan som omfattar tillståndsidentifierande och/eller hälsoproblemsåtgärdande vård- och omsorgsaktiviteter (Aktivitet (typ)) vid specifika typer av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). En aktivitetsplantyp inom vård och omsorg är en standardiserad aktivitetsplan som är framtagen för att stödja och styra upprättande av aktivitetsplaner (t.ex. Hälsoärendeplan) vid specifika typer av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). Standardvårdplan för omvårdnadsaktiviteter, aktivitetsförslag i ett vårdprogram etc. 2.4 Aktivitetssamband Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och en annan. T.ex. kan en aktivitet ingå i en annan som ett arbetsmoment. ingår i, består av, föregår 2.5 Aktivitetsstatus cstatus för en Vård- och omsorgsaktivitet i dess livscykel. Begreppet avser alla de status som en aktivitet har i sin livscykel vilket innebär att vi t.ex. kan följa aktiviteten från föreslagen till utförd. Egenskaper: Gäller exakt en Vård- och omsorgsaktivitet

planerad, accepterad (av individ), bokad, pågående, avslutad, utvärderad med mera. 2.6 Aktörsroll Roll för aktör inom kärnprocess för vård och omsorg. Aktör kan vara en Fysisk person eller en Artefakt. Specialiseras i Personroll och Artefaktroll. Vård- och omsorgstagare, uppdragsroll för professionell aktör samt en inopererad pacemaker är exempel på aktörsroller 2.7 2.8 Artefakt Föremål som formats av människa (Norstedts svenska ordbok) Maskin (t.ex. EKG-apparat, Dialysapparat), mjukvara (t.ex. bevakningssystem) 2.9 Artefaktroll Aktörsroll som innehas av en Artefakt. 2.10 Bedömt hälsorelaterat tillstånd Hälsorelaterat tillstånd vars innebörd och/eller uppkomst har bedömts och beskrivits av Professionell aktör. Begreppet avser ett eller flera Uppfattat hälsorelaterat tillstånd som av Uppdragsroll (Professionell aktör) bedömts tillhöra en viss kategori av Hälsorelaterat tillstånd. Kategoriindelning kan ske utifrån olika kriterier såsom trolig uppkomstmekanism, funktionsinskränkning, organpåverkan, allvarlighetsgrad,prognos mm. ICD ICF och SNOMED CT är tänkbara terminologier, klassifikationer och kodverk att använda för Bedömt hälsorelaterat tillstånd 2.11 Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som innebär att en Aktörsroll utför något med en Vård- och omsorgstagare som direkt interagerar med dennes Hälsoförhållande. Aktiviteten kan t.ex. bestå av att ta ett prov som underlag för att uppfatta aspekt av ett Hälsoförhållande eller en behandling/insats som direkt påverkar en eller flera sådana aspekter. Specialiseras i Ta fram underlag för att uppfatta hälsoförhållande och Påverka hälsoförhållande. Egenskaper ärvs från Vård- och omsorgsaktivitet.

Omfattar det som i dagligt tal benämns insats inom socialtjänst eller vårdaktivitet i hälso- och sjuvkvård. KVÅ är exempel på en förteckning över direkta interaktioner med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande. 2.12 Fysisk person Enskild människa som har rättskapacitet (Norstedts svenska ordbok) 2.13 Företrädare Person med relation till vård- och omsorgstagaresom på juridisk grund kan göra ställningstaganden (som normalt görs av Vård- och omsorgstagaren själv) för en Vård- och omsorgstagare inom Vård och omsorgsprocessen. 2.14 Hälsobeskrivning (typ) Typbegrepp av en typ av tillstånd (Hälsorelaterat tillstånd) i en extern källa såsom t.ex en terminologi, ett kodverk eller en klassifikation. Kod i ICF, Kodb i ICD 10 och term i SNOMED CT. 2.15 Hälsofrågeställning Framställan angående Fysisk persons hälsa riktat till vård- och omsorgspersonal (Uppdragsroll). Hälsofrågeställningen initierar vård och omsorgsprocessen och därigenom också vanligen ett Hälsoärende. Hälsofrågeställning framställs om en Vård- och omsorgstagare för att erhålla en professionell bedömning av Hälsoförhållande samt bedömning av behov (Behovsbedömning) av Vård- och omsorgsaktiviteter. Vård- och omsorgstagaren själv, eventuellt via annan person (Person med relation till vård- och omsorgstagare) i vård- och omsorgstagarens omgivning, eller professionell aktör (Uppdragsroll) framställer hälsofrågeställningen. Hälsofrågeställningen kan närmast kategoriseras som en extern framställan eller en begäran om en konsultation hos Professionell aktör beträffande fråga om en persons hälsa (Hälsoförhållande). Frågan har sitt ursprung i något fenomen/tecken/symtom (Hälsorelaterat tillstånd) på, alternativt oro eller risk för, bristande hälsa (Hälsoproblem (typ)), som individen vill ha bedömt och eventuellt hjälp med (kan inkludera önskemål om Aktivitet (typ)). Framställan kan också innehålla personens eventuella egna uppfattning om vad fenomen/tecken/symtom (Hälsorelaterat tillstånd) orsakas av. Framställan orsakad av symtom i form av huvudvärk, oro för hjärntumör, ärftlig risk för hjärtinfrakt eller önskemål om körkortsintyg. 2.16 Hälsoförhållande Det samlade hälsoläget (livs- och levnadsbetingelserna) för en person vid en viss tidpunkt. Hälsoförhållande avser ett faktiskt, reellt tillstånd som omfattar samtliga faktorer/aspekter av hälsa. Hälsoförhållandet kan

svårligen uppfattas och beskrivas i sin helhet. Begreppet hälsoförhållande utgår från WHO:s definition av hälsa och kan konkretiseras utifrån ICF:s fem hälsokomponenter. Hälsoförhållande är alltså komplext och sammansatt och kan svårligen varken uppfattas eller beskrivas i sin helhet. Det är Vård- och omsorgstagares hälsoförhållande som vård och omsorg avser att påverka med insatser/åtgärder (Vård- och omsorgsaktivitet). Startpunkten i Vård- och omsorgsprocessen utgörs av någon aspekt av hälsoförhållande som observeras (Hälsorelaterat tillstånd), och som ger upphov till en Hälsofrågeställning. Vård- och omsorgstagarens hälsoförhållande är också processobjekt (förädlingsobjekt) och output/utfall för processen. Utfall är det hälsoförhållande som råder när aktiviteterna i processen har haft sin inverkan. Anm.: Observera att ordet insats kan ha olika betydelser i detta dokument. Den ena är på åtgärder inom socialtjänsten. Den andra är benämningen på input i process enligt definition i ISO 9000:2005. 2.17 Hälsoproblem Ett Hälsorelaterat tillstånd som av Personroll betraktas som problem eller bekymmer. Betraktandet görs av Personroll som kan vara såväl Uppdragsroll (Professionell aktör) som Vård- och omsorgstagaren själv. Ett hälsoproblem kan vara: Åtgärdsmotiverande hälsoproblem, Ej åtgärdsmotiverande hälsoproblem eller av professionell aktör (Uppdragsroll) Ej bedömt hälsoproblem. Om ett hälsoproblem är åtgärdsmotiverande eller ej avgörs av professionell aktör. 2.18 Hälsoproblem (typ) Typbegrepp Kategori av Hälsorelaterat tillstånd som av Personroll kan betraktas som problem eller bekymmer. Kategorisering av hälsorelaterade tillstånd som betraktas som hälsoproblem kan ske utifrån kodverk, klassifikationer eller terminologier såsom ICD, ICF eller SNOMED CT. Jämför med termbankens terminologiska definition av hälsoproblem: Tillstånd karaktäriserat av brister i det fysiska, psykiska eller sociala välbefinnandet vid ett visst tillfälle. Diagnos enligt ICD. 2.19 Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som syftar till att åtgärda ett identifierat Åtgärdsmotiverande hälsoproblem. Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet innebär Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande såsom det uppfattats, bedömts och beskrivits som ett eller flera Hälsoproblem. 2.20 Hälsorelaterat tillstånd En eller flera av Aktörsroll observerade aspekter av en persons Hälsoförhållande Vård och omsorgsprocessen förutsätter att olika aspekter av Hälsoförhållande observeras, uppfattas, bedöms och beskrivs. När en eller flera aspekter av en Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande observerats benämns detta som Hälsorelaterat tillstånd. Vård och omsorgstagaren (Vård- och omsorgstagare) själv, professionell aktör (Uppdragsroll) eller annan person (Person med relation till vård- och omsorgstagare) kan vara den som observerar och beskriver. En Artefakt i form av exempelvis en övervakningsutrustning kan också observera och registrera någon aspekt av ett Hälsoförhållande. Däremot kan endast mänskliga aktörer uppfatta det observerade tillståndet (Uppfattat hälsorelaterat tillstånd).

Hälsorelaterat tillstånd karaktäriseras därför dels av vem/vad som står för observationen, dels av vilken aspekt av hälsoförhållande som observerats. För, en enskild person kan härmed flera hälsorelaterade tillstånd föreligga vid en och samma tidpunkt. Ett hälsorelaterat tillstånd kan ha samband (Tillstånd samband) med andra hälsorelaterade tillstånd, t.ex. kan ett hälsorelaterat tillstånd ingå i eller bestå av andra. I vård och omsorgsprocessen anges olika hälsorelaterade tillstånd i ett flertal olika processteg. på detta är individens observation och uppfattning om sitt hälsoförhållande i samband med Hälsofrågeställning respektive en professionell aktörs uppfattning vid Behovsbedömning. Tillstånd som beskrivs i olika skeden av processen är Uppfattat hälsorelaterat tillstånd Bedömt hälsorelaterat tillstånd 2.21 Hälsoärende Administrativt begrepp för en sammanhållen vård och omsorgsprocess. Hälsofrågeställningen och allt vad den leder till ifråga om aktiviteter, observationer, uppfattningar, bedömningar, aktivitetsplaneringar och utförande av aktiviteter (för båda huvudsyftena) ingår i ett hälsoärende. Hälsoärende är därmed en identitetsbärare för det som ingår i en vård- och omsorgsprocess. 2.22 Hälsoärendedelplan Aktivitetsplan som är en del av en Hälsoärendeplan. Hälsoärendedelplan är ett utsnitt ur en Hälsoärendeplan, som är den samlade aktivitetsplanen för en viss vård- och omsorgsprocess. Hälsoärendedelplan kan exemplevis omfatta ett av de två huvudsyftena i processen, Aktivitetsplan avseende hälsotillståndsidentifierande aktiviteter respektive Aktivitetsplan avseende hälsoproblemsåtgärdande aktiviteter. Ett annat exempel på hälsoärendedelplan är aktiviteter som utförs av en viss kategori av Professionell aktör i ett Hälsoärende. Utsnittet kan även omfatta aktiviteter under exempelvis en viss tidsperiod eller aktiviteter som utförts vid en viss enhet (Strukturenhet). 2.23 Hälsoärendeplan Samlad Aktivitetsplan för ett visst Hälsoärende. Hälsoärendeplan är en Aktivitetsplan för de samlade Vård- och omsorgsaktiviteterna i en viss vård- och omsorgsprocess (ett visst Hälsoärende). Hälsoärendeplanen inkluderar (liksom alla Aktivitetsplaner) Vård- och omsorgsaktivitet med alla dess Aktivitetsstatus (planerad, pågående, avslutad mm). En hälsoärendeplan kan ingå i en heltäckande plan för all vård och omsorg för en Vård- och omsorgstagare (Vårdoch omsorgstagarplan) som en Delplan. Hälsoärendeplanen kan i sin tur bestå av olika delplaner (Hälsoärendedelplan). 2.24 Hälsoärendeplansamband Aktivitetsplansamband mellan två Hälsoärendeplaner. Hälsoärendeplansamband visar t.ex. att en hälsoärendeplan kan omfatta samma aktivitet en annan. En Vård- och omsorgstagare kan ha flera Hälsoproblem som hanteras i olika Hälsoärenden som pågår samtidigt. Vissa aktiviteter i de parallella hälsoärendena kan vara beroende av varandra så att hanteringen av planen påverkas. Sådana

samband mellan två hälsoärendeplaner benämns hälsoärendeplansamband. 2.25 Hälsoärendeplanspecifikation Aktivitetsplanspecifikation mellan Hälsoärendeplan och Vård- och omsorgsaktivitet, specifikation av Vård- och omsorgsaktiviteter och dess roller i en Hälsoärendeplan. Specifikationen visar på vilket sätt en Vård- och omsorgsaktivitet ingår i en Hälsoärendeplan. Kan visa i vilken sekvens aktiviteter skall utföras, om det finns specifika villkor för utförandet, om det finns alternativa aktiviteter etc. 2.26 Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som innebär att Aktörsroll uppfattar, bedömer, planerar eller utvärderar något, alternativt hanterar aktivitet som berör en Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande. Dessa typer av aktiviteter utgör Vård- och omsorgsaktiviteter i processen men är innehållsmässigt skilda från de aktiviteter som utförs direkt med Vård- och omsorgstagaren för att kartlägga eller påverka dennes Hälsoförhållande. Vid indirekt interaktion tänker en Aktörsroll om en Vård- och omsorgstagare medan Aktörsrollen vid direkt interaktion gör något med denne. Indirekt interaktion kan t.ex. vara att uppfatta ett provresultat, att bedöma behov av ytterligare direkta aktiviteter eller att resurssätta en direkt aktivitet. Vård- och omsorgstagaren kan själv delta precis som i alla andra Vård- och omsorgsaktiviteter. Egenskaper ärvs från Vård- och omsorgsaktivitet. Vård- och omsorgsaktiviteter med indirekt interaktion med Vård- och omsorgstagares Hälsoförhållande specialiseras i sin tur i: - Uppfatta (t.ex. uppfatta Hälsofrågeställning, uppfatta Hälsoförhållande/Hälsorelaterat tillstånd mm) - Bedöma (t.ex.behovsbedömning avseende hälsotillståndsidentifierande aktiviteter behovsbedöma avseende hälsobehov respektive behov av aktiviteter, bedöma om ett Hälsorelaterat tillstånd utgör Åtgärdsmotiverande hälsoproblem, bedöma utfall av aktivitet/process mm.) - Upprätta plan (t.ex. upprätta Aktivitetsplan, att planera ordningsföljd av aktiviteter mm.) - Utvärdera (t.ex. utvärdera den samlade effekten av aktiviteter i en process i Utvärdera effekt på hälsoförhållande) - Hantera aktivitet (i vyn Resurssättning & framställan) (t.ex. Boka resurs för aktivitet och Boka tid för aktivitet) De olika sambanden i specialiseringarna ovan är härledda ur Indirekt interaktionssamband och Samband AktivitetTillstånd. på indirekt interaktion kan vara en teamkonferens för att bedöma behov av aktiviteter för en vård- och omsorgstagare. Jämför Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande. 2.27 Indirekt interaktionssamband Samband mellan Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande och antingen en Hälsofrågeställning, ett Hälsoärende, en Aktivitetsplan eller en annan Vård- och omsorgsaktivitet. Detta är ett begrepp som beskriver de olika samband som kan finnas mellan indirekta aktiviteter (för att uppfatta skapa, bedöma och hantera Hälsofrågeställning, Hälsoärende, Aktivitetsplan och Vård- och omsorgsaktivitet. Se vidare: Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande upprätta (Aktivitetsplan), Initiera/uppdatera (Hälsoärende), uppfatta (Hälsofrågeställning), bedömt behov av (Vård- och omsorgsaktivitet)

2.28 Kontinuitetsansvar Planrelaterat ansvar som innebär ett samordnings- och bevakningsansvar för alla aktiviteter som ingår i en aktivitetsplan. Ansvar som en Professionell aktör har för samordning och bevakning avvård- och omsorgsaktiviteter i en Aktivitetsplan. Kontinuitetsansvar kan finnas för alla olika nivåer av aktivitetsplaner såsom Vård- och omsorgstagarplan, Hälsoärendeplan och Hälsoärendedelplan. För processorientering är kontinuitetsansvar för Hälsoärendeplan centralt. För helhetssyn på Vård- och omsorgstagare är kontinuitetsansvar förvård- och omsorgstagarplan centralt. Ansvaret är planrelaterat eftersom all hantering och styrning av aktiviteter (och därmed förutsättningar för att tillgodose kontinuitet) utgår från aktivitetsplanen. 2.29 Metod (typ) Typbegrepp Dokumenterat sätt att utföra en Aktivitet (typ). 2.30 Närstående Person med relation till vård- och omsorgstagare som en Vård- och omsorgstagare anser sig ha en nära relation till. 2.31 Person med relation till vård- och omsorgstagare Personroll som har en relation till en Vård- och omsorgstagare. Vård- och omsorgstagare kan även ha relationer till personer i sin omgivning som är av annan karaktär än Närstående och Företrädare. Det kan med andra ord finnas ytterligare specialiseringar av Person med relation till vård- och omsorgstagare. 2.32 Personroll Aktörsroll som innehas av en Fysisk person. 2.33 Planrelaterat ansvar Ansvar som en Uppdragsroll kan ha för en Aktivitetsplan (och därmed för Hälsoärendeplan). Ett ansvar som måste finnas för varje Aktivitetsplan är Kontinuitetsansvar. Specialiseras i Kontinuitetsansvar 2.34 Professionell aktör Personroll som utifrån sin yrkeskunskap utför Vård- och omsorgsaktiviteter.

Professionell aktör utgår från en yrkeskompetens och inte från en viss anställning eller uppdrag i en viss organisation som benämns Uppdragsroll. Professionell aktör är en person som kan inneha en eller flera Uppdragsroller i en vård- och omsorgsprocess. 2.35 Resurs En kapacitet som används i en Vård- och omsorgsaktivitet. Visar en identifierad förekomst av en resurs. En resurs som används i vård och omsorg kan vara av olika slag; Personal i Uppdragsroll (t.ex. sjuksköterska, läkare, biståndshandläggare) Material (t.ex. läkemedel, bandage, implantat) Materiel (resurser som kan återanvändas, t.ex vårdplats, EKG-apparat, lokal, pengar som bistånd) Se vidare Resurs (Typ) 2.36 Resurs (Typ) Typbegrepp Typ av kapacitet som vars användning kan beskrivas för en Aktivitet (typ) eller specifikt för en Vård- och omsorgsaktivitet. Personal (t.ex. sjuksköterska, läkare, biståndshandläggare) Material (resurser som förbrukas, t.ex. läkemedel, bandage) Materiel (resurser som kan återanvändas, t.ex vårdplats, EKG-apparat, lokal) 2.37 Resursutnyttjande Visar vilka resurser (Resurs, Resurs (Typ)) som planerats in, nyttjas eller har nyttjats i en Vård- och omsorgsaktivitet. Om resursen redan har nyttjats eller inte beror på aktivitetens aktuella status (Aktivitetsstatus). Ett nyttjande kan visa på antingen en identifierad Resurs eller en typ av resurs (Resurs (Typ)). Till exempel kan en inplanerad aktivitet visa att man behöver en resurs av typ läkare, när den sedan är utförd visar den på den läkare som faktiskt har utfört aktiviteten. 2.38 Samband AktivitetTillstånd Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och ett Hälsorelaterat tillstånd. Samband kan vara av olika slag, t.ex. ett Hälsorelaterat tillstånd kan vara resultat av eller underlag för av en Vård- och omsorgsaktivitet. 2.39 Samband AktivitetVärde tillståndstyp Samband mellan en Vård- och omsorgsaktivitet och ett Värde Tillståndstyp. Kan vara av olika slag, t.ex. en aktivitet kan ha som syfte eller mål att uppnå ett visst värde( Värde Tillståndstyp) på ett visst Hälsorelaterat tillstånd. Aktiviteten farmakologisk behandling ska åstadkomma blodtryck 140/80 hos patienten

2.40 Samband HälsoärendeplanHälsorelaterat tillstånd Samband AktivitetsplanHälsorelaterat tillstånd som gäller mellan en Hälsoärendeplan och ett Hälsorelaterat tillstånd. Aktiviteterna i en hälsoärendeplan är föranledda av vissa och leder till andra Hälsorelaterat tillstånd. Det är samband mellan de samlade aktiviteterna i hälsoärendeplanen och ett visst Hälsorelaterat tillstånd som avses med hälsoärendeplan tillståndssamband. Kan vara av olika slag, t.ex. en Hälsoärendeplan kan motiveras av ett Hälsorelaterat tillstånd. 2.41 Samband HälsoärendeplanVärde Tillståndstyp Samband AktivitetsplanVärde Tillståndstyp mellan Hälsoärendeplan och ett Värde Tillståndstyp. Beskriver vilka möjliga värden som det Hälsorelaterat tillståndet kan anta i sitt samband med en Hälsoärendeplan. Kan vara av olika slag, t.ex. en Hälsoärendeplan kan ha som syfte eller mål att uppnå ett värde (Värde Tillståndstyp). De samlade aktiviteterna i en hälsoärendeplan för hälsoärende utifrån hälsofrågeställning höftledsbesvär (röntgen av höft, höftledsoperation, sjukgymnastik) ska åstadkomma gångförmåga på 5 km för patienten. 2.42 Strukturenhet Identifierbart sammanhang där vård och omsorgspersonal (Professionell aktör i Uppdragsroll) utför uppgifter. Strukturenhet kan utgöras av en enhet i en linjeorganisation eller av ett processteam med aktörer från en eller flera organisatoriska linjeenheter. 2.43 Styrinstrument (typ) Typbegrepp Instrument som innehåller regler, riktlinjer eller rekommendationer med syfte att påverka agerande inom vård och omsorg. 2.44 Ställningstagande Åsikt (uttryckt eller förmodad) från Vård- och omsorgstagare eller dess Företrädare om en Vård- och omsorgsaktivitet eller en Aktivitetsplan. Ställningstagande kan vara att samtycka eller icke samtycka. Att avstå från att ta ställning betraktas som implicit samtycke. Aktiviteter som kräver ställningstagande kan vara planering, bedömning eller direkt interaktion med vård och omsorgstagares hälsoförhållande som utförs av professionell aktör i en vård och omsorgsprocess. Kan t.ex. visa att individen har samtyckt till en Aktivitetsplan eller en behovsbedömning (Vård- och omsorgsaktivitet) 2.45 Tillstånd (typ) Typbegrepp Typ av observerad aspekt av Hälsoförhållande inom vård och omsorg. Observerad aspekt av ett Hälsoförhållande benämns Hälsorelaterat tillstånd. Diagnos, Lågt blodtryck

2.46 Tillstånd samband Samband mellan två Hälsorelaterat tillstånd. Kan t.ex. visa att ett hälsotillstånd ingår i ett annat eller att ett hälsotillstånd är orsakat av ett annat. En sådant samband är även i sig ett Hälsorelaterat tillstånd. 2.47 Tillståndsidentifierande aktivitet dynamiskt Vård- och omsorgsaktivitet som ger förutsättningar för att bättre uppfatta en eller flera aspekter av ett Hälsoförhållande. Genom att skapa underlag för uppfattningar (Uppfattat hälsorelaterat tillstånd) om hälsoförhållande skapas förutsättningar att bedöma Hälsorelaterat tillstånd (Bedömt hälsorelaterat tillstånd) och identifiera eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem. 2.48 Uppdragsroll Personroll som innebär att en Professionell aktör har behörigheter och uppgifter i en Strukturenhet. Detta är det uppdrag som man har inom en viss Strukturenhet och skall inte förväxlas med den yrkesroll man har genom sin utbildning. En Professionell aktör kan utifrån sin yrkesroll ha flera olika Uppdragsroller inom en eller flera Strukturenheter. Sjuksköterska Inger A på avdelning B, Verksamhetschef Ulla på kliniken X 2.49 Uppfattat hälsorelaterat tillstånd En eller flera observerade aspekter av ett Hälsoförhållande som uppfattas och beskrivs av Aktörsroll Hälsoaspekter inom ett Hälsoförhållande kan observeras av maskiner (Artefaktroll) och/eller av mänskliga sinnen (Personroll). När en aktör medvetet uppfattat det som observerats kallas detta uppfattat hälsorelaterat tillstånd. ICF och Snomed är tänkbara att använda för att kategorisera dessa. 2.50 Vård- och omsorgsaktivitet dynamiskt Aktivitet som utförs i en kärnprocess för vård och omsorg. Den generiska processmodellen beskriver samspelet mellan Vård- och omsorgstagare och Uppdragsroll) kärnprocessen inom vård och omsorg. Aktiviteterna i process- och begreppsmodellerna benämns Vård- och omsorgsaktiviteter. Det övergripande syftet med hela vård och omsorgsprocessen är att tillfredsställa hälsobehov relaterade till individers Hälsoförhållande. För att uppfylla detta används aktiviteter som på olika sätt (olika syften för aktiviteterna) bidrar till det övergripande syftet. Vård- och omsorgsaktiviteterna betraktas ur två skilda perspektiv, dels utifrån syfte med aktiviteten (specialiseringsaspekten syfte) och dels utifrån interaktionen med Vård- och omsorgstagarens Hälsoförhållande (specialiseringsaspekten direkt/indirekt). Vissa vård- och omsorgsaktiviteter ingår i vyn Resurssättning & framställan som är av med patientadministrativ karaktär (det gäller t.ex. Hantera aktivitet)

Syften för Vård- och omsorgsaktiviteter: Vård- och omsorgsativiteter kan ha två olika huvudsyften: att identifiera hälsotillstånd (Tillståndsidentifierande aktivitet) eller att åtgärda hälsoproblem (Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet). Dessa visas i modellen via specialiseringen syfte. Tillståndsidentifierande aktivitet innebär att man utför aktiviteter som ger förutsättningar för att bättre uppfatta ett Hälsoförhållande. Genom att förfina uppfattningar (Hälsorelaterat tillstånd) om hälsoförhållande skapas förutsättningar att identifiera Hälsorelaterat tillstånd och eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem. Syfte åtgärda hälsoproblem (Hälsoproblemsåtgärdande aktivitet) innebär att konkret påverka Hälsoförhållande och därmed tillgodose de hälsobehov individen bedömts ha. De två huvudsyftena är tillämpliga på alla typer av aktiviteter. De flesta aktiviteter som utförs har ettdera av de två syftena. Vissa aktiviteter kan dock ha båda syftena; alltså såväl tillståndsidentifierande som åtgärdande syfte. Vård- och omsorgsaktivitetens interaktion med Vård- och omsorgstagarens hälsoförhållande: Förutom att skilja aktiviteter åt utifrån sina syften kan man indela i aktiviteter utifrån vad som görs och hur det görs, via specialiseringsaspekten direkt/indirekt: - Direkt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande leder till att nya tillstånd kan uppfattas (Hälsorelaterat tillstånd) (identifierade eller påverkade av aktivitet). - Indirekt interaktion med vård- och omsorgstagares hälsoförhållande skapar förutsättningar för identifikation av tillstånd vilket kan initiera ytterligare aktiviteter. Aktiviteter genomgår olika skeden och detta beskrivs genom att varje Vård- och omsorgsaktivitet har en eller flera Aktivitetsstatus som visar om aktiviteten är exv. enbart planerad eller dessutom är under utförande, genomförd och utvärderad. I Aktivitetsplan ingår samtliga aktiviteter oavsett vilket status dessa antar. Den ger därmed inte enbart en översikt över planerade utan även över utförda aktiviteter. Övrigt avseende aktiviteter För varje aktivitet ska också finnas förutsättningar att ange: - motivering för aktiviteten (via Samband AktivitetTillstånd) - ansvarig aktör (Aktörsroll) (inklusive ev organisatorisk tillhörighet (om Professionell aktör) för motivering/planering respektive utförande (via Aktivitetsansvar) - föreslagen enhet (via Uppdragsroll och Strukturenhet) och kompetens (via Resursutnyttjande) för utförande - beroende/koppling till andra aktiviteter i planen (via Aktivitetsplanspecifikation) - koppling till olika planer (via Samordningsspecifikation, Samordning), Hälsofrågeställning (via Aktivitetsplan), Hälsoärende (via Aktivitetsplan), eventuella Åtgärdsmotiverande hälsoproblem (via Samband AktivitetTillstånd) samt Aktivitetsplan (via Aktivitetsplanspecifikation). 2.51 Vård- och omsorgskontakt Period under vilken kontakt sker mellan Professionell aktör och Vård- och omsorgstagare. Omfattar ett tidsintervall under vilket minst en Vård- och omsorgsaktivitet hanteras (Hantera aktivitet) och/eller utförs. Besök, Vårdtillfälle, Öppenvårdsbesök, Slutenvårdsepisod

2.52 Vård- och omsorgstagare Personroll vars Hälsoförhållande är föremål för vård och omsorgsprocessen Personrollen vård- och omsorgstagare uppstår när en Hälsofrågeställning avseende fysisk person uppfattats av Professionell aktör. Vård- och omsorgstagarens Hälsoförhållandet är det som tilllförs värde i vård- och omsorgsprocessen (sammanhållen i etthälsoärende). 2.53 Värde Tillståndstyp Möjliga värden för en viss typ av hälsorelaterade tillstånd (Tillstånd (typ)). Värden för hälsorelaterade tillstånd kan utgöra motiv för att utföra vissa aktiviteter eller utgöra ett kriterium för kategorisering av ett visst bedömt hälsorelaterat tillstånd.

2010-01-14 Information! Update field to create TOC. 1